FOKUS 18. i korthet. Vilka ska med? Ungas sociala inkludering i Sverige

Relevanta dokument
Hitta vägen! Ung idag Hitta vägen! Ung idag i korthet. Om ungas väg genom skolan mot etablering i arbetslivet

Ungdomsperspektivet. Sundsvall 22 aug Linus Wellander Utvecklingsledare

Vilka ska med? Ungas sociala inkludering i Sverige FOKUS 18

Vilka ska med? Ungas sociala inkludering i Sverige. Ylva Saarinen

Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, ungas makt och inflytande

Unga med funktionsnedsättning

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4)

Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, ungas makt och inflytande

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE

Uppföljning av Grundskolenämndens uppdrag Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2017

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Syrenen

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

Hälsosamt åldrande hela livet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trivselenkät. Resultat av enkätundersökning i Ljungby kommuns skolor vårterminen 2018

VISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör...

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

UNGDOMSPOLITISK STRATEGI

LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16

LUPP-undersökning hösten 2008

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning

(Policyn antogs på årsmötet Detta är styrelens förslag på en uppdatering som läggs till årsmötet 2018)

Sammanfattning: Fokus Segregation

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LUPP med fokus Osbeck

LIV & HÄLSA UNG Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

Bringåsens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

UNG IDAG Resultaten i korthet

Jämförelse av ungdomars situation i Euroregion Baltic sammanfattning

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Grundsärskolan 1-6 Grundsärskolan inriktning träningsskolan 1-9

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

Elevversion av Nygårdskolans och Nygårdskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frukostseminarium - om öppen fritidsverksamhet. Hilton Stockholm Slussen

Likabehandlingsplan Barnens Ark

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Medborgardialogen i Berga Statistik & Utredningar Erik Nygårds

Göteborgs Stads program för en jämlik stad

Om mig. Länsrapport

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Vi är en statlig myndighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Uppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen

Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter!

Om mig. Metod och resultat

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

Anteckningar efter möte #2 i skoldialogen Svenljunga 8 februari 2017

Policy. mot kränkande särbehandling, diskriminering och sexuella trakasserier

PERSPEKTIV HÅLLBARA SAMRÅD FASTSTÄLLDA JANUARI 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

Barnsyn: Inom Skänninge förskolor arbetar vi för att alla barn får vara sitt bästa jag.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola

Bättre liv och mer lust för unga.

FOKUS PÅ. PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Plan mot kränkande behandling, inklusive åtgärder för att motverka diskriminering

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyrkans arbetsmiljöbarometer 2009

Om barns och ungas rättigheter

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån!

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

Förskolans vision, barnsyn och värdegrund:

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Att skrika, sjunga, låtsas som att man inte förstår eller bara börja prata om något helt annat.

LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem

Volontärbarometern 2010

ETT STARKT OCH SAMMANHÅLLET JÄRFÄLLA. Vår vision för integrationsarbetet

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Kvalitetsrapport Fritidshem Frövi F-6

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling

Att skotta framför dörren. SKTFs snabbenkät till enhetschefer och biståndshandläggare

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola

Vi har en plan på Ektorpsringen för att alla ska behandlas lika bra! 2015/2016

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Nolängens förskola Läsår 2015/2016

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Delrapport. Attityder till och erfarenheter av kränkningar på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen

» Vi ville veta vad de boende i Rinkeby behöver

Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Transkript:

FOKUS 18 i korthet Vilka ska med? Ungas sociala inkludering i Sverige

46 52 Knappt hälften, 46 procent, av unga i Sverige upplever att de är inkluderade och drygt hälften, 52 procent, känner att de behövs i det svenska samhället. Andelen är lägre bland unga på landsbygden än unga i städer och utsatta områden.

Liknande villkor i landsbygder, glesbygder och i utsatta områden Fokus 18 visar att unga upplever liknande utmaningar i såväl utsatta områden som i landsbygder och i glesbygder. Några utmaningar är: Tvivel över att vara sedd och lyssnad till. Att offentlig service, beslut och prioriteringar utformas så att det känns möjligt att leva, bo och vara ung även utanför stadskärnorna. Brist på mötesplatser. I vissa fall för att mötesplatserna inte finns, i andra fall för att de tagits över av vissa grupper som utestänger andra. Misstro mot offentliga aktörer. Att kommunen inte lyssnar, saknar förmåga att hushålla med skattemedel och göra bra saker för invånarna. Engagemanget på orten sjunker. Evenemang som tidigare organiserats läggs ned för att det saknas ideella krafter. Negativ utveckling. Upplevelse att det har blivit sämre sedan de själva växte upp och tvivel på om utvecklingen på den egna orten går att vända. Här finns en skillnad mellan deltagarna i fokusgrupperna huruvida det är värt att att kämpa för orten eller ge upp. Det är möjligt att öka ungas känsla av att vara inkluderade i samhället. Studiens visar att det till och med kan vara ganska enkla saker som påverkar. På följande sidor ger vi exempel på fyra vägar till ökad inkludering.

1 Unga Gör det möjligt att påverka är intresserade av samhället och vill påverka. Men... Endast var tredje tycker att de har goda möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Knappt fyra av tio anser att de som bestämmer inte lyssnar på människors förslag och åsikter. Tänk på representativiteten! Hur ser du till att så många unga som möjligt kan känna sig representerade av de som deltar? Skapa trygga sammanhang! Hur skapar du trygga och öppna sammanhang där det känns bra att föra fram åsikter som andra kanske inte håller med om? Öka sannolikheten för Ja! Hur säkrar du att åtminstone några av de förslag unga har, går att genomföra och gärna ganska snart? Ge erkännande och återkoppling! Hur ser du till att unga får erkännande och återkoppling på sina idéer? Jag kan tycka att man har svårare att säga till om såna saker för att man är just yngre... Som om de inte riktigt lyssnar lika mycket än om man hade varit typ 30 och så här vuxen, och det känns som att som om de ser att mer livserfarenhet betyder en viktigare åsikt, nästan. /Tjej, mellanstor stad

2 Stärk möjligheten till gymnasiestudier i landsbygder och utsatta områden Unga som behöver pendla eller flytta hemifrån för gymnasiestudier beskriver att det är tungt. De som pendlar långt kan ha svårt att både hinna och orka ha en meningsfull fritid. För de som flyttar hemifrån kan det för vissa bli en ekonomisk fråga att gå på gymnasiet. I utsatta områden beskriver unga att det är otryggt att gå på gymnasiet i ett område med högre socioekonomisk status än det egna. De beskriver också att de ständigt känner sig utsatta för rasism och kränkningar när de vistas i andra områden än sina egna eller områden som liknar det. Undersök behoven! Ta reda på vilket stöd unga behöver som pendlar långt eller flyttar hemifrån för att gå i gymnasiet. Utvidga ungas nätverk! Skapa mötesplatser där unga från olika områden kan lära känna varandra under trygga och inkluderande former på fritiden.

3 Låt positiva sociala relationer växa agera mot negativa mönster direkt! Socialt stöd och positiva sociala relationer är viktiga för ungas sociala inkludering. Men... Var sjätte har blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret. Var tredje har blivit kränkt eller orättvist behandlad på ett allvarligt sätt. Drygt var sjunde anförtror sig inte åt någon. I fokusgrupperna berättar unga att de är mest utsatta i skolan och att vuxna där sällan förhindrar att mobbning och kränkningar fortgår. De beskriver ofta snäva normer om hur unga ska vara och bete sig som orsaker till att de själva blivit utsatta. Unga som inte anförtror sig åt andra, berättar att de inte litar på att andra ska hålla tyst. Skapa trygga och inkluderande mötesplatser! Det saknas ofta, framför allt för unga som på olika sätt bryter mot normer. Ta ett helhetsgrepp på den sociala situationen i skolan! Hur kan du bidra till att ungas tillit till andra och vilja att anförtro sig ökar? Intensifiera arbetet mot mobbning och trakasserier! Hur kan du bidra till att vuxna ser och agerar så att det upphör? Prata om normer! Hur kan du bidra till att normerna vidgas så att alla unga får möjlighet att utvecklas utifrån hela sin potential?

4 Stöd ungas engagemang och vilja att förbättra I fokusgrupperna lyfter unga fram sammanhang där de själva planerar och organiserar aktiviteter som betydelsefulla. Att känna trygghet i gruppen och göra saker till nytta för sig själva och andra ger gemenskap och tillhörighet en känsla av att vara en del av något större. Det är särskilt tydligt i utsatta områden, landsbygder och glesbygder, där deltagarna berättar om stoltheten i att göra något för sin egen ort. De berättar också att vissa orter anses vara bättre och andra sämre. På de orter där MUCF haft fokusgrupper i både landsbygder och i utsatta områden, uppger deltagarna att de bor i en ort som anses vara sämre. De säger att det känns orättvist att deras eget anseende och möjligheter att utvecklas, påverkas av de negativa föreställningarna om deras ort. De betonar också att ryktet som orten har inte alls stämmer med verkligheten. Uppmuntra ungas egen organisering! Hur kan du stödja unga att själva organisera sig och skapa de aktiviteter och sammanhang de vill ha? Alla orter är bra på sitt sätt! Vad kan du göra för att minska negativa stereotyper där du bor? Gör det rimligt! Hur kan du bidra till att offentlig service, beslut och prioriteringar gör att det känns möjligt och rimligt att vara ung i landsbygder, glesbygder och i utsatta områden? Gör det synligt! På vilka sätt kan du bidra till att unga i landsbygder, glesbygder och i utsatta områden görs synliga i olika sammanhang?

Hos oss växer kunskap fram På Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor är ungas villkor och civilsamhällets förutsättningar i fokus. Här växer kunskap fram som beslutsfattare använder när de prioriterar insatser för unga och för civilsamhället. Vi sprider kunskapen i mötet med människor, på såväl nationell som europeisk nivå. Vi fördelar också statsbidrag som ger små och stora organisationer möjlighet att genomföra sin verksamhet. Det ger också unga möjlighet att arbeta som volontär, studera eller praktiskera i ett annat europeiskt land. Fokus 18 handlar om ungas sociala inkludering och bygger på en enkät och fokusgrupper med unga i olika delar av landet. I denna korta version finns konkreta åtgärder som utgår från de utmaningar som unga själva har lyft fram. Rapporten finns i sin helhet på mucf.se/publikationer. Vill du veta mer om ungas attityder och levnadsvillkor? På ungidag.se har vi samlat fakta och statistik om unga från tolv myndigheter. www.mucf.se Facebook: @ungciv Twitter: @ungciv E-post: info@mucf.se April 2019 Grafisk form: MUCF Foto: Scandinav Tryck: Taberg Media Group AB ISBN: 978-91-88-455-93-2 Tryckt på miljöcertifierat papper