Pedagogik II VT 19 Studiehandledning för kursen Vuxenpedagogik och livslångt lärande, 7,5 hp Adult Education and Lifelong Learning 7, 5 ECTS Credits Varför livslångt lärande? Vilken betydelse har lärandet idag för individen, samhället och arbetslivet? Är det någon skillnad i att lära vuxen och att lära barn/ung? Var och hur lär vuxna? Varmt välkommen till en spännande bildningsresa! Institutionen för pedagogik och didaktik
Vuxenpedagogik och livslångt lärande 7,5 hp Kurskoder: PEG200, PEG210 Kontaktuppgifter Funktion Namn Adress Kursgivande institution Institutionen för pedagogik www.edu.su.se och didaktik Kursansvarig Petros Gougoulakis petros.gougoulakis@edu.su.se Kursadministratör Ian Henshaw ian.henshaw@edu.su.se Seminarieledare (gr 1, gr 2) Petros Gougoulakis Malgorzata Malec Rawinski malgosia.malec@edu.su.se Kursens syfte och lärandemål Vuxenpedagogik är ett samlingsbegrepp för olika tankar, idéer, kunskaper och teorier om vuxna individers lärande i olika miljöer och former. Kunskap, (ut)bildning och lärande är centrala ingredienser i debatten om samhällets karaktär idag och i framtiden. Synen på lärandet i vår tid har förändrats och förknippas inte bara med formella utbildningar och institutioner. Att människor lär sig under hela livet och i olika sammanhang är numera allmänt erkänt. Lärandets livsvidda dimension är lätt att förstå men begreppet livslångt lärande kan anta olika betydelser. Det får sin konkreta innebörd när den realiseras i bestämda utbildningspolitiska reformer och omsätts i avsiktliga pedagogiska handlingar (lärprocesser). Livslångt lärande är både en idé om människans förmåga att lära och en politisk ambition att göra lärandet möjligt för alla. De studerande utvecklar kunskaper om vuxna individers lärandevillkor i olika miljöer, såväl i formella utbildningsinstitutioner i arbetslivet och på fritiden. I studiet av olika utbildningsarenor aktualiseras lärar-/ledarskapets betydelse för skapandet av meningsfulla och effektiva lärmiljöer för vuxna deltagare. Kursen introducerar vissa centrala begrepp diskuteras på ett kritiskt sätt, t.ex., livslångt och livsvitt lärande, lärande i arbetslivet, folkbildningsmässigt lärande, validering (värdering och bedömning) av kunskaper och kompetenser. Efter genomgången delkurs förväntas deltagarna kunna: kritiskt analysera företeelser livslångt lärande, relationen mellan bildning och utbildning samt validering av kunskap och kompetenser, redogöra för olika vuxenutbildningsmiljöers pedagogiska särdrag, ( t.ex. kommunal vuxenutbildning, folkbildning, yrkesutbildning, högre utbildning) 2(9)
använda begrepp och teorier om vuxnas lärande för att analysera relationen mellan utbildning, arbete och medborgarskap, resonera om hur vuxenpedagogiska kunskaper kan påverka planeringen av utbildningar för vuxna. Syftet är vidare att kursdeltagarna skall utveckla ett kritiskt förhållningssätt till förekommande begrepp och teorier inom ämnerådet vuxnas lärande. Seminarieschema v. 18 Introduktion (Petros Gougoulakis) (samtliga) Innehåll: - Kursens uppläggning - Vuxenpedagogik kunskapsfält Litteratur: 1. Rubenson (2010). Adult Education Overview. (11 sidor) [PDF. Tillgänglig på mondo] 2. Smith (1997, 2004). Eduard Lindeman and the Meaning of Adult Education. [www.infed.org/thinkers/et-lind.htm v. 18 Föreläsning I (Malgorzata Malec Rawinski) På engelska! Tema: Teorier om vuxnas lärande /Adult learning theories Litteratur: (samtliga) 1. Illeris, ed. (2009). Contemporary theories of learning: learning theorists in their own words. (Kap. 1, 2, 6, 8, 10, 11, 15). [PDF. Tillgänglig på SUs bibliotek: https://libris.kb.se/bib/11718487 ] 2. Litster (2016). The principles of adult learning. UCL Institute of Education (12 sidor) https://ec.europa.eu/epale/sites/epale/files/the_principles_of_a dult_learning_.pdf v. 19 [GRUPP 1] [GRUPP 2] Seminarium I Malgosia Diskussioner i grupper och redovisning i hel grupp av inläst seminarielitteratur. Deltagarnas frågor står i centrum för seminariet. Obligatorisk närvaro! 3(9)
v. 20 Föreläsning II Petros Gougoulakis Tema: Vuxnas lärande i en föränderlig värld v. 20 [GRUPP 1] Litteratur: 1. Fejes, A., Dahlstedt, M., Olson & M. Sandberg, F. (red.) (2018). Medborgarskap och utbildning för vuxna.. 2. Regmi, K. D. (2015). Lifelong learning: Foundational models, underlying assumptions and critiques. [PDF. På mondo] 3. Rubenson, K. (2019). Assessing the status of lifelong learning. [PDF. På mondo] 4. Liedman, S-E (2008). Nycklar till ett framgångsrikt liv? Om EU:s nyckelkompetenser. (46 sidor) [PDF. Tillgänglig på mondo] Seminarium II Diskussioner i grupper och redovisning i hel grupp av inläst seminarielitteratur. Deltagarnas frågor står i centrum för seminariet. [GRUPP 2] Obligatorisk närvaro! v. 21 Föreläsning III (Kenneth Abrahamsson) Tema: Miljöer för vuxnas lärande (samt introduktion av gruppuppgift) Litteratur: 1. Larsson (2013). Vuxendidaktik fjorton tankelinjer i forskningen om vuxnas lärande 2. Andersson & Fejes (2014). Svensk forskning om validering av vuxna lärande trender och tendenser. (20 sidor) [PDF. Tillgänglig på mondo] 3. Moore, et.al. (2007). "Re-viewing Adult Learning: A Collaborative Self-Directed Learning Model for Adult Educators". (7 sidor) [PDF. Tillgänglig på mondo] 4. Merriam (2010). Adult Education Adult Learning, Instruction and Program Planning. (6 sidor) [PDF. Tillgänglig på mondo] v. 23 [GRUPP 1] Seminarium III Petros 4(9)
[GRUPP 2] a. Redovisning av särskild gruppuppgift b. Diskussion Obligatorisk närvaro! (senast kl. 23.59!) Inlämning av slutexamination (i mondosajtens inlämningsmapp) Arbetsformer Kursens innehåll struktureras kring några centrala teman ligger till grund för föreläsningarna, seminarierna och litteraturstudierna. Föreläsningen är en i många avseenden gammal undervisningsform och det finns olika uppfattningar om dess pedagogiska värde. En del menar att föreläsningens främsta funktion i en akademisk kontext är att presentera en struktur och introducera vissa centrala begrepp sedan hjälper studenterna att läsa vidare i kurslitteraturen. Föreläsningarna är inte nödvändigtvis ett återgivande av innehållet i kurslitteraturen utan en orientering i det ämnesstoff böckerna presenterar. Föreläsningen kan också vara ett tillfälle att utmana invanda föreställningar och stimulera till reflektion, omprövning och kritiskt tänkande. För andra är föreläsningen en passiviserande envägskommunikation ställs mot andra mera aktiva former för deltagande och interaktion. Arbetssätt enligt vilket studenter aktivt bearbetar information från böcker och föreläsningar och förankrar dessa till sina erfarenheter anses leda till bättre och djupare inlärning. Lagom strukturerade diskussioner med andra deltagare och med seminarieledaren ger rika möjligheter till lärande under förutsättning att det dialogiska utbytet är öppet, tillåtande och respektfullt. I denna kurs är föreläsningarna och seminarierna upplagda så att de utgör en helhet. Var och en av de tre seminarierna föregås av en föreläsning strukturerad utifrån föreläsarens pedagogiska stil. Inför varje tema meddelar ansvarig föreläsare, och tillika seminarielärare, anvisningar om föreläsningens innehåll, litteratur och eventuella uppgifter för diskussioner på seminariet. Generellt sett kan arbetsgången se ut på följande sätt: I. Varje kursdeltagare läser för anteckningar helst reflekterande sådana med anknytning till den lästa seminarielitteraturen (och föreläsningen). Dessa tas sedan med på seminariet och utgör grund för diskussioner i mindre grupper där alla får komma till tals. Använd gärna Läsmodell fyrfältare nedan. Läsmodell fyrfältare (FÖRSLAG!) 5(9)
Centrala tankar i de lästa texterna (Speglande läsning) Efter genomläsning, vad är det du finner angeläget? Vad vill författaren säga? Vad är den lästa textens huvudtema? Finns några centrala begrepp? Vilka argument kan du hitta talar för olika ståndpunkter? Frågor om textens innehåll Frågor till texten (Kritisk läsning) Frågor till texten, men även egna frågor och reflektioner. Vad talar emot tankar i boken? Vad gör dig kritisk? Vad är viktigt av det inlästa för min framtida yrkesverksamhet? (Texten möter praktiken) Vad slår an hos dig av det författaren vill säga? Hur påverkas dina tankar? Vad är viktigt för dig? Eftertankar (kunskapstillskott) Vad har jag lärt mig? II. III. Varje diskussionsgrupp redovisar sitt arbete inför hela klassen och i samband med det presenterar gruppen en fråga för öppen diskussion. Frågans relevans bör dock motiveras! Närvaro vid seminarierna är obligatorisk. Detta av flera skäl flera av frågeställningarna väcks i litteraturen är av den art att de behöver diskuteras och utvecklas i ett reflekterande samtal. Detta görs bäst i seminarieform. Deltagare inte kan närvara vid något enstaka seminarium skriver i regel ersättning ett reflekterande referat av litteraturen hör till det aktuella seminariet. Kompensationsuppgiften, inte bör överstiga 1200 ord, lämnas in i den egna inlämningsmappen på mondo. Varje seminarieledare kommer dock att meddela vad exakt gäller i samband med frånvaro på respektive seminarium inklusive formen och omfattningen av ersättningsuppgiften. Rent principiellt bygger kursens uppläggning på att varje deltagare tar ansvar för sitt lärande inom de föreskrivna kunskapråden och konstruktivt bidrar till kunskapsutbyte under seminarierna. Inom ramen för kursplanen ges de studerande möjlighet att påverka undervisningsformer och arbetssätt! Examination Underlaget för examinationen består av 1) en gruppuppgift redovisas på tredje seminariet den 3 juni 2019, och 2) en avslutande individuell skriftlig examination i form av hemtentamen lämnas in den 8 juni 2019. 6(9)
Mer detaljerad information om gruppuppgiften och slutexaminationen på kursen ges på kursintroduktionen. Förekommande inlämningsuppgifter utgör kritiska undersökningar av en eller flera frågeställningar med anknytning till seminariernas innehåll och bedöms efter en sjugradig skala från A till F (se betygskriterier nedan). F och Fx är underkända betyg. Vid Fx erbjuds ett kompletteringstillfälle inom två veckor efter att betyget har meddelats av examinatorn. Möjlighet till en ny tentamen (omtenta) meddelas i samband med att betygen är inrapporterade. Underkända efter andra examinationstillfället får examineras i samband med att kursen ges efterföljande termin och mot de föreskrifter gäller då. Deltagandet på seminarierna är obligatoriskt och förväntas vara aktivt. Den har godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg! Att uppgiften är individuell innebär följande: Din text ska vara en självständigt skriven text, du själv har författat. Den ska vara skriven på dator och vara språkligt väl genomarbetad. Citat, referat och anföringar ska vara korrekt återgivna. I texten ska det alltså framgå att du satt dig in i och tillgodogjort dig kurslitteraturen, men också att Du förmår föra ett självständigt och underbyggt resonemang kring de frågor behandlas. Det är givetvis tillåtet att citera andra källor än kurslitteraturen, men inte ersättning för denna. Såväl direkta citat indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text) utan att ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att Du får den att framstå din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet, eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas ett brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, kan leda till avstängning. I samband med bedömningen används på universitetet ett plagiatprogram för att spåra eventuella plagiat. Stöd i studierna Om problem uppstår i dina studier, är det viktigt att Du på ett tidigt stadium underrättar den gruppansvariga läraren. Om Du har ett dokumenterat funktionsnedsättning påverkar din studieaktivitet bör Du kontakta Sektionen för studentstöd på SU. Du kan då få hjälp av olika slag, t ex anteckningshjälp, talböcker, förlängd tentamenstid och/eller teckenspråkstolkning. Betygskriterier Examinationsuppgiften bedöms från A till F i förhållande till lärandemålen presenteras i tabell 1. 7(9)
Tabell 1. Betygskriterier i förhållande till varje lärandemål. Betygsgrad och benämningar Den studerande redogör för teorier med relevans för vuxnas lärande Den studerande använder centrala begrepp och relaterar dessa till varandra Den studerande diskuterar olika aspekter av vuxnas lärande A Utmärkt B Mycket bra C Bra D Tillfredställande utmärk förmåga att förstå, analysera, kritiskt granska och tolka teorier i anslutning till respektive uppgift. besvaras med hjälp av korrekta referenser till mycket bra förmåga att förstå, analysera, kritiskt granska och tolka teorier i anslutning till respektive uppgift. besvaras med hjälp av korrekta referenser till bra förmåga att förstå, analysera, kritiskt granska och tolka teorier i anslutning till respektive uppgift. besvaras i stort sett med hjälp av korrekta referenser till tillfredsställande förmåga att förstå, analysera, kritiskt granska och tolka teorier i anslutning till respektive uppgift. ett utmärkande (framstående och övertygande) sätt. ett relevant (underbyggt) sätt. ett bra sätt. Diskuterar på ett utmärkt sätt (tydligt och argumenterande) såväl muntligen i skrivuppgifter olika aspekter av vuxnas lärande. Diskuterar på ett mycket tydligt och argumenterande sätt såväl muntligen i skrivuppgifter olika aspekter av vuxnas lärande. Diskuterar på ett bra sätt (tydligt och argumenterande) såväl muntligen i skrivuppgifter olika aspekter av vuxnas lärande. Diskuterar på ett tillfredsställande tydligt och argumenterande sätt såväl muntligen i skrivuppgifter olika aspekter av vuxnas lärande. 8(9)
E Tillräckligt Fx Innehållsligt och/eller språkligt otillräckligt behöver kompletteras F Texten tyder på stora brister i förståelsen av kursens innehåll. besvaras delvis med hjälp av korrekta referenser till tillräcklig förmåga att förstå och tolka teorier i anslutning till respektive uppgift. besvaras bara delvis med hjälp av korrekta referenser till otillräcklig förmåga att förstå, analysera, kritiskt granska och tolka teorier i anslutning till respektive uppgift. besvaras knappast med hjälp av korrekta referenser till Underlag för bedömning saknas helt eller är helt undermåligt. ett tillfredställande sätt. ett acceptabelt sätt. ett otillräckligt sätt. Underlag för bedömning saknas helt eller är helt undermåligt. Diskuterar tillräckligt tydligt och argumenterande såväl muntligen i skrivuppgifter olika aspekter av vuxnas lärande. Diskuterar inte tillräckligt tydligt och argumenterande i muntliga och skriftliga uppgifter olika aspekter av vuxnas lärande. Inlämnade uppgifter behöver i vissa avseenden arbetas om för godkänt betyg på kursen. Underlag för bedömning saknas helt eller är helt undermåligt. Ovannämnda betygskriterier vägs samman för ett slutbetyg på examinationsuppgiften Kurslitteratur (obligatorisk) Andersson, P. & Fejes, A. (2014). Svensk forskning om validering av vuxnas lärande trender och tendenser, Pedagogisk Forskning i Sverige, årg 19, nr 4-5, s. 324-344. [PDF. Tillgänglig på mondo] Fejes, A., Dahlstedt, M., Olson & M. Sandberg, F. (red.) (2018). Medborgarskap och utbildning för vuxna. Om komvux, folkhögskola och medborgarskapandets praktiker. Lund: Studentlitteratur (170 sidor). Illeris, K. (ed.) (2009). Contemporary theories of learning: learning theorists in their own words. New York: Routledge [PDF. Tillgänglig e-bok via SUs bibliotek: https://libris.kb.se/bib/11718487 ] (valda delar ca 100 sidor) 9(9)
Larsson, S. (2013). Vuxendidaktik fjorton tankelinjer i forskningen om vuxnas lärande. Stockholm: Natur&Kultur (243 s.) Liedman, S-E (2008). Nycklar till ett framgångsrikt liv? Om EU:s nyckelkompetenser. Skolverket, 46 s. [PDF. Tillgänglig på mondo] Litster, J. (2016). The principles of adult learning. UCL Institute of Education (12 sidor) https://ec.europa.eu/epale/sites/epale/files/the_principles_of_adult_learning_.pdf Merriam, S.B. (2010). Adult Education Adult Learning, Instruction and Program Planning. In: Penelope Peterson, Eva Baker, Barry McGaw, (Editors), International Encyclopedia of Education, volume 1, Oxford: Elsevier, s. 12-17. [PDF. Tillgänglig på mondo] Moore, Ti'eshia et.al. (2007). "Re-viewing Adult Learning: A Collaborative Self-Directed Learning Model for Adult Educators". Adult Education Research Conference. (7 sidor) https://newprairiepress.org/cgi/viewcontent.cgi?referer=https://www.google.com/&httpsredir=1 &article=2590&context=aerc Regmi, K. D. (2015). Lifelong learning: Foundational models, underlying assumptions and critiques. International Review of Education 61(2), DOI: 10.1007/s11159-015-9480-2 (19 sidor) Rubenson, Κ. (2010). Adult Education Overview. In: Penelope Peterson, Eva Baker, Barry McGaw, (Editors), International Encyclopedia of Education, volume 1, Oxford: Elsevier, s. 1-11. [PDF. Tillgänglig på mondo] Rubenson, K. (2019). Assessing the status of lifelong learning: Issues with composite indexes and surveys on participation. International Review of Education, https://doi.org/10.1007/s11159-019-09768-3, (23 sidor) Smith, M. K. (1997, 2004). Eduard Lindeman and the Meaning of Adult Education. The encyclopaedia of informal education, http://www.infed.org/thinkers/et-lind.htm Ytterligare litteratur på ca 200 sidor tillkommer väljs i samråd med studenterna utifrån fördjupningsuppgiften om en vuxenpedagogisk miljö. 10(9)