HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE



Relevanta dokument
HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK STUDIE

Gerd Sällsten 1 Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker

Exponering och hälsoeffekter i Glasriket

BILAGOR. Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen

Exponering och kroppsbelastning av PCB och metaller hos befolkningen i ett historiskt kontaminerat samhälle

Hälsoläget i Gävleborgs län

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM

Arbetsmaterial Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund

MÅL FÖR TILLSYNEN Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn

2016 Cancerfondsrapporten 2040

Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK

Vi kan förebygga cancer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

Folkhälsoatlas koloncancer

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten

Sammanställning av deltagarnas utvärdering - kursen som helhet

Sandningsförsök med Hyttsten

Behandling av prostatacancer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

ÖSTRA HAMNEN. Bilaga 1

Du som har eller har haft cancer. Hur påverkas du ekonomiskt och socialt?

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Vilka regler styr hanteringen av förorenade sediment?

Vård på lika villkor? Det beror på VEM du är

Skydda Er mark mot slamspridning!

Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Gifter från båtverksamhet

Tungmetallbestämning i gräskulturer

Provtagningar utförda 2010

PM F Metaller i vattenmossa

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Undersökning av förorenade områden i Ankarsrum Avseende metall- och tjärföroreningar

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Inspirationsfilm HFS matvanor

Nationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin

Digital GIS Maps Höganäs. Höganäs kommun, 2012

Petter Kjellander, Ekologi-Grimsö Centrum för vilt- och fiskforskning, SLU

Vårdens resultat och kvalitet

Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun.

Luften i Sundsvall 2009

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013

A.1 Ämnesområde Hälso- och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Prostatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin

Hemorrhagisk rhinit hos flamlödare exponerade för vätefluorider

Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde

Levnadsförhållanden i Skaraborg

Folkhälsan i Sverige Årlig rapportering

Maria Kallvi. Kvalitet & Miljö, SMT. Skäliga och rimliga åtgärder - 1 fallstudie

Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Bengtsfors

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab)

Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE

Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson

Medicinska kontroller

Kvalitetsbokslut Onkologiska kliniken Sörmland

Pressinformation - arbetsmaterial PFAS uppmätt i blodprover hos barnen i Kallinge

Prostatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

Haganäs Bostadsområde PM Miljö

Vi är tacksamma för att ni ställer upp och svarar på hälsoenkäten för schnauzer.

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone)

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?

Introduktion- Epidemiologi-Prevention De vanligaste cancersjukdomarna i Sverige Män

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Problem med mage och tarm. Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar

Några minuter idag. Många liv i morgon.

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se

Protestmöte mot deponi av muddermassor vid Djurnäs Udde. Svanesund Presentation av Svante Brodin och Magnus Brodin, Stenungsund.

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 29:5

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Metaller i Vallgravsfisk Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Linnéa-projektet 3, Undersöka om det finns ett samband mellan hemtjänstinsatser och återinläggningar.

SEMINARIERAPPORT : 2. Om alkohol och cancer

Regionalt cancercentrum sydöst

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Transkript:

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för f r Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt Centrum. Universitetssjukhuset, Linköping Owe Löfman, Professor, Folkhälsovetenskapligt Centrum Universitetssjukhuset, Linköping Ulf Flodin, Docent, Överläkare Yrkes- och Miljömedicinskt Centrum. Universitetssjukhuset, Linköping

Gusums Bruk Koppar- och mässingsprodukter Metallegeringar Blixtlås Koppar Zink Bly Kadmium Krom Nickel PCB utsläpp 1972 Kvicksilver Dioxiner

Förhöjda metallhalter i markens förna och mårskikt, i vatten, sediment, fisk, frukt, bär och grönsaker (Miljövårdsenheten, Länsstyrelsen i Östergötlands län ) Mycket höga halter av PCB i Gusumsån, sjön Byngaren och i fisk (Motala Ströms Vattenvårdsförbund, Miljövårdsenheten, Länsstyrelsen i Östergötlands län )

Den epidemiologiska studien började med en registerstudie: De beräknade värdena jämfördes med hur många fall vi hittade i Gusum/Ringarums församling för män resp kvinnor, med justering för ålder Cancerdiagnoser för individer boende i Gusum/Ringarums församling 1960-2003 samlades in från Regionala cancerregistret, Universitetssjukhuset i Linköping: 641 cancerfall, 346 män och 295 kvinnor Som jämförelse insamlades cancerdiagnoser för hela Sveriges befolkning 1960-2003 från Nationella cancerregistret på Socialstyrelsen Förväntningsvärden beräknades för totalcancer och även för olika undertyper av cancer

Registerstudie, resultat: Män hade överrisker för: Lymfom, SMR= 1.60, 95% KI: 1.00-2.42 Testikelcancer, SMR= 2.46, 95% KI: 0.99-5.08 Cancer i manliga könsorgan (testikel+prostata), SMR=1.10, 95% KI: 0.90-1.33 Och underrisker för: Ändtarmscancer SMR= 0.54, 95% KI: 0.25-0.99 Cancer i lungvägarna SMR= 0.57, 95% KI: 0.36-0.86 Hjärntumörer SMR= 0.31, 95% KI: 0.06-0.91 Kvinnor hade underrisker för: Tjocktarmscancer SMR= 0.65 0.37-1.04 Cancer i lungvägarna SMR= 0.50, 95% KI: 0.20-1.03 Resultaten från registerstudien visade att varken männen eller kvinnorna hade någon förhöjd risk att insjukna i cancer totalt. Däremot hade männen i Gusum/Ringarums församling förhöjda risker jämfört med hela Sveriges befolkning för några specifika cancerformer men även lägre risker än förväntat för andra cancerformer. Inga tydliga risker sågs bland kvinnor.

För att närmare utreda vilka exponeringar i Gusumstrakten som kan ligga bakom de risker som framkom i registerstudien så gick vi sedan vidare med en frågeformulärsstudie. Enkäter skickades ut till cancerfall och till ett antal kontrollpersoner som jämförelsegrupp. Tyvärr blev svarsfrekvensen oväntat låg.

Enkätstudie Frågeformulär skickades till: Cancerfall boende i Gusum/Ringarums församling vid diagnostillfälle 1960-2003, över 18 år gammal och i livet vid tid för utskick år 2005 120 individer Kontrollpersoner: 5 individer (10 för diagnoser<1972) per cancerfall, boende i Gusum/Ringarums församling vid tiden för fallets diagnos, över 18 år gammal och i livet vid tid för utskick år 2005 625 individer Frågeformuläret besvarades av: 67 cancerfall (55,8%) och 326 kontroller 52,2%)! Enkäten innehöll frågor om: längd/vikt, boende (adress, boendetid, egen brunn), yrke (titel, anställningsperiod), rökvanor, kostvanor (lokalt intag resp intag från andra områden av frukt, grönsaker, fisk, skogsbär, svamp och viltkött), sjukdomar (egna och i släkten), barnafödande (inkl födelsevikt, födelsevecka, amning)

Sammanfattning av enkätstudien, signifikanta samband: Rökning associerat med att föda f barn med låg l g födelseviktf Kvinnliga blixtlåsarbetare associerat med för f r tidigt födda f barn och bröstcancer Kvinnliga metallarbetare associerat med för f r tidigt födda f barn och bröstcancer Manliga lantbrukare associerat med prostatacancer Egen brunn före f 5 års ålder associerat med lymfom, prostatacancer samt ej föda f barn (ej specifikt kopplat till Gusum) Ätit abborre fångad f i Gusum/Ringarumstrakten minst 2 ggr i månaden m senaste 30 åren associerat med lymfom samt kvinnlig bröstcancer Ätit gädda g fångad f i Gusum/Ringarumstrakten minst 2 ggr i månaden m senaste 30 åren associerat med kvinnlig bröstcancer Ätit gös g s fångad f i Gusum/Ringarumstrakten minst 2 ggr i månaden m senaste 30 åren associerat med lymfom Ätit viltkött tt från n Gusum/Ringarumstrakten minst 2 ggr i månaden m senaste 30 åren associerat med ej föda f barn Ätit svamp från n Gusum/Ringarumstrakten minst 2 ggr i månaden m senaste 30 åren associerat med benskörhetsrelaterade frakturer

Vad betyder dåd detta? Det är r farligt att leva! Många geografiska områden har speciella riskökningar kningar (och risksänkningar) beroende påp omgivningsfaktorer, som t ex: Tätortsfaktorer kontra landsortsfaktorer Yrkesfaktorer kontra Miljöfaktorer Så långt möjligt, m undvik risker som går g r att undvika

Kända samband Det finns tidigare kunskap om vilka hälsoeffekter h några n av de ämnen som finns i Gusumstrakten har, t ex: PCB och andra hormonstörande rande ämnen som dioxiner och bekämpningsmedelsrester: har hormonell påverkanp kan påverka p immunsystemet kan leda till reproduktionsstörningar rningar påverkar sköldk ldkörteln har neurologisk påverkanp kan bidra till bröst st- och sköldk ldkörtelcancer och ev till prostata- och testikelcancer kan bidra till utveckling av diabetes

Kända samband Kadmium kan orsaka lungcancer, prostatacancer, njurcancer och magcancer samt ev testikelcancer och bröstcancer har njurpåverkan kan leda till benskörhet

Kända samband Bly har neurologisk påverkan p har njurpåverkan kan leda till reproduktionsstörningar rningar kan påverka p immunsystemet

Önskemål l om fortsatt studie Insamling av blodprover från n cancerfall och icke- cancerfall samt från högkonsumenter och icke- konsumenter av föda f från Gusumstrakten Analysera metaller, PCB och dioxiner i blod Kommentar: Hur vill vi gåg vidare? Det är r svårt att uppskatta hur mycket människor har fått f i sig av miljöföroreningar genom att enbart ställa frågor om vad man äter och var man arbetar. Eftersom materialet i vår v r studie var dessutom var litet blev många m av de samband vi såg s g var osäkra. DärfD rför r skulle det vara bra att kunna mäta m vad som verkligen har tagits upp i blodet hos de som bor i området.