Definition av våld och utsatthet



Relevanta dokument
Våld i nära relationer

Definition av våld och utsatthet

Mäns våld mot kvinnor

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Våld i nära relationer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Barn som upplevt våld i sin familj

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012

Våld mot djur och våld i nära relationer

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA

Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Barn och Trauma - bedömning och behandling

VÅLD. - hjälp och stöd. Ring alltid 112 vid nödsituation! Produktion: socialkontoret 2012

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Barn som far illa Polisens skyldigheter

Våld i nära relationer

Världskrigen. Talmanus

Problemformulering och frågor

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Kvinnofridsplan. - våld i nära relationer FÖRFATTNINGSSAMLING (7.19) Förvaltning KSF, stab. Dokumenttyp Planer. Ämnesområde Folkhälsa

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar?

Våld i nära relationer. Strömsholm 14 mars 2013

Handläggning av våldtagna kvinnor

Våld i nära relationer, våldtäkt och misstanke om våld i nära relationer som bakomliggande orsaker till sjukdomstillstånd och sjukskrivning

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

Stödet kan vara både praktiskt och socialt och utgår från ditt hem, men kan också omfatta situationer utanför hemmet.

Våldsutsatta, hemlösa kvinnor med missbruk

Barns delaktighet i familjerättsliga processer

Lyssna, stötta och slå larm!

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa.

Våld i nära relation

Handlingsplan kränkande särbehandling mobbning

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fyrklöverns förskola

FN:s konvention om barnets rättigheter

halvdag kring våld och hot i nära rela2oner 6 mars 2014

Välkomna! Våld i nära relationer

Handlingsprogram Kvinnofrid

Referenser Ekbrand, H. (2006) Separationer och mäns våld mot kvinnor. Sociologiska Institutionen, Göteborgs Universitet.

VGR Barnskyddsteam. Innehåll. Övergripande uppdrag. Västra Götalandsregionens Barnskyddsteam. Anmälan till Socialtjänsten enligt SoL 14:1

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Kesbergs förskola Äventyrsförskolan i Vårgårda HT 2015-VT 2016

Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling-

Emiliaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, förskolan

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.

CHILD PROTECTION POLICY BARNHEM THAI-SWEDISH FOUNDATIOn

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck

Våld i nära relationer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

Personalenheten Åstorps kommun 2005

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. ( nedan kallad Pkbd) vid. Lunds skola Fritidshem, 13/14. Vår policy. Mål. Vision

- risker och konsekvenser

Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling på Andersbergsringens förskola

Flickafadder ÅTERRAPPORT

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Motion om handlingsplan avseende mäns våld mot kvinnor

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Traumamedveten omsorg

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Hot och våld i nära relationer Barn som upplever våld Mäns våld mot kvinnor Hedersrelaterat våld

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Likabehandlingsplan. för. Heliås Svartvik

Det som inte märks, finns det?

Svensk kvinnofrids- och barnrättshistoria

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Trygghetsplan för förskolorna i Håbo kommun

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

Om en allvarlig olycka inträffar på eller utanför skolan

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Flyktingbarnteamet Göteborg

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

STEFANSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN

Inför en dag på Bergeforsens skola känner alla barn och elever positiva förväntningar och glädje.

Handlingsplan för agerande vid hot och våld på Björkhagsskolan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan

Handlingsplan. Våld och hot

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

Plan mot diskriminerande och kränkande behandling. Alleby Ridklubb

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Transkript:

Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet (Deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor, 1993)

Socialstyrelsen säger: Fysiskt: Kan vara knuffar, att bli fasthållen, dragen i håret, slagen eller sparkad Sexuellt: Våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar Psykiskt: Direkta eller indirekta hot mot kvinnan och/eller mot eventuella barn eller att kvinnan blir förlöjligad. Även hot mot husdjur kan räknas till den psykiska utsattheten

Forts. Socialstyrelsen Social utsatthet: Frihetsinskränkningar samt isolering genom att bli hindrad från att träffa släkt och vänner eller att delta i sociala aktiviteter Materiell/Ekonomisk utsatthet: Kvinnans personliga tillhörigheter slås sönder eller förstörs avsiktligt. Kan även innebära att hon förmås skriva under papper som får negativa konsekvenser

Forts. Socialstyrelsen Kvinnor som är beroende av andra personer för vård och omsorg i vardagen kan även utsättas för vanvård eller försummelse, som undanhållande av medicin eller att inte få tillräckligt med näringsriktig kost

Rikskriscentra för män Fysiskt våld: Varje form av oönskad fysisk beröring och fysisk handling som skadar och orsakar fysisk smärta Psykiskt våld: Kränkningar med ord och handlingar som riktar sig mot den närståendes person, egendom eller människovärde. Psykiskt våld är också ett direkt hot om t.ex. självmord eller hot riktat mot annan närstående, husdjur och egendom. Begränsning av den närståendes rörelsefrihet av psykiskt våld. Barn som bevittnat våld har upplevt våld

Forts. Rikskriscentra för män Sexuellt våld: När någon blir tvingad att delta i eller se på sexuella handlingar mot sin vilja. Sexuellt våld är de handlingar som uppfattas av den närstående som sexuellt kränkande Materiellt våld: Den aggressivitet som riktas mot och förstör materiella ting både i och utanför hemmet och skapar oro och rädsla Latent våld: Stark ilska och aggressivitet som är inbunden och visar sig i kroppshållning och kroppsuttryck och som skapar rädsla, upplevs som ett hot om våldsamma konsekvenser och/eller påminner om tidigare erfarenheter av fysiskt våld

De flesta studier av våld i nära definierar våldet som mäns våld mot kvinnor, även om det finns ett fåtal undersökningar som också belyser männens utsatthet. Om syftet är att studera våld eller brott, visar resultaten på att kvinnor oftare än män utsätts för relationsvåld. Det våld som riktas mot kvinnor är oftare upprepat, tenderar dessutom att vara grövre och resulterar i fler negativa konsekvenser för den som drabbas (Brå)

27 200 fall av misshandel mot kvinnor över 18 år anmäldes under 2010. Andelen kvinnor som uppger att de utsatts för våld eller hot i arbetslivet har ökat påtagligt (Brå) I genomsnitt mördas 17 kvinnor varje år av en partner som hon haft eller har en relation med

Vanliga omständigheter vid relationsvåld (Brå) Våldet äger för det mesta rum inomhus, oftast i offrets bostad En berusad gärningsman förekommer i hälften av våldshändelserna Nästan tre fjärdedelar av händelserna ledde till synliga märken och en femtedel till skador som krävde sjukhusvård I drygt två tredjedelar av händelserna var förövaren en tidigare partner Två av fem av de utsatta har hemmavarande barn

Normaliseringsprocessen En förklaringsmodell för hur misshandlade kvinnor gradvis bryts ned och finner sig i den våldsamma situationen. Våldet blir ett normalt inslag i kvinnans liv och hon övertar mannens förklaringar om orsak till varför han slår henne, till sina egna. Det som ursprungligen är kränkningar om hennes person, blir sanningar om hennes person.

Forts. normaliseringsprocessen Typiska inslag kan vara växling mellan kärlek och vrede, från uppvaktning till övervakning och slutligen isolering. Normaliseringsprocessen ger en tolkningsram inom vilken man bättre kan förstå varför den part som utsätts för omfattande våld i en nära relation inte bryter upp. Förloppet kan jämföras vid tortyr under fångenskap (Lundgren Eva, 2004)

Varför frågar vi inte? Tror inte att våld är så vanligt Vet inte hur man ska fråga Tidsbrist Föreställningar kring vem som är en misshandlad kvinna Attityder, värderingar Egna erfarenheter

VÅGA SE & VÅGA FRÅGA Hur frågar vi om våld/förtryck?

Att närma sig frågan Det kan underlätta att inleda med meningar som visar att samtalsämnet tas på allvar.

Att närma sig frågan Exempel Jag har träffat många patienter som varit utsatta för våld/förtryck. Därför har jag börjat fråga alla om de blivit utsatta för våld av någon de känner.

Att närma sig frågan Jag frågar alla mina patienter om deras för att förstå dem bättre och prata om de problem de har.

Indirekta frågor Känner du Dig trygg eller finns det delar av Ditt liv som känns otrygga eller hotande? Alla familjer bråkar ibland. Vad händer när du och din familj är oense? Händer det att era konflikter leder till psykiskt eller fysiskt våld?

Indirekta frågor Upplever du att någon i din närhet kontrollerar dig eller begränsar din frihet? Har det hänt att du känt dig rädd för din partner/din familj?

Direkta frågor Blir du slagen? Är din partner våldsam? Är du rädd för din partner? Behöver du hjälp?

Om patienten inte berättar Inte ovanligt Starka känslomässiga band Känsla av egen skuld Skam Men.

Men.om vi bemöter med respekt kan det leda till att han/hon vid ett senare tillfälle vågar berätta! Låta patienten förstå att han/hon är välkommen att höra av sig igen!

Vilka tecken bör leda tanken till våld/förtryck? Partner/familjemedlem är över-beskyddande, kontrollerande eller vägrar att lämna patienten ensam. Upprepade besök för diffusa eller vaga symtom Patientens berättelse om skadans uppkomst stämmer inte överens med skadans utseende Kvinnan har väntat länge med att söka vård

Vilka tecken bör leda tanken till våld/förtryck? Patienten verkar överdrivet orolig eller rädd för partner, släkting eller annan medföljande person. Tänk på att medföljande vän/väninna kan vara en förövare!

Psykosomatiska & stressrelaterade symtom Kronisk smärta Olika smärtsymtom Hjärtproblem Alkohol & drogproblem Sömnproblem Ätstörningar Akut stressreaktion PTSD Depression Ångest Självmordsförsök Koncentrationssvårigheter

Barn som far illa Ambroise Tardieu, professor i rättsmedicin publicerade åren 1857-1879 briljanta artiklar om barn som utsatts för misshandel, sexuella övergrepp, försummelse. En studie beskrev 32 fysiskt misshandlade barn av vilka 18 hade dött av misshandeln. 2005 publicerades hans artiklar utanför det franska språkområdet. Han kunde inte övertyga sin samtid.

Barn som far illa För 65 år sedan beskrev den amerikanske radiologen Caffey, subdurala hematom och multipla frakturer i de långa benen hos sex spädbarn. Brittiske ortopeden Astley rapporterade om sex barn med metafysfrakturer. Radiologen Silverman antog men kunde inte verifiera någon form av avsiktligt orsakat trauma hos tre barn med ovanliga metafysfrakturer. The battered child syndrome, beskrev kliniska och radiologiska fynd. Denna publikation en vändpunkt.

Riskfaktorer Föräldrarnas förmåga till omsorg och inlevelse kan vara bristfällig från början kanske p.g.a. egna traumatiska barndomsupplevelser. Depression och andra psykiska sjukdomar. Sammanboende med en våldsam vuxen. Missbruk.

Riskfaktorer Kompensatoriska faktorer viktiga som en socialt och emotionellt stödjande vuxen inom eller utanför familjen. Bra självkänsla, en känsla av att kunna kontrollera och ha makt över sitt eget liv. Hjälp med att bli kvitt skuldkänslor för att ha blivit kränkt. Det är av central betydelse att återfå och kunna upprätthålla känslan av sitt eget värde efter kränkande upplevelser.

Riskfaktorer Svensk studie: 152 kvinnor som uppgivit att de blivit sexuellt utnyttjade som barn visade att självkänsla och socialt stöd hade haft en positiv inverkan på läkningsprocessen. (Jonzon E, Lindblad F 2006)

Barn som upplever våld Cirka vart tionde barn i Sverige bevittnar våld i sin familj (Jansson S, Långberg B & Svensson B, 2007)

Barn som upplever våld BUP i Gamlestaden, Göteborg började 2007 rutinmässigt fråga mödrar om våld. Av 308 tillfrågade svarade 21% att deras partner utsatt dem för våld (Hedtjärn G, Hultman O & Broberg A)

Barn som upplever våld Se sin förälder bli slagen psykisk misshandel Risken att barnet blir slaget (i vissa fall våldtaget) varierar i internationella studier mellan 30 och 60% Barnet blir ibland tvingad in som part Dålig förebild när det gäller att lösa konflikter (Holt S, Buckley H & Whelan S, 2008)

Hälso- och sjukvårdslagen Behandlas lika oavsett kön, ålder, utbildning etc. Trygghet i relationen med sjukvården

SoL kap.14 2 Hälso- och sjukvårdens skyldighet att anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd.

Sekretesslagen Enlig 14 kap. 2 kan personal inom hälsooch sjukvården lämna uppgift till polis- och åklagarmyndighet ang. misstanke om vissa allvarliga brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i 1 år. Någon skyldighet att på eget initiativ lämna uppgiften finns inte

Sexualbrottslagstiftning Förstärker och tydliggör varje människas absoluta rätt till personlig och sexuell integritet Gärningar som tidigare bedömdes som sexuellt utnyttjande, bedöms nu som våldtäkt Utnyttjandefallen, sexuell handling med person som befinner sig i hjälplöst tillstånd

Rättsintyg Skriftligt medicinskt utlåtande som inhämtas av polis, åklagare Utfärdas av rättsläkare eller kontrakterade läkare (specialutbildning i rättsintygsskrivning) Skadornas lokalisation, storlek och utseende beskrivs Även mindre, ej behandlingskrävande skador viktiga att dokumentera Lag 2005:225 om rättsintyg i anledning av brott

Nationell handlingsplan Regeringens syn på hur mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade ska bekämpas Ökat skydd och stöd till våldsutsatta Förebyggande arbete Insatser riktade till våldsutövarna Förbättrat kunskapsstöd

Kunskap och mer info Handlingsprogram Jönköpings sjukvårdsområde http://intra.ltjkpg.se/intra/info_files/infosida31580/ha ndlpgr_kvinnomissh_jkpg.pdf Samverkande länsövergripande ansvarsområden http://intra.ltjkpg.se/intra/info_files/infosida31580/poli cy_mans_vald_kvinnor.pdf.

Kunskap och mer info Nationell handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade http://www.regeringen.se/content/1/c6/09/21/42/ef 0318b1.pdf Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter http://www.regeringen.se/sb/d/2665

Kunskap och mer info NCK Nationellt centrum för kvinnofrid tel. 018-611 27 93 www.nck.uu.se Kvinnofridslinjen Nationell stödtelefon Tel. 020-50 50 50 www.kvinnofridslinjen.se

Kunskap och mer info Terrafem Rikstäckande jourtelefon för kvinnor och flickor med utländsk härkomst Tel. 020-52 10 10 www.terrafem.org Kvinnofridsportalen www.kvinnofrid.se Bräcke diakoni www.dubbeltutsatt.se