RANNIKKO-POHJANMAAN SOSIAALI- JA PERUSTERVEYDENHUOLLON KUNTAYHTYMÄ KUST-ÖSTERBOTTENS SAMKOMMUN FÖR SOCIAL - OCH PRIMÄRHÄLSOVÅRD VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2018
Innehållsförteckning 1. Verksamhetens bakgrund och samkommunens centrala uppgifter... 4 2. Direktörens översikt 2018... 6 3. Verksamhet... 10 3.1 Centralförvaltningen... 10 3.1.2 Projekt... 11 3.2 Beställarens uppdrag år 2018 gällande övervakningen av servicens anordnande och produktion... 12 3.3 Social- och primärhälsovården... 13 3.3.1 Psykosociala tjänster... 13 3.3.2 Integrationsverksamhet... 22 3.3.3 Geriatriska kunskapscentret... 24 3.3.4 Palliativ vård... 25 3.3.5 Kostrådgivning... 27 3.4 Landsbygdsförvaltningen... 28 4. Risker och osäkerhetsfaktorer som inverkar på verksamheten (riskanalys)... 33 5. Förverkligande av intern kontroll... 34 5.1 Iakttagande av stadgor, föreskrifter och beslut... 34 5.2 Ansvariga för den interna kontrollen... 34 5.3 Intern kontroll i samband med upphandling... 34 5.4 Avtalsverksamhet... 36 6. Budgetens förverkligande... 37 6.1 Förverkligande av målsättningarna... 37 6.2 Driftsekonomins utfall... 38 6.3 Resultaträkningsdelens utfall... 40 6.4 Finansieringsdelens utfall... 41 7. Bokslutskalkyler... 42 7.1 Resultaträkning... 42 7.2 Finansieringsanalys... 43 7.3 Balansräkning... 44 8. Noter till bokslut... 45 9. Datum och underskrift... 51 Bilaga 1. Medlemmar i organen... 52 Bilaga 2. Arbetsgrupper... 56 Bilaga 3. Projekt... 58 Bilaga 4. Personalrapport... 59 Bilaga 5. Betalningsandelar... 62 2
Figurförteckning Figur 1 Kust-Österbottens samkommun, organisation... 10 Figur 2 Antalet besök hos psykosociala enheten åren 2016-2018... 16 Figur 3 Antalet besök per kommun hos psykosociala enheten åren 2016-2018... 16 Figur 4 Antalet besök per kommun hos rehabiliteringskoordinatorn åren 2016-2018*... 17 Figur 5 Antalet besök per kommun hos missbrukarvården åren 2016-2018... 18 Figur 6 Antalet besök per kommun hos talterapin åren 2016-2018*... 19 Figur 7 Antalet besök per kommun hos ergoterapin åren 2017-2018*... 20 Figur 8 Antalet besök per kommun hos minnesvården åren 2016-2018... 21 Figur 9 Antalet besök per kommun vid det geritrtiska kunskapscentret 2016-2018... 25 Figur 10 Antalet besök per kommun inom palliativa vården åren 2016 2018... 26 Figur 11 Antalet besök per kommun hos näringsrådgivningen år 2018... 28 Tabellförteckning Tabell 1 Antalet besök per kommun hos psykosociala enheten åren 2016-2018... 17 Tabell 2Antalet besök per kommun hos rehabiliteringskoordinatorn åren 2016-2018*... 18 Tabell 3 Antalet besök per kommun hos missbruksvården åren 2016-2018... 19 Tabell 4 Antalet besök per kommun hos talterapin åren 2016-2018*... 20 Tabell 5 Antalet besök per kommun hos ergoterapin åren 2017-2018*... 21 Tabell 6 Antalet besök per kommun hos minnesvården åren 2016-2018... 22 Tabell 7 Antalet besök vid geriatriska kunskapscentret 2016-2018... 25 Tabell 8 Antalet besök per kommun inom palliativa vården åren 2016 2018... 26 Tabell 9 Antalet besök per kommun hos näringsrådgivningen år 2018... 28 Tabell 10 Tabell över utbetalda stöd som odlarna ansökt om under stödåret 2018... 32 3
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2018 (1.1 31.12.2018) 1. Verksamhetens bakgrund och samkommunens centrala uppgifter Medlemskommunerna (Kaskö, Korsnäs, Kristinestad, Malax och Närpes) i Kust-Österbottens samkommun har bildat ett samarbetsområde i enlighet med lagen om kommun- och servicestrukturreformen (169/2007) med ett befolkningsunderlag om cirka 25 000 invånare. Kust- Österbottens samkommun inledde sin verksamhet 1.1.2009. Syftet med lagen om kommun- och servicestrukturreformen (169/2007) var att effektivera kommunernas verksamhet och servicestrukturer. Då det gäller social- och hälsovårdstjänsterna förutsätter lagen att tjänsterna inom primärvården och sådana uppgifter inom socialväsendet, som är nära anslutna till den, ordnas för en befolkningsgrund på minst 20 000 invånare. En av ramlagens målsättningar har varit att utreda och förverkliga kommunernas samarbetsmöjligheter inom socialoch primärvården. I lagen intogs också en ändring enligt vilken samarbetsområdena senast 2015 ska ansvara för all socialvårdsverksamhet. Ramlagen gör det också möjligt för kommunerna att på försök ordna servicen med beaktande av regionala och lokala förhållanden. I december 2018 godkände riksdagen en lag om ändring av 1 och 2 i lagen om tillämpning av vissa förpliktelser enligt lagen om en kommun- och servicestrukturreform och en förlängning av lagens giltighetstid, vilket innebär att samarbetsförpliktelserna gäller fram till slutet av år 2020. Samarbetsområdena som grundats på basis av kommun- och servicestrukturreformen får fortsätta sin verksamhet åtminstone till slutet av år 2020. Enligt propositionen skulle lagarnas giltighetstid förlängas eftersom avsikten är att socialoch hälsovårdsreformen och landskapsreformen ska träda i kraft år 2021, dvs, ett år senare än vad som var avsikten. Kust-Österbottens samkommun ordnar servicen i enlighet med den s.k. beställar-utförarmodellen. Beställar-utförarmodellen är ett sätt att producera servicen. Samkommunen fungerar som beställare, vilket betyder att samkommunen beslutar om servicens omfattning, kvalitet och utförande i samarbete med medlemskommunerna. Samkommunen kan ordna verksamheten i form av egen produktion, i medlemskommunernas regi eller genom upphandling av tredje part. Enligt grundavtalet är samkommunens uppgift att på ett demokratiskt sätt garantera befolkningen inom samarbetsområdet lagstadgade social- och hälsovårdstjänster. Samkommunens uppgift är att för medlemskommunerna anordna primärvården i enlighet med lagen om folkhälsoarbetet (66/72). Samkommunens uppgift är därtill att för Korsnäs, Kristinestad, Malax och Närpes anordna 4
socialvården i enlighet med socialvårdslagen (710/82). Samkommunens uppgift är att för Kaskö anordna till primärvården nära ansluten socialvård. Samkommunen ordnar inte barndagvård eller miljö- och hälsoskydd. Statsrådet har vidhållit sina riktlinjer för ordnandet av social- och hälsovård: Finland indelas i 18 landskap som får organisera social- och hälsovårdstjänsterna inom sitt område. Målet är att lagarna gällande social- och hälsovårdsreformen ska träda ikraft fr.o.m. 1.1.2021. Valfrihetsmodellen inom social- och hälsovårdstjänsterna tas ibruk stegvis. Avsikten är att lagförslagen som gäller social- och hälsovården samt landskapsreformen ska behandlas i riksdagen under våren 2019. Under år 2018 fortsatte landskapet Österbotten beredningen av det nya landskapet under ledning av det temporära beredningsorganet. Landskapsstyrelsen för Österbottens förbund tillsatte år 2017 organet i vilket olika tjänsteinnehavare och sakkunniga inom olika organisationer i Österbotten är representerade. 5
2. Direktörens översikt 2018 Det tionde verksamhetsåret för Kust-Österbottens samkommun inleddes ännu en gång under en tid då social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen bereddes. Beredningen av ett social- och hälsovårdsområde som omfattar hela landskapet Österbotten har skötts av ett sk. interimistiskt förvaltningsorgan. Samkommunens ledande läkare har fungerat som sakkunnigmedlem i det temporära beredningsorganet. Beredningsorganets arbete stöds fortsättningsvis av tema- och arbetsgrupper som planerar olika uppgiftsområden. Dessa har också representanter från samkommunen. Under slutet av året utmanade Vasa sjukvårdsdistrikt sina medlemskommuner att diskutera beredningen av Österbottens välfärdsområde. Sjukvårdsdistriktets ledning förverkligade kommunrundorna och K5-samkommunen gavs också möjlighet att diskutera Österbottens framtida integrerade välfärdsområde. Samkommunens psykosociala enhet inledde sitt sjunde verksamhetsår år 2018. Tillgången till missbrukar- och mentalvårdstjänster inom samkommunens område har fortsättningsvis varit god och besöksmängden har ökat stadigt. Eftersom de psykiatriska öppenvårdstjänsterna ordnats nära basservicen har kostnadsökningen inom den psykiatriska specialsjukvården i samkommunens medlemskommuner avstannat och kostnaderna till och med minskat under de senaste åren. I Österbotten är kostnaderna för den psykiatriska specialsjukvården inom till exempel samarbetsområdena Vasa-Laihela och Korsholm-Vörå högre än kostnaderna inom Kust-Österbottens samkommun. Det psykosociala centrets verksamhet har också väckt intresse på övriga håll i Österbotten och särskilt inom social- och hälsovårdens arbetsgrupp för missbrukar- och mentalvårdstjänster samt en arbetsgrupp som föreslagit en sammanslagning av psykiatrin inom Vasa sjukvårdsdistrikt och Vasa stads mentalvårdsservice. Samkommunens ledande läkare har regelbundet hållit poliklinikdagar i Kristinestad, Närpes och Kaskö. På önskan av Malax och Korsnäs hälsovårdscentral har ledande läkarens arbetsinsats ordnats som läkarkonsultationer. Ledande läkaren har också fr.o.m. våren 2017 fungerat som tjänsteläkare vid Kaskö hälsovårdscentral enligt ett skilt avtal. Året 2018 har på samma sätt som tidigare verksamhetsår präglats av bristen på erfarna allmänläkare som är beredda att bosätta sig på regionen för en längre tid. Hälsovårdscentralerna har helt eller delvis planerat sin verksamhet på basis av köpavtal för läkartjänsterna. Lagen om anordnande av landsbygdsförvaltningen i kommunerna (30.3.2010/210) trädde i kraft 1.4.2010. Syftet med lagen är att koncentrera landsbygdsförvaltningens uppgifter till större 6
samarbetsområden med minst 800 lantbruksföretagare och minst fem anställda som handhar uppgifterna. Fullmäktige i samkommunens medlemskommuner beslöt våren 2011 sammanslå landsbygdsförvaltningarna, och de anställda vid landsbygdsförvaltningen övergick i samkommunens tjänst från början av år 2012. Dessutom överförde Korsnäs och Närpes pälsdjurskonsulenter till samkommunen. Landsbygdsförvaltningens verksamhet har fortsatt som tidigare och den gemensamma förvaltningens tillvägagångssätt har blivit mera bekanta för lantbruksföretagarna. Vid verksamhetspunkten i Närpes ändrades under 2018 en kanslisttjänst till en landsbygdssekreterartjänst och enligt samkommunfullmäktiges beslut är landsbygdschefens tjänst på heltid fr.o.m. och med 2019. Geriatriska kunskapscentret inledde sin verksamhet våren 2016 då geriatriska samt minnespoliklinikernas verksamhet inleddes i samarbete med Geritrim och Doctagon. Minnesutredningar gjordes också år 2018 främst för klienter från Kaskö, Kristinestad och Närpes. Geriatrikern fanns tillgänglig på den geriatriska polikliniken under fyra dagar år 2018. Samkommunstyrelsen grundade (23.11.2017) en regional arbetsgrupp vars uppgift var att precisera och utveckla verksamheten vid geriatriska kunskapscentret. Arbetsgruppen gav samkommunstyrelsen förslag om åtgärder för hur kunskapscentrets verksamhet kunde preciseras. Arbetsgruppen ansåg att kunskapscentret borde placeras under ett skilt kostnadsställe och att bland annat minnesskötarna administrativt överförs från psykosociala centret till geriatriska kunskapscentret. Arbetsgruppen stödde också utvecklingen av virtuella tjänster inom K5-området. Utvecklingen av geriatriska kunskapscentret lämnades dock att vänta på nya uppgifter om hur socialoch hälsovårdsreformen framskrider samt staden Kristinestads beslut om att utkontraktera en del av social- och hälsovårdsproduktionen. Samarbetsområdet har varit en föregångare inom piloteringen av telemedicinska tjänster inom äldreomsorgen. Inom de enheter som deltog i Doctagons Telecare-tjänster bildades en ny vårdkultur där svårt sjuka klienter kunde vårdas i allt större utsträckning vid den egna, trygga enheten. Doctagons ansvarsläkarmodell testades inom samkommunens område inom hemvården och på vårdavdelningen efter tjänstetid. Den krävande upphandlingsprocessen för distansmedicinska tjänster fortsatte också år 2018 och i februari beslöt samkommunstyrelsen utse Doctagon Ab till vinnare av konkurrensutsättningen, men Attendo Terveyspalvelut Oy inlämnade en upphandlingsrättelse i mars och överklagade beslutet till Marknadsdomstolen. Marknadsdomstolen beslöt upphäva samkommunens beslut och uppmanade samkommunen att korrigera det felaktiga förfarandet genom att ordna ett nytt anbudsförfarande för distansmedicinska tjänster. I slutet av 7
november godkände samkommunstyrelsen upphandlingsenhetens anbudsbegäran och så inleddes upphandlingsprocessen på nytt med målet att få ett upphandlingsbeslut i februari 2019. Samkommunens olika arbetsgrupper sammanträdde sällan under år 2018 eftersom många av arbetsgruppernas ordförande och medlemmar deltog i landskapets arbetsgrupper inom social- och hälsovården och non-sote-arbetsgrupper. Några av medlemskommunernas ledande tjänstemän har dessutom deltagit i landskapets interimistiska förvaltningsorgan som medlemmar eller sakkunniga. Geriatrisk rehabilitering Under år 2018 har det i samarbete mellan samkommunen K5, Geritrim samt Vård- och omsorgscentralen i Kristinestad pågått ett projekt där man försökt identifiera äldre, hemmaboende klienter inom speciellt hemvården som har en ökad risk att förlora förmågan till självständigt boende. Dessa patienter har tagits in till Geritrim för en två veckors evalueringsperiod och därefter har det uppgjorts individuella program som förverkligats i hemmiljön i akt och mening att öka graden av självständighet. Klienterna har ytterligare ingått i ett uppföljningsprogram som förverkligats antingen polikliniskt eller via avdelningsvistelse. Det bärande elementet har dock varit det individuella träningsprogram som planerats på Geritrim och förverkligats i hemmet. Programmet har tagit fasta på de individuella svagheterna och försökt stödja kompensatoriska förmågor ifall de ursprungliga funktionerna inte kunnat stärkas. Hemprogrammets genomförande har varit beroende av patienten själv, anhöriga och hemvården. Kostnaden för projektet har gått till Kristinestad. Geritrim har erbjudit sin personal för evaluering och uppföljning och från samkommunen K5 har den ledande läkarens arbetstid upplåtits under enstaka timmar veckovis för att möta behovet av läkartjänster Antalet patienter har varit få och uppföljningsperioden så pass kort att tvärsäkra slutsatser inte kan dras. Dock har vissa tendenser utkristalliserats under projektet. För att ensamstående äldre över 90 år skall kunna bo kvar hemma behövs en bevarad kognitiv förmåga. Trots vissa fysiska svagheter är det lättare att kompensera dem via träningsprogram och uppmuntran till egen aktivitet än att försöka trygga vardagen för klienter med minnessjukdom. Däremot framkommer med tydlighet den ensamhet som många ensamstående lider av. Möjligheten att söka sig till sällskap är begränsad och den ursprungliga vänkretsen börjar kraftigt glesna. Här framträder behovet av lätthanterlig teknik som kunde överbrygga avstånd och underlätta för ett kvalitativt umgänge på egna villkor. Ytterligare framträder ett direkt behov av en rehabiliterande verksamhet i klientens hemmiljö som svarar mot fysiska, psykiska och mentala behov. Hemrehabilitering är ett gammalt begrepp men innehållet är 8
ändå svagt definierat. Denna verksamhet kunde vara en nyckel till framgång när det gäller att öka viljan till fortsatt självständigt boende även för de äldsta klienterna. Här behövs även en kombination av den mest professionella rehabiliterande förmågan och den sociala sfär som till exempel den tredje sektorn kunde erbjuda. Den ekonomiska ramen för projektet har beskurits för verksamhetsåret 2019 men det kommer ändå att fortsätta under blygsammare förhållanden och uppföljningsresultaten kommer att redovisas senare. 9
3. Verksamhet 3.1 Centralförvaltningen Samkommunen har samkommunfullmäktige, samkommunstyrelse, revisionsnämnd, landsbygdsnämnd och personalsektion. Under år 2018 sammanträdde samkommunfullmäktige två gånger, samkommunstyrelsen sex gånger, revisionsnämnden fyra gånger, landsbygdsnämnden två gånger och personalsektionen tre gånger. Förteckning över de förtroendevalda som bilaga 1. Samkommunen har under året haft en direktör, ledande läkare, utvecklingskoordinator, förvaltningssekreterare, ekonomiplanerare, byråsekreterare samt bokförare (75 %). Centralförvaltningen producerade under år 2018 samkommunens ekonomiförvaltningstjänster med undantag av löneräkningen, som köptes av tredje part. Samkommunens ledningsgrupp sammanträdde sju gånger under år 2018. Utmaningar för centralförvalnitngen under 2018 har varit sjukskrivningar och personalombyten. Figur 1 Kust-Österbottens samkommun, organisation Samkommunfullmäktige Revisionsnämnden Valnämnden Landsbygdsnämnden Samkommunstyrelsen Personalsektionen Arbetsgrupper Landsbygdschefen Landsbygdsförvaltningens personal Samkommunens centralförvaltning Direktör Centralförvaltningens personal Samkommunens projekt 2018: Hemma i Finland /En bra start 31.10.2018 Regionala tjänster Psykosociala enheten Koordinator för missbrukarvården (2) Palliativ skötare 10
Kansa 30.6.2018 S.O.S. 1,0 projektet 31.12.2019 Talterapeut (2) Minnesskötare (3) Invandrarkoordinator Rådgivningscentret Welcome Office Näringsrådgivare 3.1.2 Projekt Kotona Suomessa/Hemma i Finland I det österbottniska Kotona Suomessa/Hemma i Finland-projektet (-31.10.2018) är Österbottens förbund projektägare och K5, Yrkesakademin i Österbotten, Vasa stad, Vakk samt Jakobstadsregionen delförverkligare. Syftet med projektplanen har bland annat varit att skapa en innehållsmässigt likadan arbetsmodell för invandrarfrågor i Österbotten och Finland. I projektplanen ingick bl.a. samhälls- och hälsokommunikatörer i enlighet med en svensk modell. År 2018 arbetade invandrarkoordinatorn halvtid med projektets utvecklingsfrågor fram till 31.10.2018. K5:s delprojekt (En bra start) har bland annat följande mål: - Systematiskt söka och hitta de målgrupper som behöver information på sitt eget språk Samhälls- och hälsokommunikatörer utbildas i samarbete med Yrkesakademin. Samhälls- och hälsokommunikatörerna ska informera nyanlända grupper på deras eget språk om det nya samhället och vikten av att sköta sin egen hälsa. - Uppmuntra och bistå kommunerna att kartlägga invandrarnas situation mera effektivt Invandrare har rätt att få sin arbets- och livssituation kartlagd av kommunens tjänsteinnehavare i syfte att kunna utveckla sina egna yrkeskunskaper eller planera sin karriär. Projektet utvecklar kartläggningsblanketter och metoder som kan användas både regionalt och nationellt. - Dialog med företag som kontinuerligt rekryterar utländska arbetstagare. Inom ramen för projektet görs besök till företag med invandrararbetskraft i syfte att föra en dialog om utvecklingsplanerna, behovet av arbetskraft, bostadsfrågor och vilka integrationsåtgärder som arbetsgivaren anses behövs. Botnia Atlantica/SOS 1,0-projekt Kust-Österbottens samkommun fungerar som samarbetspartner i ett större projekt som finansieras av europeiska regionala utvecklingsfonden (EUREF). Projektets arbetsnamn är SOS 1.0 - Simuleringsstödd optimering av servicekedjor inom specialist-, primär- och hemsjukvård. Projektet 11
har utarbetat planer i anslutning till ett simuleringsverktyg för analysering och simulering av lösningar som förbättrar och effektiverar patientströmmarna mellan olika aktörer inom social- och hälsovården. Projektet beviljades ca 750 000 i stöd från EU Interreg Botnia-Atlantica programmet (60 % av projektets totala budget) för hela projekttiden (1.1.2017-31.12.2019). Projektet administreras av Västerbottens Läns Landsting. Övriga partners förutom Kust-Österbottens samkommun är Vasa sjukvårdsdistrikt, Umeå universitet samt tekniska högskolan i Jönköping. Österbottens förbund och Region Västerbotten fungerar också som projektets finansiärer. Målgruppen är äldre inom ortopedi; höftledsproteser, höftfrakturer och knäledsproteser. Den patientinformation som behövts för projektet har insamlats från Vasa sjukvårdsdistrikt och dessutom inleddes också insamlingen av uppgifter från Närpes patientdatasystem. Sommaren 2018 anställde samkommunen en deltidsanställd för att samla in och sammanställa uppgifter som behövs i S.O.S. - projektet från Finland. Kansa-koulu Kansa-koulu-projektet (-30.6.2018) är ett projekt för att verkställa lagen om klienthandlingar inom socialvården (2015), projektet har fungerat som stöd för socialvårdsorganisationers beredskap att ansluta sig till Klientdataarkivet för socialvården. Projektet främjade ibruktagningen av formbunden dokumentering, riksomfattande klassificeringar och genomförande av dokumentstrukturer i klientdatasystem så att de uppfyller kraven i lagen om klienthandlingar inom socialvården. I projektet, som genomförs med statsunderstöd, deltar alla kompetenscentra inom det sociala området och projekttiden var 1.8.2015-30.6.2018. Projektet administreras av SOCOM Sydöstra Finlands kompetenscenter inom det sociala området. Lagen om klienthandlingar inom socialvården förutsatt att även samkommunernas medlemskommuner deltog i projektet. Kontaktuppgifter till projektets anställda framgår av bilaga 3. 3.2 Beställarens uppdrag år 2018 gällande övervakningen av servicens anordnande och produktion Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård (K5) fungerar enligt grundavtalet som beställare av service till befolkningen inom samkommunens ägarkommuner. Huvudparten av servicen produceras av de lokala kommunala social- och hälsovårdsenheterna medan en liten del av servicen produceras av samkommunen i egen regi. Ytterligare upphandlar samkommunen tjänster som kompletterar antingen den kommunala eller den samkommunala verksamheten. I praktiken sköter de kommunala enheterna sin egen tjänsteproduktion och trots små, lokala variationer i 12
tjänsteutbudet är den service som erbjuds kommuninvånarna överraskande likvärdig i de olika medlemskommunerna. Av KSSR-processens samtliga modeller förefaller vår beställar-utförarmodell med samkommunen som en liten aktör för beställarfunktionen vara rätt ovanlig. Under samkommunens första verksamhetsår var även övervakande myndigheters intresse för vår verksamhet rätt blygsam. Dock har vi under de senaste åren sett ett allt snabbare växande intresse från speciellt Regionförvaltningsverkets sida att involvera samkommunen i övervakningen av de enskilda produktionsenheternas verksamhet. Under verksamhetsåret 2018 har vi deltagit i utredningar kring såväl servicens tillgänglighet som kvalitet. Från övervakande myndighetshåll har även samkommunen funnits skyldig till brister i verksamheten som efterföljts av skyldighet att såväl korrigera bristerna som övervaka att de förnyade verksamhetsprinciperna efterföljs. Den enskilt största brist som påtalats gäller den språkliga servicen till invånarna och Regionförvaltningsverket har med stöd av utlåtanden från såväl Social- och hälsovårdsministeriet som Justitieministeriet fastslagit att i en tvåspråkig kommun ska kunden i kontakten till tjänstemän fritt kunna använda såväl svenska som finska utan tolk eller översättningshjälp. I slutet av oktober 2018 gav alla offentliga och privata aktörer inom K5-området en utredning till samkommunen om hur de klarar av att garantera sina klienter tvåspråkiga tjänster i enlighet med den övervakande myndighetens krav. En av samkommunens medlemskommuner klarade inte av att garantera denna förpliktelse i november 2018. Regionförvaltningsverket kommer troligen att sända sitt beslut i ärendet i början av år 2019. Regionförvaltningsverket har också begärt en förklaring av samkommunen om förseningar i behandlingen av barnskyddsärenden i två medlemskommuner under år 2018 och begärt att medlemskommunerna ska kartlägga vilka tjänster som ordnas för över 65-åringar. Samkommunens roll i övervakningen av servicens anordnande och produktion har under år 2018 fått större betydelse. 3.3 Social- och primärhälsovården 3.3.1 Psykosociala tjänster Samkommunens psykosociala center inledde sin verksamhet 1.1.2012. Det sjunde verksamhetsåret inleddes med den ledande tanken att främjande av psykisk hälsa och förebyggande arbete är utgångspunkten för att att mentalvårdstjänsterna ska nå klienterna och deras anhöriga i ett så tidigt skede som möjligt. Institutionsvårdstjänster ordnas vid den psykiatriska enheten vid Vasa centralsjukhus. Den psykosociala enheten ansvarar för vården i anslutning till psykisk ohälsa för hela områdets befolkning genom att ge medicinsk vård, terapi och rehabilitering. Ur klientens synvinkel är 13
vårdstigen planerad så att det ska vara så lätt som möjligt att söka vård - den första kontakten sker vid den egna hälsovårdscentralen som bedömer vårdbehovet. Huvudorten för den psykosociala enheten är Närpes dit klienterna vid behov hänvisas för fortsatta undersökningar. Enheten i Närpes ordnar längre terapiperioder, utredningar, psykiatriska bedömningar och rehabilitering. Verksamheten vid den psykosociala enheten kompletteras även av ett mobilt team som gör hembesök och ger psykisk första hjälp i hemmet inom hela området. Till kommunernas lagstadgade servicesystem hör också att ordna psykosocialt stöd och tjänster efter traumatiska händelser. Den regionala krisgruppen ansvarar inom K5-området för ordnandet av psykosocialt stöd vid traumatiska händelser i samarbete med medlemskommunerna. Samkommunens psykosociala enhet ansvarar för koordineringen av krisarbetet. Psykosociala enheten Året 2018 har präglats av Sote-planering, utveckling av digitala läkartjänster och av vårdens innehåll och struktur. En utmaning som växer är personalsituationen. Enheterna har drabbats hårt av sjukfrånvaro samt svårighet att få befattningar fyllda. Att få kompetenta vikarier blir allt svårare. Rumsbristen som tidigare varit utmanande speciellt i Malax har nu lättat något. I den nyrenoverade delen av Malax-Korsnäs HVC har K5 fått tillgång till två fina rum. Utvecklade av de digitala tjänsterna har gett personalen möjligheter till handledning, konsultation och deltagande i nätverk nationellt men även till Sverige. Resor till nätverksmöten i patientärenden har därmed minskat och samarbetet med andra vårdorganisationer har förbättrats. Den digitala läkarmottagningen har utvecklats och implementerats till en fungerande verksamhet. Under året har både ansvarsläkarsystemet och en distansmottagning prövats. Vi kan konstatera att ansvarsläkarsystemet inte passade så bra till vår verksamhet medan distansmottagnigen passade våra system ypperligt. Både patienter och personal har varit nöjda med psykiatermottagning via video. På så sätt har vi haft tillgång till psykiatermottagning varje vecka i Närpes, Kristinestad, Korsnäs och Malax. Det finns patienter som påpekat hur miljövänligt K5 arbetar då vi kan ordna mottagning utan att patienten behöver åka långa vägar. På centret och vid Malax hvc har läkare West haft mottagningar. Under det gångna året har vi under storteam och förmansmöten planerat och strukturerat fram en noggrannare vårdprocess för både barn och vuxna. Det ledde till att barnteamet fick en ny 14
benämning, nämligen Familjeteamet. På så vis vill vi effektivera vården för de familjer där flera är vårdtagare och betona det familjecentrerade arbetssättet. Familjeteamet har tillgång till två psykiatriker specialiserade på barn och ungdomar. Dessa har både mottagning på stället och möjlighet att ge digital konsultation. Sjukfrånvaron har dessvärre varit hög bland personalen. Psykologbefattningen i Kristinestad är fortsättningsvis obesatt. Verksamheten har som tidigare skötts som individuella-, par-, familje- och nätverksbesök på centret, de lokala hvc:erna och i hemmen. Speciellt mobila teamets hembesök ute i kommunerna har kraftigt ökat denna höst. Personalen har under 2018 varit väl motiverade för att utbilda sig och utveckla nya arbetsmetoder. Vi har på centret ordnat en gemensam tredagarsutbildning inom DBT (Dialektisk beteende terapi). Här deltog även några av våra samarbetspartners. Personalen har också fått en tvådagars utbildning i temat kognitiva förändringar i samband med ångest och dissociation. Under storteamen har vi också satsat på föreläsningar, bland annat av erfarenhetsexpert. Därtill har personalen deltagit i enstaka utbildningstillfällen som stöder deras arbete. Några bland personalen har även längre utbildningar på gång som leder till psykoterapikompetens eller fördjupade arbetssätt inom terapi. De enskilda verksamhetspunkternas personal har dessutom fördjupat sig i sin verksamhet genom att delta i konferenser, nätverksmöten och enskilda utbildningsdagar. All personal har tillgång till handledare. Detta sker både i grupphandledning och individuellt. Vid våra team för personalen har tyngdpunkten legat vid personalvård. Personalen har varit delaktiga i utvärdering och utveckling av screeningmetoder och vårdplanering. I våra storteam som är varannan månad har även personal från Centraladministrationen deltagit. Några i personalen har haft Tyky-ansvar och ordnade våren 2018 en mycket uppskattad dag på stranden i Bergö. Här satsades på motion och samvaro. I september 2018 ordnades en Kick-off dag i Kalax. Där fick vår nya personal bekanta sig med hela arbetsgruppen under ledda samarbetsövningar. 15
Figur 2 Antalet besök hos psykosociala enheten åren 2016-2018 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2016 2017 2018 Under år 2018 hade psykosociala enheten 1 567 patienter och antalet besök var 11 280. Figur 3 Antalet besök per kommun hos psykosociala enheten åren 2016-2018 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Kaskö Korsnäs Kristinestad Malax Närpes Övriga 2016 2017 2018 16
Tabell 1 Antalet besök per kommun hos psykosociala enheten åren 2016-2018 Psykosociala enheten Antal besök per kommun/år 2016 2017 2018 Kaskö 607 692 585 Korsnäs 861 981 868 Kristinestad 2 689 2 848 3 311 Malax 1 471 1 525 1 648 Närpes 4 517 4 467 4 601 Övriga 256 231 267 Totalt 10 401 10 744 11 280 Rehabiliteringskoordinator Augusti 2018 tillträdde vår nya rehabiliteringskoordinator sin befattning. Verksamheten har kommit bra igång. Samarbete med kommunernas TYP-ansvariga och socialvårdens personal har inletts. Behovet av rehabiliteringskoordinatorns tjänster har visat sig vara stort. Under tiden 1.8.2018-31.12.2018 besöktes mottagningen av 45 patienter och antalet besök var 126. Figur 4 Antalet besök per kommun hos rehabiliteringskoordinatorn åren 2016-2018* 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Kaskö Korsnäs Kristinestad Malax Närpes Övriga 2016 2017 2018 * Siffrorna gäller för tiden 1.9.2016-31.12.2016, 1.1.2017 30.6.2017 och 1.8.2018-31.12.2018. 17
Tabell 2Antalet besök per kommun hos rehabiliteringskoordinatorn åren 2016-2018* Rehabiliteringskoordinator Antal besök per kommun/år 2016 2017 2018 Kaskö 0 1 7 Korsnäs 24 48 3 Kristinestad 7 55 69 Malax 29 151 8 Närpes 25 85 34 Övriga 5 Totalt 85 340 126 * Siffrorna gäller för tiden 1.9.2016-31.12.2016, 1.1.2017 30.6.2017 och 1.8.2018-31.12.2018. Missbrukarvård Inom missbrukarvården finns två befattningar som sköter verksamheten i våra fem kommuner. Substitutionsvården har fortsatt att växa och där är två sjukskötare och en läkare från psykosociala enheten ansvariga. Här görs samarbete med Järvenpää socialsjukhus, dit även personalen var på ett studiebesök och samarbetsmöte i september. Under år 2018 hade missbrukarvården 184 patienter och antalet besök var 2095. Figur 5 Antalet besök per kommun hos missbrukarvården åren 2016-2018 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Kaskö Korsnäs Kristinestad Malax Närpes Övriga 2016 2017 2018 18
Tabell 3 Antalet besök per kommun hos missbruksvården åren 2016-2018 Missbrukarvård Antal besök per kommun/år 2016 2017 2018 Kaskö 70 41 91 Korsnäs 152 223 81 Kristinestad 243 150 237 Malax 488 1 063 1 219 Närpes 391 435 422 Övriga 28 45 Totalt 1 344 1 940 2 095 Talterapi Talterapiverksamheten har varit reducerad p.g.a en moderskapsledighet och bristen på vikarier. Under hösten hade vi tillgång till en talterapistuderande. Behovet av finska talterapitjänster har inte helt kunnat förverkligas, endast delvis genom köptjänster. Under år 2018 hade talterapin 195 patienter. Antalet besök var 897 och av dessa var 98 besök via köptjänsterna. Figur 6 Antalet besök per kommun hos talterapin åren 2016-2018* 600 500 400 300 200 100 0 Kaskö Korsnäs Kristinestad Malax Närpes Övriga 2016 2017 2018 *Här ingår även besök hos foniater och finskspråkig talterapi 19
Tabell 4 Antalet besök per kommun hos talterapin åren 2016-2018* Talterapi Antal besök per kommun/år 2016 2017 2018 Kaskö 42 41 11 Korsnäs 84 90 96 Kristinestad 239 238 206 Malax 180 241 115 Närpes 544 549 458 Övriga 11 Totalt 1 089 1 159 897 *Här ingår även besök hos foniater och finskspråkig talterapi Ergoterapi Ergoterapeuten sade upp dig i början av 2018 och befattningen har sedan dess varit obesatt. Diskussioner förs med kommunerna om hur verksamheten ska se ut. Under hösten 2018 gjordes ett rekryteringsförsök, men inga ansökningar inkom. Figur 7 Antalet besök per kommun hos ergoterapin åren 2017-2018* 120 100 80 60 40 20 0 Kaskö Korsnäs Kristinestad Malax Närpes 2017 2018 *Antalet besök år 2018 gäller för tiden 1.1.2018-12.1.2018 20
Tabell 5 Antalet besök per kommun hos ergoterapin åren 2017-2018* Ergoterapi Antal besök per kommun/år 2016 2017 2018 Kaskö 7 0 Korsnäs 27 0 Kristinestad 3 0 Malax 103 0 Närpes 33 5 Totalt 0 173 5 *Antalet besök år 2018 gäller för tiden 1.1.2018-12.1.2018 Minnesvården Minnesvården har skötts av tre minnesskötare. Förutom minneskartläggningar och organisering av patienternas vård har gruppverksamheten utvecklats ytterligare. I Närpes, Malax och Kristinestad har det ordnats grupptillfällen för patienter och deras anhöriga. Gruppverksamheten ger en möjlighet att träffa andra i samma situation och få aktuell information. Under år 2018 hade minnesvården 548 patienter och antalet besök var 1061. Figur 8 Antalet besök per kommun hos minnesvården åren 2016-2018 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Kaskö Korsnäs Kristinestad Malax Närpes Övriga 2016 2017 2018 21
Tabell 6 Antalet besök per kommun hos minnesvården åren 2016-2018 Minnesvården Antal besök per kommun/år 2016 2017 2018 Kaskö 30 60 83 Korsnäs 72 67 100 Kristinestad 200 184 270 Malax 160 161 271 Närpes 178 197 336 Övriga 1 Totalt 640 669 1 061 Krisgruppen De lokala krisgrupperna har träffats regelbundet för övningar och diskussioner. På våren 2018 hade vi en utbildningseftermiddag för alla krisgruppsmedlemmar där temat var övning tillsammans. Det är viktigt att alla kan arbeta tillsammans om det blir aktuellt med en större kris inom K5. På hösten 2018 var kommunernas krisgruppsledare kallade till möte där vi gick igenom krisgruppernas situation och tillgång till krisgruppsmedlemmar. Studiebesök Psykosociala enhetens verksamhet har presenterats för gymnasie- och närvårdarstuderande. Studerande Under 2018 hade vi ett flertal sjukskötarstuderande och talterapeutstuderande. 3.3.2 Integrationsverksamhet Projektet Kotona Suomessa/En bra start i Österbotten pågick under året 2018 fram till oktober. Projektets syfte har bland annat varit att skapa en gemensam modell för integrationsarbetet i Österbotten. Modellen är anpassad till en eventuell landskapsreform, men kan och kommer likaväl att användas oavsett reform. Projektet har fått positiv uppmärksamhet nationellt för sitt utvecklingsarbete och NTM-centralen kommer att anpassa sin verksamhet i enlighet med modellförslaget. Användningen av samhälls- och hälsokommunikatörerna som informatörer för egna landsmän på eget modersmål har visat sig vara en framgångsrik metod. Yrkesakademin i Österbotten har stått för samhälls- och hälsokommunikatörernas utbildning. Möjligheter till arbete för dessa kommunikatörer 22
har skapats genom projektet Stöd och information åt arbetsinvandrare med Närpes som projektägare och hela K5-området som verksamhetsområde. Information har getts på vietnamesiska, bosniska, ryska och arabiska. I K5-området ökar antalet med utländsk bakgrund alltjämt. Bristen på arbetskraft är stor inom många branscher. Nämnas kan växthus- och metallindustrin, hälsovården och barnomsorgen, som har kontinuerlig brist på arbetskraft. Språkundervisningen för nyanlända invandrare och också för dem som kommit för några år sedan är en ständig utmaning. När invandrare med samma språkbakgrund växer i antal klarar man sig lättare med hjälp av den egna gruppen och motivationen att lära svenska eller finska minskar. Nya idéer om hur nå dessa människor med språkutbildning är under utveckling och ett nytt språkprojekt med arbetsgivanas medverkan är i planeringsskedet. Servicen vid Welcome Office, d.v.s. rådgivning och handledning åt invandrare har fortgått som ambulerande verksamhet även år 2018 enligt det tidigare fastställda schemat; Måndag - Malax (Samservicebyrå på Kommungården), Tisdag & Onsdag - Närpes (Stadshuset), Torsdag - Kristinestad (Servicepunkten), Fredag - Korsnäs (Samservicebyrå på Kommungården) År 2018 var kunderna 1047 till antalet (589 män och 458 kvinnor). Antalet kunder som besökte WO:s kontor i Närpes var 670 och vid tre andra rådgivningsställen var det sammanlagt 375 besökare. Största gruppen bland kunderna har fortsättningsvis varit arbetsinvandrare (731 personer) i åldern 25-44 år med utbildningen på mellanstadiet. Antalet arbetslösa kunder var 180. Kunderna som besökte WO:s serviceställen kom från olika länder och i Alporegistern registrerades kunderna med 29 olika modersmål. Pga. att flera myndigheters verksamhet har centraliserats samt att t.ex. TE-byrån och FPA begränsade sin mottagning av kunder utan tidsbeställning ökade kundernas behov av rådgivning och handledning. I praktiken innebar det att kunderna behövde hjälp att göra besvärsskrifter, gällande exempelvis Migrationsverkets negativa beslut eller FPA:s beslut, osv. Ett gott och givande samarbete med olika aktörer, framför allt socialbyråerna, Jobb center och läroanstalterna fortsatte även år 2018. Flera broschyrer översattes till bosniska år 2018 Graviditetstid, Vaccinationsguide, Vanligaste barnsjukdomar samt brev/kallelse och informations material för olika aktörer i kommunerna. Rådgivaren deltog i seminariet - De Stora Österbottniska Integrationsdagarna i Vasa i oktober 2018. 23
3.3.3 Geriatriska kunskapscentret Den regionala arbetsgruppen utarbetade år 2015 en gemensam plan för äldreomsorgen samt de äldres växande behov inom samkommunen. Resultatet blev planen En fungerande vård i hemmet med geriatriska kunskapscentret i centrum. Kunskapscentret sammanknyter det gerontologiska och geriatriska kunnandet och samlar den senaste informationen, yrkesfolk, teknologi för äldre samt användarna till en näthelhet. Åtgärderna som måste vidtas för att utveckla den gerontologiska och geriatriska vården indelades i tre olika nivåer. Den första och mest omfattande gällde 1) inledandet av en värdediskussion i samhället; ska äldreomsorgen ordnas i de äldres eget hem eller i servicehem och vilka är kostnadsprofilerna för dessa alternativ? Hur differentieras vården i det skede då klienten ännu bor hemma och å andra sidan vilka saker talar för beviljande av institutionsplats i ett senare skede? Den andra åtgärdsnivån gällde 2) kommunernas uppgifter och särskilt att hitta och utveckla nya verksamhetssätt för den vård och omsorg som ges i hemmet. Den tredje åtgärdsnivån är regional dvs. 3) att inrätta ett geriatriskt kunskapscentrum i anslutning till Geritrim i Kristinestad. Kunskapscentret kompletterar kommunernas serviceutbud med tjänster som kräver ett bredare befolkningsunderlag än en enskild kommun. Dessa är t.ex. talterapi, gerontologisk handledning samt minnesskötarnas tjänster. I det geriatriska kunskapscentrets verksamhet ingår i nuläget minnes- och geriatriska polikliniker som förverkligas i samarbete med Doctagons geriatriker och Geritrim (verksamheten inleddes våren 2016). Samkommunens minnesskötare är också viktiga aktörer i den regionala geriatriska verksamheten och i fortsättningen har kunskapscentret bättre tillgång till samkommunens ergoterapeut. Från och med 1.9.2018 ingår också befattningen som talterapeut för vuxna och äldre (tjänsten inte tillsatt under 2018). Fram till slutet av år 2018 hade 65 utredningar köpts av minnespolikliniken och antalet patientbesök inom den geriatriska polikliniken var i slutet av år 2018 totalt 65 st. Besöken och utredningarna har köpts av Närpes, Korsnäs, Kristinestad och Kaskö. Den geriatriska polikliniken hade 4 närdagar fram till december 2018. Malax köpte inga tjänster av geriatriska kunskapscentret under år 2018. 24
Figur 9 Antalet besök per kommun vid det geritrtiska kunskapscentret 2016-2018 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Kaskö Korsnäs Kristinestad Malax Närpes 2016 2017 2018 Tabell 7 Antalet besök vid geriatriska kunskapscentret 2016-2018 Geriatriska kunskapscentret Antal besök per kommun/år 2016 2017 2018 Kaskö 6 12 11 Korsnäs 0 0 2 Kristinestad 21 27 23 Malax 0 0 0 Närpes 16 39 29 Totalt 43 78 65 3.3.4 Palliativ vård Palliativ vård har förverkligats under åtta års tid i samarbete med Österbottens cancerförening och samkommunen. Samarbetsavtalet är ikraft till slutet av år 2019. Verksamheten har etablerats i samkommunens medlemskommuner. Samarbetet med samarbetsparterna på såväl special- som primärnivå har gått bra. Den palliativa vårdkedjan har förbättrats genom samarbetsmöten och utbildning. Palliativa sjukskötaren har koordinerat terminalvården för patienter inom samkommunens område och år 2018 var antalet patienter 107 (största delen med cancerdiagnos). Fördelningen mellan kommunerna har varit följande: Malax 20, Korsnäs 14, Kristinestad 26, Närpes 38 och Kaskö 9 patienter. Av dessa 107 har 24 avlidit under året och antalet som avlidit i hemmet är 11 personer. 25
Palliativa sjukskötaren har ordnat info- och föreläsningstillfällen för olika organisationer och har även själv deltagit i utbildningen Palliativ vård och avlagt Love-utbildningen. Samarbetet med kommunerna och specialsjukvården har fungerat bra och palliativa skötaren har tillsammans med onkolog Bengs besökt hälsovårdscentralerna inom K5-området för att informera om det nationella projektet som utreder nuläget inom den palliativa vården och terminalvården i Finland. Österbottens cancerföreningar och samkommunen höll samarbets- och uppföljningssammanträden under våren och hösten 2018. Tabell 8 visar antalet besök inom den palliativa vården och här bör beaktas att det totala antalet besök består av tre olika besöksklasser, d.v.s. kort besök (t.ex. telefonkonsultation), krävande besök och mycket krävande besök. Figur 10 Antalet besök per kommun inom palliativa vården åren 2016 2018 350 300 250 200 150 100 50 0 Kaskö Korsnäs Kristinestad Malax Närpes 2016 2017 2018 Tabell 8 Antalet besök per kommun inom palliativa vården åren 2016 2018 Palliativ vård Antal besök per kommun/år 2016 2017 2018 Kaskö 43 52 39 Korsnäs 84 73 127 Kristinestad 123 178 89 Malax 157 176 155 Närpes 315 272 191 Totalt 722 751 601 26
3.3.5 Kostrådgivning Näringsrådgivare De äldres kost Arbetet med näringsfrågor i K5 inleddes hösten 2016, ett av tyngdpunktsområdena var äldre och deras matservice. Innan arbetet med att förbättra de äldres kost inleddes så insamlades hösten 2016 uppgifter av hemvårdsledarna inom K5-området. Näringsrådgivaren har individuell klientmottagning och gör även hembesök. År 2018 ordnades föreläsningar om kost för äldre i Närpes, Kristinestad och Kaskö. Näringsrådgivaren har också under 2018 besökt högstadiet i Petalax en dag varannan månad och haft mottagning för eleverna där. Sockersmart daghem i K5 Även inom barndagvården har man fäst uppmärksamhet vid näringsfrågor. Goda kostvanor för barn är av yttersta vikt för att den hälsosamma livsstilen ska fortgå även i vuxen ålder. Vanor byggs upp under småbarnsåren och föräldrarna har ett gemensamt ansvar med dagvården för att erbjuda barnen rätt slags kost. Genom rätt kost minskar risken för livsstilssjukdomar, såsom diabetes typ 2 samt hjärt- och kärlsjukdomar. Livsmedel med stor andel tillsatt socker bör begränsas och hör inte till daghemmet. Dessa livsmedel innehåller energi men lite näring. Eftersom barnen utvecklas fysiskt och psykiskt behöver de mycket näringsrik mat. Två daghem i Korsnäs valdes hösten 2016 till pilotdaghem för att bli s.k. sockersmarta daghem. Daghemmen fick fylla i matdagbok under två veckor och personalen fick även svara på en enkät. Efter att matdagböckerna lämnats in gavs rekommendationer utgående från näringsrekommendationerna. Förutom sockeraspekten gavs rekommendationer om fettkvalitet, måltidens uppbyggnad och tillräcklig mängd frukt, grönsaker och bär. Näringsrådgivaren träffade då daghemmens personal och kökspersonal. Då har man bland annat diskuterat hur användningen av grönsaker kunde ökas, fettkvaliteten, förebilder vid matbordet och hur man gör sockersmarta val utan att pruta på smaken. Dessutom har man utarbetat handboken Sockersmart som delas ut till daghem och andra intresserade inom K5-området. Modellen för Sockersmart daghem har också tagits i bruk i hela samkommunen. Samkommunen har under år 2018 haft en deltidsanställd (80 %) näringsrådgivare. 27
Figur 11 Antalet besök per kommun hos näringsrådgivningen år 2018 120 100 80 60 40 20 0 Kaskö Korsnäs Kristinestad Malax Närpes Övriga Tabell 9 Antalet besök per kommun hos näringsrådgivningen år 2018 Näringsrådgivning Antal besök per kommun 2018 Kaskö 1 Korsnäs 33 Kristinestad 37 Malax 29 Närpes 110 Övriga 6 Totalt 216 Under år 2018 har näringsrådgivningen haft 122 patienter och antalet besök var 216. 3.4 Landsbygdsförvaltningen Landsbygdsförvaltningen har nu verkat i sju år. Landsbygdsförvaltningens tjänster erbjuds vid fyra olika verksamhetspunkter som finns i Övermark, Lappfjärd, Malax och Korsnäs. Ett sidokontor finns i Närpes stadshus som jordbrukare kan besöka på fredagar. I början av året ordnade landsbygdsförvaltningen ett flertal informationstillfällen, för odlarna inom K5-området, tillsammans med olika aktörer såsom Österbottens svenska lantbrukssällskap, Österbottens svenska producentförbund, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten. Infotillfällena samlade totalt 321 deltagare. Förutom skolningar 28
som ordnas, har landsbygdsförvaltningen också som kutym att påminna odlarna om olika anmälningstider samt att sammanställa och ge ut information i kortare och begripligare text. En hel del arbetstid går också åt till att gå igenom jordbrukarnas stödansökningar och informera jordbrukaren om där finns något som kan leda till problem. Växtperioden år 2018 var mycket torr. Nederbörden lyste med sin frånvaro både på försommaren och ännu långt in på hösten. Förhållandena varierade väldigt mycket på hela området, i vissa fall även inom byarna, eftersom de sällsynta regnen var mycket lokala. Hos vissa jordbrukare kunde skördemängderna på hösten vara t.o.m. bättre än vanligt, medan andra fick mycket dåliga skörderesultat. Djurgårdarna skördade foder av vallar ännu sent in på hösten för att få tillräcklig mängd till vintern. För landsbygdsförvaltningen innebar jordbrukarnas situation mera frågor bl.a. angående åkrarnas rätt till stöd när växtligheten var dålig. För växtperioden år 2017 upprättade staten ett tillfälligt krisstöd för höstgrödor som jordbrukarna kunde söka om våren 2018 i samband med huvudstödansökan. Juni månad blev lika hektisk som tidigare med både slutliga utbetalningar för år 2017 och mottagande av årets huvudansökningar, ansökan om stödrättighetsöverföringar samt korrigeringar av skiftesgränser. En hel del av tiden gick till kundservice, dvs. att svara på odlarnas frågor om stödansökan, ta ut blanketter samt informera och fungera som datasupport till odlarna vid användandet av de elektroniska tjänsterna. Av områdets 1003 gårdar gjorde 88 % sin huvudstödansökan via den elektroniska tjänsten. Det är en ökning med endast 1 procentenhet jämfört med året innan och tyder på att det finns en stadig andel jordbrukare som ännu vill lämna in ansökningar på papper. Den 28.6.2018 blev landsbygdsförvaltningen granskad av Landsbygdsverket, förberedelserna inför granskningen tog tid i anspråk mitt i arbetstoppen. Inspektören kontrollerade landsbygdsförvaltningens administrations- och kontrollsystem samt handläggningen av stödansökningarna år 2017. Alla punkter i avtalet om utbetalningsställe mellan Landsbygdsverket och K5 kontrollerades. Inspektören bedömde att det fanns saker som behöver åtgärdas. Delegeringen av landsbygdsnäringsmyndighetsuppgifterna från kommunerna till tjänstemännen var avbruten, genom att ingen delegering från landsbygdsnämnden fanns dokumenterat. Det här rättades till på landsbygdsnämndens 29
möte 30.8.2018. Enligt lag 210/2010 ska den som leder landsbygdsförvaltningen sköta uppdraget på heltid, vilket inte är fallet vad gäller landsbygdschefens tjänst i nuläget. Detta blir åtgärdat under år 2019. Av protokollet framkom att inga fel fanns som hade ekonomisk betydelse för kunderna och landsbygdsnäringsmyndighetsuppgifterna har i regel utförts på ett godtagbart sätt och med iakttagande av unionens regler (Kommissionens förordning 907/2014 bilaga 1). Stödutbetalningarna har år 2018 löpt bra, vissa stöd har betalats ut t.o.m. tidigare än året innan. De flesta stöden kräver att omfattande checklistor genomgås före varje jordbrukares stödutbetalning. Dessa checklistor kräver mycket arbetstid eftersom det är så många saker som skall kontrolleras, Landsbygdsverket (Livsmedelsverket fr.o.m. 2019) kräver att checklistor görs upp för att säkerställa att utbetalningarna blir rätt. I år fanns mera automatik inbyggt i systemet med checklistorna och datatillämpningens funktioner har stabiliserats. Detta gjorde att landsbygdsförvaltningens arbete har fungerat smidigare än tidigare år. Skickandet av stödbesluten har också börjat fungera lite bättre, jämfört med tidigare år, så att besluten nu skickas inom 1-4 månader efter sista utbetalningen. Det är Landsbygdsverket som styr tidpunkten för utskicket. I oktober gjorde jordbrukarna den årliga höstanmälan för skiften inom åtgärden växttäcke vintertid eller inom nåt av gödselspridningsåtgärderna. Lite mera än hälften av områdets jordbrukare gjorde höstanmälan och av dessa gjordes 95 % elektroniskt. Antalet pälsdjursfarmare år 2018 var 37 st i Korsnäs, 15 st i Malax och 32 st i Närpes, i Kristinestad finns inga farmare längre. Skinnpriserna är fortsättningsvis på en låg nivå, både på mink- och rävsidan förblev en del skinn osålda. Världsproduktionen av pälsdjursskinn är större än efterfrågan. I Korsnäs och Malax har det under året vägts, graderats, utförts blodprovstagning (plasmacytostester) på minkfarmer och värderats rovdjursskador. I Närpes och Kristinestad har det varit mindre efterfrågan på tjänsterna. På personalsidan har mindre omändringar gjorts. En kanslist pensionerades under året och kanslisttjänsten ombildades till en lantbrukssekreterartjänst. En agrolog var anställd som tillfällig kanslist under större delen av året medan den tjänsten ombildades och lediganslogs. 30