UTSKRIFTSDATUM: [Utkast] Fisk och skaldjur. [Utkast] UPPHANDLINGSMYNDIG- HETENS HÅLLBARHETSKRITERIER FÖR FISK OCH SKALDJUR

Relevanta dokument
UPPHANDLINGSMYNDIGHETENS FISKLISTA BILAGA TILL UPPHANDLINGSMYNDIGHETENS HÅLLBARHETSKRITERIER FÖR FISK OCH SKALDJUR

Upphandlingsmyndighetens Fisklista 2018 Bilaga till Upphandlingsmyndighetens Hållbarhetskriterium Fisklistan Krav-ID Bas och Avancerad

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

Martin & Servera: Vår fisk- och skaldjurspolicy

Fiskguiden Frågor & svar

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske?

Marine Stewardship Council. Helene Tivemark, Fiskeriansvarig Östersjöområdet

FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

VILKEN SJÖMAT ÄTER VI I FRAMTIDEN?

FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND

Dyrare fisk och skaldjur med ökad global efterfrågan

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

HAVETS GÅVOR. Fina fiskar & vassa knivar

Plenarhandling ADDENDUM. till betänkandet. Fiskeriutskottet. Föredragande: Alain Cadec A8-0149/2018

Myter och fakta om laks.

Frågor och svar om norsk odlad lax.

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

En ljusare framtid för fisk och fiskare

Fiske med omsorg om räkbeståndet

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Frågor och svar om Fiskguiden 2017

Euro- Toques EN GEMENSAM VISION FÖR ETT HÅLLBART EUROPEISKT FISKE

Hållbara livsmedelsinköp

BILAGOR. till. förslaget till rådets beslut

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM2. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.

Yttrande över Kommissionens förslag till förordning om en europeisk havs- och fiskerifond KOM (2011) 804 slutlig

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM5. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juli 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Testbädd för vattenbruk

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun:

Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen

Hållbart fångad fisk från hav till fat

Fish'n chips torsk förstekt MSC

Policy Brief Nummer 2018:8

En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön

allt gott från havet? sea the future defend our oceans today

B RÅDETS FÖRORDNING (EU)

FISK & SKalDJUR kunskap och sunda tips

KLIMATSMARTA MATTIPS

God mat + Bra miljö = Sant

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Gotlands fiske.

Förslag till RÅDETS BESLUT

Uppgiftslämnare: Säljpartner Häll & Co AB. Varumärke: MERHAV. Artikelbenämning: Torskpanett KRAV MSC. Leverantörens artikelnummer:

Rapport. Kontroll av presentation och artbestämning av fisk från manuell disk, livsmedelsbutik

Rapport Rätt fisk i disk. - en butiksundersökning

Fiskburgare torsk rund MSC KRAV

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

17.1 Ansökningsprocessen

Eviras anvisning 16031/1/sv. Märkningar för identifikation av fiskeriprodukter och handlingar som skall åtfölja fiskeriprodukter

LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren. 1. Förslaget i korthet

Utlåtande 2008:115 RI (Dnr /2008)

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

MILJÖMÄRKNING SOM FISKEREDSKAP. Miljömärkning av fiske bra för miljön, fiskaren och konsumenten

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Förslag till RÅDETS BESLUT

Landbaserade Vattenbruk i Recirkulerande Akvatiska System (RAS) (en (förhoppningsvis) snabb överblick!) Jason Bailey VCO

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU)

Kriterieworkshop för upphandling av livsmedel. Eva Edin Helena Robling Monica Sihlén

Bryssel den COM(2015) 344 final ANNEX 1 BILAGA

Förslag till RÅDETS BESLUT

Policy Brief Nummer 2019:5

MER MILJÖSMART FODER. Kristina Bergman. 18 september Jordbruk och livsmedel. Research Institutes of Sweden

Inget anges om när de förslagna ändringarna föreslås träda i kraft.

BILAGA V SERBIENS TULLMEDGIVANDEN FÖR FISK OCH FISKERIPRODUKTER MED URSPRUNG I GEMENSKAPEN. som avses i artikel 30.2

På väg mot miljöanpassade kostråd

B RÅDETS FÖRORDNING (EU)

Världsfiske och vattenbruk

Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3.

DET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR


AVDELNING IV BEREDDA LIVSMEDEL; DRYCKER, SPRIT OCH ÄTTIKA; TOBAK SAMT VAROR TILLVERKADE AV TOBAKSERSÄTTNING KAPITEL 16

Vägledning för kontroll av handelsnormer för fiskeriprodukter samt rutiner vid avvikelser (2 bilagor)

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

Introduktion till MSC

Förändringar i Fiskguiden 2019

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.

Frågor och svar om Fiskguiden 2019

B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU)

Frågor och svar om Fiskguiden 2019

Landsbygdsdepartementet STOCKHOLM

Förslag till föreskrifter om handelsbeteckningar för fiskeri- och vattenbruksprodukter

Svensk författningssamling

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Tal på Fiskbranschens Riksförbunds Årsstämma Göteborg den 25 maj 2015

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT

Transkript:

UPPHANDLINGSMYNDIG- HETENS HÅLLBARHETSKRITERIER FÖR FISK OCH SKALDJUR 1

Innehållsförteckning - introduktion 4 Informationskrav beredd eller konserverad produkt - fisk och skaldjur 6 Odlad fisk och skaldjur 9 Vildfångad fisk och skaldjur 11 EU-ekologisk vara - odlad fisk och skaldjur 13 Miljöanpassade fiskefartyg och produktionsanläggningar 15 Ej rödmarkerad eller sårbara fisk och skaldjur ersätter fisklistan bas 17 från hållbara bestånd och vattenbruk ersätter fisklistan avancerad 21 2

OM KRITERIERNA I DETTA DOKUMENT Detta dokument innehåller de hållbarhetskriterier och/eller arbetsrättsliga villkor som du har valt att ladda hem från Upphandlingsmyndighetens webbplats. Både hållbarhetskriterierna och de arbetsrättsliga villkoren är tänkta att användas direkt i upphandlingsdokumenten, tillsammans med information om vilka bevis som ska lämnas och/eller information och underlag för uppföljning. Hållbarhetskriterier Hållbarhetskriterierna sorteras under respektive produktgrupp. Varje hållbarhetskriterium innehåller information om: typ av krav (kvalificeringskrav, teknisk specifikation, tilldelningskriterium eller särskilda kontraktsvillkor) hållbarhetskriteriets nivå, det vill säga bas-, avancerad- eller spjutspetsnivå krav-id och versionsdatum förslag till bevis. Dessutom finns, när det är relevant, annan information som exempelvis förslag till uppföljning, motivtexter, information om hållbarhetskriteriet och eventuella bilagor. Läs mer om våra hållbarhetskriterier 3

har många positiva hälsoeffekter och vi rekommenderas att äta mer så kallad sjömat, enligt livsmedelsverkets rekommendationer gärna två till tre gånger i veckan (Livsmedelsverket, 2019). Livsmedelsverket avråder samtidigt förskolor och skolor från att servera fet fisk från Östersjön, Bottniska viken och dess älvar samt Vänern och Vättern, på grund av höga halter miljögifter. Läs mer på Livsmedelsverket. Fiske är den enda formen av livsmedelsproduktion i stor skala som utnyttjar en vild resurs. En av de viktigaste hållbarhetsaspekterna för vildfångad fisk och skaldjur är därför att använda bestånden på ett hållbart sätt. Cirka en tredjedel av världens kommersiellt nyttjade fiskbestånd (33%) är idag överfiskade och fisketrycket på dessa behöver minskas (FAO-SOFIA, 2018). Majoriteten av bedömda bestånd (60%) utnyttjas fullt ut, vilket innebär att de fiskas på en hållbar nivå, men att fisket inte kan ökas (FAO-SOFIA, 2018). Om alla fiskbestånd skulle användas enligt maximal hållbar avkastning (maximum sustainable yield, MSY 1 ), skulle de som idag är över- och underutnyttjade kunna ge mer fisk (Costello et al. 2016). Givet en ökande efterfrågan på vildfångad fisk är dock möjligheterna att öka uttaget av fisk från havet begränsade, även om allt fiske var mer hållbart än idag (Costello et al. 2016). Samma produkt av fisk och skaldjur kan komma från olika fisken med högst skild miljöpåverkan och därför är valet av fiskeredskap en annan viktig hållbarhetsaspekt. Genom att välja anpassade redskap kan påverkan på det omgivande ekosystemet inklusive bottnar och upptaget av oönskade bifångster minimeras. Information gällande var fisken är fångad och med vilket redskap är därtill viktiga parametrar för att öka spårbarheten i livsmedelskedjan. Spårbarhet för fisk och skaldjursprodukter regleras inom EU för att minska förekomsten av olagligt, o- rapporterat och oreglerat fiske (IUU). Fiskprodukter som importeras till EU ska enligt (EG) nr. 1005/2008 åtföljas av ett fångstintyg som bland annat innehåller information om art, mängd, fartyg, fångstområde och transportsätt. Spårbarhetskrav för fiskprodukter landade inom EU regleras bland annat av artikel 58 i Europeiska Unionens kontrollförordning samt (EG) nr 1224/2009 som innebär att spårbarhetsinformation ska följa med fisken i alla led från fångst/skörd till detaljhandelsled. Spårbarhetskraven omfattar färsk, fryst, kokt, rökt och saltad fisk, skaldjur och alger av livsmedelskvalitet men inte beredningar och konserverade fisk och skaldjursprodukter (Se Information om hållbarhetkriterier Krav ID 11112). Vattenbruk pekas ofta ut som lösningen på det vilda fiskets begränsade produktion givet en ökande efterfrågan. Odling av fisk och skaldjur i vattenbruk kräver bland annat foder, vilket ofta är den parameter som dominerar miljöavtrycket. Vattenbruk som inte kräver foder (musslor, ostron, alger) har 1 ICES definition av MSY är maximering av den genomsnittliga långsiktiga avkastningen från ett visst bestånd samtidigt som produktiva fiskbestånd hålls inom friska marina ekosystem (ICES, 2018) 4

därför miljöfördelar (Ziegler et al. 2016). När foder används, är hur mycket och vilken typ av foder som används viktiga hållbarhetsparametrar. Fiskodling är mycket effektiv vad gäller konvertering av foder till producerat protein i jämförelse med annan animalieproduktion. Trots detta är inblandningen av fiskmjöl och fiskolja i fodret en utmaning för vattenbruket och det arbetas hårt för att minimera användningen. Möjligheten att ersätta fodret med vegetabilisk råvara är dock begränsad, framförallt gällande rovfiskar såsom laxfisk (Geurden et al. 2008). Vattenbruk kan medföra miljöproblem som ohållbar markanvändning i kustzonen, övergödning, risk för rymning, spridning av sjukdomar och parasiter, kemikalier och läkemedel. En del av dessa problem kan åtgärdas, exempelvis genom mer stängda system, på land eller i hav, där utbytet med miljön kan kontrolleras i större utsträckning. Detta sker till en kostnad av en större material- och energiåtgång vid sådan odling och därför kan till exempel val av energikälla vara en viktig hållbarhetsaspekt (Philis et al. 2018). Ett hållbart vattenbruk kan ta olika form. Oavsett om odlingen är vatten- eller landbaserad är det sättet vattenbruket bedrivs på och åtgärder för att minimera miljöpåverkan som avgör odlingens hållbarhetsprestanda. Statistiken för konsumtion, import och export av fisk och skaldjur är osäker. Den senaste genomgången gjordes år 2015 då det uppskattades att det konsumerades ca 11 kilo fisk och skaldjur per person i Sverige (filead och utan skal). Av detta var 60% vildfångat och 40% odlat. Närmare 75% av konsumtionen är importerad fisk, svenskt fiske står för ca 20% och svenskt vattenbruk ca 6%. (Ziegler och Bergman, 2018). Statistiska centralbyrån tar varje år fram statistik över det svenska vattenbruket där man bland annat redovisar de största matfiskarterna. Regnbåge och röding är i dagsläget de vanligast producerade arterna i det svenska vattenbruket (SCB, 2017). Omfattning Vildfångade och odlade fiskarter och skaldjur. Enkla och beredda produkter med ett fisk- och/eller skaldjursinnehåll på minst 20%. Exempel på produkter: Färsk, kyld och fryst hel fisk Färsk, kyld och frysta skaldjur med eller utan skal Filé ren eller panerad Inläggningar med eller utan smaksättning Konserver Färs och burgare Gratäng Nuggets Kaviar och romprodukter Surimi och crab-sticks 5

Informationskrav beredd eller konserverad produkt - fisk och skaldjur KravID: 11112:1 Versionsdatum: 2016-12-16 Tydlig information gällande var fisken är fångad och med vilket redskap eller odlingsmetod underlättar för konsumenten och ökar möjligheterna att förmedla information om hållbarhetsaspekter i livsmedelskedjan. Informationskrav beredd eller konserverad* produkt - fisk och skaldjur Leverantören ska senast vid avtalsstart kunna lämna följande skriftlig information om fisk-/skaldjursråvaran ör beredda och/eller konserverade produkter som omfattas av kontraktet, bestående av en eller flera fisk/skaldjursråvaror med ett innehåll av fisk och/eller skaldjur över 20 %: Produktionsmetod (fångad/odlad) Fångstområde (FAO område, inklusive delområde för FAO 27) /Fångstvatten/Produktionsland Redskapskategori/odlingsmetod Handelsbeteckning Vetenskapligt namn *Beredda eller konserverade produkter av fisk, skaldjur eller blötdjur avser de produkter som omfattas av varukoderna 1604 och 1605 i Tulltaxan, det vill säga beredda och konserverade produkter med en viktprocent över 20 av fisk, skaldjur och/eller blötdjur. Se exempel på produkter i information om hållbarhetskriteriet. Förslag till bevis Leverantören ska i sitt anbud lämna en kortfattad beskrivning av hur den avser att uppfylla villkoren under fullgörandet av kontraktet. 6

Förslag till uppföljning Informationen kan exempelvis tillhandahållas genom: Information ifrån det svenska spårbarhetssystem eller motsvarande för fisk och skaldjursprodukter. En produktdatabas eller hemsida med information om avsedd artikel. Märkning på varje "batch", (enhet/kolli). Certifieringsföretagen för certifierade och märkta produkterexempelvis MSC, KRAV, ASC: Märkningsorganisationerna kan ta fram informationen med hjälp av namn på produkten, sista förbrukningsdatum, partinummer och spårbarhetsnummer/chain of Custody-nummer. Annat skriftligt intyg ifrån leverantören. Genomför stickprov på levererad batch (enhet/kolli) och efterfråga information av din leverantör exempelvis fångstintyg med kompletterande information gällande fiskeredskap. Information om hållbarhetskriteriet Krav ID 11112 är framtaget för andra fiskeri- och vattenbruksprodukter än de som anges i leden a, b, c och e i bilaga I till förordningen om den gemensamma marknadsordningen (EU) nr. 1379/2013 och som omfattas av lagkrav gällande information om handelsbeteckning, produktionsmetod och fångstzon enligt artikel 35 i samma Förordning. Lagkravet gäller för exempelvis hel fisk, rena filéer, frysta, kylda, saltade eller rökta produkter och kokta räkor med skal, men inte för beredda och konserverade produkter som exempelvis smaksatta inläggningar och panerade produkter (se nedan för fler exempel). Kriteriet går utöver förordningen och innebär att informationen ska kunna anges för samtliga produkter med ett fisk och/eller skaldjursinnehåll över 20%, exempelvis genom en spårbarhetsmärkning, direkt på förpackningen eller genom hänvisning till uppdaterad hemsida, produktkatalog eller liknande. Hänvisning kan vara ändamålsenligt för produkter vars recept kan variera beroende på årstid och tillgång på fiskråvara. Observera att en och samma produkt kan innehålla flera olika fisk- och/eller skaldjursråvaror. I dessa fall ska informationen anges för samtliga råvaror av fisk-och/eller skaldjur. Exempel på produkter i Tulltaxtans 1604, 1605 som Krav ID 11112 omfattar är: Panerad fisk, fiskgratäng, fiskpudding, kaviar och romprodukter, kaviarersättning, surimiberedningar, inlagd sill, räkor i lag, makrill i tomatsås, pastejer på tub med fiskinnehåll, med mera. Motiv Information om råvarans ursprung ger upphandlande myndigheter upplysningar om var och hur produktionen av det aktuella livsmedlet gått till. Om produktionsland anges för exempelvis odlad fisk kan upphandlande organisationer och grossister anta att det aktuella landets kontrollfunktioner har fungerat. 7

När det gäller information om exempelvis fångstområde vid upphandling av vildfångad fisk och skaldjur ger denna information ökade möjligheter till uppföljning av rådgivning (exempelvis från internationella havsforskningsinstitutet ICES eller andra tillgängliga källor) gällande det aktuella beståndets biologiska reproduktionsförmåga. 8

Odlad fisk och skaldjur KravID: 10459:2 2016-12-16 Bas Vattenbruk, det vill säga odling av fisk, skaldjur och blötdjur, i marin- eller sötvattensmiljö påverkar den omgivande miljön på olika sätt. Landbaserade vattenbruk innefattar också viss miljöpåverkan. Spårbarhet av foderråvara och åtgärder för att minimera utsläpp av näring och kemikalier i den omgivande miljön är viktiga hållbarhetsaspekter för vattenbruk oavsett odlingsmetod. Odlad fisk och skaldjur Vattenbruksprodukter ska komma från produktion som minst uppfyller följande: Foderråvara ska vara spårbar enligt följande: För vegetabiliska ingredienser ska gröda/art och produktionsland kunna anges. För marina ingredienser ska art och fångstområde kunna anges. För akvatiska ingredienser ska art, odlingsområde och odlingsmetod kunna anges. Informationen kan exempelvis ges via foderproducenten eller på annat sätt. Hälsoplan ska finnas och innefatta redovisning av kemikalieanvändning och antibiotikaanvändning vid varje produktionsomgång. Antibiotika får endast användas efter veterinärförskrivning. Dosering i enlighet med veterinärföreskrivning ska dokumenteras. Miljöbedömning av produktionen ska genomföras. Miljöbedömningen ska minstomfatta produktionens påverkan på ekosystem, näringsläckage, rymningsrisk, smittspridning och energianvändning. Förslag till bevis Certifiering med tillhörande märkning som uppfyller kravet, exempelvis ASC Annan dokumentation som visar att kravet uppfylls. Leverantören ska på begäran av den upphandlande myndigheten lämna bevis på att kravet är uppfyllt under anbudsprövningen. Information om hållbarhetskriteriet Vattenbruk är diversifierat vad gäller arter som odlas och tekniker för odling. Marknadstillgången på fisk och skaldjursprodukter från recirkulerande landbaserade system är starkt begränsad, men ökande. En grundlig marknadsanalys krävs för att säkerställa att önskade produkter kan levereras. 9

Motiv Vattenbruk är diversifierat vad gäller arter som odlas och tekniker för odling. En vanlig teknik för odling av fisk är i öppna kassar i vatten, men de kan även odlas exempelvis i helt slutna system på land. I norden odlas skaldjur ofta i öppna system i kalla och salta vatten. Val av teknik och art kan påverka verksamhetens möjlighet att minimera miljöpåverkan på omgivande ekosystem. Vattenbruk i kassodling medför utsläpp av näringsämnen som vid olämplig placering av odlingen kan bidra till övergödningen i kustområden. I odlingar sprids sjukdomar och parasiter mer effektivt än i vilda fiskbestånd på grund av högre fisktäthet. Dessa riskerar att smitta av sig på vilda bestånd. Även rymlingar från kassar kan medföra risker för vilda bestånd av samma eller liknande arter genom genetisk utarmning. Kemikalier (som till exempel används för rengöring eller för att förhindra påväxt på odlingsutrustningen) och eventuella läkemedel kan också nå ut i den omgivande vattenmiljön. I recirkulerande system på land där odlingsvattnet återanvänds kan näringsläckaget minimeras och de biologiska riskerna med vattenbruk kan nästan elimineras helt, medan energi- och materialåtgång per enhet odlad fisk istället riskerar att öka. Oavsett om odlingen är vatten- eller landbaserad är det sättet vattenbruket bedrivs på och åtgärder för att minimera miljöpåverkan som avgör odlingens hållbarhetsprestanda. 10

Teknisk specifikation Bas Vildfångad fisk och skaldjur KravID: 10399:2 2016-12-16 Hållbart fiske sker på bestånd som är långsiktigt livskraftiga och utan att överskrida den biologiska reproduktionsförmågan. Upphandlande myndigheter kan bidra till att bestånd inte överutnyttjas och att ekosystemen bevaras genom att ställa krav på att den råvara som köps in kommer från livskraftiga bestånd och att fisket anpassar fiskemetoder för att minimera negativa effekter på andra arter i form av bifångster och skadade habitat. Vildfångad fisk och skaldjur Produkter av vildfångad fisk-/skaldjursråvara ska komma från livskraftiga bestånd som upprätthålls genom ett uthålligt uttag där fisk- och skaldjursresurser inte överexploateras. Dessutom ska följande krav uppfyllas: Strukturen, produktiviteten och mångfalden i ekosystemet ska bevaras genom att valda fiskeredskap är anpassade för att minimera negativa effekter på andra arter i form av bifångster och skadade habitat. Det aktuella fisket ska ha en ändamålsenlig förvaltning., Det kan exempelvis genom en förvaltningsplan eller annat system för beståndsuppskattning och rådgivning som kan inkludera överenskommelser kring åtgärder om beståndet minskar. Förslag till bevis Certifiering med tillhörande märkning som uppfyller kravet, exempelvis MSC, KRAV. Annan dokumentation som bevisar att kravet uppfylls. Leverantören ska på begäran av den upphandlande myndigheten lämna bevis att kravet är uppfyllt under anbudsprövningen. Motiv Hållbart fiske sker på bestånd som är långsiktigt livskraftiga och utan att överskrida den biologiska reproduktionsförmågan. För att ett fiske ska vara hållbart bör sakkunniga inom bland annat fiskbiologi, miljövård, 11

etologi, fiskemetoder och redskapsutveckling bedöma att beståndet klarar fisket långsiktigt. Förvaltningen bör därtill vara ändamålsenlig och spårbarheten god. Upphandlande myndigheter kan bidra till att bestånd inte överutnyttjas och att ekosystemen bevaras genom att ställa krav på att den råvara som köps in kommer från livskraftiga bestånd, att förvaltningen är effektiv och att fisket anpassar fiskemetoder för att minimera negativa effekter på andra arter i form av bifångster och skadade habitat. 12

Teknisk specifikation Avancerad EU-ekologisk vara - odlad fisk och skaldjur KravID: 10766:1 Versionsdatum: 2015-03-03 Ekologiskt vattenbruk leder bland annat till att minska vattenbrukets bidrag till övergödning och skador i den närliggande miljön, samt säkerställer att fodret är spårbart och ekologiskt. Ekologiskt vattenbruk får huvudsakligen äga rum i dammar med naturlig botten, samt i kassodling i hav eller sjö. EU-ekologisk vara - odlad fisk och skaldjur Produkter av odlad fisk samt övriga vattenbruksprodukter ska uppfylla kriterierna i Förordning (EG) 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. Förslag till bevis Certifiering och märkning för ekologisk produktion enligt Förordning (EG) 834/2007 (EU-ekologisk). Leverantören ska på begäran av den upphandlande myndigheten lämna bevis att kravet är uppfyllt under anbudsprövningen. Information om hållbarhetskriteriet Enligt Förordning (EG) 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter får ekologiskt vattenbruk huvudsakligen äga rum i dammar med naturlig botten, samt i kassodling i hav eller sjö. Slutna recirkulerande system på land får inte användas för de vattenbruksdjur som föds upp för tillväxt. Landbaserade system omfattas därför inte av Krav ID 10766. Se Krav ID 10459 Odlad fisk och skaldjur. KRAV-märkta vattenbruksprodukter uppfyller EU förordningen men behöver kompletteras med en EU-ekologisk märkning, därför räcker inte KRAV-märkning som bevis för att kriteriet är uppfyllt. Motiv De gemensamma EU reglerna för ekologiskt vattenbruk omfattar ekologisk odling av alger och odling av vattenbruksdjur som fisk, kräftdjur, blötdjur och tagghudingar samt vattenlevande organismer som kan odlas för foderändamål. I reglerna för hur vattenbruksdjur ska hållas anges djurskyddsvillkor som till exempel hur många djur det får finnas på en viss yta eller i en viss vattenvolym. I ett ekologiskt vattenbruk ställs särskilda krav på hur djuren utfordras. Fisk som föds upp i dammar eller i insjöar ska till exempel utfordras med foder som finns 13

UTSKRIFTSDATUM: 2018-09-24 naturligt i dessa vatten. Om det inte finns tillräckligt med naturligt foder är det tillåtet att använda ekologiskt foder av vegetabiliskt ursprung. Vattenbruksdjur som är rovdjur ska i första hand utfodras med ekologiska foderprodukter från vattenbruk och i andra hand med fiskmjöl och fiskolja tillverkat av slaktspill från ekologiskt vattenbruk. I tredje hand får fiskmjöl, fiskolja och ingredienser från slaktspill av vildfångad fisk ingå i fodret. Ekologiskt vattenbruk får huvudsakligen äga rum i dammar med naturlig botten, samt i kassodling i hav eller sjö. Slutna recirkulerande system på land får inte användas för de vattenbruksdjur som föds upp för tillväxt. De får endast användas på kläckerier och för yngeluppfödning. 14

[ Utkast ] Teknisk specifikation Avancerad Miljöanpassade fiskefartyg och produktionsanläggningar KravID: 11138:1 Versionsdatum: 2016-12-16 Fiskefartyg påverkar inte bara miljön genom sitt fiske utan också genom utsläpp från motorer och kylsystem. För beredda produkter påverkar även beredningsindustrins anläggningar miljöavtrycket av slutprodukten. Genom att ställa krav på att den fiskråvara som köps in kommer från energieffektiva och miljöanpassade fiskefartyg och produktionsanläggningar, kan upphandlande myndigheter ta ansvar för att fiskets övriga miljöpåverkan minskas. Miljö och klimatanpassade fiskefartyg och produktionsanläggningar Produkter av vildfångad fisk-/skaldjursråvara som omfattas av kontraktet ska komma ifrån produktion som uppfyller följande krav: Fartygets bränsleåtgång överskrider inte: o 0,10 L per kg hel landad sill, makrill eller skarpsill o 0,33 L per kg levande torsk, sej, kolja och plattfisk som bereds ombord o 0,35 L per kg landad rensad torsk, sej kolja och plattfisk som bereds på land o 1,5 L per kg landade levande skaldjur (räka, kräfta) HCF-föreningar (Fluorkolväten) förekommer inte som köldmedier på fartygen. Berednings/produktionsanläggningen använder enbart förnybar el. Leverantören ska på begäran av den upphandlande myndigheten lämna bevis att kravet är uppfyllt under anbudsprövningen. Förslag till bevis Certifiering med tillhörande märkning som uppfyller kravet, exempelvis KRAV Annan dokumentation som bevisar att kravet uppfylls. Information om hållbarhetskriteriet Från och med 2019 ska KRAV certifierade fiskefartyg omfattas av en MSC certifiering och lever därför upp till kriterierna i Krav ID 10399 Vildfångad fisk och skaldjur. Vildfångad fisk inkluderas inte i Förordning (EG) 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. KRAV-märkta produkter av vildfångad fisk-eller skaldjursråvara ska därför inte kallas ekologiska. Även beredda produkter såsom sillinläggningar och kaviar omfattas av kravet. Motiv Fartygen som används vid fiske och produktionsanläggningen där fisken förädlas bidrar till den totala miljö-och klimatpåverkan av fisket. Genom att sätta gränser för bränsleåtgång i förhållande till kilo landad fisk begränsas fartygens miljö och klimatpåverkan och förutsättningar skapas för att arbeta med ett energieffektivt fiske. 15

Användning av ozon- och klimatneutrala köldmedier bidrar ytterligare till att minska fartygens klimat och miljöpåverkan. Förädlingsföretag som har en miljöpolicy och minimerar energianvändningen och behovet av fossil energi samt endast använder förnybar el kan ytterligare minska sin miljö-och klimatpåverkan och slutproduktens miljöavtryck. 16

Förslag till nya kriterier (ersätter Fisklistan Krav ID 10401 bas och avancerad) Särskilda kontraktsvillkor Bas Ej rödmarkerad eller sårbara fisk och skaldjur ersätter fisklistan bas Krav ID: 11325 Versionsdatum: Cirka en tredjedel av världens fiskbestånd är enligt FAO överfiskade och fisketrycket på bestånd som bedöms som sårbara behöver minskas. Genom särskilda kontraktsvillkor för ej rödmarkerad eller sårbara fisk och skaldjur kan upphandlande myndigheter bidra till att säkerställa att produkter som levereras inte kommer ifrån bestånd som bedöms som sårbara. Även odlad fisk och skaldjur omfattas av kontraktsvillkoret. Upphandlande myndigheter kan prioritera olika när det gäller vilket underlag som anses lämpligt som informationsunderlag till kontraktsvillkoret beroende på bland annat ambition och resurser. Kontraktsvillkoret kan även kombineras med tekniska specifikationer på enskilda positioner. En prioritering avseende de fisk-och eller skaldjursprodukter som upphandlas i stor utsträckning rekommenderas. Ej rödmarkerad eller sårbara fisk och skaldjur Leverantören åtar sig att från och med kontraktsstart enbart leverera fisk- och/eller skaldjursprodukter som inte kommer från arter och/eller bestånd som bedöms som rödmarkerade eller sårbara i en lista, resursöversikt eller liknande som återspeglar tillståndet för fiskbestånd i olika fångstområden samt fiskets och/eller vattenbrukets miljöpåverkan. Bedömningen i listan eller resursöversikt kan omfatta parametrar som exempelvis beståndsstorlek och reproduktionsförmåga, fisketryck och förvaltning för vildfångat, foderanvändning och hälsoparametrar för odlat. Följande lista eller resursöversikt ligger till grund för villkoret: [..] Om listan eller resursöversikten uppdateras under kontraktstiden kommer den upphandlande myndigheten att underrätta leverantören om den uppdaterade versionen. Rödmarkerade eller sårbara fisk- och/eller skaldjursarter kan exempelvis tillkomma eller försvinna från listan eller översikten vid en uppdatering. Leverantören ska börja tillämpa det uppdaterade underlaget senast inom [30] dagar från underrättelsen. Förslag till bevis Anbudsgivaren bekräftar i sitt anbud att endast fisk-och skaldjursprodukter som överensstämmer med kontraktsvillkoret kommer att levereras. Förslag till uppföljning 17

Kontrollera leverans och efterfråga dokumentation som överensstämmer med valt underlag. Information om hållbarhetskriteriet Den upphandlande myndigheten eller enheten bestämmer vilket underlag, dvs vilken lista, resursöversikt eller liknande, som ska ligga till grund för villkoret och anger valt underlag i upphandlingsdokumenten. Här finns en förteckning över exempel på listor och resursöversikter som kan användas som underlag. Förteckningen är ett urval baserat på relevans, aktualitet, omfattning och användarvänlighet. Även andra listor kan förekomma. Den upphandlande myndigheten kan även begära att leverantören i sitt anbud kortfattat beskriver hur denne kommer att fullgöra villkoret. Världsnaturfondens WWFs fiskguide (WWF): Omfattar ca 70 arter av vildfångade och odlade fisk och skaldjur tex: Sej, Torsk, Lax, Hoki, Sill/strömming, Alaska Pollock och Nordhavsräka. Fiskguiden uppdateras årligen, med ny upplaga normalt i maj. Bedömningskriterier för vildfångat innefattar bland annat: datatillgång för beståndsbedömningar, fisketryck, utkast, bifångster, biologisk mångfald, påverkan på marina livsmiljöer och förvaltning. För odlat: Ynglens ursprung, energi, vatten och kemikalie-användning, foder, påverkan på omgivande miljö, djurvälfärd, arbetsförhållanden och förvaltning. Certifierade fisken (MSC, ASC och KRAV) ges automatiskt grönt ljus i guiden. Internationella havsforskningsinstitutet (ICES) ICES är det officiella organet för vetenskaplig rådgivning på fiskeriområdet i EU. Råden omfattar ca 50 vildfångade arter fiskade på bestånd i nordostatlanten (FAO område 27) av tex: Sej, Torsk, Guldlax/Strömsill, Kolja, Kummel och Nordhavsräka. Råden uppdateras regelbundet efter att nya mätningar på beståndsstatus görs. Bedömningskriterier innefattar beståndsbedömning enligt maximalt hållbar avkastning (MSY) där tillräckligt dataunderlag finns. Bedömning och färg-kodning, s.k traffic -lights finns i Tabell 1 i ICES råden. Arter som inte fiskas i nordostatlanten exempelvis Hoki och Alaska Pollock omfattas inte av ICES råd. Inte heller odlad fisk som exempelvis odlad lax omfattas. SLU Aqua och Havs & Vattenmyndighetens resursöversikt (HAV): Omfattar 41 fiskarter och 8 skaldjursarter som fiskas i svenska vatten, både i hav och insjö tex: Sej, Lax, Torsk, Sill/Strömming, Gös, Gädda, Nordhavsräka och Kvabbso/Sjurygg (Stenbitsrom). Uppdateras årligen, ny upplaga normalt i januari. Biologiskt råd för vildfångat på internationellt vatten baseras ofta på Internationella Havsforskningsinstitutet (ICES) råd där bedömningskriterier innefattar beståndsbedömning enligt maximal hållbar avkastning (MSY). Nationellt förvaltade bestånd bedöms på basis av SLU Aquas nationella och regionala provfiskedata, samt yrkesfiskets och fritidsfiskets rapportering. Bedömningen gäller huruvida fisket kan öka, inte bör öka eller bör minska. Fish-Source: Publik databas med global spridning framtagen av den USA-baserade organisationen Sustainable Fisheries Partnership. Omfattar ett stort antal vildfångade och odlade arter tex: Sej, Lax, Torsk, Kapkummel och Hajmal/Pangasuis. Uppdateras regelbundet. Bedömningskriterierna för vildfångat innefattar beståndets nuvarande och framtida hälsostatus samt förvaltningens effektivitet och 18

efterlevnad av förvaltningsstrategier, för odlat bedöms regelverk och efterlevnad, förvaltning av vattenkvalitet och foder samt hälsoplan. Fish-source använder endast publikt vetenskapligt underlag i sina bedömningar men använder inte färgsystem för bedömningar utan ett nummersystem där 6 och 8 på en 10-gradig skala är så kallade cut-off points. En jämförelse med färgsystem skulle kunna innebära att under 6 anses vara en rödmarkering. Fish-source säger sig dock inte definiera nivåer för hållbart fiske utan tillhandahåller information för bedömning av mottagaren. The Marine Conservation Society Good Fish Guide (MCS): Omfattar 70 vildfångade och odlade arter tex: Sej, Lax, Torsk, Stillahavstorsk, Sill/Strömming och Nordhavsräka. Uppdateras årligen, ny version normalt i mars, webbsidan uppdateras mer regelbundet. Bedömningskriterierna för vildfångat innefattar beståndsstatus, fisketryck, förvaltning, fångstmetod, bifångst och ekosystempåverkan. För odlat innefattas bland annat påverkan på omgivande miljö, foder och kemikalieanvändning, hälsoparametrar och förvaltning. Exempel på tillgängliga listor, vetenskapliga råd och resursöversikter för de vanligaste fiskarterna i offentlig sektor (2017) Namn Vetenskapligt namn Råd Sej Pollachius virens WWF, ICES, HAV, Fish Source, MCS Lax (odlad) Salmo salar WWF, HAV, Fish Source, MCS Torsk Gadus morhua WWF, ICES, HAV, Fish Source, MCS Stillahavstorsk Gadus macrocephalus Fish Source, MCS Hoki Macruronus WWF, Fish Source novaezelandiae Chilensk Hoki Macruronus magellanicus Fish Source Alaska Pollock Theragra chalcogramma Gadus chalcogrammus WWF, Fish Source, MCS Sill/strömming Clupea harengus WWF, ICES, HAV, Fish Source, MCS Nordhavsräka Pandalus borealis WWF, ICES, HAV, Fish Source, MCS Kummel Merluccius merluccius WWF, ICES, HAV, Fish Source, MCS Motiv Majoriteten av bedömda bestånd (60%) utnyttjas fullt ut, vilket innebär att de fiskas på en hållbar nivå, men att fisket inte kan ökas (FAO-SOFIA, 2018). I vissa fall kan även bristfälliga datakällor både om bestånden och hur de nyttjas leda till osäkerhet i bedömningen av vissa bestånd. Det finns även en fördröjning i bedömningarna då naturliga variationer hos bestånden är vanligt förekommande. 19

Metodiken för beståndsuppskattning utvecklas därför kontinuerligt vilket gör att gamla bedömningar kan behöva revideras. Bestånden och därmed de vetenskapliga bedömningarna och råden kan variera kraftigt från år till år. Upphandlande myndigheter kan prioritera olika när det gäller vilket underlag som anses lämpligt som informationsunderlag till kontraktsvillkoret beroende på bland annat ambition och resurser. Kontraktsvillkoret kan även kombineras med tekniska specifikationer på enskilda positioner. En prioritering avseende de fisk-och eller skaldjursprodukter som upphandlas i stor utsträckning rekommenderas i så fall. 20

[ Utkast ] Särskilda kontraktsvillkor Avancerad från hållbara bestånd och vattenbruk ersätter fisklistan avancerad Krav ID: 11326 Versionsdatum: Fiske utnyttjar en vild resurs och hållbar användning av världens fiskebestånd är en av de viktigaste hållbarhetsaspekterna inom produktområdet fisk och skaldjur. För odlad fisk och skaldjur dominerar ofta foderanvändningen miljöavtrycket men även hälsoplan och ekosystempåverkan är relevanta hållbarhetsparametrar. Genom särskilda kontraktsvillkor kan upphandlande myndigheter säkerställa att produkter som levereras bedöms komma ifrån hållbara bestånd och vattenbruk. Odlad och vildfångad fisk och skaldjur från hållbara bestånd och vattenbruk Leverantören åtar sig att från och med kontraktsstart enbart leverera produkter av vildfångad fisk- /skaldjursråvara som kommer från bestånd som på vetenskaplig grund bedöms som hållbart nyttjade gällande följande parametrar: beståndsstorlek reproduktionsförmåga fiskeritryck anpassade fiskeredskap förvaltning ekosystempåverkan Leverantören åtar sig att från och med kontraktsstart enbart leverera produkter av odlad fisk-/skaldjursråvara ska komma från vattenbruk som bedöms som hållbara gällande följande parametrar: foderanvändning kemikalieanvändning hälsoparametrar ekosystempåverkan Detta kan exempelvis uttryckas genom att arten/beståndet/vattenbruket är grönmarkerad i en lista eller resursöversikt som bedömer ovan nämnda parametrar. Den upphandlande myndigheten eller enheten bestämmer vilket underlag som ska ligga till grund för kravet och anger detta i upphandlingsdokumenten. Om underlaget uppdateras under kontraktstiden ska den upphandlande myndigheten underrätta leverantören om den uppdaterade versionen och leverantören ska börja tillämpa det uppdaterade underlaget senast inom [30] dagar från underrättelsen. 21

Förslag till bevis Anbudsgivaren intygar i sitt anbud att endast fisk och skaldjur som överensstämmer med kontraktsvillkoret kommer att levereras. Förslag till uppföljning Kontrollera leverans och efterfråga dokumentation som överensstämmer med valt underlag. Information om hållbarhetskriteriet Den upphandlande myndigheten eller enheten bestämmer vilket underlag, dvs vilken lista, resursöversikt eller liknande, som ska ligga till grund för villkoret och anger valt underlag i upphandlingsdokumenten. Här finns en förteckning över exempel på listor och resursöversikter som kan användas som underlag. Förteckningen är ett urval baserat på relevans, aktualitet, omfattning och användarvänlighet. Även andra listor kan förekomma. Den upphandlande myndigheten kan även begära att leverantören i sitt anbud kortfattat beskriver hur denne kommer att fullgöra villkoret. Världsnaturfondens WWFs fiskguide (WWF): Omfattar ca 50 arter vildfångad och odlad fisk och skaldjur tex: Sej, Torsk, Lax, Hoki, Sill/strömming, Alaska Pollock, Nordhavsräka mfl. Uppdateras årligen, ny upplaga normalt i maj. Bedömningskriterier innefattar bland annat för vildfångat: datatillgång för beståndsbedömningar, fisketryck, utkast, bifångster, biologisk mångfald, påverkan på marina livsmiljöer och förvaltning. För odlat: Ynglens ursprung, energi och kemikalie-användning, foder, påverkan på omgivande miljö, hälsoparametrar, arbetsförhållanden och förvaltning. Certifierade fisken (MSC, ASC och KRAV) ges automatiskt grönt ljus i guiden. The Marine Conservation Society Good Fish Guide (MCS): Omfattar 70 vildfångade och odlade arter tex: Sej, Lax, Torsk, Stillahavstorsk, Sill/Strömming, Nordhavsräka mfl. Uppdateras årligen, ny version normalt under i mars, webbsidan uppdateras mer regelbundet. Bedömningskriterierna för vildfångat innefattar beståndsstatus, fisketryck, förvaltning, fångstmetod, bifångst och ekosystempåverkan. För odlat innefattas bla. påverkan på omgivande miljö, foder och kemikalieanvändning, hälsoparametrar och förvaltning. Tillgängliga listor, vetenskapliga råd och resursöversikter för de vanligaste fiskarterna i offentlig sektor (2017) Namn Vetenskapligt namn Råd Sej Pollachius virens WWF, ICES, HAV, Fish Source, MCS Lax (odlad) Salmo salar WWF, HAV, Fish Source, MCS Torsk Gadus morhua WWF, ICES, HAV, Fish Source, MCS Stillahavstorsk Gadus macrocephalus Fish Source, MCS 22

Hoki Macruronus WWF, Fish Source novaezelandiae Chilensk Hoki Macruronus magellanicus Fish Source Alaska Pollock Theragra chalcogramma Gadus chalcogrammus WWF, Fish Source, MCS Sill/strömming Clupea harengus WWF, ICES, HAV, Fish Source, MCS Nordhavsräka Pandalus borealis WWF, ICES, HAV, Fish Source, MCS Kummel Merluccius merluccius WWF, ICES, HAV, Fish Source, MCS Motiv Majoriteten av bedömda bestånd (60%) utnyttjas fullt ut, vilket innebär att de fiskas på en hållbar nivå, men att fisket inte kan ökas (FAO-SOFIA, 2018). Dessutom leder bristfälliga datakällor både om bestånden och hur de nyttjas till osäkerhet i bedömningen av vissa bestånd. Möjligheterna att öka uttaget av fisk från haven är begränsat även om allt fiske var hållbart. Valet av fiskemetod är viktigt för effekterna fisket har på det omgivande ekosystemet. Mer anpassade fiskemetoder kan minimera bottenpåverkan och upptaget av oönskade bifångster. Odling av fisk och skaldjur i vattenbruk kräver bland annat foder. Foder dominerar ofta miljöavtrycket av odlad fisk och skaldjur. När foder används, är mängden, fodertyp och dess ursprung därför viktiga miljöparametrar. Vissa former av vattenbruk kan medföra miljöproblem som ohållbar markanvändning i kustzonen, övergödning, spridning av sjukdomar och parasiter, kemikalier och läkemedel. Oavsett om odlingen är vatten- eller landbaserad är det sättet vattenbruket bedrivs på och de åtgärder som vidtas för att minimera miljöpåverkan som avgör odlingens hållbarhetsprestanda. 23