Kirkkonummi KIRDno / Verksamhetsplan och budget för år 2019

Kirkkonummi 22.10.2018 KIRDno-2017-1383/00.04.02 Verksamhetsplan och budget för år 2019 Styrelsens förslag 15.10.2018

Bilder: LUVY ry I pärmbilden: Vattendragssakkunniga Tiina Asp kollar en ålryssja vid Hiidensalmi 24.5.2018 (Sini Pöytäniemi). En ål vid den gamla fiskodlingsanstalten i Porla 19.6.2018. LUVYs personal på rekreationsdag i Fiskars 11.5.2018 (Aki Mettinen). Dammen i Billnäs 11.5.2018 (Tiia Palm). Ombrytning: Tiia Palm Länsi-Uudenmaan vesi ja ympäristö ry Västra Nylands vatten och miljö rf Länsi-Louhenkatu 31, PL 51, 08101 Lohja, Västra Louhigatan 31, PB 51, 08101 Lojo puh./tel. (019) 323 623, faksi/fax (019) 325 697 www.luvy.fi Y-tunnus 0213960-4

Innehåll 1 Allmänt... 5 2 Föreningen och medlemskåren... 6 3 Visionen och strategin... 7 4 Administrationen och personalen... 7 4.1 Föreningens möten och administration... 7 4.2 Föreningens interna administration... 8 4.3 Personalen... 8 5 Den ideella verksamheten... 10 5.1 Det allmänna främjandet av vatten- och miljövården samt miljöhälsovården... 10 5.2 Förbundet för Vattenskyddsföreningarna i Finland r.f.... 11 5.3 Utnämnandet av årets vatten- eller miljöskyddare... 11 6 De egna samt de utomstående projekten... 12 6.1 Forskningen rörande vattendrag och kustvatten... 12 6.1.1 Samkontrollerna... 12 6.1.2 De mindre vattendragskontrollerna... 12 6.1.3 De fiskeriekonomiska undersökningarna... 12 6.2 Forskningen rörande grundvatten och övriga sakkunniguppdrag... 13 6.2.1 Samkontrollerna... 13 6.2.2 Övriga grundvattenundersökningarna och grundvattentjänster... 13 6.3 Forskningen rörande avloppsvatten... 14 6.3.1 Kontrollen av reningsverkens funktion... 14 6.3.2 Skolnings- och utvecklingsarbetet... 14 7 Projekttjänster... 14 7.1 Behandlingen av glesbebyggelsens avloppsvatten... 14 7.2 VillageWaters... 15 7.3 Vatendragsvisionen... 15 7.4 Västra Nylands vattenrestaureringsnätverk... 16 7.5 Hola Lake -projektet... 16 7.6 Effekt i vattenvården via nätverk (Vyyhti)... 16 8 Ekonomin... 17

1 Allmänt Föreningen är ett samarbets- och expertorgan, vars uppgift är, att främja vatten- och miljöskyddet samt miljöhälsovården inom sitt verksamhetsområde. Föreningen verkar genom att hjälpa och fungera som sakkunnig för sina medlemmar i ärenden, som gäller såväl vattendrag som hela levnadsmiljön. År 2019 är Västra Nylands vatten och miljö rf:s 44. verksamhetsår. Den mest betydande förändringen i verksamheten är beaktandet av bolagiseringen av föreningens laboratorieaffärsverksamhet från och med början av år 2019. Det nya bolaget LUVYLab Oy Ab ägs av såväl Lounais-Suomen vesi ja ympäristötutkimus Oy som av Västra Nylands vatten och miljö rf. Föreningen ansvarar fortsättningsvis fr den övriga affärsverksamheten inom forskningen dvs. föreningen säljer fortsättningsvis forskningstjänster såsom provtagning och rapportering och behövlig analytik skaffar man från det ovannämnda bolaget. Föreningens strategi uppdaterades under år 2016 och den är i kraft fram till år 2021. Enligt strategin är föreningens basuppgift att förverkliga ett nätverkslikt samarbete och tjänsteproduktion för att vattendragen skall uppnå och bibehålla en god kvalitet. Föreningens vision fram till år 2021 är: Föreningens verksamhet delas in i den ideella och i den affärsmässiga. Den ideella verksamheten omfattar exempelvis deltagandet i det regionala vatten- och miljöskyddsverksamhet i form av möten och arbetsgrupper. Under den ideella verksamheten stöder man också regionalt viktiga projekt. Under affärsverksamheten finns forskningsverksamheten och projektverksamheten. Föreningens centrala tyngdpunktsområden inom verksamheten under år 2019 är: Den ideella verksamheten Rådgivning i frågor, som hör ihop med föreningens bransch, inom ramen för föreningens resurser. Arrangerandet av olika diskussionstillfällen för medlemskårens olika grupper (miljöskyddet, miljöhälsovården, vatten- och avloppsverken/industrimedlemmarna). Främjandet av, att få till stånd projekt, som gynnar områdets vattenskydd, miljöskydd och miljöhälsovård. Sammanställandet av fakta om tillståndet i områdets vattendrag samt en fortsatt utveckling av det hela till en kunskapskälla för hela området, på bl.a. internetadressen www.vesientila.fi och www.vattnenskvalitet.fi. Sidorna förnyas under år 2019. En fortsättning på samarbetet gällande glesbygdens avloppsvatten, som ett gemensamt ideellt projekt mellan kommunerna. Övergångstiden tar slut under år 2019. Den egna finansieringsandelen från medlemsavgiftsmedlen för Hiidenvesi restaureringsprojektet 2016 2021, Freshabit Life IP-projektet 2016 2021, Västra Nylands vattendragsrestaureringsprojekt samt Vyyhtiprojektet. Under år 2019 uppbärs en förhöjd medlemsavgift från Förbundet för vattenskyddsföreningarna i Finland rf. Den förhöjda medlemsavgiften fungerar som egenfinansiering i Förbundets VESY-Suomi projekt, vars målsättning är, att få nya regionala vattenskyddsföreningar till Finland. 5

Under våren framlade man Västra Nylands vattenskyddsamarbetets vision och strategi till kommunerna för godkännande. Etableringen av visionen och strategin sker under år 2019, som en del av Vyyhti-projektet. För kommunerna inom Sjundeå å vattendraget har man föreslagit, att man förbinder sig till den sexåriga visionen för Sjundeå å:s restaureringsarbete En livskraftig och hinderfri Sjundeå å 2030. Kommunernas beslutsfattande är ännu på hälft och ifråga varande projekt har inte ännu inkluderats i föreningens budget. Affärsverksamheten Föreningens laboratorieaffärsverksamhet bolagiseras till ett separat bolag från början av år 2019. Till det nya bolaget LUVYLab Oy Ab kom, som andra ägare Lounais-Suomen vesi ja ympäristötutkimus Oy, som äger 50,01 % av bolaget medan föreningen äger resten. Föreningen producerar fortsättningsvis sakkunnigtjänster, som sammanhänger med miljöskyddet, vattenskyddet och miljöhälsovården och skaffar behövliga analystjänster från bolaget, som man delvis äger. Förverkligandet av uppföljningen av situationen i de regionalt viktiga vattendragen och grundvattenområdena i form av omfattande samkontroller och utvecklandet av undersökningarna i de mindre vattendragen och grundvattenområdena med beaktande av utvecklingen inom branschen och kundernas behov. Fortsatta reningsverkskontroller med målsättningen, att reningsverken fungerar bra och att tillståndsvillkoren uppfylls. Koordineringen av flera regionalt viktiga projekt, av vilka de mest betydande är Freshabit EU-Life IP- och Hiidenvesi sjös restaureringsprojekt samt utvecklandet och ansökan om finansiering för nya vattenskyddsmässigt viktiga projekt. Verksamheten år 2019 kommer uppskattningsvis, vad beträffar omsättningen, att vara mindre än under år 2018, närmast till följd bolagiseringen av laboratorieverksamheten. 2 Föreningen och medlemskåren Föreningens uppgift är, att främja vatten- och miljöskyddet samt miljöhälsovården inom sitt verksamhetsområde. Föreningen är till sin natur en samarbets- och expertorganisation, som för att uppnå sitt syfte, samlar dem, som är intresserade av branschen, till ett centraliserat och enhetligt miljövårdsarbete. Föreningens medlemskår i oktober 2018 var: Kommuner 8 andel av röstmängden 65 % Industri 12 29 % Övriga medlemmar 36 6 % Hedersmedlem 2 Totalt 58 100 % Grunderna för samarbetet mellan föreningen och medlemskåren kan gestaltas på bland annat följande sätt: Den kommunala förvaltningen har totalansvaret för, att det egna området i alla avseenden utvecklas. I detta ansvar ingår bland annat kontrollen av vattendragen och den övriga miljön samt miljöhälsovården samt att verkställa de förordningar och bestämmelser, som gäller skyddet av miljön och miljöhälsovården. 6

Industrin är skyldig, att känna till effekterna av sin egen miljöbelastning och svarar även för uppföljandet av verksamhetens miljö- och hälsoeffekter. En välskött miljövård är en viktig konkurrensfaktor för industrin. De lokala skyddsföreningarna och fiskerisammanslutningarna samt övriga mindre aktörer och det miljövårdsarbete som de utför, är mycket viktigt och givande, eftersom området, som vårdas, ofta är det egna vattendraget. På det lokala planet är samhällets och myndigheternas verksamhetsmöjligheter ganska begränsade, och därför hör ansvaret för vattendragets skick till dessa delar till vattendragets användare. 3 Visionen och strategin En uppdaterad version av föreningens vision och strategi godkändes vid föreningens höstmöte i november 2016. Föreningens vision och strategi fram till år 2021 Tyngdpunkter för år 2019 Utnyttjandet av CRM-systemet vid beräknandet av projektens självkostnadspris, uppföljningen av lönsamheten samt eliminerandet av kostnader. Uppgörandet av föreningens marknadsföringsplan, förnyande av material samt satsning på försäljningsarbetet. Detta har delvis flyttats från år 2018 till år 2019 på grund av arrangemangen med bolagiseringen. Påbörjandet av strategiarbetet för utvecklandet av verksamheten 4 Administrationen och personalen 4.1 Föreningens möten och administration Föreningens ordinarie möte hålls två gånger per år. Vårmötet, som hålls i mars-april, besluter om godkännandet av det föregående årets verksamhet och höstmötet i oktober-november fattar beslut om det kommande årets verksamhet och ekonomi samt de kommande årens riktlinjer. Föreningens medlemsmöten har traditionellt hållits i medlemmarnas lokaliteter på det sättet, att man samtidigt har haft möjlighet, att bekanta sig med verksamheten. Föreningens styrelse leder föreningens verksamhet och stöder för sin del personalens arbete. Styrelsen består av en ordförande, viceordförande och 10 medlemmar jämte personliga ersättare. Varje styrelsemedlem väljs för tre år i taget. Styrelsen väljer inom sig en ordförande och en viceordförande. 7

Till valkommitténs uppgifter hör, att komma med förslag till nya styrelsemedlemmar i stället för dem, som är i tur att avgå, samt att komma med förslag gällande val av revisorer. Medlemmarna i valkommittén väljs bland medlemmarna vid vårmötet. Arbetsutskottet utses årligen inom styrelsen för att hjälpa till vid beredningen och skötseln av styrelsens ärenden. Arbetsutskottets medlemsantal har varit fyra; styrelsens ordförande, viceordförande samt ytterligare två medlemmar. Revisionen sköts av två revisorer eller deras ersättare, som valts av föreningens höstmöte. Arbetsgrupper och sektioner tillsätts vid behov för att bereda aktuella ärenden. Enligt föreningens stadgar kan styrelsen delegera sin beslutanderätt till arbetsutskottet och verksamhetsledaren genom föreningens verksamhetsstadga. Föreningens verksamhetsstadga godkändes vid styrelsens möte i december 2010. 4.2 Föreningens interna administration Föreningens verksamhet indelas i en ideell och en affärsekonomisk verksamhet. Den affärsekonomiska verksamheten indelas från början av 2019 i två avdelningar: forskningstjänsterna och projekttjänsterna. Kostnaderna och inkomsterna styrs på basen av de verkliga kostnaderna och tidsåtgången till det rätta uppföljningsobjektet. Föreningens administration och de i bruk varande systemen stöder produktionen av tjänster lönsamt genom, att producera uppgifter om bl.a. självkostnadspriserna samt projektens lönsamhet. De inre kostnaderna följs upp via inre projekt. Målsättningen är att få kundförhållandena och projekten mera lönsamma. Laboratoriebolaget verkar fortsättningsvis i de nuvarande hyreslokaliteterna och skaffar administrationstjänsterna från föreningen via ett tjänsteavtal. Föreningen har en ledningsgrupp, i vilken ingår förutom förmännen, förtroendemannen och en förtroendefullmäktig. Med vissa intervaller hålls möten med hela personalen samt dessutom möten med de olika avdelningarna samt vid behov andra grupper och team. För främjande av arbetarskyddet sammankommer en arbetarskyddskommitté. Grupperna förnyas vid behov. Förmännen för utvecklingssamtal med personalen åtminstone en gång per år, då man bl.a. går igenom ansvarsbeskrivningarnas tidsenlighet samt diskuterar huruvida arbetsprestationen motsvarar förväntningarna. På basen av utvecklingssamtalen besluter man även om de personliga tilläggen inom ramen för de tillgängliga resurserna samt om utvecklandet av kompetensen. Den under år 2018 förnyade arbetsvälmåendeförfrågan förverkligas i fortsättningen årligen. Som vår målsättning har vi, att sköta våra kunders beställningar som helheter. I och med i bruk tagandet av det nya CRM-systemet, kommer kundernas samtliga uppdrag, att finnas centraliserade på samma plats. 4.3 Personalen Personalen omfattar i början av år 2019 totalt 17 fast anställda och två tidsbundna. En del av de tidsbundna, som anställs under året, jobbar endast en del av året. Den ordinarie personalens arbetsinsats är 9,2 personårsverken mindre än i budgeten för år 2018, vilket är en följd av bolagiseringen. Användningen av tidsbunden personalen är 3,1 personårsverken mindre än i budgeten för år 2018. Användningen av tidsbunden- och projektpersonal fortsätter under år 2019. Kortvariga tidsbundna anställningar används i allmänhet i bl.a. i projekten och som semestervikarier samt dessutom vid plockandet av bottendjur. 8

Den ordinarie och tidsbundna personalens fördelning enligt avdelning samt deras arbetsinsatser i början av år 2019: Personalen avdelningsvis Ordinarie ADMINISTRATION Verksamhetsledare Ekonomi/förvaltningschef Byråsekreterare ADMINISTRATION Tillsammans FORSKNING Forskningschef Vattendragssakkunnig Reningsverksingenjör Grundvattensakkunnig Miljösakkunnig Fältmästare FORSKNING Tillsammans Projektchef PROJEKT Projektplanerare PROJEKT Tillsammans TILLSAMMANS påv påv2 1,00 1,00 2,00 4,00 1,00 3,60 1,00 1,00 1,00 2,00 9,60 2,00 0,70 2,70 16,30 0,00 0,00 1,40 1,40 1,40 Målsättningen beträffande personalen är, att föreningens nyckeluppgifter sköts av egna sakkunniga. Då det gäller nyckeluppgifterna strävar man till, att man under semestrar och övriga undantagssituationer, så långt som möjligt, klarar av skötseln av de olika uppgifterna genom interna arrangemang. När det gäller övriga uppgifter än de så kallade nyckeluppgifterna, kommer man, att på ett så effektivt sätt som möjligt, använda utomstående experter inom olika specialområden, för att säkerställa betjäningen av föreningens kunder. Föreningens IT-system upprätthålls och utvecklas på det sättet, att det motsvarar de krav, som uppdragen och utvecklandet av föreningen förutsätter. Bild. LUVYs personal på rekreationsdag i Fiskars 11.5.2018 (Aki Mettinen). 9

5 Den ideella verksamheten 5.1 Det allmänna främjandet av vatten- och miljövården samt miljöhälsovården Målsättningen för det ideella arbetet är det allmänna främjandet av vatten- och det övriga miljöskyddet samt miljöhälsovården inom föreningens verksamhetsområde. Utgångspunkten är, att rikta föreningens verksamhet och resurser på ett sådant sätt, att verksamheten främjar vatten- och miljöskyddet samt miljöhälsovården i västra Nyland. Det ideella arbetet och den affärsmässiga verksamhet, som föreningen idkar, sammanhänger med varandra så, att affärsverksamheten stöder det ideella arbetets målsättning ekonomiskt och å andra sidan är föreningen tack vare den ideella verksamheten väl medveten om vattendragens tillstånd samt övriga ärenden gällande miljöskyddet inom sitt verksamhetsområde. Ända sedan föreningen grundades har det viktigaste tyngdpunktsområdet varit främjandet av vattenskyddet. Föreningen bär tillsammans med medlemskåren det gemensamma ansvaret för tillståndet i områdets vattendrag. Föreningens målsättning inom ramen för den ideella verksamheten är, att främja tillgången på tillräcklig information gällande vattendragens tillstånd, samt att samla områdets aktörer till en diskussion om främjandet av vattenvården och vilka åtgärder som krävs. För att förverkliga detta krävs det tillräcklig kännedom om områdets vattendrag samt tidsenliga kontrollprogram. Tillsammans med medlemskommunerna försöker man främja insamlandet av uppgifter gällande även de små vattendragen. På den år 2010 öppnade webbsidan www.vattnenskvalitet.fi, presenteras insamlade uppgifter om vattendragen i området. Hemsidan förnyas under år 2019 och den utvecklas och upprätthålls tillsammans med områdets kommuner. Man försöker främja föreningens ideella verksamhet genom, att starta olika utomstående projekt, vars avsikt är, att förbättra vattendragens tillstånd och beredningsarbetet finansieras med små satsningar med medlemsavgiftsmedel. Dessutom utgörs egenfinansieringen i samband med de betydande utomstående projekten inom området med medel från medlemsavgifterna. Dylika projekt är Hiidenvesi-projektet, Freshabit-projektet, Vyyhti-projektet samt Västra Nylands vattenrestaureringsnätverksprojektet. Föreningen koordinerar dessa projekt och de ingår i budgeten på den affärsmässiga sidan, som verksamhet underställd mervärdesskatt. För att utveckla medlemsverksamheten hålls utvecklingspalavrar tillsammans med föreningens olika medlemsgrupper. Föreningen deltar dessutom aktivt i planeringsarbetet gällande vattenförvaltningsområdena inom ramen för de arbetsgrupper som dras av Nylands NTM-central. Bild. Enäjärvi sjö i Vichtis 22.5.2018 (Tiina Asp). 10

Föreningens vårmöte godkände 29.4.2009 principen, att finansieringen och kostnadsfördelningen för medlemmarnas gemensamma projekt alltid framläggs på vårmötet. Vårmötet 2018 gav fullmakt åt föreningen, att för kommunmedlemmarna föreslå en reservering av projektfinansiering i form av en frivillig tilläggsmedlemsavgift för verkställandet av strategin för samarbetet gällande glesbygdens avloppsvatten. Majoriteten av kommunmedlemmarna har godkänt föreningens förslag och samarbetet gällande glesbygdens avloppsvatten har inkluderats i föreningens budget, som verksamhet underställd mervärdesskatt. Dessutom har man föreslagit för kommunerna att de skulle förbinda sig till Västra Nylands vattenvårds vision och strategi, som målmedvetet strävar till att förbättra tillståndet i vattnen inom vårt område bl.a. genom att starta projekt. Till det ideella arbetet räknas följande helheter: Rådgivning inom verksamhetsområdet gällande vatten-, miljöskydd samt miljöhälsovård. Verksamhet inom olika möten och arbetsgrupper gällande främjandet av verksamheten samt deltagande i arbetsgrupper och ledningsgrupper, som tillsatts av de offentliga instanserna. Deltagande i rimlig mån i av medlemmar ordnade möten och evenemang gällande vatten- och miljöskydd samt miljöhälsovård samt övriga mässor och utställningar samt i informationsverksamhet gällande vattenvård i skolor och läroinrättningar. Rimlig mängd av verksamhet, som krävs för att få igång och upprätthålla olika utomstående projekt, som tillkommit på eget initiativ såsom restaurering av vattendrag, olika projekt som främjar vattendraget och projekt som främjar miljöhälsovården samt stödande av de lokala vatten- eller miljövårdsföreningarnas verksamhet. Föreningens administration och till den hörande möten jämte förberedelser. En fortsättning av samarbetet gällande glesbygdens avloppsvatten, som ett ideellt projekt (projektets innehåll behandlas noggrannare i kapitel 7.1). Utvecklandet och underhållet av webbsidorna www.vattnenskvalitet.fi 5.2 Förbundet för Vattenskyddsföreningarna i Finland r.f. Västra Nylands vatten och miljö rf tillhör vattenskyddsföreningarnas takorganisation, Förbundet för vattenskyddsföreningarna i Finland r.f., vars huvuduppgift är medlemsföreningarnas intressebevakning på riksnivå samt främjandet av vattenskyddet på nationell nivå. Förbundets praktiska arbete sköts huvudsakligen genom olika arbetsgrupper, där föreningen deltar i de flesta grupperna. Genom förbundet kan Västra Nylands vatten och miljö r.f. på riksplanet främja de vatten- och miljöskyddsprojekt, som man har konstaterat vara bra. Medlemsavgiften för år 2019 har höjts för att säkerställa förbundets egenfinansiering. Målsättningen med förbundets projekt är att utvidga de regionala vattenskyddsföreningarnas verksamhet i Finland. 5.3 Utnämnandet av årets vatten- eller miljöskyddare Föreningen utnämner årligen Årets vattenskyddare eller alternativt Årets miljöskyddare. En förutsättning för utnämningen är, att den utnämnda personen, föreningen eller organisationen har idkat betydelsefullt miljövårdsarbete eller -verksamhet inom västra Nyland. 11

6 De egna samt de utomstående projekten Till föreningens egna projekt hör de mest centrala delarna av forskningsverksamheten, som utgörs av undersökningarna av yt- och grundvattnen samt kustvattnens kvalitet, fisk-, bottendjurs-, -växtplankton och vegetationsundersökningarna samt avloppsvattenundersökningarna. Föreningen utför för sina kunder även andra uppdrag såsom förnyande av kontrollprogram, uppgörande av tillståndsansökningar, olika planeringsuppdrag samt skolningstjänster. 6.1 Forskningen rörande vattendrag och kustvatten 6.1.1 Samkontrollerna Syftet med undersökningarna, som utförs som samkontroller är, att skaffa uppgifter om vattendragets tillstånd, samt att utreda effekterna av belastningen. Samkontrollerna täcker omfattande vattendragshelheter och de baserar sig oftast på kontrollskyldigheter. Genom att delta i samkontrollerna får vattendragets belastare tillgång till mera information och oftast till en lägre kostnad, än om var och en separat skulle uppfylla sin kontrollskyldighet. Genom samkontrollerna får alla parter en bättre helhetsbild av vattendragets tillstånd. Arbetet i de olika samkontrollerna leds av samkontrollarbetsgrupperna, i vilka ingår representanter för belastarna, vattenmyndigheter samt föreningens representanter. Som en del av samkontrollerna utförs med vissa intervaller även biologiska undersökningar såsom fiskeriundersökningar, bottendjursundersökningar eller vegetationskarteringar. Föreningen eftersträvar fortsättningsvis, att sköta kontrollerna inom verksamhetsområdet, samt att utveckla kontrollerna i enlighet med de nya kraven. För närvarande pågår en uppdatering av flera samkontrollprogram så, att de motsvarar den förändrade belastningssituationen. Undersökningspunkter slopas då belastarna och belastningen minskar, och samtidigt håller man på att sammanslå till större helheter. Först slog man ihop samkontrollerna i Pickala och Sjundeå å, vars samkontrollrapport för hela området blev klar i slutet av år 2017. Man har även föreslagit, att kontrollerna av Lojo sjö, Svartån och Pojoviken skulle sammanslås och den första gemensamma rapporten blir klar i slutet av år 2018. Fagervikens samkontroll upphörde då Ingå kraftverks verksamhet upphörde. 6.1.2 De mindre vattendragskontrollerna Genom de mindre vattendragskontrollerna reder man ut situationen i mindre och mera begränsade delar av vattendrag eller endast en belastares inverkan på vattendraget. De mindre vattendragskontrollerna sammanhänger ofta med kontrollen av belastningen från någon enskild belastningskälla, såsom soptippar, stängda soptippar, muddringar, marktäktsområden, handelsträdgårdar, torvmossar eller fyllnadsområden. Största delen av dessa baserar sig på obligationer, men även kontrollerna, som görs på frivillig basis, är betydande och har ökat hela tiden. Många av västra Nylands kommuner låter utreda vattenkvaliteten och det ekologiska tillståndet t.ex. enligt uppföljningsprogram som gjorts för tio år. I visionen och strategin för vattenvården i västra Nyland har man för de små kommunerna föreslagit en uppföljning av de små vattendragen i form av samkontroll till de delar, som undersökningspunkterna inte redan ingår i någon samkontroll. Föreningen strävar fortsättningsvis till, att främja det kommunvisa insamlandet av uppgifter om vattendragen, att utföra undersökningar och att uppgöra kommunvisa uppföljningsprogram. 6.1.3 De fiskeriekonomiska undersökningarna De fiskeriekonomiska kontrollerna, som görs vissa år, betjänar den allmänna biologiska kontrollen av vattendragen och på basen av dessa kan man uppskatta belastningens inverkan på fiskbestånden och fisket. 12

De baserar sig huvudsakligen på fiskeriekonomiska skyldigheter och de görs enligt program, som godkänts av myndigheterna. Föreningen strävar till, att förstärka den mångsidiga fiskeriundersökningsverksamheten samt, att utöka undersökningsberedskapen inom verksamhetsområdet. Fiskeriundersökningarna fortsätter i föreningens regi såsom under tidigare år. Bild. Vattendragssakkunnig Jorma Valjus kartlägger gäddyngel i Enäjärvi sjö i Vichtis 22.5.2018 (Tiina Asp). 6.2 Forskningen rörande grundvatten och övriga sakkunniguppdrag Betydelsen av skyddet av grundvattnet samt riskhanteringen växer fortfarande. För att skaffa sig en helhetssyn gällande grundvattnets tillstånd behövs det samkontroller i likhet med vad som är fallet, då det gäller vattendragskontrollerna. För att kunna behärska detta krävs sakkunskap speciellt inom västra Nyland, där det finns betydande grundvattenförekomster och rikligt med verksamhet, som medför risker inom grundvattenområdena. De grundvattensakkunnigas kunnande utnyttjas även då man utvecklar nya tjänster i enlighet med kundernas behov. 6.2.1 Samkontrollerna Avsikten med de grundvattenkontroller, som utförs som samkontroller är, att skaffa information om grundvattnets tillstånd och om förändringar i grundvattnet. Genom samkontrollerna försöker man följa med förändringarna i större grundvattenhelheter. I västra Nyland finns många aktörer, som har skyldighet att kontrollera vattenkvaliteten och grundvattennivån. Dessutom har kommunernas vattentäkter skyldigheter, att följa med råvattnets och bruksvattnets kvalitet samt vattentäktens inverkan på den. Genom att delta i samkontrollerna, får de kontrollskyldiga med gemensamma krafter, mera information och ofta till en lägre kostnad än om de ensamma skulle uppfylla kontrollskyldigheten. Genom samkontrollen får alla parter en bättre helhetsbild av grundvattensituationen. Dessutom är det viktigt för att trygga råvattnets kvalitet, att man kontrollerar och följer med vattenkvaliteten på grundvattenområden i förebyggande syfte. Föreningen har ansvarat för samkontrollen av Lojoåsens grundvattenområde, som inleddes år 2005, och man strävar till, att främja samkontrolltänkandet även vid kontrollen av övriga grundvattenområden inom verksamhetsområdet. I Hangö utförs en samkontroll av grundvattnet mellan några industrianläggningar. Samkontrollen utvidgades år 2017 då grundvattenkontrollen av Hangö stads iståndsatta slamavstjälpningsplats anslöts. Föreningen är aktivt med i startandet och koordineringen av samkontroller inom andra områden. Under år 2017 inleddes en grundvattensamkontroll omfattande två ur vattentäktssynvinkel viktiga riskgrundvattenområden i Raseborg och den fortsätter och utvidgas under år 2019. 6.2.2 Övriga grundvattenundersökningarna och grundvattentjänster Uppföljning av kvaliteten och grundvattennivåns höjd görs även åt enskilda operatörer bl.a. i enlighet med tillsståndsskyldigheterna. Genom dessa utreder man allmänt mindre enskilda operatörers inverkan på grundvattenkvaliteten. Grundvattenkontrollerna kan hänga ihop med t.ex. uppföljningen av grundvatteneffekterna vid vattentäkt, marktäkt, industri, soptippar och jorddeponeringsområden. De enskilda uppdragen gällande mindre grundvattenkontroller förväntas hållas på samma nivå som tidigare. 13

Utgående från kundernas behov erbjuder man övriga tjänster, som sammanhänger med riskhantering i samband med grundvatten såsom riskkarteringar, uppgörande av grundvatten- och markutredningar för miljötillståndsansökningar samt uppgörande av utlåtanden. 6.3 Forskningen rörande avloppsvatten Målsättningen med avloppsvattenreningsverkens belastningskontroller är, att konstatera huruvida tillståndsvillkoren uppfylls samt att hjälpa medlemskåren, att driva reningsverken så bra som möjligt ur vattenvårdens synvinkel. Ett så bra reningsresultat som möjligt ur vattendragets synvinkel sett, har fastställts till ett grundkrav även i utsläppstillstånden. Denna målsättning har ytterligare fastställts i de internationella vattenskyddsavtal som Finland ingått: BAT användandet av bästa tillgängliga teknik och BEP efterlevande av bästa miljöpraxis. De ökade reningskraven medför också ekonomiska motiv för ett ytterligare utvecklande av reningsverken. Inbesparingar uppnås, då man lyckas uppfylla de nya kraven eller delar av dem genom effektiverad användning av befintliga anläggningar. Föreningen fortsätter reningsverkssamarbetet på samma sätt som under tidigare år. 6.3.1 Kontrollen av reningsverkens funktion Kontrollen utförs, som ett samarbete mellan reningsverken och föreningen. Som basmaterial fungerar de dagliga driftsmätningar, som reningsverken gör, samt de vattenkontroller, som föreningen gör med överenskomna intervaller. Kontrollerna är till största delen obligationskontroller, som utsläppstillståndens tillståndsvillkor förutsätter. Till arbetet, hör dessutom utvecklingsarbete gällande processregleringen och förmedlandet av erfarenheter reningsverken emellan. I den av föreningen utförda kontrollen av funktionen i reningsverken deltar nästan alla kommunala reningsverk inom verksamhetsområdet, golbanornas, skolningcentrens och dylika reningsverk samt en del industrireningsverk. Under år 2019 ingår totalt 30 objekt. Avloppsvattenbehandlingens centralisering har medfört, att reningsverken, som kontrolleras har minskat i antal. 6.3.2 Skolnings- och utvecklingsarbetet Reningsverksskötarnas skolnings- och diskussionsdagar arrangerades senast år 2017 och skolningsdagarna arrangeras nästa gång år 2019 tillsammans med systerföreningen. 7 Projekttjänster Genom föreningens projektverksamhet strävar man till att förbättra tillståndet i vattendragen i västra Nyland tillsammans med andra aktörer. Såsom det sägs i föreningens vision och strategi tillsammans lyckas vi. 7.1 Behandlingen av glesbebyggelsens avloppsvatten Förordning gällande glesbebyggelsens avloppsvattenbehandling sysselsätter föreningen även under år 2019. Föreningens målsättning är, att fungera på det sättet, att avloppsvattenbehandlingen inom glest bebyggda områden i västra Nyland skulle vara så enhetlig som möjligt i de olika kommunerna och, att den uppfyller vattenvårdens målsättningar så bra som möjligt. Samarbetet gällande glesbygdens avloppsvatten har fortgått tillsammans med kommunerna sedan år 2005. Under åren 2012-2018 har man för den fastighetsvisa rådgivningsverksamheten utöver finansieringen från kommunerna även fått bidrag av staten. Projektet 2018 fortsätter till maj 2019 och det är beaktat i budgetförslaget. 14

Finansieringsförslaget för den fastighetsvisa rådgivningsverksamheten år 2019 är i detta nu under behandling i kommunerna och en del kommuner har redan godkänt den fortsatta finansieringen. Bidragen för rådgivningen år 2019 antas bli möjliga att ansöka om på hösten 2018 och i föreningens budget har man reserverat medel i samma utsträckning som nu för en fortsättning av rådgivningsverksamheten inom det egna verksamhetsområdet samt i samarbete med förbunden i några andra områden i Finland. Glesbygdens avloppsvatten har egna hemsidor på adressen www.glesbygdensvatten.fi. Glesbygdsvattenförordningens övergångstid löper ut i september 2019 och man antar att den statliga finansieringen av rådgivningsverksamhet upphör efter det. 7.2 VillageWaters VillageWaters-projektets mål är, att söka efter och dela med sig erfarenheter gällande de bästa avloppsvattenlösningarna gällande glesbygdens avloppsvatten inom Östersjöländerna. Inom projektet utvecklar man en digital tjänst, som hjälper invånare och byasamhällen att hitta den mest lämpliga lösningen för renandet av sitt avloppsvatten. För tjänsten kartlägger och utvärderar man inom projektet de lösningar, som finns på marknaden, samt deras lämplighet för olika förhållanden. Kunskap och praktisk erfarenhet får man från olika pilotbyar. Finlands pilotby är Gennarby i Raseborg, där invånarna organiserat sig till ett andelslag och ansluter sina fastigheter till den kommunala vattentjänsten. Genom, att med hjälp av såväl automatisk som manuell provtagning i såväl sjön som grundvattnet, följer man med vattenkvalitetens eventuella inverkan på miljön. Projektet räcker tre år (2016 2019) och de huvudsakliga åtgärderna på området inföll under perioden 2016 2017. Projektet är internationellt (Finland, Estland, Lettland, Litauen och Polen) och det leds av Naturresursinstitutet. Övriga inhemska partners är Sykli och Novago. Projektet avslutas i början av år 2019. 7.3 Vatendragsvisionen Kommunerna inom Svartåns vattendrag (Raseborg, Lojo, Vichtis, Högfors, Loppi) undertecknade ett avtal, Laxfiskarna tillbaka till Svartån vattendragsvisionen 2021 -dokumentet. Avtalet täcker åren 2016 2021 och inkluderar en fortsättning på restaureringen av Hiidenvesi sjö. Life IP Freshabit -projektets koordinering samt koordinering av övrig verksamhet, som ingår i vattendragsvisionen. Restaureringen av Hiidenvesi sjö Om en fortsättning på Hiidenvesi restaureringsprojekt gjorde man ett avtal med finansiärerna för åren 2016 2021. Verksamheten för år 2019 har budgeterats i enlighet med de förslag, som presenterats för finansiärerna. Föreningen deltar i förutom koordineringsarbetet även genom att reservera en arbetsinsats motsvarande drygt 3 000 euro per år närmast i form av verksamhetsledarens arbetsinsats. Egenfinansieringen täcks med medlemsavgiftsmedel. Hiidenvesiprojektets internetsidor hittas på adressen www.hiidenvesi. fi. På dessa sidor hittar man även länkar till de övriga projekten, som hänger ihop med detta. Freshabit-projektet Målsättningen med Freshabit-projektet (2016 2022) är att säkerställa Natura-värdena i Svartån och då speciellt förbättrandet av levnadsbetingelserna för flodpärlmusslan med hjälp av olika metoder ss. byggandet av fiskvägar intill Svartåns dammar. Projektets huvudkoordinator i Finland är Forststyrelsen och i västra Nyland koordinerar vår förening projektet. Som kumpaner inom projektet fungerar Raseborgs stad och Jyväskylä universitet och som finansiärer utöver EU deltar Lojo stad och Koskienergia Oy. Projektet har budgeterats i föreningens budget på det sätt, som det finns presenterat i projektplanen. Föreningen deltar i projektet genom att rikta en arbetsinsats till projektet motsvarande ca 4 000 euro per år närmast i form av verksamhetsledarens arbetsinsats. Egenfinansiering täcks med medlemsavgiftsmedel. 15

Övriga vattendragsvisionsåtgärder Som övriga vattendragsvisionsåtgärder samlar man in behövliga medel för byggandet av fiskvägarna samt främjar utvecklandet av regleringen av Svartån med beaktande av klimatförändringen. Staten beviljade spetsprojektfinansiering på totalt 1 milj. euro och byggandet av fiskvägarna kom igång på våren 2018. En ändring av regleringen av Svartån har beretts under ledning av Nylands NTM-central under år 2018, och tillståndsändringen anhängiggörs under inkommande vinter. 7.4 Västra Nylands vattenrestaureringsnätverk Västra Nylands vattendragsrestaureringsnätverksprojekt samlar regionala vattendragsaktörer samt upprätthåller ett effektivt utbyte av fakta och kunnande mellan de olika parterna. Projekts syfte är, att vara ett startskott, med vars hjälp olika aktörer erbjuds möjlighet att se, delta och pröva många slag av evenemang, sätt att verka samt att hitta det för den egna verksamheten bäst lämpade sättet att delta i nätverksverksamheten. Som en kärna i verksamheten utgör en för alla områdets vattenaktörer ämnat öppet forum, som förverkligar skolning, excursioner och aktiv kontakthållning. I projektets fem pilotområden gör man upp modeller för restaureringsprocessens gång samt förverkligar konkreta vattenskyddsåtgärder med hjälp av frivilliga krafter. Projektets totalbudget är 213 000 euro och det förverkligas under perioden 1.5.2016 30.3.2019. Projektet får delfinansiering från Finlands landsbygdsutvecklingsprogram 2014-2020 via Leader-gruppen Ykkösakseli ry. 7.5 Hola Lake -projektet Västra Nyland Hola Lake är ett allmännyttigt utvecklings- och samarbetsprojekt för vattenvården. I projektet bekräftas de lokala operatörernas deltagande i sjörestaurering, användandet av inhemsk fisk, insamlar i uppgifter om den ifråga varande sjöns fiskbestånd och deras tillstånd. Som objektsjöar fungerar Hiidenvesi sjö, Lojo sjö och Enäjärvi sjö i Vichtis. Projektet förverkligas under åren 2017 2019 och dess lokala samarbetspartner är Vihdin Enäjärven suojeluyhdistys Vesy ry. Projektet anknyter till ett internationellt samarbete, som förverkligas, som ett samarbete tillsammans med Päijät-Hämeen Vesijärvisäätiös, Pyhäjärvi-institutets Hola Lake -projekt samt Osby kommun i Sverige. För projektets egenfinansiering svarar Hiidenvesi sjös restaureringsprojekt. Bild. Ålundersökning i Porla 19.6.2018. 7.6 Effekt i vattenvården via nätverk (Vyyhti) Målsättningen med projektet Effekt i vattenvården via nätverk, som förverkligas som ett spetsprojekt 2020-2021 via miljöministeriets vatten- och havsskydd samt recirkulationsprojektet gällande näringsämnen (Raki 2), är att utveckla de regionala vattenvårdsnätverken, aktivera och stöda nätverk kring enskilda vattendrag samt utveckla vattenrestaurerarens karttjänst till ett verktyg och en informationskanal för vattenrestaureringsaktörerna. 16

I västra Nyland uppgör man kommunvis åtgärdsprogram, som baserar sig på kommunernas miljösektorer där man tillsammans med andra aktörer uppgjort en vattendragsvision för Nyland, i vilken ingår uppföljning av vattendragens tillstånd, en på behoven baserad tidtabell för planeringen av restaureringsåtgärderna och finansieringen av åtgärderna. Som projektets koordinator och huvudsakliga verkställare fungerar ProAgria Oulu Oy, som delvis förverkligande instans deltar utöver Västra Nylands vatten och miljö rf dessutom Norra Österbottens NTM-central/vattendragsenheten samt Finlands miljöcentrals Infocentral. 8 Ekonomin Föreningens ekonomi består av den ideella verksamheten (främjandet av vatten- och det övriga miljöskyddet samt miljöhälsovården) och det härtill hörande forsknings- och affärsverksamheten. Den ideella verksamheten finansieras med medlemsavgifterna, medan forsknings- och affärsverksamheten finansieras enligt självkostnadsprincipen på det sättet, att de allmänna-, driftsutgifterna samt utgifterna för utvecklandet av verksamheten och investeringskostnaderna blir täckta. Västra Nylands vatten och miljö rf:s affärsverksamhet är underställd inkomstbeskattningen. I praktiken innebär detta, att beskattaren årligen fastställer antingen den vinst eller den förlust, som framgår ur föreningens bokslut. Föreningens vinst beskattas i enlighet med samfundsbeskattningen. Vid uppgörandet av budgeten för år 2019 har man försökt förverkliga föreningens strategi och vision. Budgeten för år 2019 är uppgjord på bl.a. följande grunder: Personalen omfattar i början av år 2019 totalt 17 ordinarie anställda och två tidsbundna anställda samt sommararbetare / praktikanter. Grundavgiftsenheternas antal granskas och enhetens pris bibehålls oförändrad på 33 euro. Grundavgiftsenhetens pris höjdes senast år 2017. Timdebiteringstaxorna höjs med 2 % för år 2019. IT-projektets projektkostnader samt programlicensernas leasinghyror är inkluderade i budgeten för år 2019. Projektkostnaderna för IT-systemet behandlas i budgeten för år 2019 som en långtidsverkande utgift, som avskrivs som jämna avskrivningar under fem år (2017 2021). I föreningens budgetförslag föreslås, att man höjer försäljningstarifferna med i medeltal två procent. Taxorna för laboratorietjänsterna, som köps som underleverans, bibehålls huvudsakligen oförändrade. Lönekostnaderna har budgeterats med en förhöjning på 1,6 procent samt övriga kostnader som hyran för utrymmena med 2 %. Föreningens orderstock på forskningssidan antas bli något större än under år 2018. Vad beträffar verksamhetens lönsamhet, är den föremål för kontinuerlig uppföljning och man strävar till, att effektivera verksamheten ytterligare samt att höja lönsamheten. Administrationens kostnader inklusive hyran för de nya utrymmena fördelas i kostnadsuppföljningen i de interna beräkningarna mellan de olika verksamhetssektorerna. Vad beträffar de utomstående projektens inre kostnader behandlar man dem på ett sätt, som projektfinansiären godkänner. Under år 2019 kommer verksamhetens tonvikt, att utöver grundverksamheten, ligga på utvecklandet av försäljningen och marknadsföringen samt utnyttjandet av de möjligheter, som i bruk tagandet av det nya ITsystemet möjliggör, dvs. vid uppskattningen av självkostnadspriserna samt uppföljningen av lönsamhet samt att reducera de inre kostnaderna. 17

Västra Nylands vatten och miljö rf Budget Bilaga 1 Resultaträkning Förverkligat Budget Budget 2017 2018 2019 RESULTATRÄKNING FÖR DEN EGENTLIGA VERKSAMHETEN Den egentliga verksamhetens inkomster Medlemsavgifter 65 249 65 216 62 680 Inkomster totalt 65 249 65 216 62 680 Den egentliga verksamhetens kostnader Löner och personalsidokostnader 26 871 38 385 36 501 Övriga kostnader 29 795 26 831 26 179 Kostnader totalt 56 667 65 216 62 680 DEN EGENTLIGA VERKSAMHETENS RESULTAT 8 582 0 0 AFFÄRSVERKSAMHETENS RESULTAT Inkomster Laboratoriet 1 309 633 1 286 200 0 Forskningen 703 863 693 500 1 112 100 Miljötjänsterna 926 447 721 275 610 196 Administrationen 14 718 20 000 363 679 Inkomster totalt 2 954 661 2 720 975 2 085 975 Utgifter De egentliga forskningsutgifterna Anskaffningar av tillbehör 147 896 132 040 29 900 Utomstående tjänster 431 300 445 860 553 266 Totalt 579 196 577 900 583 166 Personalkostnader Löner 1 397 405 1 218 825 778 917 Personalsidokostnader 304 702 272 935 174 643 Totalt 1 702 107 1 491 760 953 560 Kostnader för lokaliteter och utrustning Hyror för lokaliteter 198 687 197 724 202 000 Apparatur- och utrustningskostnader 115 467 108 974 39 310 Totalt 314 154 306 698 241 310 Övriga utgifter Frivilliga pers. kostnader 13 672 35 990 25 100 Resekostnader 65 265 71 939 53 623 Fordonskostnader 7 290 7 300 7 700 It-kostnader 97 887 85 884 79 634 Kostnader för försäljning och marknadsföring 15 282 30 006 7 650 Administrativa tjänster 18 660 14 407 11 000 Administrationskostnader 56 869 52 241 44 475 Affärsverksamhetens övriga kostnader 712 650 650 Totalt 275 637 298 417 229 832 Utgifter totalt 2 871 093 2 674 775 2 007 868 0 AFFÄRSVERKSAMHETENS RESULTAT 83 567 46 200 78 107 PLACERINGS- OCH FINANSIERINGSVERKSAMHETENS RESULTAT 1 633 0 0 FÖRENINGENS RESULTAT 93 783 46 200 78 107 AVSKRIVNINGAR 54 984 46 200 45 107 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 38 800 0 33 000 RÄKENSKAPSPERIODENS SKATTER 4 374 0 6 600 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT 34 426 0 26 400 INVESTERINGAR Förverkligat Budget Budget 2017 2018 2019 Anskaffning av redskap och forskningsutrustning 0 0 0 IT-program 17 411 0 0 18