Säker hantering av skyddsklassade data Jan Edelsjö & Marit Persson, ArtDatabanken, SLU
Skyddsklassade arter Varför De huvudsakliga riskerna med öppen visning av de mest känsliga arter: Direkt förföljelse / jakt Kommersiell insamling (t ex orkidéer, fjärilar) Störning eller slitage pga ökat besökarantal Insamling i studiesyfte
Skyddsklassade arter - Varför De huvudsakliga riskerna med fullständigt hemlighållande: försvårar eller omöjliggör hänsyn vid fysisk planering, exploateringar och t ex skogsbruk Restriktiv åtkomst för ett fåtal berörda Dvs ansvarsfull hantering så rapportörer vågar lägga in fynd av skyddsklassade arter i Artportalen
Skyddsklassade arter Vilka Eftersträvar öppenhet för så många arter som möjligt De mest känsliga arterna bör dock inte visas öppet, dessa skyddsklassas
Asknätfjäril vs Veronikanätfjäril
Skyddsklassade arter Hur Skyddsklassningen görs av ArtDatabankens artexperter i samråd med expertkommittéerna, kommer att skickas till länsstyrelser och ideella föreningar för synpunkter Arturvalet revideras vart femte år, pågår under 2015 Smärre revideringar löpande
Skyddsklassade arter Artgrupper och skyddsklassning Skyddsklass 5 4 3 2 Summa arter Diffuseringsnivå (50x50 km) (25x25 km) (5x5 km) (1x1 km) Fåglar 3 10 17 12 42 Däggdjur 2 3 3 8 Steklar 19 19 Fjärilar 1 4 5 Skalbaggar 20 20 Spindlar 2 2 Kärlväxter 4 42 46 Lavar 16 16 Mossor 10 10 Svampar 4 4 Summa arter 5 18 137 12 172 Full behörighet------------------------------------------------------------- Utökad behöriget--------------------
Vilka får se skyddsklassade arter Länsstyrelsen direktåtkomst i Artportalen / Artportalskopplingen, endast handläggare som behöver detta i tjänsten och endast inom sitt län Kommuner direktåtkomst i Artportalen, hittills ett 90-tal kommuner (normalt 1 kommunekolog eller motsvarande), endast inom sin kommun Centrala myndigheter planeras för direktåtkomst, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Trafikverket etc ännu ej skyddsklassade arter. Engångsuttag omfattande egna markinnehav till t ex Fastighets- och Fortifikationsverket ArtDatabanken direktåtkomst, men ser inte alla skyddsklassade arter i högsta klasserna utanför de egna interna verktygen
Konsultfirmor - endast engångsuttag för enskilda uppdrag, begränsade områden, syfte ska redovisas, vid oklarhet även beställare Ideella föreningar - funktionärer kan få direktåtkomst men begränsas taxonomiskt och/eller geografiskt Validerare i Artportalen enskilda personer med direktåtkomst, ofta kopplade till föreningar, begränsas taxonomiskt och ofta även geografiskt Forskning & Undervisning - engångsuttag som begränsas taxonomiskt och/eller geografiskt
Teknisk säkerhet Hög säkerhet i Artportalen, svårt att gaffla fram skyddsklassade data Krypterad trafik med Artportalen och ArtDatabankens webbtjänster för fynddata Direktbehörigheter styrs via behörighetsroller som skapas vid ArtDatabanken genom ett speciellt Användarhanteringssystem Behörighetsrollerna kan skräddarsys utifrån bl a taxonomiska och geografiska begränsningar, olika nivåer för skyddsklasser, åtkomst till ickepublika verktyg etc
Säkerhetsrutiner - behovsprövning Är personen den som den utger sig för att vara - kommunekolog, konsult, föreningsfunktionär, forskare? Välutvecklat kontaktnätverk. Är syftet relevant - gagnar det svensk naturvård? Engångsuttag till t ex konsulter som arbetar med uppdrag - vid osäkerhet kontrollera med beställaren?
Säkerhetsrutiner - begränsade åtkomster Utanför ArtDatabankens interna verktyg får INGEN behörighet till alla skyddsklassade arter i hela landet Begränsa åtkomsten geografiskt, helst ej större än län, engångsuttag begränsas geografiskt utifrån det enskilda ärendet Om möjligt, begränsa taxonomiskt
Säkerhetsrutiner Spridning och information Inom organisationer bör antalet personer med åtkomst begränsas, speciellt Full behörighet Information för säker hantering av skyddsklassade fynddata måste fungera både mellan och inom myndigheter liksom i andra organisationer Avtal eller överenskommelser skrivs alltid med personer som tilldelas utökad eller full åtkomst för att minska risken för vidare spridning och olämplig förvaring av data Pågående översyn av avtal för anpassning till sekretesslagstiftningen
För fortsatt och ökad inrapportering av skyddsklassade arter krävs att vi alla som har behörighet till dessa data hanterar dom på ett ansvarsfullt sätt tappar vi rapportörernas förtroende tappar vi också en stor del av kunskapen om dessa arter