Socialt kapital och hälsa. Socialt kapital i socialmedicinsk forskning i Sverige
|
|
- Rolf Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Socialt kapital och hälsa. Socialt kapital i socialmedicinsk forskning i Sverige Socialt kapital är ett samhällsvetenskapligt begrepp inom framför allt sociologi och statsvetenskap som i stor omfattning började analyseras inom folkhälsovetenskap och socialmedicin under senare delen av 1990-talet. Forskningen om socialt kapital och hälsa har ökat kraftigt på senare år, och sedan mitten av 1990-talet har långt mer än 1000 internationella artiklar publicerats till exempel på sökdatabasen Pubmed, varav det helt överväldigande flertalet under de senaste tio åren. Den författare som framför alla andra påverkat den socialmedicinska forskningen om socialt kapital och hälsa är den amerikanske statsvetaren Robert D. Putnam (Putnam, 1993; 2000), men även sociologer som Pierre Bourdieu (Bourdieu & Wacquant, 1992) och James S. Coleman (Coleman, 1990) har influerat den folkhälsovetenskapliga och socialmedicinska litteraturen om socialt kapital och hälsa. Putnams stora inflytande torde kunna tillskrivas det faktum att den statsvetenskapliga forskning han representerar i första hand är inriktad på länder, regioner, geografiska administrativa områden och hela befolkningar eller befolkningsgrupper. Den sociologiska ansatsen som tar sin utgångspunkt i individer och deras sociala nätverk samt sociala deltagande på mikronivå har emellertid också haft inflytande inom folkhälsovetenskap och socialmedicin. Redan när det gäller det teoretiska ursprunget kan vi alltså se att olika traditioner och sätt att teoretiskt betrakta socialt kapital har importerats till forskningen om socialt och hälsa. I sin översiktsartikel Från metafor till mätning: en samhällsvetenskaplig översikt om det sociala kapitalets beståndsdelar och effekter konstaterar Maria Bäck att forskarna inte lyckats uppnå konsensus beträffande definition, operationalisering eller mätning av begreppet socialt kapital. Olika författare betonar olika huvudkomponenter av socialt kapital. De två viktigaste huvudkomponenterna är å ena sidan socialt deltagande i frivilliga och ideella föreningar och å andra sidan socialt förtroende eller tillit. Olika författare har dessutom olika både teoretisk och operationell syn på de båda huvudkomponenternas väsentliga egenskaper samt hur de ska mätas och användas i vetenskapliga analyser. De flesta studier som gjorts om socialt kapital har varit tvärsnittsstudier, vilket också är ett stort problem eftersom det formellt är omöjligt att dra slutsatser om kausalsamband från sådana studier, och eftersom tänkbara kausalsamband mellan socialt kapital och hälsa nästan alltid kan gå i båda orsaksriktningarna. Ett annat problem handlar om att kvantitativa mått på socialt kapital ofta fås genom att respondenter svarar på frågor i enkäter. Problemet blir dels hur frågor bäst ska vara utformade för att kunna mäta olika aspekter av det sociala kapitalet hos individer, dels hur enkäter på ett övergripande sätt Socialmedicinsk tidskrift 4-5/
2 ska vara utformade, till exempel i vilken ordning i enkäten olika frågor ska komma, för att i minsta utsträckning påverka respondentens svar. I Socialt kapital och hälsa- förklaringsmodeller och implikationer för hälsofrämjande interventioner utgår Malin Eriksson från att sociala nätverk och socialt deltagande är kärnan i socialt kapital, i alla fall den del av socialt kapital som är lättast att påverka genom prevention. Enligt Eriksson bestämmer sociala och politiska faktorer som inkomstförändring, social jämlikhet/ ojämlikhet och politisk (in)stabilitet normer, gruppsolidaritet och ömsesidighet hos sociala nätverk, som i sin tur kan påverka individuellt och områdesspecifikt socialt kapital. I artikeln definieras individuellt socialt kapital som socialt stöd, socialt inflytande, socialt deltagande och materiella tillgångar. Områdesspecifikt (kontextuellt) social kapital definieras i artikeln som förtroende och tillit, kollektiva aktioner samt social kontroll. Enligt Portes (1998) är människors vilja att ställa resurser till förfogande för andra en källa till socialt kapital, och enligt Wilkinson är hälsan bättre på befolkningsnivå i samhällen med en mera jämn inkomstfördelning (Wilkinson, 1996), vilket ger en tydlig koppling mellan socialt kapital, fördelning av ekonomiska resurser i samhället och hälsa, en koppling som också finns i Malin Erikssons modell. Modellen och diskussionen leder fram till slutsatsen att hälsofrämjande insatser bör främja lokalt utvecklingsarbete ( community development ) och att stärka lokalsamhällets egenmakt ( empowerment ). En första kommentar till artikeln är att både användningen av socialt stöd som en delkomponent av socialt kapital och användningen av begrepp som bland annat socialt inflytande och sociala aktioner är typiska för den franske sociologen Pierre Bourdieu inom debatten om socialt kapital. En andra kommentar är att modellen i artikeln bygger på förutsättningen att det är sociala nätverk som skapar tillit och socialt förtroende och inte tvärtom, vilket inte är en självklarhet i litteraturen om socialt kapital. Putnam (1993) anser till exempel att orsakssambandet lika gärna kan gå i den motsatta riktningen, men även Putnams idéer om detta kan ifrågasättas eftersom resultat från empiriska undersökningar på individnivå visar att korrelationen mellan socialt deltagande i nätverk/aktiviteter och tillit är svagt (Lindström, 2004). I Sociala determinanter för hälsa- en fråga om socialt kapital eller ekonomiskt kapital? analyserar Johanna Ahnquist oberoende samband och interaktioner mellan lågt ekonomiskt kapital (ekonomiska svårigheter) respektive lågt socialt kapital på individnivå (socialt deltagande samt interpersonell och institutionell tillit) i relation till olika hälsoutfall (självskattad hälsa, psykisk och fysisk ohälsa) baserat på data från den nationella folkhälsoenkäten i Sverige 2009 som genomfördes av Statistiska Centralbyrån (SCB). Bakgrunden till studien är att absoluta och relativa inkomst- och förmögenhetsskillnader har diskuterats som alternativ förklaring, istället för socialt kapital, till socioekonomiska skillnader 308 Socialmedicinsk tidskrift 4-5/2012
3 i hälsa. Debatten har stora praktiska implikationer inom hälsopolitik, health promotion och prevention. Om den viktigaste förklaringen till socioekonomiska skillnader i hälsa är absoluta eller relativa skillnader i materiella omständigheter, kan nämligen slutsatsen vara att en allmän politisk linje, även utanför det specifikt hälsopolitiska området, som gynnar välfärd via höga skatter, bör eftersträvas. Om den viktigaste förklaringen till socioekonomiska skillnader i hälsa däremot är skillnader i socialt kapital i form av skillnader i sociala nätverk och socialt deltagande, kan slutsatsen däremot vara att man bör satsa på till exempel sociala nätverk och empowerment i närsamhällen. En möjlighet finns emellertid också att både socialt och ekonomiskt kapital har betydelse för befolkningens hälsa. Resultaten av analyserna med multipel logistisk regression visar att både lågt socialt kapital och ekonomiska svårigheter i huvudsak är associerade med de tre måtten på ohälsa, med få undantag. Analysen av interaktionseffekter med Synergy Index (SI), där SI 1,0 indikerar frånvaro av statistisk interaktion, visar SI från 1,4 till 2,3 i analyserna. Det finns med andra ord interaktion med en synergieffekt. Lågt socialt kapital och ekonomiska svårigheter i kombination hos samma individ bidrar alltså till ytterligare ökad ohälsa utöver den ohälsa som summan av de två riskfaktorerna orsakar. Artikeln Socialt kapital och självrapporterad hälsa- en undersökning av samband med lonitudinella analyser och flernivåanalyser rapporterar Giuseppe Giordano och Martin Lindström om resultaten av fyra empiriska studier som ingår i Giordanos doktorsavhandling som Martin Lindström varit huvudhandledare för. Studierna är baserade på British Household Panel Survey (BHPS) som är en paneldataundersökning från vilken åren 2000, 2003, 2005, 2007 och 2008 använts i avhandlingen. BHPS är till skillnad från den svenska ULF-undersökningen ( Undersökning om levnadsförhållanden ) samplad på hushåll istället för individer (som i ULF). Trots att antalet internationella vetenskapliga publikationer om socialt kapital och hälsa ökat nästan exponentiellt sedan slutet av 1990-talet är antalet publikationer som genomförts på longitudinella data mycket mindre. De flesta artiklar baseras på analyser av tvärsnittsdata. Tre av artiklarna är longitudinella, och två av dem är longitudinella med tre eller flera observationspunkter över tid som är ett krav för en fullständig longitudinell analys (Singer & Willett, 2003). Resultaten visar att sambanden mellan socialt kapital och självrapporterad hälsa finns även vid longitudinella analyser, i vilka sambandet i tid mellan orsak och verkan är tydligt. Detta gäller i synnerhet tillit till andra människor som är en komponent av socialt kapital. Flernivåanalyser av socialt kapital har tidigare i huvudsak genomförts med geografiska och administrativa områden som kontextuell nivå i analysen. Resultaten har emellertid för det mesta visat att geografiska områden har mycket liten egen statistisk betydelse för hälsan. Den internationella diskussionen har därför allt mer kommit att handla om huruvida det finns andra mera relevanta sociala kontexter som till exem- Socialmedicinsk tidskrift 4-5/
4 pel arbetsplats, familj eller ursprungsland som påverkar hälsan (Lindström, 2008). I en studie analyserades geografiskt område, hushåll (familj) och individ i tre olika nivåer, varvid resultaten visar att hushållet har en mycket större betydelse än geografiskt område för hälsan. En ytterligare fråga handlar om vilken betydelse gemensam miljö ( shared environment ) och ärftlighet har för socialt kapital och hälsa. Inom detta område finns sedan tidigare bara någon enstaka publikation (Fujiwara & Kawachi, 2008). Resultaten av ett av delarbetena som genomförts med denna frågeställning visar att en betydande del av sambandet mellan socialt kapital (även tillit) och hälsa försvinner när hänsyn tas till shared environment i analyserna. Antony Morgan och Bo Haglund diskuterar åtta förutsättningar för socialmedicinsk forskning om socialt kapital och hälsa bland unga i Att forska om socialt kapital och hälsa hos unga människor. Förutsättningarna innefattar 1) tydliga definitioner om vilket disciplinärt perspektiv som används, 2) klargörande av vilken teori och vilka hypoteser om förändringsmekanismer som man utgår ifrån, 3) användning av indikatorer med en etablerad kunskapsbas, 4) hänsyn till att socialt kapital är ett multikomponent-begrepp, vilket innebär att en tydlig beskrivning av hur olika indikatorer är relaterade till varandra är nödvändig, 5) säkerställning att definitioner och mätning tar hänsyn till ålder, gender och kultur, 6) användning av begreppen sammanbindande ( bonding ), överbryggande ( bridging ) och länkande ( linking ) socialt kapital för att förstå den relativa betydelsen av individuella och kollektiva idéer om begreppet, 7) inkludering av de unga som aktiva sociala agenter, samt 8) användning av resursbaserade ansatser ( health assets ). Ett flertal av punkterna, i varje fall punkterna 1,2, 3 och 4 men möjligen även i vissa sammanhang en del av de övriga, är tilllämpliga även i forskningen om socialt kapital och hälsa bland vuxna. En andra kommentar till artikeln är att forskningen om socialt kapital och hälsa bland barn och ungdomar är förhållandevis sparsam. Att inkludera indikatorer för socialt kapital i skolhälsoenkäter skulle kunna vara ett sätt att öka kunskapen om samband mellan socialt kapital och hälsa respektive hälsorelaterade levnadsvanor bland barn och ungdomar. Ett annat eftersatt område är att studera hur socialt kapital formas hos barn och ungdomar under uppväxten. Enligt Putnam (2000) är dessa formativa år helt avgörande för till exempel den framtida tilliten i vuxenlivet. Mycket återstår att göra inom detta forskningsområde som även innefattar livsförloppsanalyser. I artikeln Begreppet resiliens sätter in hälsan i ett hållbarhetsperspektiv och ökar förståelsen för det sociala kapitalets roll i detta sätter Per-Olof Östergren in diskussionen om socialt kapital, socioekonomisk ojämlikhet och hälsa i ett systemtänkande som i princip integrerar både biologiska/fysiologiska och sociala/samhällsvetenskapliga system. Det engelska ordet resiliance betyder uthållighet eller hållbarhet. Ordet resiliens används i det här sammanhanget direkt i svenskan, och 310 Socialmedicinsk tidskrift 4-5/2012
5 ett synonymt uttryck i svenska språket är närmast uthållighet/hållbarhet i ett komplext system. Diskussionen i artikeln handlar om att människan både är en biologisk och en social varelse. Hållbarhet i det biologiska och ekologiska systemet förutsätter hållbarhet i det sociala och ekonomiska systemet, och omvänt förutsätter även social och ekonomisk hållbarhet att det finns en biologisk och ekologisk hållbarhet. En av förutsättningarna för denna biologiska hållbarhet i hälsa är ett starkt socialt kapital och den någorlunda jämna fördelning av materiella resurser i samhället som det sociala kapitalet skapar och har ett ömsesidigt samband med. Artikeln är modifierad med utgångspunkt i en rapport som är en del av avrapporteringen från den pågående Malmökommissionen. Detta temanummer ger en överblick över forskningen om socialt kapital och hälsa i Sverige, men det täcker inte alla aspekter av denna forskning. En del av området som tyvärr inte blivit väl representerat är till exempel empiriska kvalitativa studier. Kvalitativa studier har flera olika funktioner. De utreder bland annat begrepp och klargör tänkbara kausalsamband på ett sätt som ofta inte är möjligt i kvantitativa studier. Väl genomförda kvalitativa och kvantitativa studier kompletterar varandra. I framtiden behöver forskningen om socialt kapital och hälsa inriktas i större utsträckning mot longitudinella studier som uppfyller temporalitetskriteriet (att orsak kommer före effekt i tiden), mot studier som sätter in området socialt kapital och hälsa i ett livsförloppsperspektiv samt mot studier av betydelsen av andra sociala kontexter än administrativa geografiska områden. Fler studier om barn och ungdomar, och speciellt sådana som tar hänsyn till denna åldersgrupps speciella förutsättningar och som är involverande (se Morgans och Haglunds artikel), är också angelägna. Det behövs också fler studier och mer kunskap om de nya sociala mediernas (internet, facebook, twitter etc.) betydelse för socialt kapital och hälsa. Möjligen kan forskning som tar hänsyn till ärftlighet och delad miljö ( shared environment ) visa sig tillföra ny kunskap om socialt kapital och hälsa. Referenser Martin Lindström Temaredaktör Bourdieu, P, & Wacquant, L. (1992). Invitation to Reflexive Epidemiology. Chicago: University of Chicago Press. Coleman, J. (1990). The Foundations of Social Theory. Cambridge, MA: Harvard University Press. Fujiwara, T., Kawachi, I. (2008). Social capital and health- a study of adult twins in the US. American Journal of Preventive Medicine 2008; 35(2): Lindström, M. (2004). Social capital, the miniaturization of community, and self-reported global and psychological health. Social Science and Medicine, 59, Socialmedicinsk tidskrift 4-5/
6 Lindström, M. (2008). Invited commentary: social capital, social contexts, and depression. American Journal of Epidemiology 2008; 167(10): Portes, A. (1998). Social capital: its origins and applications in modern sociology. Annual Reviews Sociology, 24, Putnam, R.D. (2000). Bowling Alone. The Collapse and Revival of American Community. New York, London: Simon and Schuster. Singer, J.D., Willett, J.B. (2003). Applied longitudinal data analysis. Modeling change and event occurrence. Oxford, New York: Oxford University Press. Putnam, R.D. (1993). Making Democracy Work. Civic Traditions in Modern Italy. Princeton, NJ: Princeton University Press. Wilkinson, R.G. (1996). Unhealthy societies. The afflictions of inequality. New York: Routledge. Viktiga kompetenser för hälsofrämjande arbete. Ett EU projekt Sedan år 2009 har ett projekt som givits EU stöd pågått med syfte att utveckla riktlinjer (standards) och ackrediteringssystems för praktiskt hälsofrämjande arbete, utbildning och efterutbildning med målet att öka kompentensen i folkhälsoarbete hos olika yrkesgrupper och därigenom åstadkomma en positiv hälsoutveckling i Europa (1). Genom detta arbete kan kriterier för vad som är god kvalitet på kunskap och färdigheter vid hälsofrämjande arbete sättas upp. Detta kan användas för kvalitetsförbättring av praktiskt folkhälsoarbete t ex vid utvecklingssamtal, nyrekrytering av medarbetare och utveckling av arbetsformer. Projekt som hållits samman från Irland har avslutats under året och den sammanfattande slutrapporten finns nu tillgänglig (2). Referenser Socialmedicinsk tidskrift 4-5/2012
Socialt kapital och självrapporterad hälsa - en undersökning av samband med longitudinella analyser och flernivåanalyser
Socialt kapital och självrapporterad hälsa - en undersökning av samband med longitudinella analyser och flernivåanalyser Giuseppe Giordano 1 Martin Lindström 2 1 Med.dr. Institutionen för kliniska vetenskaper
7. Socialt kapital i norra Sverige
7. Socialt kapital i norra Sverige Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Det magiska sociala kapitalet När man talar om kapital tänker man kanske i första hand på ekonomiskt
Hälsa som tillgång aller ohälsa som hinder? Att vända perspektivet
Hälsa som tillgång aller ohälsa som hinder? Att vända perspektivet Per-Olof Östergren Socialmedicin och Global hälsa, Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet Relationen mellan
2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Folkhälsovetenskap AV, Hälsovetenskap, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Folkhälsovetenskap AV, Hälsovetenskap, 7,5 hp Public Health Science MA, Health Science, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng
Vad är folkhälsovetenskap?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Vem i hela världen kan man. lita på? Bo Rothstein
Vem i hela världen kan man... lita på? Vem i hela världen kan man. lita på? Bo Rothstein T änk dig att du är en småföretagare eller frilansare och att din verksamhet bygger på beställningar från stora
Jakten på det sociala kapitalet. Fredrica Nyqvist, PD, Docent Akademilektor i socialpolitik
Jakten på det sociala kapitalet Fredrica Nyqvist, PD, Docent Akademilektor i socialpolitik Innehåll 1. Jakten på det sociala kapitalet 2. Den nordiska paradoxen 3. Skapa en social gemenskap: vems ansvar?
STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen
STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Anvisningar till momentet Ekonomisk sociologi (6 p.), Sociologi I och Sociologi II, VT-14 Kursansvarig lärare Tiziana Sardiello Rum B944 Tel: 163164 E-mail:
Folkhälsovetenskap AV, Hälsovetenskap, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Folkhälsovetenskap AV, Hälsovetenskap, 7,5 hp Public Health Science MA, Health Science, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng
Socialt kapital och hälsa - förklaringsmodeller och implikationer för hälsofrämjande interventioner
Socialt kapital och hälsa - förklaringsmodeller och implikationer för hälsofrämjande interventioner Malin Eriksson Med. Dr. Lektor i folkhälsovetenskap, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin,
Utbildningsplan för folkhälsovetenskapsprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)
Utbildningsplan för folkhälsovetenskapsprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Study Programme in Public Health Sciences, 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2004-09-01.
Master s Programme in Global Health, 120 credits
SAHLGRENSKA AKADEMIN G 2015/132 Utbildningsplan för masterprogram i global hälsa, 120 högskolepoäng Master s Programme in Global Health, 120 credits Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelsen 2015-09-23
God folkhälsa ses ofta som avgörande för en hållbar utveckling i städer, kommuner och regioner
God folkhälsa ses ofta som avgörande för en hållbar utveckling i städer, kommuner och regioner Ofta uppsatta mål om att: - Förbättra folkhälsan - Göra hälsan mer jämnt fördelad (minska den socioekonomisk
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande
Nätverk och ungdomsarbetslöshet finns det något samband
Nätverk och ungdomsarbetslöshet finns det något samband Peter Håkansson Ekonomisk-historiska institutionen peter.hakansson@ekh.lu.se Vad är problemet? Ungdomar har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden
Socialt kapital och psykisk hälsa
Socialt kapital och psykisk hälsa Per Carlson www.fhi.se Rapport nr A 2007:05 Kontakter mellan människor utgör en central del i allas liv, men också ett viktigt kitt för att hålla ihop grupper och samhällen.
Socioekonomisk stress tidigt i livet och tillit till andra senare under livscykeln
Socioekonomisk stress tidigt i livet och tillit till andra senare under livscykeln Martin Lindström Martin Lidström, professor/överläkare i socialmedicin, medicine doktor i socialmedicin, filosofie doktor
SADVS, Masterprogram i utvecklingsstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Development Studies, 120 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SADVS, Masterprogram i utvecklingsstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå
SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Cultural Criminology, 120 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå
FÖRTROENDE I DET MULTIKULTURELLA SAMHÄLLET
Förtroende i det multikulturella samhället FÖRTROENDE I DET MULTIKULTURELLA SAMHÄLLET BO ROTHSTEIN F orskning är till sin natur internationell och multikulturell. Lika lite som det kan finnas en svensk
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning
Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro
FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Masterprogram i folkhälsovetenskap
1 Medicinska fakultetsstyrelsen Masterprogram i folkhälsovetenskap 120 högskolepoäng (hp) Nivå A LADOK VAFHÄ Undervisningsspråk Engelska Programbeskrivning Utbildningen bygger vidare på tillämpliga kunskaper
Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap
Utbildningsplan för masterprogrammet i 4FH08 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-01-08 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2009-03-24 Sid 2 (8)
Utbildningsplan för Masterprogram i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi 120 högskolepoäng
Dnr: G213 2383/09 Utbildningsplan för Masterprogram i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi 120 högskolepoäng Master Programme in Public Health Science with Health Economics 120 higher education credits
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang
Folkhälsoperspektiv på spel GARN Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten
Folkhälsoperspektiv på spel GARN 161018 Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten Spel om pengar är en folkhälsofråga Målet för samhällets insatser inom folkhälsoområdet spel om pengar är minskade
Introduktion till hälsovetenskaper, 5 sp
707005.0 Introduktion till hälsovetenskaper, 5 sp Efter godkänd kurs förväntas den studerande kunna: Identifiera, beskriva, förklara och problematisera grundläggande teoretiska begrepp och perspektiv och
733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM
2014-09-28 880614-1902 METODUPPGIFT 3 Metod-PM Problem År 2012 presenterade EU-kommissionen statistik som visade att antalet kvinnor i de största publika företagens styrelser var 25.2 % i Sverige år 2012
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Att läsa en vetenskaplig artikel
Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga
Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst
Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Karin Melinder Folkhälsovetare. Med dr. Statens Folkhälsoinstitut, 831 40 Östersund. E-post: karin.melinder@fhi.se. www.folkhalsatillitjamlikhet.se.
Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg
Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.
Social stöd och socialt nätverk. Janne Agerholm
Social stöd och socialt nätverk Janne Agerholm Sociala relationer Struktur Formella relationer Informella relationer/socialt nätverk Funktion Social stöd Relationella belastningar Socialt nätverk De sociala
Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa
Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa Regional utvecklingsstrategi 2018-2030 Övergripande mål: Hög och jämn livskvalitet
Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet
Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning
Kontextuellt socialt kapital och ohälsa
Kontextuellt socialt kapital och ohälsa tema Karin Engström Sociolog och med. dr. i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet, avdelningen för folkhälsoepidemiologi. Adress: Karolinska institutet, institutionen
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
2. Finns samband mellan individbundna faktorer och kontextuella faktorer och skolresultat?
1 Teknisk bilaga till rapport 2018:10 Det är i det lokala man finner komplexiteten - Betydelsen av migrationsbakgrund och socioekonomiska faktorer för skolmisslyckanden 1 Bakgrund Denna rapport är en teknisk
Försök att rymma svaren i den platsen som finns. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar.
KOD: Kurskod: PC1307, PC1546 Kursnamn: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik, Forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Forskningsmetodik Ansvarig lärare: Uta Sailer (Tel.: 786 1700) Tentamensdatum:
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret
Arbetsorganisation & hälsa
Stressforskningsinstitutetets temablad Arbetsorganisation & hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Stressforskningsinstitutet Arbetsorganisation och hälsa: Två modeller för psykosocial
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga
Umeå universitet Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap KURSPLAN Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga mätningar Baskurs: 37,5 hp Moment 1: Introduktion till beteendevetenskapliga mätningar,
Socialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare
Socialt kapital i Österbotten Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare Innehåll Vad är socialt kapital? Det sociala kapitalet i Finland Enkät om mental hälsa GERDA-studien Deltagande
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet
Betydelsen av fasta anställningar
Betydelsen av fasta anställningar Resultat från en kvalitativ studie av individer med prekära anställningsförhållanden Arbets- och miljömedicinskt vårmöte i Göteborg 17 maj, 2019 P-O Östergren, Socialmedicin
Jämlik hälsa: Teori och praktik för en socialt hållbar samhällsutveckling
Jämlikt Göteborg hela staden social hållbar Jämlik hälsa: Teori och praktik för en socialt hållbar samhällsutveckling 7,5 poäng www.goteborg.se/jamlikt Jämlik hälsa: teori och praktik för en socialt hållbar
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga
Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga Bakgrund Genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga. Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen och Skolverket.
Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun
1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,
Kursplan för kursen Samhället ur sociologiskt perspektiv: Från modernitet till globalisering, 7,5 hp, GN
Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se
1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra
Utbildningsplan för magisterprogrammet i global hälsa
Utbildningsplan för magisterprogrammet i global hälsa 3GB12 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2007-11-07 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2011-12-02 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2013-12-13
15SK Prefekt
Kursplan Utbildning på forskarnivå Politisk teori, 7,5 högskolepoäng Political Theory, 7,5 credits Kurskod 15SK072 Forskarutbildningsämne Statskunskap Institutionen för humaniora, utbildnings- och Institution/motsvarande
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur
Hur reagerar väljare på skatteförändringar?
Hur reagerar väljare på skatteförändringar? nr 1 2013 årgång 41 I den här artikeln undersöker vi hur väljare reagerar på förändrade skatter när de röstar. Vi finner att vänstermajoriteter straffas om de
Resiliens som integrering av riskreducering och klimatanpassning? En reflektion
Resiliens som integrering av riskreducering och klimatanpassning? En reflektion Mikael Granberg & Lars Nyberg Klimatet förändras Ökad frekvens av extrema väderhändelser och klimatrelaterade risker Ökade
Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen
Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen Per-Anders Tengland Hälsa och samhälle Malmö högskola Problem Sjukdom och arbets(o)förmåga är de två grundläggande begrepp som bygger
Rehabiliteringsvetenskap GR (A), Rehabiliteringsvetenskap A, 30 hp
1 (6) Kursplan för: Rehabiliteringsvetenskap GR (A), Rehabiliteringsvetenskap A, 30 hp Rehabilitation Science BA (A), Rehabilitation Science A, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?
EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig
Folkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
HÄLSA, SOCIALT KAPITAL OCH BOENDE I VÄST DÄRFÖR ÄR TILLIT BÄST
Hälsa, socialt kapital och boende i väst därför är tillit bäst HÄLSA, SOCIALT KAPITAL OCH BOENDE I VÄST DÄRFÖR ÄR TILLIT BÄST BJÖRN RÖNNERSTRAND Sammanfattning Socialt kapital är en ovärderlig tillgång
och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen
och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen Strategier för ett jämlikt folkhälsoarbete Arbetet ska utgå från hela befolkningen i Karlskoga och Degerfors och
KS SEPTEMBER 2014
KS 20 10 SEPTEMBER 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2014-03-13 Diarienummer KSN-2013-0883 Kommunstyrelsen Motion av Frida Johnsson (MP) om välfärdsmått i den ekonomiska politiken
Program för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet
Jämställdhet i hälsa a society in which men and women would participate in more or less equal numbers in every sphere of life, from infant care to high-level politics (Okin, 1989) Hur kan samhället hindra
Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad
Mål och inriktning - Nämndplan 2016 Lokal nämnd i Halmstad Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2016 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2016 4 Invånarna och
SASSG, Masterprogram i genusstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Social Studies of Gender, 120 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SASSG, Masterprogram i genusstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Social Studies of Gender, 120 credits Program med akademiska förkunskapskrav och med
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR
1 MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 4 juni 2015 » Introduktion»
Inkomstfördelning och välfärd 2015
Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2015:5 Publicerad: 5-11-2015 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2015 I korthet - Ålands välfärdsnivå
Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien
I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch
Sociologi II för socionomer 30 högskolepoäng, Grundnivå 1
Sida 1(7) Kursplan Sociologi II för socionomer 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 Sociology II for Social Work 30 Credits*, First Cycle Level 1 Lärandemål Det övergripande målet med kursen är att den studerande
5. Health in all policies fra global politik til lokal praksis Torsdag 24. august 2017
5. Health in all policies fra global politik til lokal praksis Torsdag 24. august 2017. Hälsa 2020 och Agenda 2030 med fokus på hälsa i alla politikområden Folkhälsomyndighetens strävan att - identifiera
Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät
Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology
Utbildningsplan för Masterprogram i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi 120 högskolepoäng
Dnr: G 2012/244 Utbildningsplan för Masterprogram i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi 120 högskolepoäng Master's Programme in Public Health Science with Health Economics 120 credits Fastställd av Sahlgrenska
Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
SAGLS, Masterprogram i globala studier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Global Studies, 120 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SAGLS, Masterprogram i globala studier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Global Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa
Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.
Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer
Social hållbarhet i ledning och styrning
Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark
Ekonomisk sociologi 6 hp.
1 Sociologiska institutionen Ekonomisk sociologi 6 hp. Kursbeskrivning VT 2016 Den här specialkursen ger en introduktion till ämnet ekonomisk sociologi. Kursen syftar till att ge en översikt av hur sociologiska
Socialt arbete AV, Socialt arbete med familjer och barn, teoretiska perspektiv på intervention och förändring, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Socialt arbete AV, Socialt arbete med familjer och barn, teoretiska perspektiv på intervention och förändring, 7,5 hp Social Work Ma, Social work with families and children, theoretical
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Folkhälsa Fakta i korthet
Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft
Stadens sociala samband
Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva
Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?
Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle? Filip Fors, Sociologiska institutionen, Umeå Universitet Tre perspektiv på välfärdsmätning
Socialt arbete AV, Globalisering och internationellt socialt arbete, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Socialt arbete AV, Globalisering och internationellt socialt arbete, 15 hp Social Work Ma, Globalization and International Social Work, 15 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Hälsofrämjande arbete på BVC
Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, Distriktssköterska/Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne Barnets hälsa och välbefinnande påverkas av många
Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och
Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad
Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015
Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens
Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)
Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad
Barns strategier och ekonomisk utsatthet
Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg