Optimal N-giva på våren till höstraps

Relevanta dokument
VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Sammanfattning av projektet Kvävegödsling på våren till höstraps med anpassning till grödans kväveupptag

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Markens mineralisering medel jämfört med

Varmt väder ger snabb utveckling

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Nu är höstvetet i axgång

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Markens mineralisering högre än normalt

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Årets kvävemätningar har startat

Fortsatt ökning av kväveupptaget

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmt väder har gett ökat upptag

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Kvävestrategi i höstvete

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Kvävestrategier till höstraps

Fortsatt varierande kväveupptag

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Utnyttja restkvävet i marken

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Kväveupptaget har tagit fart

Lågt kväveupptag senaste veckan

Oväntat högt kväveupptag

Kvävestrategi i höstvete

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Kväveupptaget ökar ordentligt

Sista mätningen för den här säsongen

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Kvävestrategi i höstvete

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Sortanpassad kvävegödsling

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Kvävestrategi i höstvete

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Kvävestrategier till höstraps

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Kväve i höstvete 2013

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

KVÄVESTRATEGIER TILL HÖSTRAPS

Slutrapport för projektet: Bättre utnyttjande av skördepotentialen i vårraps

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Kvävepass med Gunsorna

Kvävegödsling till höstraps

Lägre upptag i nollrutorna igen

Transkript:

Optimal N-giva på våren till höstraps 27 försök 211-216 Lena Engström 1 Institutionen för Mark och Miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Sex försök 216 med kvävestegar, -22 kg N/ha: Optimal N-giva: 118-197 kg N/ha. Skörd vid optimum: 3,1 5,1 ton/ha (Priskvot = 3 (9,6 kr/3,2 kr eller 8,8 kr/2,8 kr, + oljehaltstillägg och,2kr i torkningskostnader) 6 5 118 131 OptN= 118 Linköping Fröskörd, 9% vh, kg/ha 4 3 2 165 168 197 OptN= 131 Gärsnäs OptN= 168 Trelleborg OptN= 165 Marieholm 1 OptN= 197 Grästorp 5 1 15 2 Kvävegiva på våren, kg/ha

Större N-upptag på senhösten med stallgödsel vid sådd, 67-81 kg N/ha! Mindre N-upptag utan stallgödsel, 39-53 kg N/ha! Nupptag höst Nupptag vår Nmin vår-sommar N 81 67 39 58 31 53 38 39 48 5 46 18 23 18 3 förfruk v-korn, sådd 11/8 Avatar, mm ML förfrukt v-korn, 4 t svinflyt, sådd 1/9 Explicit, l Mo förfrukt v-korn, sådd 2/8 Compass, svl Sa förfrukt v-korn, 3t förfrukt h-vete, sådd nötflyt, sådd 28/8 Vision, 18/8 Mascara, mmh lmo sa LL Grästorp Gärsnäs Trelleborg Marieholm Linköping 197 kg N/ha 131 kg N/ha 168 kg N/ha 165 kg N/ha 118 kg N/ha Västergötland Skåne Östergötland Kväveleverans från marken vår-sommar med stg vid sådd, 18-31 kg N/ha, Lågt 216! Ej stg vid sådd, 3-39 kg N/ha, stor variation!

Störst nettointäkt 216 på platser med högst skörd vid OptN och lägst OptN, högre grundskörd och oljehalt Skörd N Skörd vid OptN Oljehalt vid OptN Skörd 9 % vh (kg/ha) 6 5 4 3 2 1 115 314 42 389 559 46 2351 4218 45 1538 3156 43 3492 197 131 168 165 118 OptN= förfruk v-korn, sådd 11/8 Avatar, mm ML förfrukt v-korn, 4 t svinflyt, sådd 1/9 Explicit, l Mo förfrukt v-korn, sådd 2/8 Compass, svl Sa förfrukt v-korn, 3t nötflyt, sådd 28/8 Vision, sa LL 519 44 förfrukt h-vete, sådd 18/8 Mascara, mmh lmo Grästorp Gärsnäs Trelleborg Marieholm Linköping 47 46 46 45 45 44 44 43 43 42 42 Oljehalt vid 9% vh, % Västergötland Skåne Östergötland

Hur påverkas OptN på våren av kväveupptaget på hösten? 17 försök 211-214, 27 försök 211-216

OptN på våren = 147-1,2x 1-1,2x 2 +,26x 3 OptN på våren = 159-1,1x 1-1,1x 2 +,21x 3 1) N-upptag på senhöst 2) Kväveleverans från marken vår-sommar (N-upptag DC69 minus N-upptag vår, i ogödslad ruta) 3) Skördenivå

1. Klipp grödan i 1 m2 2. Väg färskvikten 3. Multiplicera med faktorn 56! 1kg x 56 = 56 kg N/ha Schabloner för torrsubstans (12,5%) och kväveinnehåll (4,5% av Ts)

Hjälp att beräkna kväveupptaget på hösten och optimal kvävegiva på våren: finns på Svensk raps hemsida www.svenskraps.se/oljevaxt/kvavevag.asp eller Greppas hemsida www.greppa.nu/vara-tjanster/rakna-sjalv/hostrapssnurra.html

Hur stort blir felet i modellen? Opt-N i försöken jämfört med Opt-N beräknat med modellen!

Hur stort blir felet i modellen med 3 faktorer? (N-upptag höst, Nmin vår-sommar, skörd) 25 Mulljord, Linköping! 2 Beräknad kvävegiva, kg N/ha 15 1 5 Hög Nmin, Gärsnäs! Bomullsmögel begr. skörden, Löderup! N-förluster, Eslöv? R 2 =,75 (,86) Medelfel = 24 (17) kg N/ha OptN 3 faktorer: skörd, Nhöst och Nminvår 5 1 15 2 25 Optimal kvävegiva, kg N/ha

Hur stort blir felet i modellen med 2 faktorer? (N-upptag höst och Nmin vår-sommar) 25 Beräknad kvävegiva, kg N/ha 2 15 1 5 R 2 =,66 (79) Medelfel = 28 (22)kg N/ha OptN 2 faktorer: Nhöst, Nblom-vår 5 1 15 2 25 Optimal kvävegiva, kg N/ha

Hur stort blir felet i modellen med 1 faktor? (N-upptag höst) 25 Beräknad kvävegiva, kg N/ha 2 15 1 5 R 2 =,41 (,58) Medelfel = 39 (33) kg N/ha OptN 1 faktor: Nhöst 5 1 15 2 25 Optimal kvävegiva, kg N/ha

Hur stort blir felet i modellen med 2 faktor? (N-upptag höst och skörd) 25 2 Beräknad kvävegiva, kg N/ha 15 1 5 R² =,4486 OptN R 2 =,45 (,59) Medelfel = 4 (34)kg N/ha 2 faktorer: Nht och skörd 5 1 15 2 25 Optimal kvävegiva, kg N/ha

Hur stort blir felet med Rekommenderad N-giva? (Rek N-giva minus N från stg och förfrukt) 25 2 Beräknad kvävegiva, kg N/ha 15 1 5 R 2 =,46 (,53) Medelfel = 36 (33)kg N/ha OptN ModellRekNgiva, sk-stgffr 5 1 15 2 25 Optimal kvävegiva, kg N/ha

Hur stort blir felet om man bara tar hänsyn till skörden? (Rek. N-giva för skörden i försöken) 25 Beräknad kvävegiva, kg N/ha 2 15 1 5 R 2 =, Medelfel = 55 kg N/ha OptN RekNgiva-skörd 5 1 15 2 25 Optimal kvävegiva, kg N/ha

Slutsatser N-upptaget på hösten påverkar optimal N-giva, ju större desto mindre blir optimal N-giva på våren! Optimal N-giva kunde bäst beräknas utifrån en modell som innehöll.. 3 faktorer: N-upptag på hösten, växttillgängligt kväve vår-sommar och skördenivå (medelfel 17 kg N/ha) eller 2 faktorer: N-upptag på hösten och växttillgängligt kväve vårsommar (medelfel 22 kg N/ha).

27 höstrapsförsök med N-stegar 211-216 Skörd vid optimal kvävegiva lika stor I försök med och utan stallgödsel, 457 kg/ha (31-56 (746 ) kg/ha. Grundskörden (ogödslat led) högre i försöken med stallgödsel jämfört med utan, 37 kg/ha resp. 24 kg/ha. Skörd 9 % vh (kg/ha) 8 7 6 5 4 3 2 1 Gärsnäs 1 Gärsnäs 2 Övraby 2 Long Borrby Stg vid sådd Gärsnäs Tosterup 211 211 211 211 212 212 212 214 214 214 215 215 216 216 Vikingstad Gärsnäs4 Simrishamn2 Gärsnäs Löderup 13 kg/ha iägre grundskörd! Gärsnäs Marieholm 8 7 6 5 4 3 2 SkN 1 SkoptN Övraby 1 Bjertorp Linköping Eslöv Klagstorp Forshall Ej stg Vinninga 211 212 214 214 214 214 214 215 215 215 216 216 216 Levene Marieholm Vadstena Grästorp Trelleborg Linköping SkN SkoptN

Stor variation i kvävebehov på våren/optimal N-giva! OptN i medeltal för alla försök 132 kg N/ha. Stg vid sådd (och hög grundskörd): OptN = 83 kg N/ha, - 15. Utan stg vid sådd (och låg grundskörd): OptN = 182 kg N/ha, 127-22. Optimal kvävegiva på våren (kg N/ha) 25 2 15 1 5 OptN, stg 132 15 165 2 134 115 113 134 131 15 72 82 56 1 27 5 Gärsnäs 1 Gärsnäs 2 Övraby 2 Long Borrby Gärsnäs Tosterup Vikingstad Gärsnäs4 Simrishamn2 Gärsnäs Löderup Gärsnäs Marieholm Övraby 1 Bjertorp Linköping Eslöv Klagstorp Forshall Vinninga Levene Marieholm Vadstena Grästorp Trelleborg Linköping 211 211 211 211 212 212 212 214 214 214 215 215 216 216 + 99 kg N/ha 25 OptN, ej stg 22 197 22 217 22 197 147 127 144 161 168 118 118 211212214214214214214215215215216216216

34 kg N/ha mer N upptaget på senhösten! 36 kg N/ha större kväveleverans under vår-sommar! i försök med stg vid sådd jmf med utan stg Nupptag på hösten Ej stg: 53 kg N/ha (17 och 19 kg N/ha). Stg: 87 kg N/ha (16 och 188 kg N/ha), +34 kg N/ha Kväveleverans från marken Ej stg: 23 kg N/ha (-58 kg N/ha). Stg: 59 kg N/ha (9-126 kg N/ha), +36 kg N/ha Kväveupptag (kg N/ha) 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Stg vid sådd! 95 23 16 Gärsnäs 1 77 56 55 Gärsnäs 2 Övraby 2 14 78 775 Long Borrby 1 39 Gärsnäs 156 52 Tosterup 188 9 Vikingstad 94 85 Gärsnäs4 59 19 Simrishamn2 67 126 Gärsnäs 43 81 71 211 211 211 211 212 212 212 214 214 214 215 215 216 216 Nht Nblom-Nv Löderup 31 Gärsnäs Bladförluster under vintern och fram till tidig vår förekom i alla försök utom fem i medeltal 21 kg N/ha (3%) och varierade mellan 2 och 74 kg N/ha. 67 18 Marieholm 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 58 41 44 28 1716 Övraby 1 Bjertorp Ej stg! Linköping 19 39 Eslöv 86 Klagstorp 38 Forshall 69 52 52 55 53 5 39 31 34 39 23 9 4 3 Vinninga 211 212 214 214 214 214 214 215 215 215 216 216 216 Nht Levene Nblom-Nv Marieholm Vadstena Grästorp Trelleborg Linköping

Ger ett större ett N-upptag på hösten högre skörd? 27 försök 211-216 visar Skörd vid optimal N-giva 9 % vh (kg/ha) 8 7 6 5 4 3 2 1 R² =,3228 5 1 15 2 Kväveupptag höst (kg N/ha)

Kväveupptag på hösten och hur det kan variera inom fält, exempel

Variation i biomassa inom fält - med hjälp av traktorburen N-sensor 3 oktober 215: Gärsnäs gård, Skåne Kväveupptag 9-14 kg N/ha.

Variation i kvävebehov inom fält - Kvävebehovskarta/styrfil för gödsling visar: Medelgiva: 15 kg N/ha Min-giva: 83 kg N/ha Max-giva: 134 kg N/ha

Variation i biomassa - med hjälp av drönare (HS Borgeby) 29 oktober 215 Ekologisk höstraps, 25 ha Moholm, Västergötland På 1 provpunkter klipptes grödan: i medeltal 33 kg N/ha, 3-13 kg N/ha, Björn Nilsson och Fredrik Hallberg

Höstraps 13/1 216, bild tagen med drönare (Explorian 8) Lanna, skifte 13, 12 84 kg N/ha 5. 84 kg N/ha 4. 12 kg N/ha 3. 4 kg N/ha 2. 72 kg N/ha 1. 65 kg N/ha

Höstraps 13/1 216, bild tagen med drönare (Explorian 8) Bjertorp, skifte 31, 48 145 kg N/ha 5. 48 kg N/ha 4. 49 kg N/ha 3. 55 kg N/ha 2. 65 kg N/ha 1. 145 kg N/ha

Höstraps 13/1 216, bild tagen med drönare (Explorian 8) Entorp, Skara, 22 144 kg N/ha 1. 22 kg N/ha 3. 5 kg N/ha 5. 144 kg N/ha 2. 23 kg N/ha 4. 18 kg N/ha

Stor variation mellan fält och inom fält! - OptN bör beräknas platsspecifikt, ej använda försöksmedelvärde! - Titta på hur N-upptaget varierar inom fält på hösten och ev. anpassa kvävegivan på våren!

Tack! För finansiering till: Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning, Stiftelsen Lantbruksforskning, Lantmannen,YARA och SJV Alla försökstationer för utförandet!