aéüåuüçàtçwx uxàxxçwx e á~@ Év{ á~çwwáyt~àéüxü? uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ Anna-Karin Andershed Fil. dr. & universitetslektor i psykologi verksam vid Akademin för Juridik, Psykologi och Socialt arbete Örebro universitet www.ester-bedomning.se Dagens fokus Vad är normbrytande beteende? - definition, prevalens, risk, prognos Andershed, H., & Andershed, A-K. (2005). Normbrytande beteende i barndomen. Vad säger forskningen? Stockholm: Gothia. Bedömning av risk för normbrytande beteende hos barn och unga Andershed, A-K., & Andershed, H. (2009). Bedömning av risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende hos unga: Hur kan vi använda teori och forskning i praktiken. I Barn och unga som begår brott. Handbok för socialtjänsten. Förebyggande och behandlande insatser - vilka insatser fungerar? Andershed, H., Andershed, A-K., & Söderholm Carpelan K. (under tryckning). Ungdomar som begår brott. Vilka insatser fungerar? Stockholm: Gothia. Söderholm Carpelan, K., Andershed, A-K., Andershed, H., Brännström, L., Nyström, M., & Ahlgren, T. (2008). Insatser för unga lagöverträdare. En systematisk sammanställning av översikter om effekter på återfall i kriminalitet. Stockholm: Socialstyrelsen. itw ùü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxçwxr 1
Vilka barn och unga är det vi talar om? Barn som uppvisar normbrytande beteende Beteende som bryter mot rådande normer och regler i den miljö individen befinner sig aggressiva, utagerande beteenden mot andra människor och djur t.ex. slå, sparka, hota icke-aggressiva normbrytande beteenden t.ex. bryta mot föräldrars regler, snatta, stjäla saker, vandalisera, skolka från skolan, klottra Kärt barn har många namn antisocialt beteende, barndomskriminalitet (child delinquency eller child criminality), utagerande beteende itw ùü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxçwxr Psykiatrisk diagnos: Uppförandestörning Conduct Disorder: Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders-IV DSM-IV Ett upprepat och stabilt mönster av beteenden där andras grundläggande rättigheter eller åldersadekvata samhälleliga normer och regler bryts. minst 3 av 15 kriterier (under de senaste 12 månaderna, och minst ett under de senaste 6 månaderna) Aggressivt beteende mot människor och djur (t.ex. mobbar/hotar, slåss) Förstörelse av egendom (t.ex. vandaliserar) Bedräglighet eller stöld (tex (t.ex. gör inbrott, ljuger) Allvarliga brott mot regler (stannar hemifrån, rymmer, skolkar innan 13 års ålder) Det avvikande beteendet orsakar kliniskt signifikant funktionsnedsättning socialt, i arbete eller studier itw ùü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxçwxr 2
Hur vanligt är normbrytande beteende? Det beror på ålder, mått, skärningspunkter, diagnos eller ej, tidsramar 3 till 4 gånger vanligare hos pojkar (t.ex. Moffitt m.fl., 2001) En av de vanligaste sökorsakerna till BUP (Kopp & Gillberg, 2003; Svensk BUP-förening, 2003) Olika prevalens i olika åldrar 12 år: mellan 1 och 10% i normalpopulationsstudier (t.ex. Espiritu m.fl., 2001; Moffitt m.fl., 2001) Tonåren:enmajoritet (t.ex. Stattin & Magnusson, 1991) Dessutom är det en liten grupp personer som står för majoriteten av brott Verkar inte ha ökat nämnvärt under de senaste 20 åren (se t.ex. Espiritu m.fl., 2001) itw ùü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxçwxr Förekomst över tid av normbrytande beteende Normbrytande beteende % 70 10 Pojkar Flickor 12 17 22 Barndom Ungdom Vuxenålder Ålder itw ùü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxçwxr 3
Vad är orsaken till normbrytande beteende? Finns inget enkelt svar och inte bara ett svar Ta hänsyn både till förhållanden som rör individens id egenskaper, erfarenheter och förutsättningar, och till egenskaper och förhållanden i miljön (t.ex. Stattin & Magnusson, 1996) itw ùü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxçwxr Riskfaktorer En riskfaktor för ett visst beteende är en egenskap, händelse, förhållande eller process som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall Problembeteende Temperament Personlighet Kognitiva problem Fysiologi och neuropsykologi Föräldra-barnrelationen Föräldrars psykopatologi Våld i hemmet Familjestruktur Kamratrelationer Skola Bostadsområdesförhållanden Ekonomiska förutsättningar 4
Sammansättning av riskfaktorer När risker återfinns på flera nivåer (t.ex. individ och familj) samtidigt är risken för normbrytande beteende större (se Campbell m.fl., 2000) När fler än en riskfaktor är närvarande hos ett och samma barn är risken för normbrytande beteende större = kumulativ riskfaktorsmodell (t.ex. Loeber, 1990) Samma sammansättning av riskfaktorer gäller inte för samtliga barn som utvecklar normbrytande beteende Vissa riskfaktorer förklarar utvecklingen hos vissa barn medan andra riskfaktorer förklarar utvecklingen hos andra barn ekvifinalitet (Cicchetti & Rogosch, 1996) samma utfall har olika orsaksbakgrunder itw ùü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxçwxr Risken för kriminellt beteende i vuxen ålder är relativt stor Ca 30-50% av pojkar och ca 20% av flickor som debuterat i barndomen uppvisar kriminellt beteende i vuxen ålder Ju tidigare debut desto större risk för fortsatt kriminellt beteende Större risk för fortsatt kriminalitet vid barndomsdebuterande än vid ungdomsdebuterande normbrytande beteende itw ùü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxçwxr 5
Stor risk för andra sociala och psykiatriska problem i vuxen ålder ÑtÜàÇxÜ~ÉÇyÄ ~àxü Ñáç~ tàü á~t ÑÜÉuÄxÅ Çáàtu Ät uä ÑtÜàÇxÜÜxÄtà ÉÇxÜ Å ááuüâ~ tüuxàáä á{xà uü áàxü áév täà ÇùàäxÜ~ ÄùzÜx âàu ÄwÇ Çz ~ÉÇyÄ ~àxü yä~ Åxw xzçt utüç itw 11ùÜ ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxçwxr Skyddande (protektiva) faktorer En skyddande faktor är en egenskap, händelse, förhållande eller process som minskar sannolikheten eller risken för ett visst utfall genom att agera som en buffert mot eller mekanism som förändrar effekterna av att exponeras för risk. God intellektuell kapacitet Emotionellt stöd Ses som en positiv person Positivt och aktivt deltagande i skolarbetet God föräldra-barnrelation Liten familj Hög socioekonomisk status (SES) itw ùü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxçwxr 6
Bedömning av risk för normbrytande beteende hos barn och unga som fokuserar på forskningsbaserade risker och skydd Ett stort antal riskfaktorer hänger samman med normbrytande beteende Komplex, individuell sammansättning Detta innebär att en bra bedömning som en del av en effektiv utredning måste vara individuell, där man identifierar de faktorer som driver och upprätthåller det normbrytande beteendet hos det unika barnet Direkta (proximala) och föränderliga (dynamiska) risk- och skyddsfaktorer kriminogena mest relevanta för bedömning, förebyggande arbete och behandling 7
Centrala risk- och skyddsfaktorer i en bedömning av risk för normbrytande beteende Behöver vi människor verktyg och instrument? 8
Hur bra bedömningar kan vi göra utan instrument? Gör ni korrekta bedömningar/utredningar? Gör ni samma bedömning? När oberoende bedömare bedömer samma barn/familj Kommer ni fram till samma sak? Gör vi mer korrekta bedömningar om vi använder ett strukturerat instrument? Behöver vi instrument? Låt oss testa om vi kan bedöma fem olika fall korrekt k och om vi kan vara överens! Viktigt, precis som när ni gör bedömningar i ert arbete med barn och familjer, att ni gör korrekta bedömningar! Först utan instrument och sedan med instrument. 9
Fall 1: Är linjerna A och B lika långa? Utan bedömningsinstrument: Svarsalternativ: Lika långa. Inte lika långa. Vet ej. Med bedömningsinstrument: Användning av linjal som bedömningsinstrument visar att de inte är lika långa Vi gör korrekt och samma bedömning! A 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 B 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Fall 2: Ligger C-strecket i linje med A eller B? Utan bedömningsinstrument: Svarsalternativ: I linje med A. I linje med B. Vet ej. Med bedömningsinstrument: Användning av linjal som bedömningsinstrument visar att C och B ligger i linje med varandra Vi gör korrekt och samma bedömning! 10
Fall 3: Är A- och B-linjerna lika långa? Utan A bedömningsinstrument: 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Svarsalternativ: Lika långa. Inte lika långa. Vet ej. Med bedömningsinstrument: Användning av linjal som bedömningsinstrument visar att de är lika långa Vi gör korrekt och samma bedömning! B 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Fall 4: Är de röda linjerna lika långa? Utan bedömningsinstrument: Svarsalternativ: Lika långa. Inte lika långa. Vet ej. Med bedömningsinstrument: Användning av linjal som bedömningsinstrument visar att de inte är lika långa Vi gör korrekt och samma bedömning! 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
Fall 5: Är mittencirklarna lika stora? Utan bedömningsinstrument: Svarsalternativ: Lika stora. Inte lika stora. Vet ej. Med bedömningsinstrument: Användning av linjal som bedömningsinstrument visar att de är lika stora Vi gör korrekt och samma bedömning! Slutsatser? Svårt att göra säkra och korrekta bedömningar av dessa fall utan instrument Är ni osäkra när ni gör bedömningen? Varför inte svara vet ej? Lätt att göra säkra och korrekta bedömningar av dessa fall med instrument 12
Jamen, det här är ju inte samma sak som när man bedömer ett barn och en familj! Nej det är sannolikt mycket, mycket svårare än att bedöma längden på ett streck Om det var riktiga fall med barn och familjer med komplexa sociala problem? Mycket svårare att göra korrekta bedömningar och ju svårare och mer komplext något är, desto större behov har vi av stöd och struktur Vinsten med ett strukturerat förfarande Det huvudsakliga problemet är inte att precisionen i en bedömning inte är perfekt när man använder ett ostrukturerat förfarande utan att ostrukturerade bedömningar ger sämre precision än strukturerade bedömningar Strukturerad inventering av risker och resurser av betydelse för aktuell problematik ger Ökad samstämmighet mellan olika bedömare Mindre risk för godtycklighet, ökad säkerhet och tillförlitlig hantering Mindre risk att missa ett väsentligt område En grund för beslut om insatser Förbättrar underlaget inför val av insatser dokumentationen och kommunikationen (mellaninom verksamheter, med föräldrar) möjligheten att utvärdera kvalitet, ökar säkerhet 13
Exempel på strukturerade bedömningsinstrument Early Assessment of Risk List for Boys/Girls (EARL 20-B/EARL 21-G) Syfte: att bedöma risken för antisocialt beteende hos pojkar/flickor under 12 år, samt tjäna som bas för val av insatser Relation vårdnadshavare-flicka samt Sexuell utveckling (endast G); Auktoritetskonflikter eller myndighetskontakter (endast B) se IMS metodguide Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY) Syfte: bedöma risken för våld bland ungdomar, 12-18 år, samt tjäna som bas för val av insatser www.savry.se ESTER Forskningsbaserat strukturerat risk- behovsbedömningsinstrument av risker och skydd för normbrytande beteende 19 risk- och skyddsfaktorer De risker och skydd som har mest praktisk betydelse för insatser till unga i riskzonen för eller med normbrytande beteende.» kan gå att påverka och förändra» kan anses vara direkt snarare än indirekt kopplade till den unges risk för normbrytande beteende» dvs. föränderliga, och inte statiska och oföränderliga, beteenden, förhållanden eller omständigheter, vilket ger den viktiga signalen om att man utgår ifrån att ett problem går att arbeta med, förbättra och t.o.m. lösa. Beslutstöd inför insatser Inbjuder till uppföljande bedömningar (t.ex. före och efter insatser) Datorstöd som förenklar tolkning, presentation och samarbete www.ester-bedomning.se Behöver en bedömning ha ett könsperspektiv? Tumregel nr. 1: ANVÄND STRUKTURERADE INSTRUMENT Det finns exempel på strukturerade instrument inom området som har ett könsperspektiv Men de flesta instrument är desamma för pojkar och flickor, baserat på slutsatser från forskning om risk och skydd 14
Det upplevda syftet påverkar det upplevda behovet av kontinuerlig uppföljning Vad är syftet med bedömningen? Att predicera..?...eller att hjälpa någon där han eller hon är här och nu? En bedömning är alltid färskvara! Förändringar i normbrytande beteende kommer sannolikt inte att ske i en handvändning. Däremot kan man kanske snabbare se förändringar i risk-och ik skyddsfaktorer, kt som i förlängningen kan leda till minskningar i normbrytande beteende. Regelbundna uppföljningar ger möjlighet att mäta förändringar, som kan ha implikationer för det fortsatta arbetet Vad vill ni uppnå för varje enskilt barn i riskzon? Tycker ni att ni gör något bra? Gör en verksamhet vad man kan förvänta sig? (ge dem möjlighet att) VISA DET! Vi har stöttat familjen (hur? med vad? hur mycket? av vem?) Barnet mår bättre (vilka riskfaktorer förelåg vid den första mätningen? vilka resurser/skydd? i vilken grad? hur har de förändrats?) Exempel på möjliga mål för arbetet: Minska antalet riskfaktorer eller graden av risk för barnen Öka antalet eller graden av resurser/skydd för barnen Hur vet ni att ni minskat risk och ökat resurser/skydd? Genom att mäta strukturerat! Genom att använda strukturerade instrument har ni möjlighet att dokumentera och tydligt illustrera att det som görs fungerar Genom uppföljningar kan ni utvärdera vad ni gör 15
Förebyggande och behandlande insatser Vad fungerar? Goda principer för prevention och behandling Forskning visar att program som innefattar följande aspekter är mer effektiva: Strukturerade, manualbaserade, forskningsanknutna insatser över längre tid; Implementering redan i förskole- eller tidig skolålder; Anpassning av program till barnets/barnens specifika behov; Fokus på flera specifika risk- och skyddande faktorer; Koordinerade insatser på flera nivåer och i flera miljöer = förändra både individen och omgivningen 16
En systematisk forskningsöversikt av insatser för unga lagöverträdare Insatser som fokuserar på att påverka beteenden, känslor, tankar etc. ger bättre resultat än övervakning, avskräckning eller disciplin Forskningsbaserade metoder reducerar deltagarnas problem i större utsträckning än ordinarie behandling Risk-behov-responsivitetsprinciperna (Risk-Need-Responsivity, t.ex. Andrews & Dowden, ), verkar generellt karaktärisera effektiva insatser till såväl unga som vuxna lagöverträdare Risk: Insatsens omfattning behöver anpassas till nivån av risk för återfall i kriminalitet för den unge Behov: Rikta insatser mot lämpliga li förändringsbara faktorer relaterade till den unges kriminalitet Responsivitet: Anpassa insatsernas innehåll och genomförande efter individens behov och förutsättningar som påverkar dennes beteende t.ex. motivation och inlärningsstil Insatsers effektivitet Insats Möjligt jginom pfjd påföljden Ungdomsvård d Effekt i metaanalyser* Samstämmighet bland primärstudierna i metaanalyserna Svenska utvärderingsstudier (primärstudier) Familjebaserade insatser Liten medelstor positiv Medelhög entydig Två studier av FFT: Positiva effekter utöver ordinarie insatser En studie av MST: Ingen effekt utöver ordinarie insatser KBT-baserade program Liten medelstor positiv Medelhög En studie av ART + annat: Ingen effekt utöver ordinarie insatser Äventyrsprogram Liten positiv Medelhög Inga utvärderingar finns. ( Wilderness program ) Militärliknande Ingen Medelhög Inga utvärderingar finns. utbildningsläger ( Boot camp ) Avskräckande insatser Liten negativ Entydig Inga utvärderingar finns. ( Scared Straight ) Ungdomstjänst Okänd Underlag saknas Inga utvärderingar finns. Kontaktperson / mentorskap Liten positiv Dålig medelhög Inga utvärderingar finns. Medling vid brott (gärningsman) Liten positiv Medelhög En studie: Positiva effekter utöver ordinarie insatser Liten effekt = ca 10 procents skillnad i antalet som återfaller i brott mellan insats- och jämförelsegrupp; Medelstor effekt= ca 25 procents skillnad i antalet som återfaller i brott mellan insats- och jämförelsegrupp. 17
Vad spelar roll? Hur den specifika insatsen faktiskt genomförs (implementeras) har betydelse för insatsens effektivitet personalen har korrekt utbildning, följer programmets riktlinjer eller manualer Om insatser ges i grupp, där gruppen består av många ungdomar med en historik av kriminellt beteende, finns risk att insatsen blir mindre effektiv Vad spelar mindre roll? Kön, ålder och etnicitet Institutionsbehandling eller öppenvård Insatsens omfattning eller längd Effektivitet är ett relativt begrepp Vissa program minskar risken för framtida normbrytande beteende Minskar benägenheten att begå brott mer än vid vanliga icke-forsknings- och manualbaserade insatser (alt. TAU) Vi hjälper dock långt ifrån alla med dessa s.k. effektiva program Effekterna är generellt små eller modesta definitivt inte starka eller omfattande Dvs. de procentuella skillnaderna vad gäller återfall i kriminalitet mellan de som får det forskningsbaserade programmet och de som får de vanliga insatserna eller ingenting alls, är generellt små. 18
men å andra sidan En enda ung människa som utvecklar problem kostar Humanekonomiskt Monetärt En framgångsrik insats kring barn och unga i riskzon /är/ i stort sett alltid utomordentligt lönsam (Nilsson & Wadeskog, 2008) Förändring av perspektivet, et från en kortsiktig kostnad till en tämligen lönsam social investering Det är bättre att stämma i bäcken än i ån http://www.seeab.se/ Identifiera och sätt in insatser tidigt Barn som befinner sig i riskzonen för eller redan har utvecklat normbrytande beteende är i behov av insatser Ju tidigare vi kan stävja en negativ utveckling, desto mindre är risken att allvarliga problem får fäste och utvecklas. En förutsättning för en tidig insats är en tidig identifiering. Utan den vet vi inte vilka barn vi behöver fokusera på. Tidiga insatser är kostnadseffektivt i ett längre perspektiv (Bremberg, 2007; Nilsson & Wadeskog, 2008; Skolverket, Socialstyrelsen, & Statens Folkhälsoinstitut, 2004) Det finns ingen quick fix 19
Stärk och systematisera samverkan över verksamhetsgränser Olika verksamheter kan göra olika saker som alla kan vara viktiga för att hjälpa barnet och hans/hennes familj. Dessa verksamheter behöver känna till varandras ansvars- och kompetens-områden för att på bästa sätt kunna planera och genomföra verksamhetsöverskridande samverkan och samarbete. Låt varje verksamhet göra det som verksamheten har förutsättningar att göra bäst och arbeta på att komplettera och stärka varandra. Förankra! Ha en plan! Använd samma verktyg! Dokumentera! Bit där det är mjukast! Vi ser dem vi vet vad de riskerar Ett barn i riskzon eller med redan etablerade problem, kommer med all sannolikhet att väcka någon slags uppmärksamhet på många plan genom sin egen eller föräldrarnas försorg t.ex. skola, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, elevhälsa, polis Barn med utpräglade beteendeproblem (t.ex. normbrytande beteende) löper en förhöjd risk för negativ psykosocial anpassning i vuxen ålder Kriminalitet, arbetslöshet, missbruk, psykiatriska problem, relationsproblem, etc. Goda skäl att tidigt identifiera, bedöma och sätta in insatser till unga så tidigt som möjligt Finns det några skäl att låta bli? 20
Anna-Karin Andershed verksam vid Akademin för Juridik, Psykologi och Socialt arbete Örebro universitet tel. 0734-33 90 80 www.ester-bedomning.se info@ester-bedomning.se Vetenskap Evidensbaserat arbete däremot vetenskap evidensbaserat arbete = SANT Evidensbaserad praktik Medveten och systematisk användning av bästa tillgängliga vetenskapliga faktaunderlag, tillsammans med klinisk erfarenhet och klienters erfarenheter och önskemål (eng. evidence-based practice). jfr. evidence based medicine Evidence-based medicine is the integration of best research evidence with clinical expertise and patients values (Sackett, 2000) 21
Implementering En mer noggrant kontrollerad implementering ger väsentligt bättre resultat forskarnärvaro ger en godare implementering bättre utfall Originaltrohet = att noggrant följa programmets tänkta struktur i termer av riktlinjer, innehåll, insatser och dosering av dessa ibland vill man skräddarsy ett program förändringen kan göra att man går miste om de komponenter som gjorde programmet effektivt ny utvärdering av det nya programmet krävs, för att säkerställa dess effektivitet Spridning av nyheter (kumulativ %) 100% Innovatörer Majoriteten Nyfikna, inget att förlora 0 Sölkorvarna Snabba anpassare Tid Gör som andra gör 22
Steg vid implementering (Fixsen m fl, 2005) 2 4 år 1. Inventering av behov (finns ett problem?) 2. Förankring 3. Planering 4. Utbildning 5. Handledning när metoden börjar användas 6. Säkra att metoden vidmakthålls över tid (ev. revidering metod) Stärk och systematisera samverkan över verksamhetsgränser Olika verksamheter kan göra olika saker som alla kan vara viktiga för att hjälpa barnet och hans/hennes familj. Dessa verksamheter behöver känna till varandras ansvars- och kompetens-områden för att på bästa sätt kunna planera och genomföra verksamhetsöverskridande samverkan och samarbete. Låt varje verksamhet göra det som verksamheten har förutsättningar att göra bäst och arbeta på att komplettera och stärka varandra. Förankra! Ha en plan! Använd samma verktyg! Dokumentera! Bit där det är mjukast! 23
Frågeställningar, gruppdiskussion Vilka verkningsfulla, kunskapsbaserade metoder bedömningsinstrument och insatser finns? finns behov av i verksamheterna? används i verksamheterna idag? passar verksamheterna? har förändrats för att anpassas till egna verksamheten? har utvärderats inom den egna verksamheten (lokal uppföljning)? Hur kan vi utveckla samverkan/samarbetet kring verkningsfulla metoder? Fungerar våra strategier för samverkan i praktiken? Hur utvecklar vi ett gemensamt språk en gemensam referensram? Frågeställningar för gruppdiskussion Hur kan vi uppmärksamma riskfaktorer och normbrytande beteende på våra olika arenor? Hur kan vi arbeta med att reducera riskfaktorer i de olika verksamheterna? Hur kan man främja utveckling av skyddsfaktorer, tillsammans och i de olika verksamheterna? Hur lär vi oss att finna information om evidensbaserade metoder, v.g. bedömningsinstrument? Hur ska vi använda oss av dem i våra verksamheter? 24
Könstillhörighet är det något att fundera över? Skillnader i riskfaktorer mellan flickor och pojkar? Samma riskfaktorer hos individen, familjen och i närmiljön är av betydelse för pojkar och flickor T.ex. föräldrars kriminalitet, negativa föräldrabarnrelationer, SES, temperament, negativa kamratrelationer etc. Pojkar tycks exponeras för fler riskfaktorer och i en högre grad än flickor Flickor utvecklar problem senare än pojkar, på grund av skillnader i underliggande riskfaktorer färre och lägre nivåer av riskfaktorerna (Moffitt m.fl., 2001) 50 25
Könsskillnader i konsekvenser av normbrytande Forskning har traditionellt fokuserat på antisocialt beteende som utfallet av normbrytande beteende Livstidspersistent kontra ungdomsbegränsat normbrytande (Moffitt, 2003) Färre kvinnor än män uppvisar livstidspersistent antisocialt beteende (1 kvinna på 10 män) Annan fördelning när det handlar om ungdomsbegränsat antisocialt beteende (1 flicka på 1.5 pojkar) Har olika konsekvenser Homotypisk kontinuitet Slutsats: Flickor och kvinnor klarar sig bättre! Alternativ tolkning: Flickor och kvinnor utvecklar andra problem Heterotypisk kontinuitet och om det är ovanligt att studera andra utfall, kanske också pojkar och män utvecklar andra problem än just antisocialitet 51 Konsekvenser av flickors normbrytande Flickor och kvinnor kommer med mindre sannolikhet att uttrycka normbrytande beteende som domineras av kriminella gärningar. Snarare förväntar vi oss att huvudsakligen se andra problem (e.g., Caspi et al., 1987; Gilligan, 1988; Kokko & Pulkkinen, 2000; Kratzer & Hodgins, 1999; Moffitt et al., 2001; Odgers & Moretti, 2002; Pajer, 1998; Pulkkinen, 1992, 1996) Utöver normbrytande beteende är de utvecklingsmässiga konsekvenserna för flickor helt andra och/eller mer dolda (t.ex. problem i relationer, skolproblematik, depression) 52 26
Vad händer med normbrytande flickor? Homotypisk kontinuitet Fortsatt normbrytande Heterotypisk kontinuitet Större mortalitet Sämre psykisk och fysisk hälsa Missbruk Negativa partnerrelationer Lägre utbildningsnivå och arbetslöshet Större utnyttjande av samhällets stödsystem Tidiga partnerrelationer tidigt föräldraskap Ofta med en partner som är normbrytande Konsekvenser för nästa generation 53 Är detta annorlunda är vad som händer med normbrytande pojkar? Nej, inte direkt Det finns några skillnader Pojkar tycks ha mer problem med stabilitet i det normbrytande beteendet, missbruk, och arbete Flickor tycks ha mer problem med relationer, depression, suicidalitet och fysisk hälsa 54 27
Exempel: Könsskillnader i aggressivitet Vilka är mest aggressiva? Pojkar eller flickor? Vilka slåss mest? Pojkar eller flickor? Vilka fryser ut och snackar skit mest? Pojkar eller flickor? 55 Att hantera individuella skillnader hos barn i interventioner Att interventioner har effekt betyder inte att alla barn blir hjälpta Även om programmen har effekt på gruppnivå finns det individer som inte blir hjälpta Interventioner som fokuserar på enstaka riskfaktorer eller förhållanden kommer sannolikt att ha begränsad effektivitet för den stora majoriteten t av barn, eftersom utvecklingsvägarna ser så olika ut för olika barn 28
Använd evidensbaserade insatser, över en tillräcklig tidsperiod Selektiva och/eller indikerade insatser är nödvändiga för barn i riskzonen Selektiva, indikerade och behandlande insatser har större långtidseffekter än universella. Insatser bör riktas mot specifika risk- och skyddsfaktorer, snarare än endast direkt mot det normbrytande beteendet. Sträva efter att reducera respektive stärka samtliga evidensbaserade risker och skydd Mer strukturerade och tydligt definierade program (dvs. manual-eller ll principbaserade i program) har bättre effekt än mindre tydligt definierade insatser Det finns ingen quick fix 29