APRIL 2014 RAPPORT FÖLJSAMHET TILL LEDNINGSSYSTEMET FÖR SJUKSKRIVNINGSPROCESSEN I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se
1 (9) Rapport Datum 2014-04-29 Diarienummer RS 2771-2012 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Mats Swanberg Telefon: 010-441 13 30 E-post: mats.swanberg@vgregion.se Statistisk bearbetning: Lars-Erik Karlsson NU-sjukvården Telefon: 010-435 62 11 E-post: lars-erik.g.karlsson@vgregion.se Rapport om följsamhet till ledningssystemet för sjukskrivningsprocessen i Västra Götaland Sammanfattning Ett ledningssystem för sjukskrivningsprocessen beslutades i Regionstyrelsen i april 2011. Ledningssystemet anger att rutiner ska finnas vid sjukskrivning, stödfunktioner ska finnas, att personalen har nödvändig kompetens inom försäkringsmedicin och att uppföljning ska ske av pågående sjukskrivningar och kvalitet i läkarintyg. I februari 2013 beslutade HSU att en uppföljning av följsamhet till ledningssystemet skulle göras på sjukskrivande enheter i VGR. 118 vårdcentraler och 37 sjukhuskliniker har besvarat enkäten. Det finns en större medvetenhet om sjukskrivningsrutiner och bättre kunskaper i försäkringsmedicin på vårdcentralerna än på sjukhusen. Vårdcentralerna har generellt höga värden och ligger före i utvecklingen och har i större omfattning de stödfunktioner som ledningssystemet föreskriver. En majoritet av vårdcentralerna följer upp kvaliteten i läkarintygen medan sjukhusen inte gör det. Vårdcentralerna anser sig arbeta mer aktivt med försäkringsmedicin och rehabilitering än vad sjukhusen gör. Då svarsprocenten är låg behövs det att fortsätta följa följsamheten till ledningssystemet för att säkerställa en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess.
2 (9) Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli kommer 2014 att följa upp enkäten och tillse att sjukskrivande enheter har de stödfunktioner som ledningssystemet anger. Bakgrund Som ett led i arbetet med den s.k. Sjukskrivningsmiljarden införde VGR genom beslut i Regionstyrelsen i april 2011 ett ledningssystem för rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Ledningssystemet anger ett antal stödfunktioner som ska finnas i verksamheterna för att kunna genomföra en kvalitetssäker och effektiv rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess. En annan viktig faktor, som tas upp i ledningssystemet, är att personalen som är involverad har kompetens inom området försäkringsmedicin. Ledningssystemet ställer krav på att verksamheterna ska följa upp utvecklingen inom området. HSU beslutade i februari 2013 att en uppföljning ska göras på följsamhet till ledningssystemet. En digital frågeenkät skickades ut till alla vårdcentraler och sjukhuskliniker där Hälso- och sjukvårdsdirektören, tillsammans med Beställardirektören, ombett enheterna att besvara enkäten. Svaren redovisas per geografiskt område, där det finns ett Försäkringsmedicinskt forum, Fyrbodal, Göteborg/Södra Bohuslän, Skaraborg och Södra Älvsborg.
3 (9) Svar på enkäten Tabell 1A Tabell 1B Kommentar: Det är drygt hälften av vårdcentralerna som har svarat, medan det är få sjukhuskliniker, med undantag från NU-sjukvården där alla kliniker svarat. Då det är okänt hur många sjukskrivande kliniker som finns i Storgöteborg, har något procenttal inte fastställts. Den relativt låga svarsprocenten ställer frågan hur stor medvetenhet och kunskap som finns inom försäkringsmedicin på de enheter som inte besvarat enkäten.
4 (9) Är sjukskrivningsrutinerna kända hos personalen Tabell 2 Kommentar: Inom primärvården ligger värdena strax under 90 procent, vilket innebär att på svarande vårdcentraler finns en hög medvetenhet om de rutiner som gäller inom området. Sjukhusen ligger något lägre och på SkaS visar det sig att endast en tredjedel känner till gällande rutiner inom sjukskrivningsprocessen. Kunskap i försäkringsmedicin Tabell 3 Kommentar: Svarande enheter uppger överlag att kompetensen är god inom försäkringsmedicin. Sjukhusen i Skaraborg och Södra Älvsborg har lägre värden.
5 (9) Finns rehabiliteringskoordinatorer på enheterna Tabell 4 Kommentar: Vårdcentralerna har till stor del denna funktion. Funktionen bedöms som viktig, i ärenden där andra insatser än rent medicinska, är väsentliga för patienternas rehabilitering. Sjukhusen har i allmänhet inte hunnit införa denna funktion. Avsatt tid för rehabiliteringskoordinering Tabell 5 Kommentar: Merparten av rehabiliteringskoordinatorerna lägger 4 16 timmar på denna funktion inom primärvården. På några sjukhus finns personer som är rehabiliteringskoordinatorer på heltid, men då fördelat på olika kliniker. På flera
6 (9) vårdcentraler finns rehabiliteringskoordinatorer som fördelar sin tid på olika vårdcentraler. Samverkan kring patienter Tabell 6 Kommentar: I komplexa sjukskrivningsärenden krävs samverkan med andra aktörer så som arbetsgivare, Arbetsförmedling och Försäkringskassan. Vårdcentralerna samverkar i större omfattning kring patienter än vad sjukhusen gör. Uppföljning av kvalitet i läkarintygen Tabell 7 Kommentar: En klar majoritet av vårdcentralerna följer upp kvaliteten i läkarintygen, liksom NU-sjukvården. Övriga sjukhus gör det i mindre omfattning.
7 (9) Återkoppling av Försäkringskassan på kvalitet i läkarintyg Tabell 8 Kommentar: De elektroniska läkarintygen som infördes hösten 2011, används av de allra flesta enheter i VGR. Vårdcentraler och sjukhuskliniker får i princip återkoppling på kvalitet i läkarintygen från Försäkringskassan. Möjligheten till återkoppling på kvalitet i intygen är sammankopplad till vilken utsträckning den elektroniska fråga-svars-funktionen används. Den låga siffran på SÄS beror huvudsakligen på att denna funktion inte används i större utsträckning. Finns försäkringsmedicinskt ansvarig läkare på enheten Tabell 9 Kommentar: Funktionen finns i stort på vårdcentralerna och inom NU-sjukvården, medan övriga sjukhus saknar funktionen på mer än hälften av de kliniker som har svarat.
8 (9) Finns stöd från Försäkringsmedicinskt forum (FMF) Tabell 10 Kommentar: Här framgår att vårdcentralerna har ett utvecklat stöd från FMF medan sjukhusen inte har det på samma sätt, med undantag för NU-sjukvården. Arbetar enheten aktivt med försäkringsmedicin och rehabilitering Tabell 11 Kommentar: Vårdcentralerna uppger att man aktivt arbetar med försäkringsmedicin, medan sjukhusen inte gör det i samma utsträckning. Det går dock att utläsa att det finns en ambition att förbättra kunskaperna inom försäkringsmedicin.
9 (9) Slutsats Uppföljningen visar på goda resultat vad gäller följsamhet till ledningssystemet, men får ses mot bakgrund av låg svarsfrekvens, speciellt inom sjukhusförvaltningarna. Av ca 200 vårdcentraler har 118 besvarat enkäten. När det gäller sjukhus har endast 37 kliniker svarat och från vissa sjukhus har något svar inte kommit alls. Resultat, slutsats och förslag till åtgärder får ses utifrån dessa förutsättningar. Generellt har vårdcentralerna högre värden då det gäller medvetenhet kring rutiner, kunskaper i försäkringsmedicin, tillgång till stödfunktioner som rehabiliteringskoordinator och försäkringsmedicinskt ansvariga läkare. En naturlig förklaring är att primärvården har arbetat längre med dessa frågor än de flesta sjukhus i regionen har gjort. Vårdcentralerna följer också upp sjukskrivningsprocessen i högre utsträckning än vad sjukhusen gör. Då svarsfrekvensen är låg, speciellt på sjukhusen, uppstår frågeställningen i vilken mån ledningssystemet följs på de vårdcentraler/sjukhuskliniker som inte har svarat på enkäten. Därför kommer Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli att under 2014 fullfölja kartläggningen och säkerställa att ledningssystemet följs på alla enheter där sjukskrivning är vanligt förekommande. Undersökningen visar att utvecklingsarbetet inom i försäkringsmedicin har startat senare på sjukhusen, förutom NU sjukvården. Stödfunktioner som rehabiliteringskoordinatorer, försäkringsmedicinskt ansvariga läkare, kunskap i försäkringsmedicin och stöd av FMF, är inte lika utvecklat som i primärvården och NU-sjukvården. Uppföljningar av kvalitet i läkarintyg görs heller inte i samma utsträckning. Uppföljningen visar att det är angeläget att sjukhusförvaltningarna intensifierar arbetet med att bygga strukturer och stödfunktioner, som försäkringsmedicinskt ansvariga läkare och rehabiliteringskoordinatorer på enheter där sjukskrivning förekommer. Följsamhet till ledningssystemet för sjukskrivning bör följas upp även fortsättningsvis, så att utveckling kan följas och behov av åtgärder kan kartläggas.