Handlingar till hälso- och sjukvårdsutskottets sammanträde i Vänersborg den 20 februari 2013

Transkript

1 Handlingar till hälso- och sjukvårdsutskottets sammanträde i Vänersborg den 20 februari 2013

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträde med hälso- och sjukvårdsutskottet den 20 februari 2013 Plats: Sessionssalen, residenset, Vänersborg Tid: Kl 9.00 Val av protokolljusterare Informationer 1. Fortsatt arbete med utvecklingsfrågor inom psykiatrin /Lise-Lotte Risö Bergerlind 2. Utveckling av arbetet med medicinsk revision /Rose-Marie Nyborg, Christel Sager Lund 3. Kvartalen /Marie Röllgårdh, Jarl Torgerson 4. Index i anslutning till Öppna Jämförelser /Anna Kjellström 5. Information från hälso- och sjukvårdsdirektören - Jourlinjer vid sjukhus Beslut 6. Yttrande över Pris, tillgång och service fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden (SOU 2012:75), RS / Karin Lendenius, Johan Flarup 7. Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2013, dnr RS /Christina Möller, Mats Swanberg 8. Ansökan om att bedriva vårdverksamhet inom Västra Götalandsregionens VG Primärvård Alingsås, dnr RS / Rose-Marie Nyborg 9. Ansökan om att bedriva vårdverksamhet inom Västra Götalandsregionens VG Primärvård Tibro, dnr RS / Rose-Marie Nyborg 10. Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokala sjukhus i Västra Götaland, dnr RS /Jan Carlström 11. Anmälningsärenden, dnr RS / Eventuella tillkommande ärenden POSTADRESS: Regionens hus Skövde BESÖKSADRESS: Hertig Johans gata 6 TELEFON: HEMSIDA:

3 Ärende 6

4 1(1) Ärende 6 Missiv Datum Diarienummer RS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Johan Flarup Hälso- och sjukvårdsutskottet Yttrande över delbetänkandet SOU 2012:75 Pris, tillgång och service fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden Bakgrund Västra Götalandsregionen har genom remiss fått möjlighet att lämna synpunkter på delbetänkandet av Läkemedels- och apoteksutredningen, Pris, tillgång och service fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden. Hälso- och sjukvårdsutskottet avger regionens yttrande. Ärendets beredning Förslag till yttrande har upprättats av hälso- och sjukvårdsavdelningen Område Läkemedel. Läkemedelskommittén, regionens hälso- och sjukvårdsförvaltningar, hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli samt Styrgruppen för inköp av läkemedel och läkemedelstjänster har beretts möjlighet att lämna synpunkter på yttrandet. Konsekvenser av utredningens förslag Utredningens förslag har vid ett genomförande konsekvenser för prissättningen av originalläkemedel, leveranser och tillhandahållande av läkemedel på apoteksmarknaden samt för prissättning och utbyte av generiska läkemedel. Upprättat förslag till yttrande behandlar de delar som berör regionen som sjukvårdshuvudman. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslås besluta: 1. Till Socialdepartementet avge yttrande enligt upprättat förslag. 2. Förklara paragrafen omedelbart justerad. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Karin Lendenius Läkemedelschef POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Regionens Hus Lillhagsparken 5 TELEFON: HEMSIDA:

5 1(4) YTTRANDE Dnr RS Socialdepartementet Yttrande över delbetänkandet SOU 2012:75 Pris, tillgång och service fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden (S2012/7587/FS) Västra Götalandsregionen har genom remiss fått möjlighet att lämna synpunkter på delbetänkandet av Läkemedels- och apoteksutredningen, Pris, tillgång och service fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden. Västra Götalandsregionens svar behandlar de delar som berör regionen som sjukvårdshuvudman. Synpunkter på utredningens förslag Synpunkterna på utredningens förslag är ordnade under fyra rubriker. Första delen tar upp allmänna synpunkter, därefter följer synpunkter på prissättningsmodell för originalläkemedel, leverans- och tillhandahållandeskyldighet samt prissättning och utbyte av generiska läkemedel. Västra Götalandsregionen synpunkter avser i huvudsak de förslag där regionen har en avvikande mening. Allmänna synpunkter Inledningsvis vill Västra Götalandsregionen framhålla att delbetänkandet innehåller en förtjänstfull genomgång av läkemedels- och apoteksmarknaden i Sverige, och speglar de aktörer och intressen som formar den. Västra Götalandsregionen vill lyfta fram att det är viktig att alla aktörer har tydliga roller och att de regler som styr marknaden tar sin utgångspunkt i dessa. Landsting och regioner är finansiärer av såväl läkemedel som övrig sjukvård och ytterst ansvariga för att medborgarna har tillgång till en god vård. Läkemedelsföretag ska utveckla och sälja läkemedel som är till nytta i vården av patienter medan apotekens roll är att tillhandahålla läkemedel. Västra Götalandsregionen vill även påpeka att det finns frågor som utredningen tar upp som redan hanteras i andra forum. Exempelvis innefattar den nationella läkemedelsstrategin ett arbete kring nationellt ordnat införande av läkemedel. Det är viktigt att läkemedelsfrågorna inte hanteras i parallella spår. Utredningen diskuterar i flera sammanhang gränsdragningen mellan öppen- och slutenvård. Utredningen konstaterar bl.a. att kontinuerliga förändringar i vårdstrukturen gör att gränsen mellan öppen och sluten vård inte bara är otydlig utan även i ständig rörelse. För sjukvårdshuvudmännen innebär detta att den regulatoriska uppdelningen i recept- och rekvisitionsläkemedel orsakar problem, t.ex. vid avancerad sjukvård i hemmet. Ett aktuellt exempel är hanteringen av dialysvätskor till patienter med hemdialys. Det måste stå landsting och regioner fritt att distribuera läkemedel, oavsett administrationsform, inom sjukvården eller direkt hem till patienterna i de fall detta motiveras av patientsäkerheten eller andra kvalitetsaspekter. Vi saknar förslag om detta. POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget Vänersborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: post@vgregion.se

6 2(4) Prissättningsmodell för originalläkemedel Västra Götalandsregionen delar utredningens uppfattning att den värdebaserade prissättningen på originalläkemedel bör behållas men att tillämpningen bör utvecklas avseende förhållandet mellan pris och volym. Internationell referensprissättning För att öka dynamiken i den värdebaserade prissättningen föreslår utredningen att internationell referensprissättning införs efter 5 år med ytterligare skärpning efter 10 år. Västra Götalandsregionen delar utredningens uppfattning att det är viktigt att öka dynamiken i den svenska prissättningsmodellen. Å andra sidan menar Västra Götalandsregionen att det är viktigt att slå vakt om principen att läkemedel prissätts utifrån sin bedömda samhällsnytta. Det hade därför varit önskvärt att om möjligt hitta en mer dynamisk modell som utgick från den värdebaserade prissättningen. Om detta inte bedöms vara möjligt anser Västra Götalandsregionen dock att en modell med internationell referensprissättning är värd att pröva. Landstings och regioners förhandlingsrätt Det är välkommet att utredningen bejakar landstingens och regionernas möjligheter att ingå samarbetsavtal och genomföra prisförhandlingar med läkemedelsföretagen även för receptläkemedel. Västra Götalandsregionen menar att det är ett viktigt led i att utveckla dynamiken i dagens prismodell. Den precisering utredningen gör av vilka läkemedel som är aktuella, läkemedel som hanteras som slutenvårdsläkemedel i andra länder är dock olämplig. Västra Götalandsregionen menar att man måste hitta en bättre avgränsning. Landsting och regioner använder olika begrepp i sitt läkemedelsarbete varför Västra Götalandsregionen inte kan redovisa något självklart alternativt förslag. Förhandlade öppenvårdsläkemedel bör distribueras via apotek, om det inte är omlämpligt av kvalitets- eller patientsäkerhetsskäl. Biosimilarer Utredningen bedömer att det i nuläget inte finns behov av särskild behandling av prissättningen för biologiska läkemedel och biosimilarer. Västra Götalandsregionen delar inte denna uppfattning. En fungerande konkurrenssituation är av mycket stor betydelse för att introduktionen av biosimilarer ska kunna frigöra betydande ekonomiska resurser. Den redovisning som görs avseende befintliga biosimilarer visar att priskonkurrensen har varit begränsad på nationell nivå. Västra Götalandsregionen bedömer att införande av en ny prismodell med referensprissättning inte påtagligt förbättrar den situationen. Upphandlingar som har genomförts i landsting eller regioner har däremot haft en mycket stor påverkan på befintliga priser för de biosimilarer som finns på marknaden. Att inför kommande introduktioner av biosimilarer inte tydligare säkerställa mekanismer för fungerande konkurrens är olyckligt. Västra Götalandsregionen anser att delbetänkandet borde ha tydliggjort landstingens och regionernas möjligheter att påverka priset för dessa läkemedel. I delbetänkandet hänvisas det endast till att den nya prismodellen kommer att fungera och att referensprissättningen endast undantagsvis behöver kompletteras med rabattdiskussioner mellan landsting och läkemedelsföretag. Västra Götalandsregionen tycker att utredningen borde ha lämnat förslag inom detta område.

7 3(4) Apotekens roll Utredningen menar att landstings och regioners samarbetsavtal med läkemedelsföretag ska ta hänsyn till de förhandlingar på parallellimporterade läkemedel som apoteksaktörerna gör. Västra Götalandsregionen menar att endast en part kan förhandla med läkemedelsföretagen och förordar därför en modell där landstingen och regionerna inte behöver ta hänsyn till apoteksaktörernas eventuella förhandlingsmöjligheter. Att utöka apotekens möjligheter till prisförhandlingar genom att även inkludera s.k. icke utbytbar generika anser Västra Götalandsregionen vara att ta ett steg i helt fel riktning. Sjukvårdshuvudmännen är de som primärt är köpare och faktiskt använder läkemedlen som en del i sin verksamhet. Den huvudsakliga förhandlingsrätten, som behöver komplettera Tandvårds- och läkemedelsförmånsnämndens prisbeslut, ska därför ligga på landsting och regioner. Apotekens huvudsakliga intäktskälla, som grundas på samhällsuppdraget att tillhandahålla läkemedel, bör vara den fastställda handelsmarginalen. Att dagens finansiering av apoteksverksamhet i delar bygger på prisförhandling är i grunden felaktigt. Bagatellgräns Utredningen föreslår en bagatellgräns för inträde i läkemedelsförmånen. Utgångspunkten för förslaget är bra. Genom att införa en bagatellgräns kan resurser frigöras hos Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket för bedömning av bl.a. slutenvårdsläkemedel och medicintekniska produkter, vilket är angeläget. Den föreslagna konstruktionen kan dock innebära att läkemedel vars kostnad per patient är mycket hög tas in i förmånen utan att någon hälsoekonomisk analys görs. Förslaget bör modifieras så att denna typ av läkemedel innefattas i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets bedömningar. Gemensam fond med stimulansmedel Utredningen menar att det är viktigt att stimulera innovation, utvecklade samarbeten mellan sjukvård och läkemedelsindustri, förbättrad uppföljning och utvärdering, förbättrad läkemedelsanvändning m.m. För att finansiera detta föreslår utredningen att medel avsätts i en mellan stat och landsting gemensamt finansierad fond. Västra Götalandsregionen anser att de utpekade insatsområdena är angelägna men ställer sig tveksam till införandet av en gemensam fond utifrån de förutsättningar som redovisas. Att hämta fondens finansiering från resurser som frigörs genom landstingens prisförhandlingar är direkt olämpligt. Om prisförhandlingar är önskvärda måste också resultatet av dessa komma den förhandlande parten till del. Fonden skulle också innebära att läkemedel gavs ett eget spår i förhållande till annan samverkan som bedrivs mellan staten, sjukvårdshuvudmännen, universitet och högskolor och andra intressenter kring forskning på hälso- och sjukvårdens område. Prestationsbaserat ersättningssystem Utredningen vill också skapa ekonomiska incitament för ökad tidig användning av läkemedel som identifierats i horizon scanningprocessen och att dessa inkluderas i t.ex. ett femårigt prestationsbaserat system. Utredningen föreslår fyra olika varianter av prestationsbaserat system. Västra Götalandsregionen tar kraftigt avstånd från denna idé.

8 4(4) För det första innebär ett prestationsbaserat system att läkemedel ges en särställning i förhållande till andra insatsfaktorer. För landsting/regioner är den stora utmaningen idag att utveckla modeller för samlade prioriteringar, där läkemedel bedöms med och vid sidan om andra kostnadseffektiva åtgärder. För det andra riskerar en prestationsbaserad modell att stimulera en allt för snabb introduktion av nya läkemedel vilket kan stå i motsats till exempelvis patientsäkerhetsöverväganden. För det tredje skulle ett prestationsbaserat system innebära en ytterligare variant av särskilt öronmärkta medel som staten fördelar till landstingen. Redan idag är floran av statliga stimulansmedel, som visserligen alla har ett vällovligt syfte, betydande. Landstingens och regionernas förutsättningar för en effektiv styrning försvåras av delvis överlappande, delvis motstridiga statliga stimulansåtgärder som ska implementeras i en komplex hälso- och sjukvårdsverksamhet. För det fjärde menar Västra Götalandsregionen att arbetet med nationellt ordnat införande hanterar de frågor som utredningen lyfter fram. Leverans- och tillhandahållandeskyldighet För patienterna är det viktigt att ha en hög tillgänglighet till läkemedel via apoteken. De förslag som Västra Götalandsregionen bedömer har störst möjlighet att påverka tillgängligheten till läkemedel är förslaget om skyldighet för apotek som inte kan expediera ett läkemedel att informera om var läkemedlet finns i lager, tillsammans med förslaget om att Apotekens Service AB ska tillhandahålla ett söksystem. Om ett söksystem kan utvecklas till en rimlig kostnad och inte påverkar konkurrensförhållandena mellan aktörerna negativt är Västra Götalandsregionen positivt till dessa förslag. Prissättning och utbyte av generiska läkemedel Västra Götalandsregionen anser att det är viktigt att slå vakt om den svenska modellen för generiskt utbyte. Modellen har lett till stora besparingar för samhället. De förslag som utredningen lämnar, och som syftar till att utveckla den befintliga modellen, är relevanta och väl avvägda. Insatser för att förbättra informationen om det generiska utbytet är bra. Västra Götalandsregionen välkomnar också utredningens förslag om tydligare regler kring farmaceutens möjlighet att av hänsyn till patientsäkerheten motsätta sig utbyte, s.k. apotekskryss. Farmaceutens möjlighet att motsätta sig utbyte får endast ske när det föreligger uttalade patientsäkerhetsrisker, och denna undantagshantering måste dokumenteras väl. Redan idag finns flera exempel där apoteken expedierat dyrare parallellimporterade läkemedel istället för billigare original då apoteket har en rabatt. Detta innebär en kostnadsfördyring för såväl patienter som landsting. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUTSKOTTET Helén Eliasson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37 Ärende 7

38 Ärende 7 1(7) TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mats Swanberg Dnr RS Till Hälso- och sjukvårdsutskottet Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess Miljarden Överenskommelser gjordes i november och december 2012 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en ny sjukvårdsmiljard för 2013 för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Utbetalningsmodellen är tvådelad med en rörlig del kopplad till förändringar i sjukfrånvaron, och en villkorad del som är kopplad till konkreta åtgärder. Bakgrund För att stimulera landstingen att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet och för att utveckla sjukskrivningsprocessen införde staten 2006, efter samråd med bl.a. SKL, ekonomiska incitament genom den s.k. sjukskrivningsmiljarden. Syftet med statsbidraget är att åstadkomma en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess, samt öka landstingens drivkrafter att prioritera sjukskrivningsfrågan. Sjukfrånvaron har minskat i samtliga landsting med i genomsnitt ca 31 procent under perioden Regeringens mål är en långsiktig stabil nivå på sjukfrånvaron. Hälso- och sjukvården har inte som uppdrag att minska sjukfrånvaron i sig utan att åstadkomma en kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess där sjukskrivning ses som en del i vård och behandling och görs med tanke på god patientsäkerhet. Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen I december 2010 beslutade Hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU), och senare Regionstyrelsen, i Västra Götalandsregionen, om ett ledningssystem för sjukskrivningsprocessen. Ledningssystemet utgör en bilaga till ägaruppdrag ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet (mars 2007) En förutsättning för de lokala rutinerna är att följande stöd finns tillgängligt för respektive verksamhet: Försäkringsmedicinska forum (FMF) Försäkringsmedicinskt ansvarig på enheten Funktion för rehabiliterings-/sjukskrivningskoordinering Försäkringsmedicinsk kompetens POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Regionens Hus Lillhagsparken 5 TELEFON: HEMSIDA:

39 2(7) Ledningssystemet ska säkerställa att det finns rutiner för att personalen har den försäkringsmedicinska kompetens som behövs i verksamheten: Grundläggande kompetens för all personal som är involverad i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Utbildning för läkare under AT- och ST-utbildning Fördjupad utbildning, minst en läkare inom VG Primvårds vårdenheter ska ha kunskap som motsvarar innehåll i utbildning i fördjupad försäkringsmedicin tillhandahållen av Västra Götalandsregionen, Försäkringskassan eller annan likvärdig utbildning. Att den försäkringsmedicinska kompetensen kontinuerligt uppdateras Att det finns förutsättningar för samverkan med Försäkringsmedicinskt forum Ledningssystemet ska säkerställa att det finns rutiner på verksamhetsnivå för: Uppföljning av sjukskrivningsprocessen avseende bland annat bemötande, kvalitet i medicinska underlag samt sjukskrivningsmönster uppdelad på kön och diagnos. Överenskommelse om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess år 2013 Staten och Sveriges Kommuner och Landsting gjorde den 14 november 2012 en överenskommelse om fördjupade medicinska underlag för Den 12 december 2012 tecknades en överenskommelse om övriga insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess år För året har avsatts maximalt 1 miljard kronor. Utbetalningsmodellen är tvådelad. En del omfattande 230,8 mnkr är rörlig och kopplad till förändringar i sjukfrånvaron. Den andra delen är villkorad och kopplad till ett antal konkreta åtgärder som hälso- och sjukvården ska genomföra. Denna del omfattar 714,2 mnkr. Dessutom avsätts 50 mnkr till en försöksverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar (AFU) under Resterande 5 mnkr är reserverade för utvärdering och uppföljning av landstingens arbete med sjukskrivningsprocessen. De fem villkoren som berör landstingen beskrivs något förkortade nedan. Villkor 1 = 50 miljoner kronor En jämställd sjukskrivningsprocess Landstingen ska göra en återrapportering av genomförda åtgärder utifrån inlämnad handlingsplan 2012 samt göra en uppdatering av handlingsplanen med kort- och långsiktiga åtgärder. Minst en åtgärd ska avse området våld i nära relation med koppling till sjukskrivningsprocessen. Villkor 2 = 150 miljoner kronor

40 3(7) Kompetenssatsning i försäkringsmedicin Landstingen ska genomföra de kortsiktiga satsningar och beskriva status på långsiktiga satsningar, som beskrivits i den handlingsplan som redovisats Vidare ska landstingen uppdatera handlingsplanerna med kort- och långsiktiga insatser i syfte att säkerställa kompetensförsörjningen inom försäkringsmedicin för läkare och andra berörda personalkategorier. Uppdateringen av handlingsplanen ska beskriva landstingens utbildning och handledning inom området försäkringsmedicin utifrån handlingsplanen för läkarnas AT- och ST-utbildning och hur aktuella lärandemål beaktas. Villkor 3 = 50 miljoner kronor Tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Landstingen ska beskriva hur samverkan sker idag och göra en analys av utvecklingsbehovet samt redovisa beskrivningar och planer för utveckling av tidig samverkan och en funktion för koordinering kring individen i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Villkor 4 = 100 miljoner kronor Kvaliteten på läkarintyg Läkarintygen i ärenden om sjukpenning som inkommer från hälso- och sjukvårdens läkare ska i ärendena som initierats under 2013 hålla en sådan kvalitet med avseende på uppgifter som krävs för beslut i sjukpenningärenden. Försäkringskassan kommer att på samma sätt som föregående år att genomföra en nationell granskning som underlag för utbetalning av statsbidrag. Landstingen kommer att erhålla statsbidrag i förhållande till procentuell förbättring i det egna landstinget av godkända intyg, jämfört med resultat från granskning 2012/2013. Villkor 5 = 114,2 kronor/år Utökat elektroniskt informationsutbyte Landstingen ska vidta åtgärder så att alla läkarintyg som skapas och skrivs under elektroniskt ska kunna sändas till Intygstjänsten. En genomförandeplan för driftsättning redovisas senast 31 oktober Sker driftsättning under 2013 utgår ytterligare statsbidrag. Fördjupade medicinska underlag= 250 miljoner kronor/år Landstinget tillhandahåller på begäran och inom föreskriven tid de fördjupade medicinska utredningar (TMU och SLU) som Försäkringskassan behöver för bedömning av arbetsförmåga inför beslut om rätten till ersättning från sjukförsäkringen.

41 4(7) Landstingen ersätts per styck för genomförd utredning. En teamutredning ersätts med 37 tkr och ett särskilt läkarutlåtande med 14 tkr. Arbetsförmågeutredningar (AFU) I överenskommelsen har 50 mnkr reserverats för en försöksverksamhet av AFU. Slutlig överenskommelse kommer att tecknas senare. Överväganden Regionfullmäktige har i budget för 2013 avsatt 85 mnkr för satsningar inom området. Av dessa medel har 80 mnkr fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnderna. Övriga medel disponeras av HSU. Västra Götalandsregionens inriktning 2013 innefattar två delar. Den ena delen avser följsamhet till de riktlinjer och funktioner som beskrivs i ledningssystemet för rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Den andra delen är åtgärder med anknytning till den villkorade delen av statsbidraget, som till stora delar innebär ett fullföljande av villkoren för 2012 års överenskommelse och därför redovisas åtgärder 2012 och 2013 tillsammans nedan. I hanteringen av riktlinjer och åtgärder måste hänsyn tas avseende konkurrensneutralitet i förhållande till VG-Primärvård. Riktlinjer för utveckling av rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen 2013 Alla vårdenheter ska: Följa det ledningssystem som finns för rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Fortsätta utveckla rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen med stöd av processledare Beställare och utförare följer under året upp att ledningssystemet följs. Eventuella brister ska åtgärdas och redovisas. Förtydliganden sker i Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård. Gemensamma riktlinjer för Försäkringsmedicinska Forums roll och uppdrag behöver fastställas. Särskilda villkor En jämställd sjukskrivningsprocess 2012 En förnyad analys av sjukskrivningsmönster uppdelad på kön mm. har genomförts av Hälso- och sjukvårdsavdelningen (HSA) och en uppdatering

42 5(7) av handlingsplan från 2010 har arbetats fram och redovisats för Försäkringskassan den 30 augusti Kunskapscentrum för jämlik vård (KJV), har bistått vid framtagandet av handlingsplan och genomförande av åtgärder Åtgärder i handlingsplan från 2012 genomförs. KJV och HSA genomför ett kunskapsseminarium utifrån de erfarenheter som kommit fram genom handledning på fyra vårdcentraler och den tankesmedja som genomfördes Goda idéer och arbetssätt sprids i organisationen. I regionen finns även ett Kompetenscentrum för våld i nära relationer (VKV). VKV genomför utbildning, riktad till läkare i primärvården, som ska skapa en större medvetenhet kring och metoder för att upptäcka våld i nära relationer. I maj 2013 genomför VKV tillsammans med Samordningsförbunden en konferens om barns våldsutsatthet och konsekvensen för hälsan senare i livet. Konferensen kommer att till viss del finansieras med medel från sjukskrivningsmiljarden. VKV driver även ett forskningsprojekt kring hur våldsutsatta kvinnor bemöts i sjukvården. Här finns en tanke att gå vidare med djupare studier, där även sjukskrivning ska belysas. En uppföljning och uppdatering av handlingsplanen genomförs under första halvåret och redovisas till Försäkringskassan senast 30 augusti Minst en åtgärd ska avse området våld i nära relation med koppling till sjukskrivningsprocessen Kompetenssatsning i försäkringsmedicin 2012 HSA, i samarbete med beställare och utförare, har kartlagt förutsättningarna för att säkerställa kompetensförsörjningen inom försäkringsmedicin för läkare och andra berörda personalkategorier. En handlingsplan har tagits fram och redovisats för Försäkringskassan den 30 augusti Arbetsgrupper har tagit fram utbildningsprogram för ATrespektive ST-läkare, samt för övrig sjukvårdspersonal som kommer i kontakt med sjukskrivningsprocessen Handlingsplanen förverkligas genom att FMF från 2013 tar över ansvaret och genomförandet av försäkringsmedicinska utbildningar, men med fortsatt regionalt stöd och samordning. Utbildningar genomförs för AT- och STläkare enligt de program som har tagits fram. Försäkringskassan medverkar,

43 6(7) men nu som bisittare. Utbildningar genomförs även för rehabiliteringskoordinatorer och övrig personal som kommer i kontakt med sjukskrivningsprocessen. FMF ansvarar även för det försäkringsmedicinska avsnittet på den pilotutbildning för utlandsutbildade läkare som VGR genomför under året. Riktlinjer för FMF fastställs. Verksamheterna har ansvar för att personalen har den kompetens inom försäkringsmedicin som föreskrivs i ledningssystemet. Tidig samverkan HSA, tillsammans med beställare och utförare, genomför en kartläggning av hur samverkan sker på vårdgivar- och verksamhetsnivå. Kartläggningen kommer att vara ett underlag för analys och för förslag till utveckling inom området. Samverkan på verksamhetsnivå förutsätter att en funktion för koordinering av rehabiliteringsinsatser finns på varje vårdenhet. En plan för utveckling av tidig samverkan redovisas senast den 30 augusti Gemensamt med Försäkringskassan genomförs ett utvecklingsprojekt med tidig samverkan på fyra vårdcentraler under 2013 och utvärderas första halvåret Kvalitet på läkarintyg 2012 FMF har gjort insatser, i form av uppföljningar och utbildningsinsatser på vårdenheterna, i syfte att förbättra kvaliteten på de läkarintyg som översänds till Försäkringskassan. Försäkringskassan genomför en nationell granskning av insända läkarintyg i december januari 2013, som kommer att redovisas i april Under 2013 görs uppföljning av beställare och utförare att ledningssystemet för sjukskrivningsprocessen följs, där bl. a. uppföljning ska göras av vårdenheterna som ska säkerställa att de läkarintyg som översänds till Försäkringskassan innehåller den information som krävs för beslut i sjukpenningärenden. FMF inventerar behov av stödinsatser för vårdenheterna och ger stöd i form av uppföljning och utbildning till vårdenheterna. Verksamheterna ansvarar för att de läkarintyg som sänds till Försäkringskassan innehåller den information som krävs för att beslut ska kunna fattas i sjukpenningärenden.

44 7(7) Utökat elektroniskt informationsutbyte Hälso- och sjukvårdsavdelningen tillsammans med IS/IT- organisationen tar fram en genomförandeplan för hur alla läkarintyg som skapas och skrivs under elektroniskt ska kunna sändas till Intygstjänsten. Planen redovisas senast 31 oktober Fördjupade medicinska underlag Hälso- och sjukvårdsnämnderna har förlängt överenskommelserna med leverantörerna av fördjupade utredningar att gälla 2012 och Antalet beställda utredningar från Försäkringskassan beräknas bli ungefär samma som 2012, drygt 800 utredningar. Västra Götalandsregionen har under 2011 och 2012 deltagit i försöksverksamheten med AFU genom Primärvårdsförvaltningen. Förhandlingar pågår mellan staten och SKL om en försöksverksamhet även Landstingen har fått förfrågan om intresse av fortsatt deltagande. Regionen har för avsikt att ge besked om fortsatt deltagande i försöksverksamheten. Finansiering Åtgärder i enlighet med riktlinjerna sker med de medel som regionfullmäktige avsatt i budget Uppföljning Hälso- och sjukvårdsutskottet ansvarar för efterfrågade nationella uppföljningar. Hälso- och sjukvårdsnämnderna gör uppföljningar av följsamheten till riktlinjerna och bistår utskottet med underlag till övriga uppföljningar. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslås besluta: 1. Ställa sig bakom förslaget till hantering av statsbidraget för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. 2. Uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att ansvara för fortsatt planering och fortsatta åtgärder HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mats Johansson Chef område Vårdmodeller och Tillgänglighet

45 Ärende 8

46

47

48

49 Ärende 9

50

51

52

53 Ärende 10

54 Ärende 10 Datum Diarienummer RS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Lars-Göran Moberg Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen Ärendet Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutade den 30 maj 2012 att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att utreda de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum i anslutning till de tio lokalsjukhusen. I en tidigare rapport Närsjukvård närsjukvårdscentrum beskrevs fyra nivåer av närsjukvård beroende på lokala förutsättningar. Nivå 1 innebär en fokusering på primärvårdsuppdraget och samverkan med kommunal verksamhet. I nivå 2 adderas specialistmottagningar. Till nivå 3 läggs dagkirurgi och slutenvård. Nivå 4 innebär att sjukhuset, utöver övriga uppdrag, tar emot regiongemensamma uppdrag inom den planerade vården. En rapport har nu färdigställts med anledning av uppdraget. Rapporten beskriver vilka sjukhus som kan grupperas på respektive nivå. Rapporten är en första del av det pågående uppdraget Regional samverkan för produktionsplanering och kapacitetsutnyttjande för att säkerställa den planerade vården. Ett antal aktiviteter tar vid när beslut har fattats. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta 1. Godkänna genomförd utredning om utveckling av närsjukvårdscentrum i Västra Götaland. 2. Utredningens beskrivning av fyra nivåer av närsjukvård ska utgöra grund för beställning, planering och utveckling av verksamheten vid sjukhusen enligt följande: Nivå 2 Sjukhuset i Strömstad, Sjukhuset i Lysekil, Dalslands sjukhus Bäckefors, Skaraborgs sjukhus Mariestad Nivå 3 Skaraborgs sjukhus Falköping, Angereds Närsjukhus Nivå 4 Skaraborgs sjukhus Lidköping, Södra Älvsborgs sjukhus Skene, Alingsås Lasarett, Frölunda Specialistsjukhus.

55 3. Uppdra till hälso- och sjukvårdsnämnderna, styrelserna för sjukhusen, och styrelsen för beställd primärvård att i kommande vårdöverenskommelser fullfölja utredningens intentioner samt att intentionerna i tillämpliga delar ska inarbetas i kommande Krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård. 4. Utredningen ska utgöra en av utgångspunkterna för de regiongemensamma uppdragen i pågående arbete med hälso- och sjukvårdens utveckling. 5. Västra Götalandsregionens lokala företrädare inom hälso- och sjukvården ska i genomförandet av utredningens intentioner samverka med den kommunala verksamheten. 6. Uppdra till hälso- och sjukvårdsutskottet att följa genomförandet av arbetet. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Johansson Chef Område Vårdmodeller och Tillgänglighet

56 Jan Carlström Hälso- och sjukvårdsavdelningen Regionkansliet Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutade den 30 maj 2012 att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att utreda de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum i anslutning till de tio lokalsjukhusen Sjukhuset i Strömstad, Sjukhuset i Lysekil, Dalslands sjukhus Bäckefors, Skaraborgs Sjukhus Mariestad, Skaraborgs Sjukhus Falköping, Skaraborgs Sjukhus Lidköping, SÄS Skene, Alingsås Lasarett, Angereds Närsjukhus och Frölunda Specialistsjukhus. Denna rapport är också en första del av uppdraget Regional samverkan för produktionsplanering och kapacitetsutnyttjande för att säkerställa den planerade vården. Syftet är att bidra till att tillgodose befolkningens behov av såväl nära vård som av god tillgänglighet till planerad vård. De vårdbehov som rör stora patientgrupper och är vanligt förekommande behöver tillgodoses nära patienten och klara cirka 80 procent av invånarnas sjukvårdskontakter. För att förbättra tillgängligheten och korta köerna måste den planerade vården få tillräckligt utrymme. Det innebär att vissa planerade ingrepp kan komma att koncentreras till färre sjukhus för att nå hög kvalitet och kostnadseffektivitet. I en tidigare rapport Närsjukvård närsjukvårdscentrum (dnr (RS ) beskrivs fyra nivåer av närsjukvård beroende på lokala förutsättningar. Nivå 1 innebär en fokusering på primärvårdsuppdraget och samverkan med kommunal verksamhet. I nivå 2 adderas specialistmottagningar. Till nivå 3 läggs dagkirurgi och slutenvård. Nivå 4 innebär att sjukhuset, utöver övriga uppdrag, tar emot regiongemensamma uppdrag inom den planerade vården. Denna rapport beskriver vilka sjukhus som kan grupperas på respektive nivå. Detta innebär att några sjukhus, utöver att vara en del av navet för lokal samverkan i närsjukvården, också kan bli föremål för regiongemensamma uppdrag inom den planerade vården där det finns

57 2 bristande produktionskapacitet på övriga sjukhus eller där det finns ett värde av att samla ingrepp för att säkra den medicinska kvaliteten. De sjukhus som inte kan ta emot regiongemensamma uppdrag inom planerad vård, tillförsäkras en fortsatt framtid som en del av navet för lokal samverkan i närsjukvårdsarbetet. Genom detta garanteras befolkningen god tillgång till sitt vanliga behov av hälso- och sjukvård samt vård och omsorg nära där de bor eller vistas. Utifrån nivåindelningen, nuvarande verksamhet och lokala förutsättningar delas sjukhusen in i följande nivåer: Nivå 2: Sjukhuset i Strömstad, Sjukhuset i Lysekil, Dalslands sjukhus Bäckefors, Skaraborgs Sjukhus Mariestad Nivå 3: Skaraborgs Sjukhus Falköping, Angereds Närsjukhus Nivå 4: Skaraborgs Sjukhus Lidköping, SÄS Skene, Alingsås Lasarett, Frölunda Specialistsjukhus För att säkerställa att sjukhusen kan vara en del av navet för lokal samverkan bör placering av primärvårdens jourverksamhet vid närsjukvårdscentrum utredas och övervägas i samband med Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård för Denna rapport ska ligga till grund för såväl lokala vårdöverenskommelser mellan beställare och utförare som för vidare diskussioner mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna. Bakgrund Sverige har en framstående hälso- och sjukvård som visar goda resultat och de flesta patienter är nöjda med den vård de får. Teknikutvecklingen och nya medicinska behandlingar har skapat förbättringar för patienterna. Utvecklingen inom vården och omsorgen bygger i ökande grad på kunskapsstyrning och nationella riktlinjer. I oktober 2012 tog regionstyrelsen beslut om idéskissen Framtidens hälso- och sjukvård 2025 med visionen Det goda livet med Sveriges bästa hälso- och sjukvård. Idéskissen visar bland annat vägen till En stärkt närsjukvård Lokalsjukhusens framtida roll En säkrad vårdplatstillgång Ett förbättrat omhändertagande I Framtidens hälso- och sjukvård konstateras att den demografiska utvecklingen med ett ökat antal äldre kommer att ställa krav på ökad sjukvårdsproduktion. Förändringen av sjukvårdsbehovet fram till 2025 beror dock inte bara på demografin utan också på den medicintekniska utvecklingen och andra faktorer, till exempel bättre förebyggande insatser, som i sin tur kan innebära både ökande och minskande behov. För att möta ökade behov måste Västra Götalandsregionen kontinuerligt arbeta med förbättringsarbete. De vårdbehov som rör stora patientgrupper och är vanligt förekommande behöver tillgodoses nära patienten. Den nära vården bör klara cirka 80 procent av medborgarnas sjukvårdskontakter. Detta sker genom bred samverkan över specialitets- och organisationsgränser. För att förbättra tillgängligheten och korta köerna måste den planerade

58 3 vården få tillräckligt utrymme. Det innebär att vissa elektiva ingrepp kan komma att koncentreras till färre sjukhus i syfte att nå hög kvalitet och kostnadseffektivitet. Sjukvården behöver organiseras och struktureras med stor flexibilitet för att kunna möta nya utmaningar. Ett regiongemensamt arbete behövs för att öka kvalitet och effektivitet där hänsyn tas till vård- och resursbehovet i regionens alla delar och där det finns en kunskap om olika specialiteters utveckling. En viktig del av Framtidens hälso- och sjukvård har varit att peka på den roll som lokalsjukhusen kan spela i förstärkningen av närsjukvården. Hur dessa sjukhus fungerar idag och hur en framtida nivåindelning av dessa kan se ut är beskrivet i delrapporten Närsjukvård Närsjukvårdscentrum som redovisades för hälso- och sjukvårdsutskottet (RS ) (Bilaga 1). Uppdrag Utifrån delrapporten Närsjukvård Närsjukvårdscentrum gav hälso- och sjukvårdsutskottet den 30 maj 2012 hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att utreda de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum i anslutning till de tio sjukhus som beskrivits i delrapporten. Regionstyrelsen beslutade vidare den 9 oktober 2012 att ge regiondirektören i uppdrag att fortsätta arbetet kring hälso- och sjukvårdens utveckling. I det fortsatta arbetet samlas uppdrag och insatsområden från Framtidens hälso- och sjukvård med andra regiongemensamma utvecklingsaktiviteter. Uppdraget från hälso- och sjukvårdsutskottet att utreda de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum har inkluderats i detta arbete och samfasats med uppdraget om Regional samverkan för produktionsplanering och kapacitetsutnyttjande för att säkerställa den planerade vården. Syfte Syftet är att bidra till att tillgodose befolkningens behov av såväl nära vård som av god tillgänglighet till planerad vård. De lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum i anslutning till de tio sjukhus beskrivna i delrapporten Närsjukvård - närsjukvårdscentrum behöver då utredas. I första hand skall det anges vilka sjukhus som kan grupperas på respektive nivå enligt den indelning som är gjord. Detta innebär att några sjukhus, utöver att vara en del av navet för lokal samverkan, också ska bli föremål för regiongemensamma uppdrag inom opererande verksamheter där det finns bristande produktionskapacitet på övriga sjukhus. För att säkerställa att sjukhusen kan vara en del av navet för lokal samverkan kan placering av primärvårdens jourverksamhet vid närsjukvårdscentrum övervägas i samband med Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård för Arbetssätt Arbetet har avrapporterats till koncernledningen för hälso- och sjukvård som är styrgrupp för arbetet. Arbetsgruppen har bestått av representanter från ägare, beställare och utförare.

59 Madeleine Andersson, Jan Carlström, Bengt Ekelund, Hans Ekman, Åsa Elofsson, Hans Holmberg, Annika Larsson, Rose Marie Nyborg, Håkan Sundberg och Kerstin von Sydow har ingått i gruppen. 4

60 5 Närsjukvårdens roll De vårdbehov som rör stora patientgrupper och är vanligt förekommande behöver tillgodoses nära patienten. Den nära vården bör klara cirka 80 procent av medborgarnas sjukvårdskontakter. Närsjukvård är inget enhetligt begrepp, men kan vara de tillstånd som är vanligt förekommande i befolkningen och ofta förekommande för individen. Den ska också vara samhällsekonomiskt gynnsam och kompetensmässig möjlig att driva lokalt. Närsjukvård är ett lokalt vårdsystem som inkluderar egenvård, kommunal vård och omsorg, primärvård och specialistsjukvård; detta skapar tillsammans en helhet och trygghet hos befolkningen. Den kräver inte ett fullvärdigt utrustat sjukhus. Närsjukvårdens uppdrag omfattar vanligen hälsofrämjande, förebyggande, diagnostiserande, behandlande, rehabiliterande, omvårdande och stödjande insatser. En väl fungerade närsjukvård måste tillgodoses i hela regionen, men ser olika ut och är olika bemannad och dimensionerad beroende på lokala förutsättningar. Viktigt för att närsjukvården ska upplevas som en sammanhållen vård och omsorg är bred samverkan över specialitets- och organisationsgränser inklusive samverkan mellan kommun och region. De vanligaste områdena för sådan samverkan är Mest sjuka äldre Barn och vuxna med psykisk ohälsa Personer med funktionsnedsättning Palliativ vård Lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen Lokalsjukhus finns i alla delar av Västra Götaland. I Fyrbodal finns tre mindre sjukhus; Sjukhuset i Strömstad, Sjukhuset i Lysekil och Dalslands sjukhus Bäckefors. I Skaraborg finns Skaraborgs Sjukhus Mariestad, Skaraborgs Sjukhus Falköping och Skaraborgs Sjukhus Lidköping. I södra Älvsborg finns SÄS Skene och Alingsås Lasarett. I Göteborgsområdet finns slutligen Angereds Närsjukhus och Frölunda Specialistsjukhus. Benämningen lokalsjukhus beskriver en byggnad. Förr hade dessa sjukhus likartade uppdrag. Sjukhusen fick, med undantag av Angereds Närsjukhus, sina uppdrag definierade i Hälso- och sjukvårdens utvecklingsstrategi 2004 (RSK ). Denna strategi är genomförd och någon enhetlig definition av vad ett lokalsjukhus är finns inte idag. Vid en genomgång av hur dessa sjukhus fungerar i dag är det uppenbart att de ser olika ut (bilaga 2). Utifrån de lokala förutsättningarna kan man inte heller beskriva en entydig framtida roll för dem. I delrapporten Närsjukvård närsjukvårdscentrum beskrivs på ett övergripande och regiongemensamt sätt tanken på närsjukvårdscentrum i anslutning till lokalsjukhusen. Denna beskrivning möjliggör på samma gång en enhetlig regional bild och ger möjlighet till geografiska variationer utifrån lokala förutsättningar (bilaga 1). Ett närsjukvårdscentrum i anslutning till ett lokalsjukhus kan vara en del av navet för lokal samverkan, där närsjukvården blir den plattform som byggs upp av lokala aktörer som hälso-

61 6 och sjukvårdsnämnd, primärvård, specialistsjukvård och kommun för att nå målet att 80 procent av invånarnas vårdbehov ska tillgodoses i den nära vården. Närsjukvård bedrivs i alla delar av Västra Götaland och i anslutning till samtliga sjukhus. I denna rapport görs avgränsning till de tio sjukhus som definieras i delrapporten Närsjukvård närsjukvårdscentrum. Capio Lundby Närsjukhus kan också ses som ett lokalsjukhus; innehållet i verksamheten är sen tidigare beslutad i det avtal som Västra Götalandsregionen har med Capio Lundby om driften vid sjukhuset, och berörs inte i denna rapport. Nivågruppering av tio lokalsjukhus beskrivna i rapporten Närsjukvård - Närsjukvårdscentrum En viktig del i det fortsatta arbetet är att beskriva ett tänkt innehåll i närsjukvårdscentrum i anslutning till lokalsjukhusen. Detta tydliggör uppdragen för dessa sjukhus. Det är också en förutsättning för att kunna identifiera vilka sjukhus som, utöver att vara en del av navet för lokal samverkan i närsjukvårdsarbetet, ska bli föremål för riktade regiongemensamma uppdrag inom planerad vård där det finns bristande produktionskapacitet på övriga sjukhus eller där det finns ett värde av att samla ingrepp för att säkra den medicinska kvaliteten. Riktade uppdrag kan inte ges till alla sjukhus då de förutsätter att man kan säkerställa tillräckliga volymer på varje enskilt sjukhus så att vården kan bedrivas med hög kvalitet och effektivitet. De sjukhus som inte kan bli föremål för regiongemensamma uppdrag inom planerad vård tillförsäkras en fortsatt framtid som en del av navet för lokal samverkan i närsjukvårdsarbetet. Genom detta garanteras befolkningen god tillgång till sitt vanliga behov av hälso- och sjukvård samt vård och omsorg nära där de bor eller vistas. Detta skapar en helhet och trygghet hos befolkningen. För de sjukhus som kategoriseras som nivå 4 kan arbetet fortsätta med att identifiera regiongemensamma uppdrag. Som framgår av nedanstående faktaruta innebär nivåindelningen att man i trappstegsform adderar allt mer specialiserade funktioner till lokalsjukhusen. Nivå 1 innebär en fokusering på primärvårdsuppdraget och samverkan med kommunal verksamhet. I nivå 2 adderas specialistmottagningar. Till nivå 3 läggs dagkirurgi och slutenvård. Nivå 4 innebär att sjukhuset, utöver övriga uppdrag, tar emot regiongemensamma uppdrag inom den planerade vården.

62 7 Faktaruta Närsjukvård Närsjukvårdscentrum Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Vårdcentraler Vårdcentraler Vårdcentraler Vårdcentraler Jourcentraler Jourcentraler Jourcentraler Jourcentraler Annan primärvård Annan primärvård Annan primärvård Annan primärvård Samverkan med kommunal verksamhet Samverkan med kommunal verksamhet Samverkan med kommunal verksamhet Samverkan med kommunal verksamhet Anpassad laboratorie- och radiologisk verksamhet Anpassad laboratorieoch radiologisk verksamhet Anpassad laboratorieoch radiologisk verksamhet Specialistmottagningar Specialistmottagningar Dagkirurgi Slutenvård Anpassad laboratorieoch radiologisk verksamhet Specialistmottagningar Dagkirurgi Slutenvård Regiongemensamma uppdrag inom planerad vård Nivå 1 och 2 Basen i närsjukvården utgörs av vårdnivån primärvård, bland annat vårdcentraler, mödrahälsovård, barnhälsovård, rehabilitering samt kommunal vård och omsorg. Målsättningen är att primärvård ska bedrivas i nära samverkan med den specialiserade vården vid regionens närsjukvårdscentrum. Förutsättningarna för vårdcentralerna regleras i Lagen om valfrihetssystem (LOV) och i Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård. LOV innebär att vårdgivarna avgör var vårdcentralen lokaliseras. För att ge invånarna vård på lika villkor är det viktigt att sjukhusens specialistmottagningar samverkar med alla vårdcentraler i närområdet. I Västra Götalandsregionen pågår för närvarande en utredning avseende vårdval inom rehabilitering (sjukgymnastik och arbetsterapi) vilket kan påverka förutsättningarna för närsjukvårdscentrum. I Framtidens hälso- och sjukvård betonas vikten av ett hälsofrämjande och förebyggande arbete för att bättre kunna möta framtidens utmaningar. Det hälsofrämjande arbetet ska genomsyra all verksamhet inom hälso- och sjukvården och det förebyggande arbetet bör beaktas i hela vårdkedjan. Inför en ny Krav- och kvalitetsbok från och med 2015 finns möjlighet att utreda och överväga förändringar av nuvarande åtagande om jourverksamhet i syfte att styra jourverksamhet till närsjukvårdscentrum. En sådan lokalisering kan skapa mervärde för patienten om det samtidigt finns tillgång till röntgendiagnostik. I uppdraget för ett närsjukvårdscentrum ingår öppna specialistmottagningar. Dessa mottagningar är en resurs för alla vårdcentraler i närområdet. För att säkerställa hög kompetens och kontinuitet bör dessa mottagningar - om man inte kan säkerställa tillräcklig kvalitet lokalt - knytas till något av de större sjukhusen, eller upphandlas externt. I första hand

63 8 ska det röra sig om hälso- och sjukvård som är vanligt förekommande i befolkningen samt samhällsekonomisk och kompetensmässigt möjligt att driva lokalt. För att skapa en gränslös vård behöver Västra Götalandsregion tillsammans med kommunerna lokalt identifiera kommunala verksamheter som kan förläggas i anslutning till närsjukvårdscentrum utifrån de tidigare beskrivna områdena för samverkan. Det kan exempelvis handla om dagcenter, rehabiliteringsverksamhet, korttidsboende och eventuellt särskilda boenden. Vårdutbudet kan också kompletteras med andra välfärdstjänster, till exempel socialtjänst, apotek, försäkringskassa och arbetsförmedling. På så sätt utnyttjas befintliga lokaler på bästa sätt eftersom regionens vårdutbud inte alltid fyller dessa lokaler fullt ut. Nivå tre I nära anslutning till den öppna specialistvården förekommer uppdrag inom till exempel dagkirurgi eller slutenvård kopplad till kirurgisk eller annan verksamhet. Beroende på arten av specialiserad verksamhet måste man överväga behovet av röntgen, anestesi och annan stödjande verksamhet. Nivå fyra Ytterligare en nivå för lokalsjukhusens verksamhet är att Västra Götalandsregionen använder dessa för riktade regiongemensamma uppdrag inom opererande verksamheter där det finns bristande produktionskapacitet på övriga sjukhus eller där det finns ett värde av att samla ingreppen för att höja kvaliteten och effektiviteten. Nivåindelning lokalsjukhus Utifrån nivåindelningen, nuvarande verksamhet och lokala förutsättningar föreslås följande gruppering av beskrivna lokalsjukhus. Sjukhuset i Strömstad: närsjukvårdscentrum nivå 2 Utifrån nuvarande verksamhet och lokala förutsättningar kategoriseras Sjukhuset i Strömstad som ett närsjukvårdscentrum nivå 2. Sjukhuset tillförsäkras därmed en fortsatt framtid som en del av navet för lokal samverkan i närsjukvårdsarbetet. Genom detta garanteras befolkningen god tillgång till sitt vanliga behov av hälso- och sjukvård samt vård och omsorg nära där de bor eller vistas. Inför en ny Krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård från och med 2015 bör man utreda och överväga förändringar av primärvårdens jourverksamhet i syfte att styra jourverksamhet till detta närsjukvårdscentrum. Sjukhuset i Lysekil: närsjukvårdscentrum nivå 2 Utifrån nuvarande verksamhet och lokala förutsättningar kategoriseras Sjukhuset i Lysekil som ett närsjukvårdscentrum nivå 2. Sjukhuset tillförsäkras därmed en fortsatt framtid som en del av navet för lokal samverkan i närsjukvårdsarbetet. Genom detta garanteras befolkningen