Jakten på det sociala kapitalet Fredrica Nyqvist, PD, Docent Akademilektor i socialpolitik
Innehåll 1. Jakten på det sociala kapitalet 2. Den nordiska paradoxen 3. Skapa en social gemenskap: vems ansvar?
Jakten på det sociala kapitalet: en jämförelse av svensk- och finskspråkiga i Finland (2004-2007)
Socialt kapital Värdet av att ingå i sociala nätverk och känna tillit till andra, och de positiva effekter på hälsa och välmående detta kan ha för både individer och hela samhällen. Gemenskapsanda, vi-anda Stark koppling till delaktighet/osallisuus Vanliga socialt kapital-frågor: föreningsaktivitet, tillit Yngre personer, välutbildade, ekonomiskt välbärgade och gifta högre nivåer av socialt kapital (Nieminen et al., 2008)
Web of Science, Social Capital 1200 1000 800 600 400 Records 200 0 1993 2004 2014
Socialt kapital och hälsa Tidigare kunskap: inkomstojämlikhet påverkar dödlighet Hypotes: inkomstojämlikhet minskar det sociala kapitalet och att detta i sin tur är kopplad till ökad dödlighet Metod: Data från General Social Survey (USA). Socialt kapital mättes som medlemskap i frivilliga organisationer och tillit Konklusion: Ojämlikhet i inkomster leder till ökad dödlighet via lågt socialt kapital Citeras: ca 3600 gånger Ref: Kawachi Ichiro, Kennedy Bruce P, Lochner Kimberly & Prothrow-Stith Deborah (1997)»Social capital, income inequality, and mortality«. American Journal of Public Health, 87, 1491-1498
Hälsobeteende (t ex sprida hälsoförebyggande info) Socialt kapital Service och tjänster (t ex kvalitet och tillgång) Hälsa Psykosociala mekanismer Ref: Kawachi & Berkman, 2000
Högt socialt kapital i de nordiska länderna
Välfärdssystemet och kvaliteten i offentliga institutioner skapar förtroende och tillit (ref. Rothstein, 2017) Låg korruption=högt socialt kapital (ref. Rothstein, 2017) Jämlika samhällen har högre nivåer av välmående (ref. Wilkinson och Picket, 2010 ) Aktivt medborgarsamhälle (ref. Kansalaisareena 2018; Järjestöbarometri 2018)
Negativa sidor av socialt kapital 1. Exklusion av outsiders 2. Överdrivna krav på gruppmedlemmar 3. Restriktioner i den individuella friheten 4. En spiral av sjunkande moral (Portes, 1998) Putnam (2000) det sociala kapitalets mörka sidor, starkt sammanbindande socialt kapital, grogrund för intolerans, fördomar ->ökade klassklyftor, diskriminering, rasmotsättningar
2. Den nordiska paradoxen
OECD (2019), Income inequality (indicator). doi: 10.1787/459aa7f1-en (Accessed on 03 April 2019)
Social gradient i hälsa Människors hälsa i allmänhet är sämre ju lägre socioekonomisk position de har.
Valkonen T ym. (2007) Sosioekonomiset kuolleisuuserot. Teoksessa Terveyden eriarvoisuus Suomessa, STM julkaisuja 2007:23.
T ex Social jämförelse Hälsobeteende Politiska mekansimer Våld och kriminalitet Lägre tillit, social gemenskap
Två ideal 1. Sociala värderingar: stort stöd för jämlikhet och den nordiska välfärdsmodellen 2. Individualistiska värderingar: individens frihet New Public Management (resultatstyrning) ökade inslag av privata serviceproducenter, risk för ökade skillnader mellan socioekonomiska grupper Socialt medborgarskap aktivt medborgarskap
3. Skapa en social gemenskap
Socialt kapital skapas: familjen, skolan, lokalsamhället, företag, civilsamhället, offentliga sektorn, etc.
Främja socialt kapital Uppifrån-ner vs. nerifrån-upp Uppifrån-ner (ref. Rostila, M. (2008). Healthy Bridges. Studies of Social Capital, Welfare and Health) Fortsatt förtroende för staten och välfärdssystemet Sjukvård och åldringsvård: rättvisa, opartiska, okorrumperade Familjepolitik: minska på barnfattigdom Nerifrån-upp Skapa tillit under barndomsåren, nätverk och stöd
Mikronivå T ex stärka nätverken (familjen, vänner) Mesonivå T ex skapa trygga grannskap, mötesplatser för människor att träffas och umgås. Macronivå T ex minska korruption, social ojämlikhet, humankapital
Interventions to build social capital at the community level Strengthen social networks e.g. Employ a community health worker to mobilize resources within social networks and bring resources into communities Build social organizations e.g. Facilitate the development of nongovernment organizations (NGOs) Strengthen community ties e.g. Bring together groups normally divided along class, race/ethnicity or religious grounds Strengthen civil society e.g. Inform decision-makers about the social consequences of macroeconomic policies Ref: World Health Organization (2004) Promoting mental health. Concepts, emerging evidence, practice.
Take-home-message 1) Vi ska värna om den sociala gemenskapen har ett värde 2) Uppmärksam på en negativ sida 3) Ojämlikhet: social gemenskap men även i hälsa