LUNCHBILD 2010 En sammanställning av yrkesverksamma svenskars lunchvanor sedan 2003
Förord Lunchbild 2010 målar upp en bild av den svenska lunchen. Var, hur och vad vi äter samt vilka effekter det får för vårt välmående. Sverige har en stark lunchkultur. Det är talande att Sverige är ett av få länder i världen där restauranger serverar dagens lunch. Samtidigt visar Lunchbild 2010 hur den svenska lunchen har förändrats. Lunchpauserna har blivit kortare och allt fler blir mindre nöjda med lunchen som helhet. Lunchbild 2010 pekar på behovet av förbättringar för att återigen stärka arbetslunchen. I ett allt stressigare arbetsliv, där färre personer ska göra mer jobb, är lunchpausen ett vitalt instrument för att skapa sundare, nöjdare och i slutändan effektivare arbetstagare.
Lunchbild 2010 Lunchen är viktig. Lunchen är tid för avkoppling, näring och gemenskap - väsentliga ingredienser i ett hälsosamt arbetsliv. Sedan 2003 har Lunchfrämjandet löpande genomfört undersökningar om yrkesverksamma svenskars lunchvanor. Lunchbild 2010 sammanfattar den kunskap som finns och ger en heltäckande bild av den svenska arbetslunchen.
Dagens viktigaste måltid Länge har frukosten betraktats som dagens viktigaste måltid. I en undersökning från 2007 kunde Lunchfrämjandet konstatera att lunchen seglade upp som dagens viktigaste måltid. Hela 87 procent svarade lunchen. Tronskiftet har stor betydelse. Det innebär att dagens viktigaste måltid för första gången går att påverka. I motsats till frukosten är lunchen en måltid som intas i det allmänna. Och därmed finns det - genom regler, lagar och skatter, - stor chans att påverka lunchbeteendet. FRUKOST 12% 6% 82% LUNCH 6% 7% 87% MIDDAG 9% 16% 75% 0% 20% 40% 60% 80% 100% OVIKTIGT VARKEN ELLER VIKTIGT
Lunchpausen blir allt kortare Samtidigt som lunchen anses vara dagens viktigaste mål krymper lunchpauserna. 2009 tog fler än varannan svensk kortare lunch än 30 minuter. De allt kortare lunchpauserna är vanligast bland kvinnor. Det senaste året säger var fjärde kvinna att de har kortat sin lunch något eller mycket. Tidsbrist, arbetsbelastning och en önskan att korta arbetsdagen har resulterat i att kvinnor i högre utsträckning än män tar kortare lunchpauser. Trenden är inte lika tydlig bland män. Kortare lunchpauser får konsekvenser. Det gäller självklarheter som mindre tid till återhämtning men även sådant som den sociala samvaron på arbetsplatsen. Undersökningar visar att personer med kortare lunchpauser i större utsträckning äter ensamma. Dessutom är personer med kortaste lunchtiden de som är mest missnöjda med lunchpausen som helhet.
Var lunchar vi? Sverige är matlådans förlovade land. Tittar vi på Sverige som helhet är medhavd mat i lunchrummet det vanligaste sättet att luncha på svenska arbetsplatser. Bara de senaste två åren har matlådan ökat med 10 procent. 2009 uppgav nära hälften av svenska yrkesverksamma kvinnor att de äter medhavd hemlagad lunch i lunchrummet. Detta har varit kvinnornas revir, men de senaste två åren har männen plötsligt börjat komma dit. De frekventa (3-5 dagar/vecka) manliga lunchrumsanvändarna ökade kraftigt mellan 2007 och 2009 med över 75 procent upp till nära 40 procent. Hemlagad mat är vanligast i matlådan. Lunchfrämjandets undersökningar visar inte på någon stark förändring genom åren vad gäller trenden om hämtmat från livsmedelsbutiken. Sedan 2003 har andelen personer som regelmässigt hämtar mat från restaurang eller butik legat ganska stadigt kring 5 procent. Vad gäller restaurangbesök går dubbelt så många män som kvinnor regelbundet på lunchrestaurang. Ett skäl till skillnaderna är priset. Många som tar med sig mat hemifrån menar att de gör det av ekonomiska skäl. Alternativen som finns på lunchrestaurangerna upplevs inte som prisvärda i förhållande till vad de erbjuder. Ska man säga något om siffrorna förefaller kvinnor i högre utsträckning vara mer prismedvetna än män. Den tesen stärks av att snittkostnaden för lunch på restaurang skiljer sig mellan män och kvinnor. Där kvinnor i snitt lägger 50 kronor på lunch per dag när de går ut och äter uppger män en snittkostnad på 66 kronor.
Var vi äter har betydelse för vårt välmående Var vi äter har betydelse för hur nöjda vi är med lunchen. Skälet är att platsen i stor utsträckning påverkar hur lång lunch vi tar. Och ju längre lunchpausen är desto nöjdare är vi generellt med lunchen som helhet. Vi kan ta matlådan som exempel. Lunchfrämjandets undersökningar visar att personer som tar med sig mat till jobbet generellt tar kortare lunchraster än de som äter på restaurang. Dessutom tenderar personer med matlåda att äta ensamma oftare än personer som går ut på lunchen. Sammantaget gör det att personer som oftast äter medhavd mat också är de som är mest missnöjda med sin lunchpaus. I motsats har de som äter på restaurang längst lunchpaus. I våra undersökningar är dessa personer också de som överlag är mest nöjda med sina luncher. I jakten på den perfekta lunchen förefaller valet av plats spela en roll.
Priset på lunchen kan påverka beteenden Sverige är ett matkonservativt land, d.v.s. vi äter efter invanda mönster. Smak, lukt och att matstället ligger nära jobbet styr till stor del vad och var vi äter. Samtidigt pekar våra undersökningar på att det finns sätt att ändra personers matvanor. Men det krävs starka incitament. Ett sådant är priset. Ett exempel är valet av nyttiga luncher. Nyttiga luncher äts idag till största del av kvinnor. Med en medveten satsning på lägre priser på hälsosamma alternativ skulle många fler lockas, män som kvinnor, att överväga nyttigare alternativ. Undersökningarna visar att en stor majoritet yrkesverksamma svenskar regelbundet skulle välja nyttigare luncher om priset var lägre än snittet. Vid en prissänkning på 25 procent på snittpriset skulle hela 83 procent av svenska lunchätare regelmässigt välja det nyttigare alternativet. Förändrat beteende kring lunchen får även konsekvenser för resten dagen. Undersökningar visar att personer som äter nyttigare mat till lunch får nyttigare matvanor överlag. Det gäller framförallt kvinnorna. En välbalanserad lunch får var tredje kvinna att äta nyttigare till middag. Väldigt få kompenserar en nyttig lunch med en onyttig middag. Det pekar på att priset är ett kraftfullt verktyg för att uppnå förändringar inte bara för lunchpausen utan för hela livsstilen. 100% 80% 60% 40% 20% 0% 0% -10kr -20% -30% -40% -50% Så här ökar antalet personer som skulle välja nyttiga luncher regelbundet om priset sänktes
Om Lunchfrämjandets undersökningar 2003 Lunchvaneundersökningen 2003 genomfördes i form av telefonintervjuer av TEMO:s telefonomnibus. 518 intervjuer genomfördes med yrkesverksamma i åldern 20-60 år. 2004 Fem svenska lunchtyper är en klusteranalys av undersökningen från 2003 som utfördes av LUI. 2005 Lunchvaneundersökningen 2005 genomfördes av Synovate. Undersökningen gjordes som en enkät inom ramen för LUIs webbpanel. 513 intervjuer bland yrkesverksamma män och kvinnor i åldern 20-60 år. 2007 Lunchvaneundersökningen 2007 genomfördes av Synovate som en webbundersökning med ett rikstäckande urval. 500 intervjuer bland yrkesverksamma män och kvinnor i åldern 20-60 år. Undersökningen genomfördes i maj 2007. 2008 Män i riskzonen 2008 är en klusteranalys gjord av Synovate där fyra olika lunchtyper togs fram ur undersökningen från 2007. 2009 Lunchvaneundersökningen 2009 är en rikstäckande telefonundersökning genomförd av Synovate Direkt. 570 intervjuer bland yrkesverksamma män och kvinnor i åldern 20-60 år. Undersökningen genomfördes i december 2009.
Om Lunchfrämjandet Lunchfrämjandet är en politiskt obunden stiftelse som bildades den 7 juni 1990. Vår övergripande målsättning är att främja en positiv lunchkultur i Sverige. Vi är övertygade om att lunchen är ett verktyg i arbetet med att skapa arbetsmiljöer och företagskulturer som på lång sikt motverkar ohälsa och sjukskrivningar bland personalen på landets arbetsplatser. www.lunchframjandet.se