Nr 1 2005 BODEN ARTILLERISTEN En insats för freden i vår framtida stridsterräng? Bild från FN:s mission i Liberia. Infrastrukturen är inte den bästa och när regnet sätter in så blir det inte bättre! Ur innehållet: Vad innebär framtiden för oss Bodenartillerister? Teknisk tjänst ur ett internationellt perspektive Hälsning från den afrikanska kontingenten...
INNEHÅLL BODEN ARTILLERISTEN Organ för Nor orrlands Artiller tilleribat ibataljon aljon och kamr amratf atför örening eningen Bodenartiller tilleris isten C Artbat har ordet 3-5 Ordföranden har ordet 5 Subalternkåren A8 - förändringens tid 5,6 Redaktörens rader 6 Några rader från Liberia 6-7 Fältbataljonschefens syn på det gångna året 8-9 Artilleribataljonen i Kvikkjokk 10 Framtida artillerisystem 11-12 Första året på Norrlands artilleribat... 12-13 Teknisk tjänst på den internationella arenan 13 Kvikkjokksgården 14 INBJUDAN TILL TRADITIONELL KVIKKJOKKSRESA MED KAMRAT- FÖRENINGEN 2005-07-29--07-31 Avresa från kasernvakten I19 29/7 kl 13.00 Ankomst till I19 31/7 senast kl 14.00 Kostnad 250:-/person Anmälan sker till Kjell Eriksson på 0921-594 61 alt. 070-534 96 01 eller till Göran Linderg 0921-165 88 senast den 4/7 2005. Välkomna! Sankta Barbara Höga Råd verkar året om, ser och hör allt som sker även det som inte borde ske, oavsett vad det sker, för alla vet vi att det sker! Sankta Barbara vakar över Er artillerister, var än Ni befinner Er! REDAKTION A 8 Försäljning Det går att beställa följande presentartiklar och böcker från kamratföreningen. Nya priser: Scarf... 60:- Slips... 60:- Slipshållare... 40:- Manschettknappar... 60:- Byxbälte... 80:- (samtliga artiklar är försedda med Bodenartilleristens vapen) Historieverk... 150:- Sånt var livet... 150:- A8 historia... 150:- Beställ genom att ange de artiklar du vill ha på egen postgiroblankett eller via internet om du har internetbank, betala summan (ingen avgift för frakt mm) till postgirot. Upplysningar: Erik Jakobsson, Artillerivägen 31 961 43 BODEN Telefon: 0921-182 85 Postgiro: 34 93 28-5 Glad Sommar! INFORMATION Medlem i föreningen kan varje svensk medborgare bli, vilken är eller har varit värnpliktig eller anställd vid före detta A8 eller Norrlands Artilleribatljon/I 19 samt i övrigt efter styrelsens prövning har eller har haft särskilt intresse för Bodenartilleriet samt dess historia (stadgarna, 5). OMSLAGSBILD Omslagsbild: En insats för freden i vår framtida stridsterräng? Bild från FN:s mission i Liberia. Infrastrukturen är inte den bästa och när regnet sätter in så blir det inte bättre! Foto:Henrik Lindberg Tf Redaktör Marcus Broström Bidrag insänds till ovanstående via mail: marcusbrostrom@telia.com eller via posten till adressen: Norrbottensvägen 12, 961 31 Boden Boden 2
Konsekvensen av FB 04 för Norrlands Artilleribataljon Utbildningsåret 2004/2005 har avslutats på ett utmärkt sätt och nu väntar en ny roll för Norrlands artilleribataljon i Boden. Försvarsbeslutet 2004 (FB04) innebär att Sveriges enda artilleriregemente omlokaliseras till Boden med nya uppgifter för bodenartilleristerna att ta sig an, så som att utbilda yrkesofficerare och aspiranter till och inom yrket samt leda utvecklingen av både metoder och system för indirekt bekämpning inom Försvarsmakten. Under det gångna året har verksamheten på bataljonen präglats av att utbilda en värnpliktsomgång i autonomt uppträdande skjutande enheter samt i hanterandet av nya metoder för artilleriradar. Utöver uppgiften att grundutbilda artillerister har bataljonens personal till stor del varit engagerad i olika utvecklingsprojekt som har letts av Artilleriregementet i Kristinehamn. Även om inte bataljonen har haft i uppdrag att utveckla funktionen indirekt eld har det hela tiden varit ett viktigt inslag i bataljonens verksamhet i dess roll som funktionsföreträdare för indirekt eld inom Bodens Garnison. Under det gångna utbildningsåret har detta varit än mer påtagligt då det har genomförts kompetensöverbryggning mellan artilleristerna i Kristinehamn och artilleristerna i Boden. Resultatet av det genomförda utbildningsåret är bland annat de lägsta avgångssiffrorna (ca 10 procent) inom I 19. En stor bidragande orsak är på det sätt alla officerare på bataljonen tog sig an utmaningen och fångade upp olika individers problem redan på plutonsnivån. Trots en inställd kompaniövning på vardera kompani uppnådde bataljonen goda resultat på den egna slutövningen som bedrevs i bodenområdet. Vårens övningsserie med egna artilleriövningar, bemanning av brigadstab och övningsledningar samt spelade bataljonsstaber har inneburit en stor ansträngning för personalen. Det är inte utan beundran jag kan konstatera det goda resultatet, genomfört av en personalstyrka anpassad för att kunna utbilda 280 vpl men som under året utbildat ca 340 artillerivärnpliktiga plus ett insatskompani och som utöver detta deltagit ovan nämnda verksamheter. TACK FÖR ETT UTMÄRKT GENOMFÖRT UTBILDNINGSÅR! Nu när resultatet av FB04 börjar klarna kan man se flera förändringar som kommer att ske för artilleristerna i Boden. Klart är att Artilleriregementet i Boden organiseras i en regementsledning (regch + stf) med följande huvudenheter: Regstab (21 st) ArtSS (53 st) Artbat (94 st) 3 ArtSS Ledn 5 Yoff 1 Civ AR/Artregstab 21 st (17 Yoff + 1 AT-off + 3 civ) Artregstab Stabsavd Persavd Ekavd Planavd Övnavd G6 C Stabsavd/Säkch Persch Chefssekreterare (civ) Infoch (civ) Webredaktör (civ) Ekonomich ArtSS (Utv( Utv+Skola) 53 st (46 Yoff + 4 AT-off + 3 civ) Skolavd Sensoravd Lednavd Artavd 9 Yoff 1 Civ YOP ROP TAP Ny Skjutled E-skola Bartartch 12 Yoff 1 AT-off CAS UAV E-/U-Led ArtRR Väder Int. anpass. 7 Yoff 1 AT-off Ledsyst Komm (TS) Info (IS) Stri-/Bekled BekDemo 10st 13st 8 st 16 st Ledn ArtRR 53 Stab 103 30 E 26 20 PJ PJ 13 Yoff 1 AT-off 1 A-ing 1 Civ-ing SäkI Org/Metoder Ballistik Logistik Artbat/Pj ARCHER Avdch/Kvalitetschef Planoff/Controller Planoff Planoff Avdch Planoff Planoff/Int TC Reg (AT-off) Logoff Logoff Ledsystoff Ledsystoff Totalt består Artilleriregementet i Boden av en personalstyrka om 170 st (144 st Yoff + 9 st civila + 17 st AT-off ur I 19 personalram). Utöver detta upprättas ett systemkontor indirekt eld (SK IE) med 4 st AT-off i Boden som efter 2006-01-01 övergår i en ny organisation. Inrättandet av artilleriregementet innebär att artilleribataljonen delvis får en annan inriktning är tidigare. Den tidigare uppgiften att vara funktionsföreträdare för indirekt eld inom Bodens Garnison utgår och ägs i stället av övriga delar av regementet, så som funktionsföreträdare indirekt eld inom hela Försvarsmakten. Bataljonens uppgift kommer därför mer renodlat än tidigare vara att grundutbilda värnpliktiga till insatsorganisationen. När alla byggprojekt på det nya området och i anslutning till Bandkanonhallen är klara kommer regementet ha nedanstående utformning. Kanslihuset (By 101) kommer att inrymma regementsstab och bataljonsstab (-). Dusch, omklädningsrum, bastu och relax i källaren. Två nyrenoverade kaserner (By 1 och By 4) inrymmer förläggningsutrymmen för soldaterna samt befälsutrymmen för de som jobbar på kompanierna (förutom AT-off). Dusch, omklädningsrum, bastu och relax i källaren. Värnpliktsmottagning/Information finns i den väs- 38 36 REK PJ PJ 36 38 36 SC Artbat 415 vpl Batledn Batstab 2 Yoff 11 Yoff 1 AT-off 3 Civ Stabskomp 1.Pjäskomp 2.Pjäskomp Trosskomp 20 st (17 Yoff + 3 AT-off) 17 st (15 Yoff + 2 AT-off) Tr UH LG IntUtbE LG IntUtbE LG 100 110 102 17 st (15 Yoff + 2 AT-off) 43 31 REP 28 18 st (14 Yoff + 4 AT-off) 79 Yoff 3 Civ 12 AT-off 94 st FAC (NBG) 5 Yoff
tra byggnaden vid infarten (By 3) och inrymmer sjukmottagning på övervåningen och bataljonsadministratörer (ingående i bataljonsstaben) på nedervåningen. ArtSS huvudbyggnad blir i den gamla matsalen (By 19) och inrymmer ArtSS ledning och Artavd. I den östra byggnaden som flankerar infarten (By 2) kommer ArtSS Lednavd att inrymmas. Västra stallet (By 12) kommer att inrymma ArtSS Sensoravd och Skolavd med lektionssalar och bibliotek. Även elevutrymmen med bokskåp inryms här. Omklädningsrum och duschutrymmen för elever blir i gymnastiksalsbyggnaden. Östra stallet (By 14) är garnisonsgemensam och inrymmer bland annat G6 Ledningsavd ur I 19, E-sim Ny, lektionssalar och eventuellt ledningsträningsanläggningen (LTA) från A9 i Kristinehamn. Dagens replokal (By 50) byggs om till omklädningsrum, bastu och relax för ArtSS-personal. I andra delen av byggnaden, skilt från ArtSS-utrymmet, planeras för närvarande en garnisonsgemensam styrketräningslokal för vpl och anställda. Dagens Bandkanon- och Arthurhall blir basen för Artradarutbildningen och utrymmen för reppluton. Pjästjänsten flyttas till en ny pjäshall som placeras där dagens sanitetshus ligger. Pjäshallen byggs så att den kan byggas ut vid en eventuell beställning av det nya pjässystemet ARCHER. Med ovanstående utformning kommer Sveriges moderna artilleri också få väl anpassade och moderna lokaler att verka i. Dessutom har garnisonen planer på att utveckla skjutfälten med bland annat ett alternativ där Lombens skjutfält utökas och anpassas för framtida BONUS-skjutningar. I skjutfältsfrågan finns dock en del ekonomiska problem att övervinna först Under kommande utbildningsår (05/06) fortsätter artilleribataljonen att besitta kasern 40 på I 19-området. Vissa enheter ur bataljonen måste även ta i anspråk ett par lektionssalar i Fästningen, vilka byggs om till kontorslandskap. Flytten av regements- och bataljonsstaben till deras nya lokaler sker 2005-09-01. ArtSS får däremot en tillfällig placering i en av kasernerna på Ing-området och beräknas inte kunna flytta in på artilleriregementets område förrän sen vår 2006. Uppväxten av Artilleriregementet i Boden sker successivt och inleds med att en mindre enhet av regementsstaben Boden och ArtSS Boden upprättas redan på försommaren GU 04/05 (I 19) 2005 Artreg uppväxt i Boden GU 05/06 (I 19 (- -) AR) 1/5 1/9 1/1 2006 AR i Boden ArtSS (- -) ArtSS ArtSS Artbat och ställs under C Artreg befäl. 2005-09-01 bemannas hela Artilleriregementet i Boden och verksamheten leds från Boden. Artbat kvarstår dock under C I 19 befäl till 2005-12-31 och övergår sedan i Artilleriregementet. Bemanningen av regementet pågår för fullt men mycket tyder på att vi inte kommer att veta vilka som tillkommer från andra delar av landet förrän till den första september. Eftersom det tillåts övertalighet i Boden, just med anledning av att tillgodose artilleriets kompetensbehov, bedömer jag att det kommer att jobba fler personer på regementet än vad personalramarna anger. Som det ser ut just nu kommer alla inom dagens I 19 som har sökt Artreg i första hand att beredas plats på regementet. De som inte har en artilleribakgrund kommer att genomföra en Kompetensutveckling indirekt bekämpning under hösten 05 och i vissa fall även på våren 06. Inför utbildningsåret 2006/2007 kommer det genomföras en ny befälsplacering i syfte att nyttja individernas kompetens på bästa sätt för organisationen. För att underlätta integreringen mellan nya och gamla artillerister organiseras bataljonen i så lång utsträckning som möjligt i den kommande kompanistrukturen med fyra kompanier. På så sätt erhålls en tydlig trygghetsorganisation. Stabskompaniet och 1.Pjäskompaniet utgör stommen för grundutbildning av de 150 vpl under 05/06. Trosskompaniet och 2.Pjäskompaniet utgör grunden för den lärarkader som behövs för kompetensutvecklingskurserna i höst. Nytillkomna artillerister ingår därför organisatoriskt i en kompanienhet, stab eller avdelning men utgår som elever under den tid utbildningen genomförs. I skrivande stund befinner jag mig i sluttampen på min befattning som chef för Norrlands Artilleribataljon. Övlt Dan Hagman tar över bataljonen och själv blir jag chef för det nya ArtSS. När jag ser tillbaka på året som bataljonschef är det med ett positivt sinne. Jag har haft förmånen att jobba med ett gäng som representerat en mycket god sammanhållning där man alltid har ställt upp och hjälpt varandra. Kompetensen och viljan att alltid lära sig något nytt och att utvecklas är en annan stark profil kamraterna på bataljonen besitter. Den arbetsinsats var och en har gjort är beundransvärd och trots den intensiva övningsperioden har flertalet hållit humöret uppe och bidragit med en portion humor. Tyvärr har jag inte kunnat följa upp verksamheten på det sätt jag hade planerat och önskat. Arbetet med FB04 och även den extra rollen som projektledare för Artreg Boden hur tagit upp en väsentlig del av min tid. Det är därför det är med blandade känslor som jag lämnar min nuvarande position och tar mig an utvecklingsspåret. Jag hade gärna fått fullfölja mitt andra år som bataljonschef och därmed kunnat följa upp verksamheten på ett tydligare sätt. Jag är dock övertygad att min efterträdare kommer att leda och utveckla bataljonen på ett bra sätt under det kommande året. Jag ser det som viktigt att vi inte bygger upp murar mellan Artilleriregementet och I 19, utan att vi fortsätter med det goda samarbete och samordning vi uppnått de senaste åren. Det är också viktigt att vi behåller den goda sammanhållningen inom regementet och inte heller bygger 4
upp murar mellan enheterna så som regementsstab, ArtSS och Artbat. Vi kommer alla jobba mot att skapa ett av Europas bästa artilleriregemente men vi kommer också ha olika fokus för respektive verksamhet. När verksamheten medger det ska vi vara beredda att stödja varandra och på det sättet bibehålla och utveckla sammanhållningen bland artillerister i Boden. I Sverige kommer det bara att bedrivas artilleriutbildning och artilleriutveckling på en enda plats Artilleriregementet. Och Artilleriregementet ligger i Boden! Det är bara att kavla upp ärmarna och vara med och anta de framtida utmaningarna. Anders Callert Chef Norrlands Artilleribataljon Kamratföreningens ordföranden har ordet När detta skrivs i mitten av april så smälter snödrivorna allt snabbare, och våren är i antågande. Vi har börjat ställa undan vår vintermateriel skidor, snöskyffel, isborr och pimpeldon mm. Nu ser vi fram emot den hägrande sommaren med sol, bad och semester. Nu börjar även FB 2004 synas i form av organisation och lokalplanering. För oss artillerister sluts ringen när Artilleriregementet flyttar in i A5 s kaserner. A5 var på sin tid hästanspänt förband och nu kommer ett motoriserat och tekniskt förband i stället. Det finns redan traditioner i lokalerna. Det gäller att vi på bästa sätt anpassar traditionerna till nutidens seder och bruk. Enligt planerna flyttar, om möjligt, även Kamratföreningen in i dessa lokaler med vår verksamhet, vi kommer att kunna disponera ett rum som expedition och arkiv. Det är med framtidshopp som Kamratföreningen ser artilleriets vidareutveckling i Boden. För att tillgodose en god standard i vår anläggning i Kvikkjokk, så har föreningen på årsmötet beslutat att bygga en ny sanitetsanläggning med bastu. Våra medlemmar har ansett behovet stort att ersätta den befintliga bastun. Om alla planer infrias så kan bastun kanske tas i bruk våren 2006. Alla byggnationer kostar pengar. Styrelsen vädjar till våra medlemmar och sympatisörer om dels arbetshjälp och framför allt ekonomiska bidrag. Bidragen kan sättas in på vårt Pg 349328-5. Vår stugfogde Lennart Samuelson leder arbetet. Styrelsen tackar för all hjälp som föreningen får. Bodens kommun har åtagit sig huvudmannaskapet för ett försvarsmuseum i Boden. Byggnaderna är projekterade, upphandling av byggnationerna sker i sommar och byggstart är i höst. Föreningen medverkar i planering och utformning av museet tillsammans med Bodens kommun och övriga Kamratföreningar i Boden. När museet skall inredas med utställningsobjekt, informationstext och idéer behöver kamratföreningen hjälp av många medlemmar. Ta kontakt med arbetsgruppen Pjäs & Motor eller styrelsen. Ärendet brådskar. Som vanligt äter vi våra torsdagsluncher första torsdagen i varje månad kl 1130 på restaurang Tre Renar. Anteckna i almanackan aktuella dagar och tag gärna med en arbetskamrat, vi har då möjlighet att där vidareutveckla och 5 informera om vår verksamhet. Det händer många saker nu inom garnisonen. Våra böcker, tidskrifter och assesoarer är utmärkta presenter, de finns till försäljning hos vår kassör (se annons), det är ett bra sätt att stödja Kamratföreningens ekonomi.jag önskar alla en trevlig midsommar och en riktigt skön, varm och stärkande sommar. L-O Larsson Ordförande i Kamratföreningen Subalternkåren A8 - förändringens tid Subbekåren har nu ingått i Kamratföreningen som en underavdelning i ett drygt år. I och med detta är det alltså ett krav att varje subbekårsmedlem är medlem i Kamratföreningen, detta poängterades på det senaste årsmötet. Samarbetet med kamratföreningen kommer att intensifieras under det kommande året, framförallt när 100-års jubileumet (Artilleriet i Boden) närmar sig. Detta jubileum ställer krav på alla artillerister att engagera sig för att vi ska få ett riktigt bra firande att minnas. Subalternkåren kommer absolut att dra sitt strå till stacken, det är jag som subalternhövding övertygad om. I och med Försvarsbeslut 04 fick Subalternkåren A8 några svåra beslut framför sig. Ett är det att de som utbildat sig och skulle ge förstärkning (YOP 03/05) får ingen anställning. Återväxten hotas av att inte få nytt fräscht blod i kåren. Dock så kommer subalternkåren ändå att utökas med nya medlemmar, dessa kommer från Kristinehamn samt från yngre före detta luftvärnare och signalister som vi kommer att välkomna. Detta tillskott kommer att ställa krav på nytt tänkande med nya idéer som grund och en annan syn på hur de har verkat som subalterner på deras tidigare förband. Detta ska vi självklart dra nytta av och tillsammans få in dessa nya medlemmar i gemenskapen. Det kommer även att tillkomma ytterliggare gråskägg, dvs. mer material att hålla koll på, vi kanske får utöka lillejulspexet kommande år!!! Vad gäller våra traditioner som t.ex. In- och utspark kommer det att sparkas ut en medlem i år. Det kommer dock inte sparkas in några, de nya medlemmarna kommer att upptas i kåren när tiden har passerat 1/9 och vi vet vilka som blir artillerister i Boden. Kulissbygget kommer i år att få en form att underhålla de befintliga kulisserna samt en inventering inför kommande Forts. sid 6
Som tillförordnad redaktör har jag nöjet att bjuda er ett nytt nummer av Bodenartilleristen. Med anledning av ordinarie redaktörs utlandstjänst (se hälsningen från Henrik i separat artikel) har jag haft nöjet att arbeta fram detta nummer. För er som inte känner mig kan väl nämnas att jag för närvarande genomför kaptenskursen på ArtSS i Kristinehamn och väntas hem till regementet med kaptens grad lagom till midsommar. Är inne på mitt sjätte anställningsår och har bpl-tjänst som specialitet. Under kommande år kommer jag att tjänstgöra som plutonschef på kungliga sjunde den tiden jag inte jagar, fiskar, åker skoter och engagerar mig i vår kära kamratförening. Det glädjer mig att det svåra med detta nummer av tidningen är att få med alla artiklar på antalet tilldelade sidor. Tackar härmed alla artikelförfattare för era bidrag! Som ni kanske har märkt är detta nummer av Bodenartilleristen i mångt och mycket inriktat mot vår framtid. Dels mot nya Artilleriregementet och dels i form av artiklar som belyser den internationella tjänstgöringen på ett bra sätt. Internationell tjänst är verkligen i ropet nu, jag tycker att det märks väldigt tydligt på de övningar som vi kaptensaspiranter genomfört under året. Det är skön läsning när vi ser i Rasmus Lindstedts artikel om den internationella anpassning som sker även av artilleriet. Vi måste se till att detta sker, det kan vara vår överlevnad Vår historia skall vi dock inte glömma bort Redaktörens rader Några rader från Liberia Nu har jag varit två månader i Liberia på FN-tjänst i UNMIL. Det är fem månader kvar. Denna FN-tjänst i Afrika är en helt ny och unik erfarenhet för mig, som inte liknar någonting annat som jag har varit med om tidigare i livet. Det starkaste intrycket som jag har fått här i Afrika, är hur lite ett människoliv kan vara värt. Det dör dagligen folk i Liberia. Dels av svält, men även av andra orsaker. Om någon blir ertappad med att stjäla av någon annan, t.ex. på torget i Monrovia (huvudstaden), så blir tjuven oftast ihjälslagen av folkmassan på torget. Det finns inget fungerande rättssystem i landet. Dock finns det poliser från FN i landet som hjälper till med att utbilda det som skall bli den framtida lokala polisen. Det som är svårast att vänja sig vid här i Afrika, är klimatet. Sedan jag kom ner till Liberia har temperaturen aldrig varit lägre än 23 grader. Vanligen stiger temperaturen till 35 grader under dagarna och i solen är det nästan 50 grader varmt. Dessutom är luftfuktigheten alltid kring 90-95%, även när det inte regnar. Regnperioden ligger nu framför oss, och det har regnat en del redan. Jag har märkt att solen bränner med en helt annan intensitet i Afrika, än hemma i Sverige. Trots att jag alltid bär heltäckande klädsel och använder solskyddsfaktor, har jag ändå bränt mig i solen flera gånger. Dock har vi som är nere i Liberia nu en klar fördel jämfört med dem som var nere på de föregående rotationerna, 6 så vi hoppas att vi får med någon intressant artikel från Kalixlinjens tid i nästa nummer. Veteraner, börja spåna nu så hör vi av varandra när det är dags för nästa nummer. Till sist önskar jag er en skön läsning i hängmattor, under parasoll, i hammocken eller var ni nu än befinner er när sommaren gör sin ankomst till nordligare breddgrader. Marcus Broström redaktör eftersom vi får bo i luftkonditionerade containrar som har levererats från Balkan. De föregående fick sova i sjukvårdstält, vilka dock började mögla på grund av klimatet. Dessutom kunde spindlar och andra djur lätt ta sig in i tälten. Det som jag själv uppskattar mest med den här FN-tjänsten är att jag får arbeta tillsammans med många olika nationaliteter. Jag ingår i bataljonsstaben för UNMIL QRF, vilken är en irländsk bataljon med ett ingå- S3 OPS ur bataljonsstaben för UNMIL QRF, med undertecknad näst längst till vänster.
ende svenskt kompani (huvuddelen från I19). Därför måste jag dagligen använda mig av engelska, vilket innebär att mina kunskaper automatiskt fräschas upp. Dessutom innebär min befattning att jag flera gånger i veckan representerar bataljonen vid divisionsstabens lägesrapporter. Det är verkligen en utmaning, eftersom ett tiotal nationaliteter deltar i mötet, och många är dåliga på engelska. Divisionsstaben är mestadels bemannad av officerare från andra afrikanska länder, samt från Pakistan, Kina och Bangladesh. Detta återspeglar det faktum att UNMIL (som är FNs största operation i världen med 15000 man) i huvudsak består av trupper från Afrika och Asien. De enda européerna i missionen, förutom några enstaka observatörer och stabsofficerare, är vi svenskar och irländarna. Dessutom finns det ett helikopterförband från Ukraina och Ryssland. Blandningen av så många nationaliteter innebär tyvärr att arbetet ibland blir ineffektivt, dels beroende på språksvårighet och dels beroende på kulturella olikheter. Det mest spännande som jag har upplevt under de första två månaderna av missionen, var en patrullflygning längs Liberias gräns med två Mi-24 attackhelikoptrar med ukrainska piloter vid spakarna. Det var spännande, dels för att helikoptertypen har varit en av våra hotbilder under kalla kriget och dels för att piloterna inte var helt Mi-24 är en imponerande maskin. nyktra, vilket ukrainare och ryssar sällan verkar vara. Ukrainarna bor för övrigt i en kamp bredvid ett flyktingläger (vilket det finns flera av i landet) utanför Monrovia. Kampen är i betydligt sämre skick än flyktinglägret. Jag vet inte om kampens skick beror på att de dricker så mycket vodka, eller om de dricker så mycket på grund av att kampen är i så uselt skick. De har dock flugit utan incidenter hittills. Anledningen till att FN har sin största mission i Liberia är att det har varit inbördeskrig mellan diktatorn Charles Taylors anhängare och rebellstyrkor som har försökt ta över makten. Detta krig slutade med att Taylor gick med på att lämna landet om det kom internationella fredsbevarande styrkor till landet. Han är nu i exil i Nigeria och kriget har tagit slut. Mitt intryck är dock att det är vår närvaro som förhindrar kriget från att bryta ut igen. Om vi skulle lämna landet, skulle det sannolikt fortsätta med sitt inbördeskrig. Därför känner man att vi verkligen be- hövs där och gör en insats. Under oktober kommer det att genomföras fria val i landet, vilket vi skall säkerställa genom att förhindra eventuella olagliga försök att ta över makten med våld. Sveriges CV90-vagnar är för övrigt de tyngsta vapnen som förekommer i landet, vilket man märker på den respekt som befolkningen visar inför våra patruller. Avslutningsvis kan jag starkt rekommendera alla, som har funderat på det, att göra utlandstjänst. Det är en livslång erfarenhet som ger ett nytt perspektiv på tillvaron. Jag tror att man kommer att glömma det som var otrevligt och komma ihåg det som var lärorikt och intressant. Dessutom lär man sig att värdesätta den fred och frihet som vi har i Sverige, eftersom man inser att det inte är någon självklarhet, utan en förmån som stora delar av världen saknar och som är värld att värna om. En erfarenhet som våra politiker skulle må bra av att inhämta. Jag önskar Er alla en trevlig sommar och ser fram emot att fortsätta mitt uppdrag som redaktör när jag återvänder under hösten! Vid tangenterna Henrik Lindberg Asst OPS Officer UNMIL QRF Bn Forts.från sid 5 år, dvs. platser som kan behöva kulisser. Hederssubben kommer självklart även i år dra nytta av sitt privilegium och använda sig av kårens kapacitet och arbetskraft. S:a Barbara kommer självklart få sitt stöd av subbarna, detta förmedlat via S:a Barbaras Höga Råd. Avslutningsvis på året kommer höjdpunkten Lillejul att genomföras, denna fest med subbar, gråskägg och respektive har år efter år dragit drygt hundra festdeltagare, detta vill vi ju självklart kunna utöka! Vid årsmötet i mars valdes följande personer till styrelsen: Styrelsen Subalternhövding Vice Subalternhövding Sekreterare Kassör Mässoff Ledamot i Kamratföreningen Johan Karlman Marcus Broström Nils Carlsson Mathias Persson Fredrik Ågren/ Nicklas Hansson Johan Magnusson Vid tangentbordet: Subalternhövdingen Passa på att besöka vår hemsida! www.bodenartilleristen.se 7
Fältbataljonschefens syn på det gångna året Under hösten bestod mitt arbete främst av övningsförberedelser, jag deltog i planeringen av ASÖ-05 med otaliga möten i Kristinehamn och Stockholm. Ledarskapsutbildningen upptog också en stor del av min tid samt att jag deltog i högvakten som vakthavande major. Ju längre hösten led desto mer märkbart gjorde sig det kommande försvarsbeslutet. Hur skulle artilleriets organisation se ut och detta påverkade naturligtvis mitt arbete negativt. Besluten dröjde och övningsserien som skulle genomföras under våren 2005 svajade märkbart. Ekonomiska indragningar under hösten hade även gjort att kompaniövning två ställdes in så utgångsläget när väl försvarsbeslutet var fattat, övningsserien fastställd och arbetet kom igång igen efter jul var minst sagt stressat. När allt nu var fastställt märktes det vakuum som vi levt i under hösten men känslan var ändå positiv eftersom nu visste vi vad som skulle presteras. Resultatet blev att vi skulle genomföra egen slutövning och ej delta i ASÖ-05, vi skulle endast under en övning SamFomsa bataljonen och vi skulle inledningsvis ingå i C I19 funktionsövning snöflingan. Året som Fältbataljonschef har varit mycket intressant och lärorikt för mig. Det har varit ett av mina bästa år i min militära karriär så här långt. Det har varit en positiv upplevelse även om försvarsbeslutet hängt över utbildningen som ett mörkt täcke och påverkat övningar och utbildning både i stort och smått. Jag är mycket glad att jag fick möjlighet att vara chef för Norrlands artilleribataljon (ZW). I slutet av 2003 fick jag förfrågan om att axla manteln och vara fältbataljonchef för Norrlands Artilleribataljon. Bataljonen skulle sättas upp och utbildas med knappt hälften av soldaterna i Boden och övriga delar på Artilleriregementet i Kristinehamn. Bataljonen skulle sedan SamFomsas under våren 2005 i Älvdalen och sedan på Arméns slutövning 2005 (ASÖ-05). Mot bakrund av detta fick jag möjlighet att delta i hela övningsserien under våren 2004 då Svea Artilleribataljon utbildades och SamFomsades på samma sätt som min bataljon skulle göra. Jag fick möjlighet att följa chefen Svea Artbat i hans arbete men den största fördelen med att följa bataljonsstaben som jag ser det var att identifiera vilka problem och motsättningar som uppstod i och med att befäl och soldater från två förband med olika kulturer sammansattes i nya grupper, plutoner och kompanier. Resultatet av SamFomsen var över förväntan och därmed var det bevisat att det går att sätta samman en bataljon på väldigt kort tid men ändå nå goda slutresultat. Med denna positiva erfarenhet inledde jag arbetet med bataljonen under våren främst vad gäller att bemanna staben och befattningar på kompani och plutonsnivå. Jag var även delvis med och följde upp KB:s prestationsövning och inledande ledarskapsutbildning som jag tillsammans med C KB-skolan var ansvarig för. Funktionsövningen inleddes redan vecka tre med några dagars kaderövning följt av skjutningar i bataljons ram för att verifiera att det eldtekniska systemet fungerade. Övningen avslutades således med C I19 övning där vi samövade med övriga bataljoner i ett internationellt scenario där brigaden hade till uppgift att bevaka zone of separation (ZOS). Övning bedrevs här i Boden och Artilleriregementet genomförde motsvarande övning i Älvdalen. Vecka 506-507 var det så dags att samöva nere i Älvdalen för hela bataljonen. Tågen med soldater och materiel rullad från Boden tidigt på söndag morgon den 6 februari. Sent måndag kväll var hela bataljonen utgångsgrupperad på Älvdalens skjutfält och integreringen med Artilleriregementet började. Efter berömvärda insatser av både befäl och soldater genomförde vi vår första skjutning redan vid 12.00 tiden på tisdagen. Efter den mycket forcerade uppstarten lugnade tempot ner sig så att personalen fick möjlighet att organisera sig och lära känna varandra bättre. Bataljonen fortsatte således att slipa på rutiner, organisation och metoder för att erhålla önskad uteffekt och 8
med så goda förberedelser som möjligt starta Bekämpningsövning Division (BekDivÖ) på fredagsmorgonen. Scenariot under BekDivÖ var även det internationellt med i huvudsak två parter och vår uppgift här var att bevaka och skydda ZOS så att ingen militär verksamhet, smuggling eller brott mot de mänskliga rättigheterna bedrevs. Bataljonen löste uppgifterna på ett bra sätt och alla var övertygade om att det var synd att vi inte fick fortsätta öva tillsammans även under slutövningen för att komma ett steg till och öka vår krigsduglighet. I slutet av vecka 507 nådde tågen åter Boden station och vård och förberedelser inför slutövningen påbörjades samt att vi fick en välförtjänt ledig vecka. Slutövningen startade med att bataljonen utgångsgrupperade i närheten av Älvsbyn med uppgift att öva samman bataljonen för att några dagar senare kunna med full kraft ingå i brigadens stridsgrupp och hävda ett av FN utfärdat kapitel 7 mandat dvs. fredsframtvingade åtgärder. Upplägget på övningen var återigen internationellt och sammanföll med den skarpa brigadstaben som I19 ansvarar för även om vi inte ingick fullt ut i deras övning. Successivt och i takt med att trycket från de oeniga parterna ökade omgrupperade vi för att när situationen kulminerade kunna avge verkanseld och stävja stridigheterna på ett tidigt stadium. Över tiden besöktes vi frekvent av sydländska befrielsefronten (SBF) som i sin förhoppning om att kunna bistå oss med information mestadels bara var en besvärande friktion i bataljonens verksamhet. Övningen avslutades med uppställning av hela bataljonen på I19 kaserngård strax efter midnatt den 12:e mars. Trötta men glada soldater firade att sista övningen var genomförd efter ett hektiskt sista dygn. Nu återstod bara vård och REMI innan de skulle hemförlovas för gott. Bataljonen som har utbildats för insatsorganisationen har i stort sett varit komplett förutom en närskyddspluton och två pjäsgrupper vilket medför en personalram på närmare 800 man. Det har därmed varit en utmaning och en morot för mig att få leda en fullstor bataljon även om det endast var vid ett tillfälle som hela bataljonen var samlad. Det har givit mig ett bra perspektiv på vikten av både direkt och indirekt ledarskap för att få dessa människor och tekniska system att fungera tillsammans och agera i samma riktning som en enhet. Med det senaste försvarsbeslutet i bakgrunden och med tanke på kommande organisation, förnyelse av materielsystem och utbildningsvolymer inom artilleriet så kanske jag har varit den sista bataljonchefen som fått äran och möjligheten att leda en artilleribataljon. Jag är böjd att tro det, i alla fall för en mycket lång tid framöver. Mj Stefan Hansson Fältbataljonchef Norrlands Artilleribataljon ZW 9
Artilleribataljonen i Kvikkjokk Bataljonen har genomfört Vinterutbildningsvecka med Utvärdering av utbildningsåret i Kvikkjokk. Årets vecka (v.515) samlade ett stort antal artillerister och lägret var i det närmaste fullbelagt. Övningsledaren, Anders Callert och hans Polaris. Utvärderingen rörde sig förstås om hur vi kan ta tillvara viktiga erfarenheter från det just genomförda utbildningsåret och ta med oss dem till kommande år. En ny och viktig punkt på årets agenda var också kopplat till det nyligen fattade Försvarsbeslutet - FB 04. Vad kan FB 04 komma att innebära för oss vid Artilleribataljonen och vid det nya Artilleriregementet under det kommande året? Syftet med frågan var att få fram nya och fräscha idéer men minst lika viktigt var att skaffa en mental beredskap inför det som komma skall. Den tid som ligger framför oss nu kommer troligen inte att likna något annat som vi varit med om tidigare i modern tid. Vi kommer att jobba med; mottagning av nya och ny-gamla artillerister, omskolningskurser, nya arbetsuppgifter i nya befattningar, utvecklingsuppdrag, flytt till andra lokaler, soldatutbildning, förberedelser för nytt utbildningssystem, upparbetande av rutiner och regelverk, samarbete inom garnisonen och oräkneliga andra uppgifter - uppgifter som alla i sin tur är förknippade med olika möjligheter och friktioner! ens betydelse i utbildningen kan känna sig mer än nöjda! Veckans skoterlista innebar inte heller den några överraskningar utan toppades som vanligt av två Arctic Cat! Nya lärdomar inom trafiksäkerhetsområdet fick vi oss också till livs: Maxhastigheten för snöskoter, 70 km/h, gäller bara på led - vid sidan om lederna gäller inga begränsningar. Ursprunget till denna nya kunskap bör nog emellertid utsättas för viss källkritik! Vädret under veckan var acceptabelt till bra men som vanligt var det den klaraste solen på hemresedagen! Detta får väl dock betraktas som typiskt och vi håller tummarna för lika bra eller ännu bättre förutsättningar under kommande år. Nästa år är inriktningen att kunna utvärdera, genomföra vinterutbildning och visa Fjällrävar på fjället: Lars-Göran Rutgersson och Fredrik Ågren. upp lägret för alla artillerister vid det nya Artilleriregementet. Tre veckor är redan preliminärbokade för att alla ska få plats och möjlighet att åka upp! Då ser vi också Nils Carlsson väntar in en sällsynt fågel (synnerligen förtjust i plättar och fläsk). Veckan innehöll också vinterutbildning och återhämtningsmoment vilka leddes med fast hand av övningsledaren, överstelöjtnant Anders Callert, med säkert biträde av kapten Kjell Eriksson och övriga bataljonsstabsmedlemmar. Såväl skidåkning och skoterutbildning som överlevnadsmoment (till exempel pimpelfiske) har genomförts! Reparationstjänst har också övats och i vissa fall (Polaris) så grundligt och ofta att de som vurmar för drill- Uppställning och ordergivning för dagens övningar. fram emot att få maxtesta den nya bastun som lägret är i stort behov av! Tack för en trevlig vecka! Tommy Karlsson 10
Morgondagens artillerisystem är snart här, dags att tänka rätt redan nu Den allmänna uppfattningen om artilleriförband är att de är personal- och logistikkrävande samt erfordrar stora grupperingsytor. Denna uppfattning är endast rätt om man syftar på gårdagens artilleriförband men kommer att vara direkt felaktig om man ser på morgondagens. Framtidens artilleriförband kommer att vara både personaloch logistikslimmade vilket medför att det inte kräver stora trupptomma grupperingsytor. Detta uppnås genom mer effektiva och helt autonoma system, vilket innebär att man inte nödvändigtvis behöver uppträda bataljonsvis utan även mindre enheter kan leverera tillräcklig effekt. Färdiga artilleriförband för insatser har vi från år 2009, men försökspjäser levereras redan under detta år. Vidare måste även synsättet på användningsområdet utvidgas. Artilleriförband är inte enbart avsedda för att bekämpa stora ytmål eller för att endast leverera nedhållande och understödjande eld till manöverförbanden. I morgondagens artillerisystem ingår även kvalificerad ammunition (BONUS mot hårda mål och Excalibur för precision) vilket medför att våra uppgifter kommer att kunna utökas. Hela funktionen indirekt bekämpning måste även anpassas till en internationell standard. Denna standard är tämligen tydlig inom området indirekt bekämpning och täcker metod för positionering och referenssystem samt för eldledning och eldreglering. Anpassningen bör vara fullt genomförd senast till sommaren 2006. För att införandet av våra nya artilleriförband skall kunna genomföras snabbt och effektivt är det viktigt att redan nu, trots att all materiel inte är levererad, börja öva, ställa uppgifter på rätt sätt och till del börja tillämpa fastställd internationell standard. Morgondagens artillerisystem är snart här, därför måste det nya tänket implementeras redan nu. Nedan beskrivs några avgörande materiella förändringar som sker inom den närmsta framtiden. REMO av Haubits 77B, ARCHER Utvecklingen och anskaffningen av utskjutningsanordningar (pjäser) har under en längre tid fått stå tillbaka och har varit klart eftersatt. Dagens Haubits 77B är ett artillerisystem där terrängbil 40 används som dragfordon till pjäserna. Systemets fordon utgör den svagaste länken och det är tveksamt om de med rimliga krav på tillgänglighet och säkerhet kan användas så länge som till efter år 2008. Dessutom saknar systemet både min- och ballistisktskydd. Vidare har högre arbetsmiljömässiga krav på skydd mot ljudtryck vid skjutningar med höga laddningsställ medfört restriktioner som påverkar dagens utbildningsmöjligheter. Renovering och modifiering (REMO) av haubits 77B kommer att innebära att artillerifunktionen blir slagkraftig, modern och mer komplett. Genom renovering och modifiering av Haubits 77B säkerställs tillgången på moderna artilleriförband i Försvarsmakten även efter år 2008 samt möjligheten att delta vid internationella insatser. Vidare medför en modifiering ett Framtida artillerisystem 11 Boden Artilleristen uppträdande med autonoma enheter, ökad räckvidd (40 km) och precision. Även kortare insatstider, möjlighet att bekämpa rörliga mål, ökad förmåga till momentan verkan samt skydd för personalen under hela bekämpningsförloppet (från gruppering eldgivning till omgruppering) uppnås. Genom att nyttja befintliga pjäser på ett kostnadseffektivt sätt erhålls ett artilleri med betydligt högre operativ förmåga, för understöd och precisionsbekämpning. Pjässystemet skall genom högre stridsteknisk rörlighet kunna följa manöverförbandens höga tempo. Rörligheten och ett min- och ballistiskt skydd skall ge personalen bättre ARCHER skydd och uthållighet. Skydd erhålls även mot det ljudtryck som uppstår vid skjutning med höga laddningar. Den operativa rörligheten bevaras från dagens system. Eldkraften ökar genom att tillföra förmågorna att bekämpa rörliga mål (exempelvis sjömål) och möjligheten att genomföra Multiple Round Simultaneous Impact (MRSI), med upp till sex skott (skott avfyrande med olika elevationer och olika laddningar för samtidigt nedlag). Systemet får en bättre ledningsförmåga och bli mer lämpat att utgöra en del i det framtida bekämpningskonceptet inom ramen för ett distribuerat nätverk. I REMO 77B inkluderas även modernisering/anskaffning av ammunitionsfordon, utbildningsmateriel, underhållsutrustning (reservdelar och verktyg) och modularladdningar. Den ammunition som finns till dagens artillerisystem, inklusive laddningar kommer fortsättningsvis att kunna användas i systemet. Men framför allt ger REMO ett optimalt användande av den nya artilleriammunitionen BONUS (under serieleverans) och Excalibur (under utveckling). Utveckling av Excalibur Excalibur utvecklas för att skapa en grund för att på sikt, efter genomförd anskaffning, kunna tillföra förmågan till precisionsbekämpning på långa skjutavstånd med artilleri. Förmågan erfordras vid alla konfliktnivåer, men bidrar framförallt till förmågan att genomföra precisionsbekämpning i fredsfrämjande operationer. Förmåga till precisionsbekämpning medför bättre verkan i målet, minskad sidoverkan samt en mycket reducerad logistikhantering. Vid skjutning med artilleri blir spridningen vid skottvidder över 25 km så stor att det inte är kostnadseffektivt att bekämpa annat än stora ytmål utan någon form av bankorrigering. Storleken av spridningar ökar med skjutavståndet och spridningarna kan inte minskas genom att endast förbättra inmätnings- och beräkningsmetoder.
Bild1 Excalibur I en nätverksbaserad försvarsmaktsstruktur kan artilleripjäser uppträda enskilt och/eller tillsammans med andra vapenplattformar för att bekämpa mål. 1 En förutsättning för att detta uppträdande ska vara effektivt är att verkan av varje enskilt skott är hög. Det bästa sättet att erhålla hög verkan av det enskilda skottet är att ha god geografisk precision mot målet. Därmed reduceras också oönskad sidoverkan. En artillerigranat som navigerar och styr i banan medger att ett pjässystem ges en utökad skottvidd, minskad spridning och därmed en ökad träffsannolikhet för varje granat. Detta innebär att den taktiska ambitionsnivån vid utnyttjande av artilleri i framtiden kommer att kunna utökas med till exempel precisionsbekämpning. Excalibur utvecklas som en allmålsgranat, en spränggranat med hög penetrationsförmåga för verkan i byggnader, lätta bunkrar samt mot materiel och trupp. I framtiden finns även planer på en hårdmålsgranat och en granat som skall kunna invisas med laser. För att erhålla tillräcklig lägesprecision navigerar Excalibur med hjälp av ett tröghetsnavigeringssystem som stöds av GPS satellitnavigationssystem. Ökad skottvidd medför också ökad tid från avfyring till verkan. För att kunna bekämpa mål som genomfört stridsteknisk förflyttning och för att kunna hantera förändringar i målområdet ges Excalibur möjlighet att ta emot förändrade målkoordinater även i banan, vilket även medför att man kan avbryta en pågående insats. Därmed minskas riskerna för vådabeskjutning till exempel i samband med fredsbevarande insatser. Ovanstående förmågor medger sammanfattningsvis att mål kan bekämpas med högre verkan men med en mindre ammunitionsinsats och från färre skjutande plattformar än med ostyrd ammunition. Excalibur är modulärt uppbyggd, vilket medger kontinuerlig utveckling av delsystem för att erhålla förbättrad prestanda samt möjligheten att utveckla flera varianter, till exempel med substridsdelar från artillerigranaten BONUS. Modulariteten medger också en senare utveckling för att komplettera GPS som stödjande system för navigeringen, till exempel med markbaserade stationer. På en högre systemnivå erfordras för att få full effekt av Excalibur även förbättringar avseende eldledningssystem och pjässystem. Inom NORDAC bedrivs ett samarbete med Danmark avseende övergång till NATO ballistikberäkningsmodul (NABK). Noggrannhet i mållägesbestämning erhålls med eldledningspansarbandvagn 90 samt med det eldlednings- och observationsinstrument (EOI) som anskaffas i samarbete med Norge. Även inom pjäsområdet (REMO 77B, ARCHER-projektet enligt ovan) bedrivs utveckling (tillsammans med Danmark) med strävan att kunna få leverans ungefär samtidigt som Excalibur kan levereras. Detta medger deltagande vid internationella insatser med ett helt komplett artillerisystem. Vid de första testskjutningarna som genomfördes i december 2004 visade Excalibur-granaten redan stor potential då man på skjutavstånd över 21 km lyckades träffa 3,4 meter ifrån målmitt. /Rasmus Lindstedt HKV KRI MARK, Materielsystemansvarig Indirekt Eld. 1 Taktik och metoder för indirekt eld i nätverksbaserad miljö studeras och demonstreras i projektet Bekämpningsdemonstrator (BekDemo). Första året på Norrlands artilleribataljon Den 21/6 2004 blev jag slutligen utnämnd till fänrik, äntligen var det dags att arbeta på riktigt. En vecka efter examen anlände vi till I19 och Artbat. Vi började på den nya arbetsplatsen med diverse utbildningar. Veckan därpå var det dags att träffa soldaterna. Till en början såg de inte mycket ut för världen. Osäkra och försiktiga stod de där på uppställningsplatsen gömda i sina gröna kläder. Sakta men säkert hände det något med herrarna och damerna, de började tuffa till sig, visa framfötterna och kom med egna förslag. Efter att ha utbildat soldater i den grundutbildning som varje svensk soldat skall genomföra så var det äntligen dags att påbörja specialutbildningen som på min pluton var rektjänst. Efter många timmar i lektionssal var de äntligen klara för att pröva det de lärt sig i praktiken. Mycket övning gav till slut resultat. Efter att ha genomfört en rad kompaniövningar och bataljonsövningar var det så dags att åka till Älvdalen för samövning med A9. Det var intressant att se hur dom jobbar, det skiljer sig en hel del. På A9 hade de tex. en officer i varje enskild rektropp till skillnad från oss som bara har en officer som går som plutonschef. Vi lyckades ändå rätt bra med att pussla ihop våra olika arbetssätt. Jag blev ansvarig för all rek på den sammanslagna bataljonen. Först kändes det lite skrämmande, då jag i grunden inte själv har någon utbildning i rektjänst, dock tycker att jag att jag löste ut uppgiften på ett godkänt sätt. När denna övning var slut var det bara att åka hem och vårda för att kunna avsluta året med en slutövning i Boden. Jag är nöjd med det jag presterade i befattning, visst kunde man ha gjort det bättre men med tanke på vilka förkunskaper jag hade i rektjäst innan jag påbörjade min övningsserie så kan jag konstatera att jag löste ut det på bästa sätt. Nu när slutövningen är över och soldaterna har muckat kan man lätt konstatera att mammas lilla ögonsten har vuxit i sig själv och vet att han/hon klarar så mycket mer än vad alla tror (speciellt mamma). För oss som relativt nyligen blivit utnämnda fänrikar har det varit ett utmattande, givande och omtumlande år. Nya i gemet och med mycket vilja att alltid göra sitt bästa. Året har heller inte blivit lugnare av försvarsbeslutet. Absolut inte för en före detta A9: are som jag själv. Det har varit omtumlande med många genomgångar. 12
Teknisk tjänst på den internationella arenan Boden Artilleristen Jag har under hösten deltagit i utbildningen av artilleriets första internationella beredskapsförband, AR01. En artilleriradargrupp anmäld till bl.a. EU:s styrkeregister i enlighet med Helsinki Force Catalogue. Förbandet är Försvarsmaktens minsta beredskapsförband med en personalstyrka på endast 16 personer. På så små förband som det handlar om i AR01:s fall så blir problemet med teknisk tjänst ännu större. Även om förbandet är litet så kvarstår många kompetensområden, såsom fordon, vapen, samband, radarteknik, kylteknik, torrluft, m.m. Om förbandet skulle dimensioneras för att klara av att lösa ut den tekniska tjänsten på egen hand så skulle den tekniska delen av förbandet vara lika stor som den del som är avsett för att lösa förbandets huvuduppgift. Detta är ohållbart. AR01 har därför dimensionerats för att lösa den förbandsspecifika materielen på egen hand. Den övriga materielen får förbandet hjälp med. För en teknisk chef på ett internationellt beredskapsförband används tiden i väntan på insats till att analysera förbandets egen materiel och planera för hur den tekniska tjänsten skall ledas i händelse av insats. Några av de stora frågorna som dyker upp är: Har vi rätt kompetens inom förbandet? Har vi rätt nivå på de reservdelssatser som vi har med oss? Hur skall reservmateriel levereras till och hanteras av förbandet? Vilket förband stöttar oss med det vi inte klarar av själva? 10 dagar efter beslut om insats. Artilleriet i Sverige bidrar med en artilleriradarenhet som skall ingå i en ISTAR-enhet som tillhör NBG. ISTAR står för: Intelligence, Surveillance, Target Acquisition and Reconnaissance. Översatt till svenska betyder det: underrättelser, övervakning, målbestämning och rekognosering/spaning. Begreppet ISTAR är vanligt förkommande internationellt och håller på att bli ett betydande inslag även inom Försvarsmakten. När det gäller teknisk tjänst inom NBG så håller vi (representanter för arméns utbildningsförband med FMTS, Försvarsmaktens Tekniska Skola, i ledartröjan) tillsammans med övriga funktionsföreträdare på att analysera uppgiften med att sätta upp EU:s snabbinsatsstyrka. Vi inom det tekniska truppslaget skall utarbeta ramarna och riktlinjerna för den tekniska tjänsten inom NBG. Arbetet går framåt och skall tillsammans med de övriga funktionerna inom Försvarsmakten mynna ut i ett TOEM (Taktisk Organisatorisk Ekonomisk Målsättning) under hösten. /Johan Magnusson Stf C och TC AR01 Teknisk tjänst inom ramen för NBG Arbetet med att organisera det nordiska bidraget till EU:s snabbinsatsstyrka är i full gång och kommer att påverka alla utbildningsplattformar inom Försvarsmakten på ett eller annat sätt. Insatsstyrkan går under benämningen Nordic Battle Group, NBG. NBG är en styrka om totalt ca 1500 personer, varav Sverige skall bidra med ca 1100, Finland med ca 200, Norge med ca 150 och Estland med ca 50 personer. NBG skall stå i beredskap som EU:s snabbinsatsstyrka under första halvåret 2008, där huvuddelen av styrkan skall kunna sättas in i ett missionsområde inom Efter en inlämnad ansökan till Högkvarteret, gällande ett byte av förbandstillhörighet, fick jag efter lång väntan ett positivt besked. Jag blev I19 ing! Slutligen kunde jag äntligen sätta mig ner och tänka igenom första året som yrkesofficer. Det första som jag kom att tänka på är den otroligt goda stämning som råder på Artbat, framför allt bland befälen, men även mellan befäl och soldat. Man skämtar, skrattar och retas, men sällan är det någon som tar illa upp. Som yrkesofficer kan man tycka att man borde vara trött på sina kollegor efter en arbetsvecka. Men så är inte fallet. Varje lördag klockan 12.00 träffas vi för att ta en fika. Vi åker på fotboll, hockey och semester tillsammans. Det är inte på många arbetsplatser man gör det. Året här uppe i Boden har varit givande, jag har lärt mig mycket som aldrig nämnts på skolan, tex. hur man tacklar gråtande soldater och de som bara har tröttnat och vill åka hem Jag kan hålla på i evigheter med att stolpa upp fördelar med att vara yrkesofficer och lärdomar jag fått under året. Jag är nöjd med mitt år här uppe på Norrlands Artilleribataljon och överlycklig över att jag får stanna kvar. Tanken på att lämna Boden och mina kollegor är långt borta. Däremot ser jag fram mot att se mina gamla A9 kamrater dyka upp för att förstärka bataljonen. Slutligen kan jag konstatera att alla norrlänningar inte är så tystlåtna som det sägs! /Britta Westergren I19/Artbat 13
KVIKKJOKKGÅRDEN A 8 Kamratförening BODENARTILLERISTENS fjällanläggning FÖRÄNDRINGAR I KVIKKJOKK Under vårvintern har vi införskaffat en byggnad i Boden (se foto nedan) som vi avser bygga om till en ny bastubyggnad. Byggnaden kommer förutom själva bastun innehålla två tvättrum, varav ett är kombinerat med omklädning samt ett stort relaxrum med öppen spis. Det kombinerade tvättrummet/omklädning är tänkt att användas vid liten beläggning i lägret. I det andra tvättrummet så finns det två duschar. Planlösningen framgår av ritningen nedan. Har vi tur och vår ekonomi tillåter så kommer invigning av den nya bastun ske i mars 2006, lagom till vintersäsongen börjar på allvar. BESÖKSFREKVENS Besöksfrekvensen har varit mycket god under det första halvåret 2005. Vi hoppas att beläggningen det andra halvåret också blir god, så att vi får ihop medel till att färdigställa bastubyggnaden. VÅRA HYRESPRISER 2005 (priset avser per stuga/rum och dygn) framgår av nedanstående tabell: PLATS Medlemmar Övriga * Högsäsong maj-oktober Högsäsong maj-oktober SMÅSTUGA 1-4 (A) 400:- 300:- 475-375:- LILLSTUGAN (B) 250:- 150:- 350:- 250:- STORSTUGAN (C) 375:- 275:- 425:- 325:- KRONSTUGAN (D) 2-Bädd 250:- 150:- 275:- 200:- 4-Bädd 325:- 250:- 350:- 300:- * Försvarsanställda har 25:- rabatt per rum/stuga och natt Bokningar kan göras hos stugfogden eller biträdande stugfogden på följande telefonnummer: Stugfogden: Lennart Samuelson Biträdande stugfogden: Sven-Bertil Nilsson 0921-174 75 eller 070-371 53 74 0921-34 60 09 eller 070-364 33 03 E-post: kvikkjokkgarden @telia.com Nya bastubyggnaden. Planlösning på nya bastun. E-post: kvikkjokkgarden@telia.com 14