TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning -05-11 Jan Bäversten - snsjb02 E-post: jan.baversten@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Äldrenämnden Delårsrapport 1, Förslag till beslut Äldrenämnden godkänner delårsrapporten Ärendebeskrivning Delårsrapporten följer stadsledningskontorets anvisningar. Prognosen pekar på ett underskott som till största delen har sin grund i hemtjänsten. Som ett led i att försöka bromsa kostnadsutvecklingen fattade nämnden i november beslut om reducerad uppräkning av ersättningsnivåerna inom hemtjänsten enligt LOV. I januari beslutade nämnden även att reducera uppräkningen av ersättningarna till den direktbeställda egenregiverksamheten, tillsvidare inte öppna 20 platser på det nya äldreboendet Hälleborg samt att se över riktlinjer och bedömningsinstrument avseende hemtjänsten i syfte att minska kostnaden. Förvaltningen arbetar med uppdragen avseende riktlinjer och bedömningsinstrument för att återkomma till nämnden med separata förslag till beslut. Social nämndernas förvaltning har i skrivelse den 13 maj lagt fram förslag till beslut. Skickad av: Eva Sahlén - SNSES03
Äldrenämnden Delårsrapport 1 Per den 30 april 1
Innehåll Nämndens ansvarsområde... 3 Sammanfattning... 3 Gemensamt... 5 Mål...5 Verksamhet...5 Ekonomi...7 Förebyggande insatser/socialt nätverk... 8 Mål...8 Ekonomi...9 Analys...9 Stöd i ordinärt boende... 9 Mål...9 Verksamhet... 10 Ekonomi... 13 Analys... 14 Särskilda boenden... 16 Mål... 16 Verksamhet... 17 Ekonomi... 18 Analys... 18 Bilagor Bilaga 1: Sammanställning budget, utfall och prognos 2
Nämndens ansvarsområde Äldrenämnden ansvarar för insatser till personer som fyllt 65 år och arbetet styrs främst av socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Nämnden ansvarar även för dagverksamhet, korttidsplatser och särskilt boende för personer yngre än 65 år med demenssjukdom samt handläggning av bidrag enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag. Ansvaret för insatserna hemtjänst boendestöd hemsjukvård har tidigare delats mellan äldrenämnden och nämnden för personer med funktionsnedsättning. För att få ett tydligare ansvar för den ekonomiska fördelningen har gränsdragningen fr.o.m. ändrats så att äldrenämnden ensam ansvarar för all hemtjänst medan nämnden för personer med funktionsnedsättning ansvarar för allt boendestöd enligt SoL. Äldrenämnden har också hela ansvaret för hemsjukvården. Nämnden verkar för att underlätta för den enskilde att bo kvar i ordinärt boende och stärka dennes möjlighet till ett självständigt och meningsfullt liv. Detta kan innebära förebyggande åtgärder, hemtjänst, stöd till anhöriga, korttidsplats, växelvårdsplats samt dagverksamhet. Vid omfattande vård- och omsorgsbehov eller otrygghet, trots stödinsatser i det ordinära boendet, kan särskilt boende erbjudas. Handläggningen ska vara rättssäker och bemötandet gott. Det är behovet som avgör insatsens omfattning. Sammanfattning Nämnden fastställde i mars en verksamhetsplan för. Samtidigt antogs en plan för uppföljning och utvärdering -. Målen avseende hälso- och sjukvårdinsatser har lyfts ur måldokumentet. Uppföljning avseende hälso- och sjukvård kommer istället att ske som en kvalitetsuppföljning utifrån nio nämnda riskområden i riktlinjerna för hälsooch sjukvård. Nämndens nöjdhetsmål följs upp senare under året och redovisning sker i samband med verksamhetsberättelse. Avtalsuppföljning sker enligt planering och görs även när klagomål och synpunkter har inkommit. Delvisa verksamhetsuppföljningar, så kallade stickprovs- eller temauppföljningar kan förekomma. Projekt Uppföljning biståndsbeslut pågår t.o.m. september och syftar främst till att dämpa kostnaderna för hemtjänst, skapa en metodik för biståndshandläggning- och uppföljning och öka användandet av e-hemtjänst. et av hela projektet kommer att presenteras under hösten. e-hemtjänst och stödfunktionen har under året haft månatliga tema-möten med biståndsenheten och förmedlat kunskaper om användingen av e-hemtjänst och förfinat användarmanualer. I början av mars fanns 78 aktiva användare av e-hemtjänst. Målet är att öka antalet aktiva användare av e-hemtjänst till 300 st vid årsskiftet /2016. Digitala trygghetslarm kommer att införas under 2016. För närvarande pågår ett arbete med att ta fram ett förfrågningsunderlag för upphandling av de digitala larmen och 3
kommunikationen mellan larm och larmcentral. Upphandlingsprocessen beräknas vara klar under denna höst. Projekten Framtidens trädgårdar och Välfärdsteknologi har nu pågått en tid och där de drivs parallellt kan vi se samordningsvinster. Vid årsskiftet förändrades ansvarsuppdelningen för hemtjänst och boendestöd mellan äldrenämnden och nämnden för personer med funktionsnedsättning. Fr o m ansvarar äldrenämnden för all hemtjänst och nämnden för funktionshindrade för allt boendestöd. Tidigare gick gränsen vid de enskildas ålder. ÄN: 65 år och äldre, NF: upp till 65 år. Äldrenämnden Nettokostnad, mnkr Bokslut Utfall 4 mån Budget Prognos Avvikelse Gemensamt 80,7 25,4 63,0 62,6 0,3 Förebyggande vht/socialt nätverk 32,2 10,7 32,3 32,2 0,1 Stöd i ordinärt boende 524,5 205,6 581,2 621,8-40,6 Särskilda boenden 603,0 215,1 637,7 642,0-4,3 Totalt Äldrenämnden 1 239,3 456,8 1 314,1 1 358,6-44,5 Nettokostnad 4 månader Budget 4 mån Utfall 4 mån Utfall 4 mån Äldrenämnden totalt 438,0 456,8 404,8 Nettokostnaden för äldrenämnden uppgår efter fyra månader till 456,8 mnkr. Nettobudgeten för samma period är 438,0 mnkr. Prognosen för hela året är negativ och beräknas till -44,5 mnkr. Det beräknade underskottet motsvarar 3,4 procent av nämndens budgetram på 1 314,1 mnkr. De främsta underskotten återfinns i hemtjänst i ordinärt boende (-35,9 mnkr) och beror på fortsatt volymutveckling avseende utförda timmar. Därutöver visar servicehusen (- 4,2 mnkr) och hemsjukvården (-3,4 mnkr) på förhållandevis stora prognostiserade underskott mot budgeten. Som ett led i att försöka bromsa kostnadsutvecklingen fattade nämnden i november beslut om reducerad uppräkning av ersättningsnivåerna inom hemtjänsten enligt LOV. I januari beslutade nämnden även att reducera uppräkningen av ersättningarna till den direktbeställda egenregiverksamheten, tillsvidare inte öppna 20 platser på det nya äldreboendet Hälleborg samt att se över riktlinjer och bedömningsinstrument avseende hemtjänsten i syfte att minska kostnaden. Förvaltningen arbetar med uppdragen avseende riktlinjer och bedömningsinstrument för att återkomma till nämnden med separata förslag till beslut. 4
Gemensamt Under området gemensamt återfinns den politiska organisationen, förvaltningens tjänstemannaorganisation inklusive myndighetsutövningen, en del andra gemensamma verksamheter samt de insatser som inte naturligt kunnat fördelas på en huvudverksamhet. Mål Mål: Hög tillgänglighet till nämndens verksamheter Indikator Ärenden förmedlade via KontaktCenter återkopplas, till den enskilde, senast inom tre arbetsdagar Åtagande 3,7 3 Informera om äldreomsorg på olika språk Utveckla e-tjänster Utveckla samverkan med ideella och idéburna organisationer Verksamhet Kvalitet Planerat systematiskt förbättringsarbete inom myndighetsutövningen: Uppbyggnad av ledningssystem Under ska myndighetskontorens enheter som inte är klara med sina huvud- och stödprocesser färdigställa dessa med tillhörande stödmaterial. Nästa steg i arbetet med ledningssystemet blir att tillsammans med de olika enheterna påbörja arbetet med processer och rutiner för samverkan inom staden. Klagomål och synpunkter En webbenkät planeras för att skickas till personal på samtliga enheter angående kännedom avvikelsehantering och därmed klagomålshantering. Lex Sarah Kontroll av genomförd lex Sarah-utbildning på samtliga enheter genom webbenkät. Uppföljning av enheterna om utbildningsfilmerna använts för verksamhetsutveckling i grupp samt om kännedom om avvikelsehantering och därmed hanteringen av lex Sarah. Domar Förnya rutinerna för hantering av domar från förvaltningsdomstolarna så att de hanteras och förvaras på ett enhetligt sätt. Egenkontroll Egenkontrollerna genomförs av strateger utifrån ett enhetligt tillvägagångssätt och under samma tidsperiod, för samtliga myndighetskontor/enheter. Egenkontrollerna sker genom aktgranskning. Syftet är att skapa enhetliga och mellan enheterna jämförbara egenkontroller. 5
Tre gemensamma egenkontrollsområden för området rättssäkerhet bestäms för myndighetsutövningen inom hela SNF: Delaktighet: framgår det av dokumentation att den enskilde varit delaktig i genomförd behovsutredning. Kommunicering: framgår det av dokumentation att beslutsunderlag kommunicerats med part. Skäliga utredningstider: i förhållande till skyndsamt genomförande/skälig tidsåtgång. Värdegrundsarbete Den nationella satsningen avseende värdegrundsarbetet för äldreomsorgen upphörde. Sociala nämndernas förvaltning har med hjälp av erhållna prestationsmedel kunnat fortsätta arbeta med frågan även under. En heldagsutbildning i värdegrundsarbetet har erbjudits till all legitimerad personal vid åtta tillfällen under april och maj. För detta arbete har företaget STQM anlitats. Värdighetsgarantierna som fastställts av äldrenämnden är delvis under revidering. Mobil dokumentation Pilotprojekten inom mobil dokumentation/mobilt arbetssätt avslutades vid årsskiftet - och en utvärdering har genomförts av Konsult och service, statistik och utredning. Den visar att mobil dokumentation, med viss utveckling, definitivt är något som Västerås och dess invånare kommer ha nytta av framöver. Förslag är att se till att de tekniska delarna fungerar samt fokusera på utbildning, tydligare styrning och ett mer involverat ledarskap. Ytterligare en erfarenhet som kan dras av pilotprojekten är att test bör ske i stabila organisationer. Fas två i projektet, implementering av mobilt arbetssätt för legitimerad personal samt pilotprojekt avseende elektronisk signering, är under planering och beräknas komma igång efter sommaren. Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Den nationella satsningen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre avslutades, men arbetet kommer att fortsätta utvecklas med stöd från sociala nämndernas förvaltnings projektledare även under. Ett antal olika förbättringsområden är identifierade och fokus kommer att läggas på att ge stöd och utbildning där det bäst behövs. Redovisning kommer att ske tertialvis vad gäller process och resultat i kvalitetsregistren. En arbetsgrupp, gemensam med landstinget, kommer att arbeta vidare med samverkansfrågor kring målgruppen äldre. Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd (MKHV) Västerås stad har tillsammans med Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola sedan 2009 bedrivit ett gemensamt utvecklingsprojekt, Samhällskontraktet. Vid halvårsskiftet anslöt Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland. Syftet är att stödja kompetensutveckling, forskning, verksamhetsförlagd utbildning mm inom de två landstingen och de två kommunernas samlade socialtjänst och vård och omsorg. Samverkan resulterade bland annat i att nämnden från 2013 till 2017 ger medel motsvarande 50 procent doktorandtjänst för forskning på Information- och kommunikationsteknik i äldres och deras anhörigas dagliga liv. Det vi kan se hittills är att fler projekt och arbeten sker under nämndens försorg så att säga och de kan dra nytta 6
av varandra. Det gäller doktorandprojektet, stödfunktionens arbete för e-hemtjänst och deras kommande arbete med Delta på distans- men teknik och projektet uppföljning biståndsbeslut. Doktoranden intervjuar f n ett antal personer med e-hemtjänst och deras anhöriga och biståndshandläggare. Ekonomi Gemensamt Nettokostnad, mnkr Bokslut Utfall 4 mån Budget Prognos Avvikelse Politisk verksamhet/nämnd 1,2 0,5 1,4 1,4 0,0 Ledning/myndighetsutövning 40,7 15,0 43,7 43,7 0,0 Prestationsersättning 25,1 3,9 6,9 6,9 0,0 IT-stöd 5,8 1,6 3,8 3,8 0,0 Utvecklingsmedel 1,3 0,2 1,0 0,7 0,3 Samordning/samverkan 0,8 0,6 0,9 0,9 0,0 Föreningsbidrag 2,1 2,1 2,7 2,7 0,0 Lokalanpassning 3,6 1,4 2,5 2,5 0,0 Totalt gemensamt 80,7 25,4 63,0 62,6 0,3 Inga avvikelser av vikt mot budgeten befaras. Budgetramomföring IT-stöd och Kontaktscenter Vid årsskiftet / genomfördes en budgetramöverföring mellan nämnden för personer med funktionsnedsättning till äldrenämnden som förutom hemtjänst/boendestöd avsåg kostnader för IT-stöd samt Kontaktcenter. Omfördelning av budgetramar, mnkr (minustecken = minskning) ÄN NF Fördelning kostnad IT-stöd (ÄN 65 % NF 35 %) -2,0 2,0 Fördelning kostnad Kontaktcenter (ÄN 84 % NF 16%) -0,7 0,7 Summa -2,7 2,7 7
Förebyggande insatser/socialt nätverk Verksamhetsområdet omfattar icke lagstadgad verksamhet och som och inte kräver biståndsbeslut. Här återfinns mötesplatser, social dagverksamhet, stöd till anhöriga som vårdar en närstående, fixartjänster, restauranger och informationsinsatser. Mål Mål: Personer som fyller 75 år under året och inte har insatser, utöver trygghetslarm, erbjuds ett förebyggande hembesök Alla 75- åringar erbjuds förebyggande hembesök Andelen 75- åringar som har fått ett förebyggande hembesök ökar (tackat ja till besök) 100 % 100 % 33 % 60 % Mål: Mötesplatserna erbjuder ett varierat, kreativt och trivsamt utbud för alla Andelen personer som är nöjda med utbudet ökar Andelen personer som uppger att de kan påverka innehållet ökar 64 % 64 % --- 81 % Mål: Personer med behov av dagverksamhet erbjuds detta Åtagande Utveckla metoder för att motivera dagverksamhet Mål: Personer som vårdar närstående i hemmet erbjuds information om tillgängligt stöd Andelen personer som är nöjda med informationen ökar 64 % 81 % Andelen personer som är nöjda med stödet ökar 72 % 81 % Andelen personer som anser att deras synpunkter och kunskaper tas tillvara 78 % 91 % ökar Åtagande Utveckla metoder för att nå fler som vårdar närstående i hemmet -- Utveckla stödet till barn och ungdom vilka har föräldrar yngre än 65 år med demenssjukdom -- 8
Ekonomi Förebyggande vht/socialt nätverk Nettokostnad, mnkr Bokslut Utfall 4 mån Budget Prognos Avvikelse Restaurang 9,5 3,2 9,6 9,6 0,0 Mötesplats 21,7 7,5 22,6 22,6 0,0 Totalt 31,2 10,7 32,3 32,2 0,0 Inga avvikelser mot budgeten befaras. Analys För närvarande pågår ett arbete med översyn av äldrenämndens riktlinjer med anledning av nämndens kraftigt ökade beviljade och utförda timmar inom hemtjänst och därmed ökade kostnader. Nämndens riktlinjer medger omfattande insatser inom hemtjänst och andra stödjande delar för personer i ordinärt boende. Skärpta riktlinjer kan föranleda ett ökat intresse för mötesplatser och social dagverksamhet. Det kan medföra att någon eller några mötesplatser kan behöva riktas att, utöver den traditionella målgruppen, också kunna ge praktiskt stöd till personer med fysiskt nedsatt funktionsförmåga under deras besök på mötesplatsen. Stöd i ordinärt boende Med stöd i ordinärt boende avses här de insatser som är biståndsbedömda och finns inom nämndens riktlinjer. Omkring 2300 personer har beslut om någon form av insats. Antalet leverantörer av hemtjänst etc. är för närvarande 15 (inkl. kommunal och privat utförare). Mål Andelen nöjda med antalet personal de får stöd av ökar Andelen nöjda med möjlighet till utevistelse ökar Andelen nöjda med stödet och hjälpen i sin helhet ökar Andelen som vet att de har en kontaktman ökar Andelen som vet att de har en genomförandeplan ökar Mål: Insatserna motsvarar den enskildes behov 81 % 89 % 78 % 83 % 91 % 96 % 71 % 94 % 63 % 85 % 9
Mål: Trygghet i samband med genomförande av insatser Andelen mycket trygga personer ökar 57 % 83 % Mål: De som har insatser med mat och måltider erbjuds god och vällagad mat Andelen nöjda med maten ökar 79 % 95 % Åtagande Mål: Respektfullt bemötande och delaktighet vid genomförande av insatser Andelen mycket nöjda med personalens bemötande ökar Andelen mycket nöjda med delaktigheten ökar Åtagande 63 % 70 % 58 % 67 % Underlätta att föra fram synpunkter och klagomål Informera sakligt och objektivt om hemtjänstval Verksamhet Översyn av riktlinjer För närvarande pågår ett arbete med en översyn av äldrenämndens riktlinjer med anledning av nämndens, sedan flera år tillbaka, kraftigt ökade kostnader för hemtjänst. Där finns några delar med stor inverkan på volymernas omfattning och nämndens kostnader; brukarinflytande, kvarboende, insatsers omfattning och samtidigt pågående insatser. Väsentligt är avvägningen mellan att tillgodose individens behov av tillsyn och kraven på trygghet och säkerhet i det ordinära boendet, kontra kommunens kostnad för att tillhandahålla insatserna i särskilt boende. Hemtjänst kan kombineras med andra insatser, ex. dagverksamhet och växelvård, vilket gör det angeläget se till nämndens totala kostnader för insatser för personer i ordinärt boende. Kostnader för hemsjukvård är ytterligare en del att räkna in i kommunens sammantagna kostnader för insatser i ordinärt boende. En första beredning inför beslut om reviderade riktlinjer hölls vid äldrenämndens sammanträde i april. Ytterligare en beredning görs i maj och beslut om riktlinjerna beräknas att bli fattat i juni och augusti. Tillämpningen av de reviderade riktlinjerna gäller alla nya ansökningar om bistånd. Tidigare gynnande beslut kan dock inte ändras, såvida inte förändringar har skett och som har legat till grund vid tidigare bedömning, vilket då är skäl för omprövning. 10
Översyn av ersättnings- och avgiftsmodell Det pågår en översyn av ersättnings- och avgiftsmodellen. Inriktningen är att eventuella förändringar ska gälla fr o m 1 januari 2016. Översyn av modell för biståndsbedömning och uppföljning - ÄBIC och IBS Äldres behov i centrum (ÄBIC) är ett sätt att biståndsbedömda och följa upp besluten efter nationell klassificering och struktur. En planering för att uppskatta de personella insatserna för såväl inom förvaltningen som för utförarna avses att bli gjorda under. ÄBIC ligger i linje med modellen kallad Individuell Behovsanpassad Segmentering (IBS) som Nordic Healthcare Group (NHG) lyfte fram i samband med deras genomlysning () av nämndens kostnader för hemtjänst och biståndsbedömning. Modellen är ett sätt att bevilja tid för insatser. IBS är en matris med två parametrar: antal besök per vecka, antal insatser per besök. Med högre besöksfrekvens blir besökstiden kortare och detsamma gäller för insatser. Ju fler insatser per besök, desto kortare genomsnittlig utförd tid per insats Nämndens nuvarande modell för att bevilja tid, bygger på schabloner och gör att tid byggs på vartefter insatser beviljas. I början av året fick nämnden en redogörelse om IBS. Ett införande av modellen görs med fördel parallellt med nämndens reviderade riktlinjer. Tillvägagångssättet att bedöma behov av- och bevilja hemtjänstinsatser är idag detsamma för ordinärt boende som det är för särskilt boende. Det kan finnas skäl att se över om modellen ska vara densamma, eftersom särskilt boende redan har krav på att ex. erbjuda aktiviteter och måltider. Personer boende på servicehus har biståndsbeslut om just servicehus. Finns behov av hemtjänst, fattas beslut även om det och insatserna utförs av utföraren i servicehuset. Det hemtjänstbeslutet fattas på samma bedömningsgrunder som vid ordinärt boende. Motsvarande gäller personer som har valt att flytta med sin make/maka till ett särskilt boende, s.k. medboende. Uppföljning biståndsbeslut Projektet startade hösten 2013 och pågår t.o.m. september. Projektet syftar dels till att dämpa kostnaderna för hemtjänst, dels att hitta en metodik för handläggning och uppföljning av biståndsbeslut utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt och dels att öka användandet av e-hemtjänst. Utifrån projektet uppföljning av biståndsbeslut, kan konstateras att de största effektiviseringarna görs vid tidiga uppföljningar av biståndsbeslut till personer som har skrivits ut från vårdinstans. Uppföljning har hittills gjorts 5-7 veckor efter utskrivning följt av en ytterligare uppföljning efter tre månader. Projektet ser att en första uppföljning bör ske redan efter 3-5 veckor efter utskrivning från vårdinstans. 11
Arbetet med att utveckla en uppföljningsmetodik är pågående och projektets bedömning är hittills att viktiga delar för metodiken gäller dels tidpunkten när uppföljning görs, dels bedömningen av den enskildes förmågor. I projektet pågår också arbetet med utvecklande av en metodik för handläggning. En arbetsterapeut har ingått i projektet och har tillfört viktiga kunskaper om det rehabiliterande förhållningssättet i samband med handläggning och uppföljning. Under våren har Mälardalens högskola genomfört intervjuer med biståndshandläggarna och är ett led i projektets arbete med att forma nämnda metodik. Projektet står för en övervägande del av de beviljade besluten för e-hemtjänst. Projeten med uppföljningar har hittills, under projekttiden, genererat en nettobesparing motsvarande cirka 2,6 mnkr. e-hemtjänst Stödfunktionen för e-hemtjänst är länken mellan biståndsenheten, den enskilde och utförarna. Ett informations- och utvecklingsarbete pågår för att öka kännedomen och kunskapen om att bedöma, verkställa och få insatser med hjälp av e-hemtjänst. Målet för är att öka antalet aktiva användare av e-hemtjänst till 300 st. vid årsskiftet /2016. Under året har stödfunktionen hållit månadsvisa tema-möten om e- hemtjänst på biståndsenheten, för att öka kunskapen om e-hemtjänst och öka andelen biståndsbeslut med e-hemtjänst. I april fanns 93 användare av e-hemtjänst, varav 28 var Arctic Touch (bildtelefon) och 65 nattkamera. Orsakerna till att antalet aktiva användare varierar är de samma som vid övrig hemtjänst, dvs. att personer blir friskare och behöver få eller inga insatser, flyttar in på särskilt boende eller avlider. Nyckelfri vård och omsorg en av en förstudie av nyckelfri vård och omsorg presenterades för nämnden i maj, då beslut fattades att se över de ekonomiska förutsättningarna och ta fram en kravspecifikation för upphandling av digitala lås, installation och support. Arbetet har pågått under hösten och våren och en slutrapport beräknas vara klar på försommaren, där ytterligare viktiga aspekter är kostnader vid ett införande, drift av systemet och fördelningen av nettoeffekten mellan nämnden och utförarna. Digitala trygghetslarm En övergång från analoga larm till digitala, ska vara genomförd i slutet av 2016. För närvarande pågår ett arbete inför en upphandling, en process som beräknas vara klar under hösten. I samband med övergången till digitala larm övertar kommunen ansvaret för kostnader för kommunikationen mellan larm och larmcentral från den enskilde. Äldres möjlighet att äta lunch i skolan Under genomfördes ett försök att låta äldre äta lunch i ett par av stadens skolor (Lövängsskolan i Barkarö och Irstaskolan). Utvärderingen visade positiva resultat varpå nämnden i september beslutade att överlämna ärendet till Kommunstyrelsen för vidare hantering i ärendet. I mars beslutade KS att grundskolenämnden skulle ges i uppdrag att ge äldre möjlighet att fortsättningsvis äta lunch i skolrestaurangen på 12
grundskolan och gymnasiet där så är möjligt. Under projektets period, innebar besöksfrekvensen inte merarbete för skolans personal. Skulle däremot frekvensen och antalet lunchgäster öka markant, kan det innebära behov av ökade resurser till skolan. Bostadsanpassningsbidrag Fastighetskontoret administrerar bostadsanpassningsbidragen (BAB) på uppdrag av nämnden. Servicepartner har på uppdrag av nämnden påbörjat en utredning gällande BAB-handläggarnas organisatoriska tillhörighet. BAB-handläggarna har även identifierat ett antal artiklar/hjälpmedel som om de vore förskrivningsbara helt eller delvis skulle kunna ersätta behovet av bostadsanpassning. Detta skulle innebära ett bättre nyttjande av skattemedel då hjälpmedlen skulle återanvändas när behoven hos den enskilde inte längre kvarstår. Kontakt har tagits med Hjälpmedelcentrum gällande att utreda möjligheten att få in föreslagna artiklar/hjälpmedel i det förskrivningsbara sortimentet. Korttidsboende Under tertial 1 har 10 nya korttidsplatser med somatisk inriktning öppnat. Trots detta har ett fortsatt högt tryck på korttidsplatserna observerats. Ökningen beror främst på ett ökat antal personer som efter utskrivning från slutenvården behöver korttidsplats. Störst brist har det varit på korttidsplatser för rehabilitering samt korttidsplatser för personer med demenssjukdom. Ekonomi Ordinärt boende Nettokostnad, mnkr Bokslut Utfall 4 mån Budget Prognos Avvikelse Hemtjänst 367,8 147,5 416,9 452,8-35,9 Hemsjukvård 30,3 11,3 30,3 33,7-3,4 Korttidsvård/korttidsvistelse 97,6 36,3 106,7 106,4 0,2 Dagverksamhet 6,2 2,1 6,5 6,4 0,1 Avlösarservice 0,1 0,0 0,4 0,2 0,1 Utskrivningsklara patienter 1,0 1,8 0,7 2,5-1,8 Bostadsanpassningsbidrag 21,4 6,6 19,7 19,7 0,0 Totalt 524,5 205,6 581,2 621,9-40,6 Vid årsskiftet / genomfördes en budgetramöverföring från nämnden för personer med funktionsnedsättning till äldrenämnden. Den största delen av överföringen avsåg hemtjänst/boendestöd. Därför är beloppen avseende hemtjänst ovan inte jämförbara mellan och. 13
Budgetramförändring med anledning av ny ansvarsindelning för hemtjänst, boendestöd m m ÄN NF Ersättning till leverantörer inom LOV 52,0-52,0 Månadsbidrag 0,1-0,1 Trygghetslarm 0,6-0,6 Avgiftsintäkter -2,5 2,5 Summa 50,2-50,2 Analys Hemtjänst Prognosen för visar ett underskott för hemtjänsten med 35,9 mnkr. Prognosen bygger på att volymökningen avstannar under resten av året. Om antalet utförda timmar under resten av året ökar så kommer underskottet att bli ännu större. Vid årsskiftet förändrades ansvarsuppdelningen för hemtjänst och boendestöd mellan äldrenämnden och nämnden för personer med funktionsnedsättning. Fr o m ansvarar äldrenämnden för all hemtjänst och nämnden för funktionshindrade för allt boendestöd. Tidigare gick gränsen vid de enskildas ålder. ÄN: 65 år och äldre, NF: upp till 65 år. en försvårar en analys bakåt i tiden både när det gäller volymuppgifter som ekonomiskt utfall. En tillbakablick för målgruppen visar en demografisk utveckling på 2 procent per år mellan åren 2011-. Under samma period har de utföra timmarna ökat med 8 procent. Sedan valfriheten inom hemtjänsten infördes har nettokostnaden ökat med 181,5 mnkr eller 97 procent, d.v.s. nästan en fördubbling på sex år. Diagrammet nedan visar nettokostnaden under perioden 2003- utifrån den ansvarsuppdelningen mellan nämnderna som gällde t o m. 400,0 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Nettokostnad hemtjänst ordinärt boende, mnkr 190,8 174,0 191,0 194,4 203,5 186,3 206,6 367,8 321,8 340,0 285,1 257,5 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 14
Centrala delar för hemtjänstens volymer och därmed kostnader är nämndens ambitionsnivå. Dit räknas vilka insatser som beviljas, omfattningen av dem, kombinationerna av pågående insatser, vidden för kvarboende, graden brukarinflytande och avgiftsbelagda insatser eller ej. Det är av stor vikt att avväga riktlinjerna mellan att å ena sidan tillgodose individens behov av tillsyn och kraven på trygghet och säkerhet i det ordinära boendet och å andra sidan kommunens kostnad för att tillhandahålla de insatserna. Hemsjukvård Hemsjukvården togs över från landstinget 1 september 2012 och har volymmässigt legat relativt stabilt. En orsak till detta har varit bristen på personal, framför allt på sjuksköterskor. Under hösten har dock ett trendbrott skett och nu ligger utförda timmar på en nivå som är cirka 20 procent över föregående år. Då det fortfarande är stor brist på sjuksköterskor så skulle en förklaring ändå kunna vara att hemsjukvården har fått till en bättre struktur i sin organisation. 8000 7000 6000 Hemsjukvård, utförda timmar 5000 4000 3000 2000 2012 2013 1000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Utskrivningsklara patienter Antalet utskrivningsklara patienter har under årets första fyra månader varit ovanligt många och därmed har kostnaden överstigit budgeten. Helårsprognosen pekar på ett underskott om 1,8 mnkr. Ökningen av antalet utskrivningsklara patienter skedde främst i början av året. Detta berodde på ett ökat inflöde till Västmanlands sjukhus Västerås under samma period. Det ökade inflödet ledde till att behovet av samordnade planerade utskrivningar under perioden dubblerades. Till följd av den ökade belastningen skedde planeringarna i ett senare skede än tidigare vilket resulterade i att antalet ärenden där betalningsansvaret inträdde ökade markant. Läget har nu stabiliserats men utskrivningsklara patienter förekommer fortfarande främst till följd av brist på korttidsplatser. 15
Särskilda boenden I Västerås är särskilt boende ett samlingsbegrepp för 687 lägenheter i servicehus, 515 i gruppboende och 491 i ålderdomshem. Nämnden erbjuder särskilt boende när den enskildes behov inte kan tillgodoses på annat sätt eller när hemtjänstinsatserna är omfattande under en större del av dygnet. Mål Mål: Personer som bor i särskilt boende erbjuds en meningsfull tillvaro Andelen nöjda med aktivitetsutbudet ökar 68 % 88 % Andelen nöjda med möjlighet till social samvaro ökar 71 % 81 % Andelen nöjda med boendemiljön ökar 90 % 91 % Andelen nöjda med måltidsmiljön ökar 78 % 95 % Mål: Insatserna motsvarar den enskildes behov Andelen nöjda med antalet personal de får stöd av ökar Andelen nöjda med möjlighet till utevistelse ökar Andelen nöjda med stödet och hjälpen i sin helhet ökar Andelen som vet att de har en kontaktman ökar Andelen som vet att de har en genomförandeplan ökar 80 % 89 % 70 % 83 % 90 % 96 % 85 % 94 % 57 % 85 % Mål: Trygghet i samband med genomförande av insatser Andelen mycket trygga personer ökar 54 % 83 % Mål: De som har insatser med mat och måltider erbjuds god och vällagad mat Andelen nöjda med maten ökar 74 % 95 % 16
Mål: Respektfullt bemötande och delaktighet vid genomförande av insatser Andelen mycket nöjda med personalens bemötande ökar 58 % 70 % Andelen mycket nöjda med delaktigheten ökar 51 % 67 % Åtagande Underlätta att föra fram synpunkter och klagomål Verksamhet Inflyttning i det nya äldreboendet, Hälleborg, skedde i etapper under december mars. Totalt finns 120 lägenheter, av vilka nu 100 har öppnat, fördelat på gruppboende, ålderdomshem och 20 korttidsplatser. Äldrenämnden har beslutat avvakta med att öppna de återstående 20 lägenheterna, 2 hemvister, till 2016. I samband med att Hälleborg stod klart avvecklades Pettersberg, Treklangen och tillfälliga platser på Gryta. Nettotillskottet blev drygt 30 platser, då är de sista 20 lägenheterna ej medräknade. Installation av WiFi (trådlösa nätverk) i särskilda boenden pågår. En stor del av äldreboendena har fullständig installation, d v s trådlöst nätverk i hela huset, några enheter har trådlösa nätverk i gemensamhetsutrymme. Under stoppas fortsatta installationer av besparingsskäl. Ambitionen är att under 2016 kunna fortsätta utbyggnaden. Trådlösa nätverk kommer att möjliggöra byte till moderna och effektiva larm, men även ge förutsättningar att effektivisera och säkra vården och omsorgen. Ett arbete pågår för att kunna byta ut gamla trygghetslarm i särskilda boenden. Planeringen var att under första delen av kunna testa några olika larm för att sedan göra en stor upphandling och planera för utbyte av larm under de närmaste åren. Det har ej varit möjligt att fullfölja denna planering med test. Upphandling kommer att ske efter sommaren. Detta fördröjer det planerade utbytet av larm. Troligen kommer det ej att kunna starta förrän i slutet av. Samordningsvinster har framkommit i projekten Framtidens trädgårdar och Välfärdsteknologi på äldreboenden. Mer användning av teknik innebär nya möjligheter för att ta tillvara detta, måste arbetsmetoderna utvecklas. Teknik löser inte allt utan är en stödfunktion för att medverka till en ökad självständighet för den enskilde. Genom de förändringar som hittills genomförts ses tydliga förbättringar för de boendes situation. Rörligheten i hela huset är större och flera personer går självständigt ut. Att minska begränsande åtgärder i boendemiljön så som låsta och stängda dörrar ses som en av förutsättningarna för att kunna öka självständig utomhusvistelse för personer som bor på ett gruppboende. De båda projekten har sett en stor vinst i att kunna ha gemensamma möten med personal och anhöriga under projekten. Riktlinjerna för bistånd reviderades för att förbättra möjligheterna för dem som är 90 år och äldre att få beviljat särskilt boende i servicehus. De riktlinjer som nu gäller är generösa i förhållande till lagstiftning och rättspraxis. Statistiken visar att förändringen inneburit att fler personer 90 år och äldre beviljats särskilt boende. Antalet personer 90 17
år och äldre utan hemtjänst/omvårdnadsinsatser, vilket är ett kriterium för att beviljas särskilt boende, har ökat med 30 personer sedan riktlinjerna ändrades. Vinnova har beviljat bidrag till ett projekt INNOVERSUM INNOVvationsfrämjande modell för ERSättning, Uppföljning och Målstyrning inom vård- och omsorg. Projektet pågår sedan maj och ska resultera i en ny ersättningsmodell för direktbeställda särskilda boenden inom egenregin. Projektet skulle avslutas i maj men har nu förlängts till september. Möjlighet kommer därefter att finnas söka ytterligare medel för att kunna testa en ersättningsmodell i praktiken. Ekonomi Särskilda boenden Nettokostnad, mnkr Bokslut Utfall 4 mån Budget Prognos Avvikelse Servicehus 174,8 60,1 173,8 178,0-4,2 Demensgruppboende 224,3 81,9 245,9 246,6-0,6 Ålderdomshem 203,6 73,3 217,6 217,4 0,2 Rehabilitering 0,3 0,1 0,3 0,3 0,0 Bostadsanpassningsbidrag 0,3 0,1 0,2 0,2 0,0 Tekniska hjälpmedel -0,2-0,4-0,4 0,4 Totalt 603,0 215,1 637,7 642,0-4,3 Analys Servicehusen drivs i huvudsak av egenregin. Ersättningen till egenregin utgår enligt en särskild modell. Dels får utföraren en fast ersättning per lägenhet, dels en rörlig ersättning för utförda hemtjänsttimmar. I budgeten för servicehus finns inget utrymme för någon volymökning. Utfallet för årets första fyra månader visar att antalet utförda timmar ligger cirka 2,5 procent högre än motsvarande period förra året. Ökningen har sin grund i att det genomsnittliga antalet beviljade timmar ökat under samma period. Antalet tomma platser är få och har varit det under och under årets första fyra månader. Om volymökningstakten avseende utförda timmar inte ökar under resten av året så bedöms budgetunderskottet för servicehusen bli 4,2 mnkr. 18
Verksamhetsmått Särskilda boenden 2012 2013 Servicehus 702 687 687 Ålderdomshem 465 465 465 Gruppboenden 469 487 501 Korttid 129 129 129 Totalt 1750 1768 1782 19
ÄLDRENÄMNDEN Bilaga 1 Delårsrapport -04-30 Bokslut Periodens utfall Periodens utfall Budget Prognos -04-30 -04-30 kostnader intäkter kostnader intäkter kostnader intäkter kostnader intäkter kostnader intäkter Gemensamt 84 316 3 628 27 498 451 26 129 738 64 246 1 295 64 432 1 800 Politisk verksamhet 1 206 385 471 1 448 1 400 Ledning/myndighetsutövning 41 038 297 12 959 15 247 232 43 732 44 232 500 Prestationsersättn tilläggsbudg 26 692 1 552 7 303 3 933 6 900 6 900 IT-stöd 7 483 1 682 3 451 451 2 113 506 5 068 1 295 5 100 1 300 Utvecklingsmedel 1 415 97 43 236 990 700 Samordning/samverkan 798 566 627 900 900 Föreningsbidrag 2 093 1 606 2 112 2 708 2 700 Lokalanpassning 3 591 1 185 1 390 2 500 2 500 Stöd i ordinärt boende 577 810 53 348 185 118 17 123 225 282 19 656 638 568 57 360 680 800 58 950 Hemtjänst /boendestöd 1) 413 248 45 482 130 560 14 583 164 887 17 360 467 727 50 800 504 800 52 000 Hemsjukvård 31 705 1 394 9 777 370 11 689 369 31 600 1 300 35 000 1 300 Korttidsvård/korttidsvistelse 103 412 5 773 34 491 1 955 37 996 1 671 111 450 4 760 111 450 5 000 Dagverksamhet 6 735 529 2 258 161 2 278 191 7 001 500 7 000 550 Avlösarservice 309 160 176 54 62 65 350 350 100 Utskrivningsklara patienter 1 029 10 54 1 790 700 2 500 Bostadsanpassningsbidrag 21 372 7 802 6 580 19 740 19 700 Särskilda boenden 664 900 61 937 219 241 20 137 237 570 22 481 706 183 68 500 709 960 67 950 Servicehus 186 155 11 401 61 356 3 732 64 056 3 919 185 888 12 100 190 000 12 000 Demensgruppboende 249 962 25 653 82 123 8 278 90 741 8 853 274 654 28 800 274 000 27 500 Ålderdomshem 228 220 24 663 75 596 7 907 82 621 9 357 245 185 27 600 245 500 28 100 Rehabilitering 251 84 85 256 260 Bostadsanpassningsbidrag 312 82 67 200 200 Tekniska hjälpmedel 220 220 352 350 Socialt nätverk/förebygg. v 31 296 77 10 658 25 10 736 36 32 258 0 32 250 100 Restaurang 9 570 41 3 201 14 3 224 18 9 637 9 650 50 Mötesplats 21 726 36 7 457 11 7 512 18 22 621 22 600 50 Statliga projektmedel 9 129 9 129 2 362 2 362 1 662 1 662 5 000 5 000 Felkonterat -3 24 Summa kostnader och intä 1 367 451 128 119 444 874 40 098 501 403 44 573 1 441 255 127 155 1 492 442 133 800 Nettokostnad 1 239 332 404 776 456 830 1 314 100 1 358 642 AVVIKELSE MOT BUDGET -44 155-44 542 1) ansvarade ÄN för personer över 65 år och NF för personer under 65 år avseende. Fr o m ansvarar ÄN för hemtjänst (oavsett ålder) och NF för boendestöd (oavsett ålder).