ÅTGÄRDER MOT VARDAGSBROTT PROGRAM FÖR TRYGGA HANDELSPLATSER 2019
2 ETT RÄTTSSÄKERT SAMHÄLLE Vardagsbrott är brott som drabbar medborgaren i vardagen. Det kan handa om en stuen cyke, skadegörese av bien på en parkering, rån av en mobiteefon på nattbussen, misshande i en park eer en stöd i en butik. Gemensamt för aa dessa brott är att de drabbar gemene man, de är instegsbrott mot grövre kriminaitet och de tas inte på tiräckigt stort avar av poitiker och rättsväsende. Svensk Hande har ett anta försag på åtgärder som krävs för att återupprätta ett rättssäkert samhäe där även små brott tas på avar. Utgångspunkten är brott som drabbar handen, men åtgärderna är effektiva mot ett stort anta brott som drabbar medborgarna i det dagiga ivet. Snabb fakta om brott i handen (Käor: Svensk Hande, Brå och Eurostat) Sverige har fest anmäda stöder per invånare i hea EU. Varje år stjäs det för nära sju mijarder kronor i svenska butiker. Var 15:e sekund stjäs det något i en butik, på ett år handar det om 2 000 000 stöder. Endast en av 1 500 butiksstöder eder ti en fäande dom. 8 av 10 dömda butikstjuvar betaar adrig sina böter. En person som begår många brott får rabatt från rättsväsendet. För varje nytt brott bir påföjden mindre, viket i praktiken innebär att nya brott kan begås utan konsekvens. En person som begår ett mer avarigt brott kan riskfritt begå indrigare brott i väntan på rätte gång då straff vanigtvis enbart döms ut för det grövre brottet. Tjuvar som saknar hemvist i Sverige säpps ofta på fri fot mot öfte att betaa in böter, något som nästan adrig sker. I Sverige finns knappt 2 poiser på 1 000 invånare. I EU är snittet ca 3,5 poiser per 1 000 invånare. Sedan 1965 har synig yttre pois minskat med 54 %, befokningen i Sverige ökat med ca 40 % och poisanmäningarna ökat med drygt 400 %.
3 Den svenska stödparadoxen Butikernas externa stöder ökar, antaet agförda personer för ringa stöd (snatteri) minskar 20 000 8,0 Anta personer agförda för ringa stöd (snatteri) 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Externa stöder i mijarder kronor 6,8 mijarder kronor uppgick de externa stöderna ti under 2018 Butikernas externa stöder (kr) Anta personer agförda för ringa stöd (snatteri) SVENSK HANDEL HAR FÖLJANDE KRAV OCH FÖRSLAG PÅ FÖRÄNDRINGAR: 1 Notoerans mot vardagsbrott Svensk Hande vi se en notoerans mot vardagsbrott där pois, åkagare och domstoar genom sitt agerande signaerar att denna typ av brottsighet är prioriterad. Ett tydigare brottsofferfokus och en förståese för hur denna typ av brottsighet påverkar människors vardag behöver genomsyra myndigheternas arbete. a. Vardagsbrotten i aa dess former måste tas på större avar hos poitiker, pois, åkagare och i Sveriges domstoar. b. Brott som har rimiga förutsättning att karas upp måste utredas och prioriteras. c. Poisen måste arbeta för att fer brott ska poisanmäas och uppmana brottsoffer att anmäa den brottsighet de utsatts för. d. Brott med insag av våd ska innebära obigatorisk häktning och gärningspersonen ska inte säppas på fri fot innan straffet är avtjänat. 2 Fer syniga poiser på gator och torg Sverige igger i botten band EU:s medemsstater vad gäer antaet poiser per invånare, samtidigt som den fria rörigheten gör Sverige ti en at mer integrerad de av EU. Sverige behöver fer poiser för att kunna hantera dagens situation. a. Sverige behöver 10 000 nya poiser fram ti 2022. Det innebär en årig rekrytering av drygt 1 600 poiser, viket är nödvändigt för att kompensera för naturiga avgångar, brottsutvecking och befokningsökning. Detta ger en tota av 24 000 poiser år 2022, (motsvarande det anta poiser per capita som besutades år 2010.) Utöver detta måste civianstäda rekryteras så att poisen hinner utföra poisiära kärnuppgifter. b. Poisens brottsförebyggande arbete måste öka i form av fer syniga poiser på gator och torg. c. Respektive poischef måste ges och avkrävas ett tydigt ansvar för sitt oka-
4 område. Ansvaret innebär att ha kunskap om områdets brottsighet samt en pan för att minska denna brottsighet. Ansvaret måste även omfatta en fördjupad samverkan med det okaa näringsivet inkusive riktiga, ömsesidiga och bindande medborgaröften. d. Även den digitaa brottspatsen behöver synig närvaro av pois och fer digitaa brott behöver utredas av väutbidad och motiverad persona från pois- och åkagarmyndighet så att åta kan väckas och resutera i fäande domar. b. Enka stödbrott i butik bör kunna hanteras utan fysisk närvaro av pois. Väktare och handare ska ges förtroende att kunna identifiera en gärningsperson och poisen ska kunna genomföra förhör av den misstänkte på distans. Den så kaade Snattofonen, genom viken poisen håer förhör med misstänkta butikstjuvar, bör återinföras över hea andet. Lösningen bör bygga på tigängig teknik, ti exempe mobiteefon med ämpig mjukvara, som möjiggör för poisen att håa förhör via videoänk. 3 Effektivisera hanteringen av stödbrott i butik Snabba påföjder är nödvändiga för en effektiv hantering av stödbrott i butik. För stödbrott där den misstänkte kan identifieras, brottet erkänns och händesen i övrigt inte kräver poisiär närvaro bör utredningsarbetet kunna ske på pats i butik, utan fysisk närvaro av pois. a. Processen mean brott, rättegång och avtjänande av straff tar at för ång tid i Sverige och måste kortas betydigt. Det är viktigt för såvä brottsoffer som gärningsperson. För ett system som det svenska, med mycket frikostiga straffrabatter, bir ånga processer extra förödande då mängdbrottsingar begår många brott under kort tid. Svensk Hande vi att Stockhomspoisens genomförda piotprojekt med kortare processtider ska permanentas och spridas över hea andet. För enkare brott, så som stöd i butik, bör den genomsnittiga tiden mean brott och avkunnad dom ej vara ängre än 14 dagar. 4 Avskaffa straffrabatten för återfasförbrytare Svensk Hande kräver att svenska domstoar sutar ge rabatt ti de som systematiskt och upprepat begår vardagsbrott. Svensk rättspraxis gynnar personer som begår många brott. Detta underminerar förtroendet för rättsväsendet genom att återfasförbrytare beönas med oika former av rabatter. Systematisk brottsighet måste tas på större avar när påföjder bestäms. Idag kan en butikstjuv gå från butik ti butik och stjäa utan att riskera någon kännbar påföjd. a. Att begå många brott är värre än att begå få. Svensk hande föresår därför en progressiv straffskaa där tidigare brottsighet vägs in vid påföjdsbestämningen på ett tydigare sätt än idag. - Vid 1-2 domar de senaste 36 månaderna används befintig agstiftning och praxis med straffrabatt, konsumtion och ungdomsrabatt - Vid 3-6 domar de senaste 36 månaderna nyttjas befintiga straffskaor utan möjighet ti rabatter
5 - För gärningspersoner med fer än sex domar de senaste 36 månaderna ska påföjden bestämmas ti ägst 2/3 av nuvarande straffskaa utan möjighet ti rabatter b. Svensk hande vi se en ny straffbestämmese, grov systematisk stöd, där upprepade stöder kan sås samman ti ett grövre brott med straffvärde på ägst sex månader och högst sex år. 5 Använd påföjder som är anpassade efter gärningspersonens förmåga att göra rätt för sig Idag är böter den vanigaste påföjden vid butiksstöd. Detta trots att många av de som begår brotten varken har förmåga eer intresse av att betaa för sig. Det är viktigt att det straff en gärningsperson riskerar är tiräckigt avskräckande för att uppnå sitt syfte. Bötesstraff med tihörande notering i beastningsregistret är enbart avskräckande för agydiga medborgare utan krimine historik. För yrkes- och ivsstiskriminea krävs andra påföjder. En stor de av dem som begår brott i butik är dessutom hitresande brottsingar utan fast adress i Sverige. De är ofta svåra att identifiera viket tar stora poisiära resurser i anspråk. Hittis har åkagarna ti stor de använt möjigheten att utdea strafföreägganden för dessa, vä medvetna om svårigheten att någonsin kunna driva in skuderna efteråt. Föga överraskande är det mycket få av dessa individer som betaat sina böter. a. Obetada böter bör omvandas ti fängese - Använd redan befintig agstiftning för att omvanda obetada böter ti fängese för de ca 14 000 personer som har tre (3) eer fer oregerade bötesskuder hos Kronofogden. Börja med de drygt 500 individer som har 10 eer fer oregerade bötesskuder. - Utdöm inte böter för gärningspersoner som inte kan/vi betaa sina skuder. Använd fängese som påföjd för dem som redan har två eer fer oregerade bötesskuder. - Kompettera befintig agstiftning med en aternativ omvandingspåföjd, bötestjänst. Låt den skydige arbeta av sin skud ti samhäet. b. Individer som begår brott ska dömas ti annan påföjd än böter om det finns stor risk för att böter förbir obetada och/eer där det bir svårt att driva in obetada skuder. Beivra häeri för att komma åt organiserade stöder För professionea stödigor utgör häerinätverken en centra de av ogistiken kring stöder i butik. Genom att angripa dem som handar med eer hanterar stuna produkter kan rättsväsendet kraftigt försvåra för dem som begår brott på ett organiserat sätt. 6 Utförse av stuna varor ur andet är omfattande och en stor de av det som stjäs i svenska butiker hamnar på den internationea marknaden. Kontroen av gods som transporteras ut ur andet är i princip obefintig och hanteringen av stödgods är därmed närmas riskfri för de kriminea igorna. a. Det krävs ett tydigare poisiärt arbete mot aktörer som befattar sig med stuna varor. Exempe på prioriterade patser är marknadspatser, butiker och restauranger där det kan misstänkas att hande med stuna varor pågår.
6 b. Företrädare för verksamheter som befattar sig med stödgods bör beäggas med näringsförbud. c. Besagtaget gods där den misstänkte ej kan bevisa att varorna förskansats på ega väg ska återämnas ti rättmätig ägare eer förverkas. Stödgodset ska kvarvara i besag ti dess ärendet sutgitigt är avgjort. d. Tuen bör få utökade resurser, mandat och direktiv för att begränsa utförsen av stuna varor ut ur andet. e. En ny straffbestämmese, grovt systematiskt häeri, bör införas där upprepade häerier kan sås samman ti ett grövre brott med straffvärde på ägst sex månader och högst sex år 7 Butiken ska vara en fredad zon En butik är uppåten för hande. Handaren har rätt att avvisa dem som inte handar eer ägnar sig åt handesreaterad verksamhet. Exempe på icke acceptabe verksamhet i butiksmijö kan vara musicerande, insaming av pengar, tiggeri, egen försäjning samt stödförberedande verksamhet. a. Personer som inte åtyder anvisningen (exempevis genom att vägra ämna okaen eer upphöra med den icke tiåtna verksamheten) ska anses störa mot amän ordning och ska kunna avvisas respektive avägsnas från patsen. b. Respektive kommun bör i sina okaa ordningsföreskrifter införa tiståndspikt på verksamhet som bedrivs inom fem meter från butikernas entréer. Denna tiståndspikt bör omfatta försäjning, musicerande, tiggeri, samt iknande verksamhet som hindrar eer stör besökare och därigenom minskar tigängigheten ti butiken. c. En person som begår upprepade brott mot butiken eer de som verkar där ska av åkagare eer pois kunna åäggas titrädesförbud avseende butiken och dess närområde. Exempevis ska en individ som upprepat trakasserar och misshandar personaen kunna förbjudas att besöka aktue butik under en begränsad tidsperiod. Att bryta mot titrädesförbudet ska vara straffbart med fängese i straffskaan.
7 SÄKERHETSPOLITISKT PROGRAM Besök gärna Svensk Handes Säkerhetscenter på svenskhande.se/sakerhetscenter Maj 2019
Kontakta oss 010-47 18 500 info@svenskhande.se svenskhande.se