Londonprojektet 2015 För första gången någonsin på Stålforsskolan har elever i år fått möjligheten att besöka London i ett slags utbytessyfte med en brittisk skola samt för att få möjligheten att utforska England. Jag var en av de lyckligt utlottade som fick äran att delta i detta pilotprojekt för ett kommande samarbete mellan Stålforsskolan och The Douay Martyrs School i London. The Douay Martyrs School är en katolsk skola i London som undervisar elever mellan åldrarna 11-18. Skolan grundades år 1962, och idag går det ca 1300 elever där sammanlagt. Skolan är uppdelad i två olika byggnader, en stor huvudbyggnad, samt en mindre byggnad en bit ner på gatan. Alla elever som går på The Douay Martyrs School bär dessutom skoluniform, vilket man gör även på övriga grundskolor i England. Vårt besök i London varade i 4 dagars tid då vi anlände en tisdag och åkte hem på fredagen. Den första dagen i London spenderade vi åt sightseeing så som Big Ben (Big Elisabeth), London eye, Baker Street, Picadilly Circus m.m. Det var fantastisk att verkligen få möjligheten att se London på riktigt, då jag aldrig varit där tidigare.
Den andra dagen spenderades på Oxford Street där vi besökte en hel del spännande butiker så som Victoria's Secret, Primark, Boots m.fl. Det resulterade i en hel shopping, och vi ändå var där passade vi på att testa den obligatoriska maträtten i London- fish and chips. Vi fick alltså möjligheten att starta vår resa med att upptäcka London och ta del av allt fint staden har att erbjuda inom både kultur, shopping och mat. Det var bra då vi på så sett blev ännu mer förberedda inför besöket på skolan som skedde under torsdagen.
Vi gick upp tidigt under torsdagsmorgonen för att hinna förbereda det sista inför besöket på skolan för att sedan ta tunnelbanan ut till Ickenham där skolan ligger. Under den 1 timmes långa tunnelbaneresan från centrala London satt vi och försökte förbereda oss mentalt för våran egengjorda presentation av Sverige som vi senare skulle presentera på skolan. Jag kommer ihåg att jag var aningen nervös inför besöket, men jag var samtidigt väldigt förväntansfull och spänd att äntligen få se skolan och träffa de lärare och elever som går där. Det var något jag hade sett fram emot länge och det kändes overkligt att dagen äntligen var här. Vid tunnelbanestationen i Ickenham möttes vi upp av Ms. Ali, en lärare på skolan och kollega till Stålforsskolans studie- och yrkesvägledare Pär-Magnus. Hon berättade att skolan inte låg långt ifrån stationen och att eleverna på skolan var förväntansfulla att få träffa oss.
När vi kom fram till skolan fick vi följa med till Ms. Ali's klassrum där vi möttes upp av två elever, Agnes och Benita, som skulle vara våra guider under dagen. De förklarade att vi skulle följa dem under dagen och delta på deras lektioner för att få en inblick i hur det kan vara att gå som en elev på en skola i Storbritannien och få chansen att lära oss en del av hur deras undervisning fungerar. Det var otroligt lärorikt att besöka skolan och att få delta i deras undervisning under en hel dags tid. Man kunde tydligt jämföra likheter och skillnader mellan våra skolor, vilket gjorde att man såg saker ur ett nytt perspektiv. Det var även en fantastisk möjlighet att utveckla sina språkkunskaper i Engelska och att lära känna nya ungdomar i sin egen ålder, vilket jag verkligen gjorde. Som jag tidigare sa så kunde man tydligt se olika likheter och skillnader på vår skola jämfört med skolan i England. En likhet mellan våra skolor var att vi hade ungefär samma upplägg när det kom till schema och undervisning. De började och slutade på omkring samma tid som eleverna på Stålforsskolan gör, och de hade ungefär samma tid för raster och lunch. De flesta ämnen vi läser på Stålfors var ungefär de samma som de elever i England läste, t ex matematik, fysik, biologi, SO osv. De hade även precis som vi bra lärare inom de olika ämnena och förflyttade sig fram och tillbaka till olika klassrum beroende på vilket ämne som stod på schemat.
Men skolan i England skilde sig även en hel del ifrån Stålfors. Eftersom det är en katolsk skola så startade de varje lektion med en bön, för att sedan fortsätta undervisningen. De hade inte heller tillgång till skåp på skolan, utan bar med sig det lilla material som inte lärarna ansvarade för i sina väskor. Lunch på skolan var inte heller gratis, utan man fick ta med sin egen mat alternativt köpa något som säljs i skolans cafeteria. Det är en stor skillnad mot hur vi elever i Sverige är vana vid att ha det. Under min tid i skolan så har jag aldrig tidigare varit med om att skolan inte erbjuder eleverna gratis skollunch, vilket gjorde det till ännu en helt ny erfarenhet jag fick från skolan i London. Det fick mig att uppskatta den gratis skolmat alla elever i Sverige faktiskt har tillgång till mer. Yttligare en skillnad mellan våra skolor var att den engelska skolans elever hade möjlighet att välja vilka ämnen de ville läsa utöver de obligatoriska ämnena, vilket liknar mer upplägget på en gymnasieskola i Sverige. Men de hade alltså redan under grundskolan möjlighet till att välja ämnen utifrån deras intressen och talanger, vilket jag tycker var väldigt bra! Alla eleverna på den engelska skolan var otroligt välkomnande och snälla när vi anlände. Det märktes att många var nyfikna på vilka vi var och vad vi gjorde där. Man kunde känna många blickar runtomkring sig på skolan, och våra guider, Agnes och Benita, hade fullt upp att presentera oss för så många som möjligt. Det märktes att vi var annorlunda i jämförelse mot eleverna på skolan då vi var de enda som gick omkring på skolan utan skoluniform, vilket gjorde att jag och mina vita byxor blev snackisen för dagen både bland eleverna och i lärarrummet. Vi fick även möjligheten att träffa skolans rektor för att presentera oss själva och Stålforsskolan samt hur undervisningen i Sverige fungerar. Han blev mycket imponerad av vår skola och berättade att de glädjeligen skulle vilja fortsätta med ett samarbete mellan Stålforsskolan och The Douay Martyrs School. I slutet av dagen möttes vi återigen upp i Ms. Ali's klassrum för att presentera våra respektive presentationer av Sverige och England. Vi fick börja med att presentera vår presentation av Sverige, vilket var otroligt nervöst. Presentationen gick trots all nervositet väldigt bra och britterna var imponerade av vårat arbete. Sen var det Agnes och Benitas tur av presentera Storbritannien. De hade förberett en intressant och lärorik presentation om både sig själva och England, vilket var kul att lyssna på.
När presentationerna var avklarade fick vi tid för att ta bilder, ge varandra gåvor och bara njuta av den sista tiden tillsammans. Trots att vi bara varit på skolan en dag kändes det redan sorgligt att behöva lämna den. Jag fick en jättebra kontakt med både Agnes och Benita och en hel del andra elever på skolan under dagen, och det kändes tråkigt att inte fått tillbringa mer tid med dem. Besöket på skolan var verkligen betydelsefullt för mig, och jag ångrar inte en sekund att jag valde att delta i projektet. Det var verkligen en otroligt rolig upplevelse som jag kommer minnas för resten av mitt liv.
Att få vara en del av detta projekt har verkligen varit en unik upplevelse utöver det vanliga. Det var inte bara en otrolig upplevelse att få besöka en skola i ett annat land, utan vi fick även verkligen chansen att se London på riktigt och ta del av allt staden har att erbjuda, vilket är en hel del. Om jag fick chansen att delta i ett liknande projekt igen skulle jag inte tveka det minsta. Det var verkligen en fantastisk upplevelse som jag skulle rekommendera alla att vara en del av. Så tveka inte att ansöka inför nästa års utbyte, det kommer bli en upplevelse du aldrig någonsin kommer glömma. Av Josefin Roos