Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Stresskartläggning Låg-affektivt bemötande Avledning Symptom Det finns två sorters symptom - Avgränsande symptom - Olika vid olika diagnoser - Alla med en viss diagnos måste ha symptomet, inga andre - Diagnoskriterier, triaden - Beskrivande symptom - Kan finnas hos människor oavsett diagnos - Oftare pedagogiskt relevanta än de avgränsande - Det är vad vi pratar om i dag
Definition Beteende som skapar problem - För vem? - Vi definierar beteendet som problemfyllt, när det är ett problem för oss - Det är det oftast när vi inte ar rätt metod Denna definition innebär att vi måste förhålla oss till vårt ansvar för beteendet Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Ansvarsprincipen Om vi inte har rätt metod vill vi ibland försöka bli av med ansvaret
Vi försöker då tyvärr att lägga ansvar på dem som minst kan bära det - Föräldrar - Andra verksamheter - Politiker - Kultur - Brukare Ansvarsprincipen Ansvarsprincipen Man kan lägga ansvar på brukaren genom att tycka att hon är - Envis - Omotiverad - Kravavvisande - Trotsig - Olydig Människor som kan uppföra sig gör det (Ross W. Greene)
Annars kan man kanske inte leva upp till krav kring - Att förstå konsekvenser av eget handlande - Flexibilitet - Uthållighet - Impulskontroll - Sociala förmågor - Stresstålighet - Överskott - Följsamhet Fostran? Det innebär att vi måste göra upp med föreställningar som stammar ifrån vanlig fostran - Syftet i fostran är att påverka barnet att vilja rätt - Vanlig fostran har effekt på kanske 90 % av alla människor - Dock inte människor med autismtillstånd - Man får ibland en diagnos när vanlig fostran inte fungerar - Vi går ibland i metodtaket och börjar fostra - Metoder som bevisligen inte fungerar ska inte upprepas! Metod? Tillrättavisningar och utskällningar - Det har aldrig påvisats en positiv effekt av utskällning - Samma sak gäller tillrättavisningar av barn eller människor med särskilda behov - Men däremot effekterna - Entusiasmen blir lägre - Uthålligheten mindre - Svagare koncentrationsförmåga - Depression och låg självkänsla - Fysiska sjukdomar som kräver behandling - Berätta därför vad man ska göra istället - Och ge beröm när personen lyckas!
Metod? Straff - Straff har ingen positiv effekt hos den som straffas - Det finns dock effekter: - Den legitimerande effekten - Den allmänpreventiva effekten - Kräver - Att beteendet är vanligt - Att den vi vill påverka vet att det som gäller andra också gäller henne - Den negativa effekten: Det har visats ett tydligt samband mellan straff och senare kriminalitet och annat problemskapande beteende Metod? Konsekvens - Varför en konsekvent pedagogik? - Förutsägbarhet, tydlighet och trygghet? - Människor med särskilda behov förstår inte orsak och verkan i en komplex sammanhang - Och kan inte förutsäga framtid - Och andras beteende - Inklusive personalens krav Därför upplevs konsekvenser ofta som oförutsägbara straff Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna lämna över lite kontroll till andra
Kontrollprincipen Lättare problemskapande beteende är oftast strategier för att behålla kontrollen - Att vägra - Att gå två steg baklänges eller springa bort - Spottande, enstaka slag eller skrik - Glåpord eller hot - Att bita sig i handen eller skära sig i armen Icke-farligt Kontrollprincipen Våldsamt problemskapande beteende handlar oftast om att man förlorad kontrollen - Slag - Sparkar - Bett - Skadegörelse - Våldsam självskade Farligt! Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Ingen kontroll Självkontroll Tid
Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Ingen kontroll Självkontroll Tid Kontrollprincipen Det är lättare att behålla självkontrollen om man är tillsammans med någon, man har förtroende för Därför måste vi välja våra metoder utifrån att de måste - Bygga på brukarens självkontroll, inte vår kontroll - Upbygga förtroende för personalen Metod -Kravanpassning -Stresskartläggning -Lågaffektivt bemötande -Avledning
Krav Minst 70 % av konflikterna mellan personal och brukare föregås av ett krav Det finns två sorters krav - Minuskrav - Sluta, stopp, låt bli etc - Pluskrav - Nu ska du..., kom hit etc Minuskrav medför inga ändringar på sikt Vid pluskrav måste man ta ansvar för reaktionen Kravanpassning Alla har rätt att säga nej! Uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att brukaren säger ja - Struktur - Vi-upplevelser - Val - Att leda vidare - Tid - Att bli färdig - Att bli redo - Påminnelser utan press - Avlöning, mutor och motiverande handlingar Belöning Traditionell belöning fungerar inte vid autism - Belöning är per definition slumpvis - Bygger på elevens centrala koherens - Belöning fungerar enbart vid likvärdiga val
Belöning Lön kan fungera - Men har oväntade effekter - Placerar ansvaret hos eleven - Kan skapa maktlöshet hos personalen - Tar bort glädjen vid det belönade - Krav på löneökning - Den legitimerande effekten - Därför använder vi korta perioder, med utvärdering Mutor är bättre - Har inga vilkor - Placerar ansvaret hos personalen Kravanpassning Och om man har kommit för långt: Det är aldrig för sent att ge upp! (Ronny Eriksson) Men använd Matthews Lag: Alla nederlag kräver en handlingsplan! Metod -Kravanpassning -Stresskartläggning -Lågaffektivt bemötande -Avledning
Hejlskov-Uhrskovs belastningsmodell Varningstecken Varningstecken Negativa Ljudkänslighet Ljuskänslighet Ångest Otrygghet Störd sömn Infektioner Tvångsbeteende Aggressivitet Irritabilitet Pessimism Humörsvängningar Rastlöshet Modlöshet Varningstecken Positiva - coping Vägran Glåpord Skärmar sig Copingorienterat självskadande beteende Låtsaskompisar Trötthet och lättja Specialintressen World of warcraft
Varningstecken Tappade färdigheter Hygien Språk Närvaro Koncentration Minne Sociala färdigheter Skolfärdigheter Vardagsfärdigheter Varningstecken Personliga Ljud Rörelser Tics Ord Svarta ögon Komplexa beteenden tecken Akuta Utagerande beteende Slag, spark, bett etc. Skrikande Skadegörelse Självmordsförsök Ångestattacker och panikångest Våldsamt självskadande beteende Desorientering Handlingsförlamning
tecken Långvariga Depression Psykoser Ätstörningar Ångesttillstånd Stressöverbelastningssyndrom Grundläggande belastningsfaktorer Kognitiva Svag förståelse av orsak och verkan Arbetsminnessvårigheter Sociala svårigheter Sinnesoverload Ljud Ljus Kläder Stökiga omgivningar Smärta Grundläggande belastningsfaktorer Sömnsvårigheter Bristande struktur För höga eller för många krav, Egna eller andras Ensamhet Utanförskap Familjrelaterade problem Tonårsexistens December Stora känslor i omgivningen
Situationsberoende belastningsfaktorer Krav Konflikter Att inte förstå Huvudvärk, tandvärk Plötsligt oljud Vikarier Personal, man inte tycker om Plötsliga ändringar, även subjektiva Att inte räcka till Bristande kontroll Mat Orättvisor Högtider och fester Att arbeta med stress Kartlägg - Grundläggande belastningsfaktorer - Varningstecken - tecken Kvalificera stressfaktorerna - Vilka kan vi ta bort? - Vilka vill vi ta bort? Navigera efter varningstecknen Metod -Kravanpassning -Stresskartläggning -Lågaffektivt bemötande -Avledning
Affekt Det finns ett antal grundläggande affekter, som fungerar från vi är små: - Glädje - Överraskning - Ilska - Ångest - Fruktan - Ledsnad - Skam - Leda - Avsmak/avsky Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras känslor Det gör vi genom såkallade spegelcellsfunktioner Vi speglar varandras muskelspänningar Affektsmitta Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Barn som utvecklar autism har svårigheter med den fortsatta empatiutvecklingen Man utvecklar inte förmågan att särskilja egna och andras affekter
Affektsmitta Därför reagerar era brukare på ilska med - Ilska, och därför fungerar skäll inte - Skratt för att minska affektintensiteten - Ångest, därför att de går i kaos Affektreglering Ilska Skratt Affektintensitet Affektutlösare Ingen kontroll Självkontroll Tid Låg-affektivt bemötande Dämpa känslouttrycken Undvik ögonkontakt vid kravsättning eller konflikt - Även kvittoögonkontakt Respektera det personliga utrymmet - Varje gång brukaren går två steg bort från dig ska du gå två steg baklänges - Gå baklänges vid kravsättning - Placera dig inte mitt emot brukaren
Du Låg-affektivt bemötande Brukare Du Låg-affektivt bemötande Brukare Låg-affektivt bemötande Sätt dig när brukaren blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på stan en mörk lördagsnatt! Undvik att smittas av brukarens oro Se till att smitta brukaren med ditt lugn
Låg-affektivt bemötande Undvik beröring med spända muskler - Slappna av om brukaren tar tag i dig - Och i nödsituationer, där du måste ta tag i en brukare - Använd rörelse, inte fastlåsning som ökar adrenalinet - Släpp aktivt efter några sekunder - Se till att undvika smärta, det ökar stressen Metod -Kravanpassning -Stresskartläggning -Lågaffektivt bemötande -Avledning Avledning Avledninger funkar bättre än minuskrav - Flyttar fokus från begynnande känslointensitet - Avledninger minskar risken för konflikt - Avledninger upplevs inte som belöning av negativt beteende vid autism - Om vi enkelt kunde belöna och främja vilket beteende som helst hade vi nog inga problem...
Avledning Avled med affekt - Humor - Affektbefrielse Avled med handfasta medel - Prata om annat - Frågor - Val - Tuggummi, kaffe - Titta där! - Vad ska vi sen? Principer Människor som kan uppföra sig gör det Du bär ansvaret för brukarens beteende och reaktioner Pedagogik och vård måste ha som mål att brukaren har kontrollen över sig själv Kravanpassa - alla har rätt att säga nej! Skapa lugn - avstånd, titta bort, sidan till Avled - flytt fokus Och använd Matthews lag - alla pedagogiska nederlag kräver en handlingsplan www.hejlskov.se