Policy för Länsstyrelsen Östergötlands hantering av artdata

Transkript

1 Policy sid 1 (3) Naturvårdsenheten Policy för Länsstyrelsen Östergötlands hantering av artdata Bakgrund och syfte De flesta rödlistade arter hotas främst av att deras livsmiljö försämras eller förstörs. För att kunna värna arter och deras livsmiljöer är kännedomen om var arterna finns väsentlig och det är nödvändigt att denna kunskap finns tillgänglig vid t ex exploateringsärenden. Vissa arter hotas även av jakt/förföljelse, insamling eller störning/slitage. För att bemöta denna typ av hot mot känsliga arter krävs en restriktivitet i hanteringen av fynduppgifter genom att inte presentera exakta fyndplatser (skyddsklassning) och/eller att sekretessbelägga fyndplatsen. Länsstyrelsen skall ha rutiner för hur artdata skall lagras, hanteras och presenteras. Policyn syftar till att klargöra: hur data lagras och tillgängliggörs, vilka arter i länet som berörs av skyddsklassning och sekretess, hantering av skyddsklassad data och sekretessbeläggning, ansvar och behörighet vid hantering av skyddsklassad artdata. Policyn följer de vägledningar som tagits fram i projektet Samverkan om artdata. Riktlinjer och skyddsklassning kommer att uppdateras vid behov. Lagring och tillgänglighet av artdata Artportalen ( är ett internetbaserat rapport- och datalagringssystem för artdata, vilket förvaltas av ArtDatabanken på uppdrag av Naturvårdsverket. Alla som vill kan rapportera artobservationer till Artportalen. Artportalen skall från och med 2010 utgöra Länsstyrelsen Östergötlands centrala lagringsplats för artdata, med undantag för vissa typer av miljöövervakning där kringdata inte går att lagra i Artportalen. Artuppgifter vid undersökningar som Länsstyrelsen utför eller beställer skall alltid rapporteras till Artportalen. Inrapportering skall göras via ett personligt tjänstekonto där observatören bör kopplas till fyndet via den s k medobservatörsfunktionen. Då undersökningen genomförs av konsult bör ej konsulten själv genomföra själva inrapporteringen utan endast fylla i excelmall för inmatning. Själva inrapporteringen görs sedan via ett av Länsstyrelsens konton där konsulten bör kopplas till fyndet via den s k medobservatörsfunktionen. Inrapportering bör följa Rekommendationer för länsstyrelsernas inmatning av artdata. Artdata finns i dagsläget tillgängligt på tre olika sätt: Direkt via Via ArcGIS-tillägget Artportalen där man i GIS-programmet ArcGIS kopplar upp sig direkt mot Artportalen. Via Lantbruksenhetens GIS-verktyg Multikuben där uppkoppling mot Artportalen kan ske. Via ett specialframtaget GIS-skikt innehållandes fynduppgifter från Artportalen för rödlistade arter, fridlysta arter och arter upptagna i Habitat- och fågeldirektivet. GISskiktet finns tillgängligt som shapefil och via Länsstyrelsens interna karttittskåpet EGIS.

2 sid 2 Nya versioner av Artportalen, ArcGIS-tillägget och EGIS är under utveckling. Då dessa finns färdiga kan behovet av ett specialframtaget GIS-skikt upphöra. Skyddsklassade arter Skyddsklassning anger med vilken geografisk noggrannhet artdata aktivt offentliggörs. ArtDatabanken har tagit fram en nationell skyddsklassning av arter vilken tillämpas på Artportalen. Skyddsklassningen innebär att den exakta fyndplatsen diffuseras till en ruta enligt en femgradig skala. Klass 1 innebär helt öppen visning, klass 2 innebär en diffuseringsgrad på 1 x 1 km, klass 3 5 x 5 km, klass 4 25 x 25 km och skyddsklass 5 50 x 50 km. Arterna som har tilldelats skyddsklass 2-5 är sådana där öppen visning av exakta fyndplatser bedöms hota arten genom jakt/förföljelse, insamling eller störning/slitage. Det rör sig huvudsakligen om rödlistade arter, men även andra störningskänsliga arter som har en hotbild om dess förekomster blir offentliga. Skyddsklassningen för länet bygger på den nationella klassificeringen som ArtDatabanken har tagit fram, men har anpassats till regionala förhållanden. I Östergötlands län har 46 arter skyddsklassats, vilka listas i Bilaga 1. I vissa fall kan nyttan med offentliggörande av exakt fyndplats överväga riskerna, t ex vid guidningar, skötselåtgärder, naturvårdsinriktade områdesbeskrivningar och bildande av skyddsområde för flodkräfta. Det kan då vara nödvändigt att göra undantag från skyddsklassningen. Sekretess Skyddsklassning handlar enbart om en rutin för hur man presenterar artdata och är inte detsamma som sekretess vilket har ett direkt lagstöd genom offentlighets- och sekretesslagen. Att fynddata för en art är skyddsklassad innebär således inte att denna uppgift per automatik är sekretessbelagd utan detta måste bedömas från fall till fall. Det är dock i huvudsak de skyddsklassade arterna som förväntas bli föremål för sekretess och i synnerhet arterna i skyddsklass 4-5 för vilka fynddata generellt bör vara sekretessbelagd. Sekretessbelagda uppgifter får inte undanröjas vare sig genom att lämna ut en allmän handling eller föras vidare muntligen. Denna tystnadsplikt gäller även efter anställningens slut samt för de personer som har/har haft uppdrag för Länsstyrelsen eller deltagit på ett sådant sätt att de fått ta del av sekretessbelagd information. Lagen gäller endast myndighet samt organ som exempelvis universitet och inte privatpersoner. Faktaruta: 20 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) 20 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) innehåller bestämmelser som rör sekretess av växt- eller djurarter. Sekretess gäller för uppgift om utrotningshotad djur- eller växtart, om det kan antas att strävanden att bevara arten inom landet eller del därav motverkas om uppgiften röjs. I förarbetena står att landet eller del därav menas ett län eller annat större område. Utrotningshotad betyder enligt förarbetena att återväxten inom en nära framtid kan upphöra om inte arten skyddas, samt arter vilkas fortbestånd inte är säkerställt på längre sikt utan är på tillbakagång i fråga om antal och geografisk utbredning och som därför behöver skyddas. Även arter, som visserligen inte är på tillbakagång men som riskerar att försvinna på grund av att de förekommer i så få exemplar, får anses utrotningshotade.

3 sid 3 Vid Länsstyrelsen Östergötlands sekretesshantering av artdata skall Vägledning för länsstyrelsernas sekretesshantering av artdata följas. Ansvar och behörighet vid hantering av skyddsklassad artdata Samtliga anställda på Länsstyrelsen har via EGIS och/eller ett Artportalslog-in tillgång till exakta fynduppgifter för artdata i klasserna 1-3, vilket innebär nästan all artdata som finns på Artportalen eftersom antalet arter i klass 4 och 5 är mycket få. En huvudansvarig för artdata samt de handläggare som måste kunna se all artdata löpande i sin handläggning har full behörighet att se all artdata, d v s även skyddsklass 4 och 5. Dessa uppgifter skyddas genom Artportalslog-in med särskild behörighet och ett lösenordskyddat skikt på EGIS/i särskild mapp. För att få denna behörighet måste en erinran om sekretess för utrotningshotade djuroch växtarter undertecknas. Huvudansvarig har register över vilka som har full behörighet. Även tjänsteman på kommun eller annan myndighet kan få tillgång till artdata med skyddsklass 4 och 5 mot att en erinran om sekretess för utrotningshotade djur- och växtarter undertecknas. Då allmänhet eller företag begär att få/offentliggöra skyddsklassad data, som omfattas av sekretess, och endast kan lämnas ut med förbehåll bör Länsstyrelsen klargöra detta för den enskilde. Länsstyrelsen fattar sedan ett beslut om utlämnande av uppgifterna med förbehåll enligt 10 kap. 14 offentlighets- och sekretesslagen. I beslutet ska framgå vilka förbehåll som gäller, med tillräcklig tydlighet. Härmed får den enskilde tystnadsplikt för uppgifterna. Jurist från rättsenheten bör delta både vid avslagsbeslut och beslut om utlämnande med förbehåll. I övrigt gäller att samtliga handläggare som berörs av artdata måste ha kunskap om vad offentlighets- och sekretesslagen innebär när det gäller artskydd och följa Vägledning för länsstyrelsernas sekretesshantering för artdata.

4 Bilaga 1. Skyddsklassade arter i Östergötlands län I nedanstående tabell listas skyddsklassade arter i Östergötlands län. Skyddsklassningen är densamma som ArtDatabankens nationella med tre undantag: flodkräfta, guckusko och silvergökbi har tilldelats högre skyddklasser regionalt än nationellt. Flodkräfta och guckusko har flyttats upp från skyddsklass 3 till 4 och silvergökbi från skyddsklass 1 till 3. För fåglar gäller skyddklassningen endast häckningar. Hotfaktorer Nedanstående punkter listar de viktigaste hoten som kan föreligga och som ligger till grund för bedömningen av arterna med avseende på skyddsklass. A) Direkt förföljelse/jakt Omfattar större rovdjur samt vissa rovfåglar B) Kommersiell insamling, främst för internationell handel men även för odlingsändamål Berör främst orkidéer, men även fjärilar, vissa rovfågar, samt flodkräfta. C) Insamling i studiesyfte (referenssamling/kontrollbestämning) Utgör vanligtvis inget hot, men kan påverka mycket individfattiga populationer negativt. Framförallt insekter och lavar berörs. D) Störning eller slitage på grund av ökad besöksfrekvens Gäller främst vissa störningskänsliga fåglar och däggdjur, men även insekter och lavar där hotet utgörs av förstörelse av substrat.

5 Svenskt namn Vetenskapligt namn Skyddsklass Rödlistekategori Diffuseringsgrad Hotfaktorer Fåglar Pilgrimsfalk Falco peregrinus 5 VU 50 x 50 km ABD Kungsörn Aquila chrysaetos 4 NT 25 x 25 km ABD Berguv Bubo bubo 4 NT 25 x 25 km ABD Ängshök Circus pyrgagus 4 EN 25 x 25 km AD Vitryggig hackspett Dendrocopos leucotos 4 CR 25 x 25 km D Havsörn Haliaeetus albicilla 4 NT 25 x 25 km ABD Duvhök Accipiter gentilis 3 LC 5 x 5 km ABD Kungsfiskare Alcedo atthis 3 VU 5 x 5 km D Jorduggla Asio flammeus 3 NT 5 x 5 km D Blå kärrhök Circus cyaneus 3 NT 5 x 5 km ABD Smålom Gavia stellata 3 NT 5 x 5 km D Röd glada Milvus milvus 3 LC 5 x 5 km AD Fiskgjuse Pandion haliateus 3 LC 5 x 5 km ABD Tjäder Tetrao urogallus 3 LC 5 x 5 km AD Sparvhök Accipter nisus 2 LC 1 x 1 km A Pärluggla Aegolius funereus 2 LC 1 x 1 km D Ormvråk Buteo buteo 2 LC 1 x 1 km A Brun kärrhök Circus aeruginosus 2 LC 1 x 1 km AD Stenfalk Falco columbarius 2 LC 1 x 1 km D Lärkfalk Falco subbuteo 2 LC 1 x 1 km D Dubbelbeckasin Gallinago media 2 NT 1 x 1 km D Sparvuggla Glaucidium passerinum 2 LC 1 x 1 km D Bivråk Pernis apivorus 2 VU 1 x 1 km A Däggdjur Varg Canis lupus 5 EN 50 x 50 km AD Lo Lynx lynx 4 NT 25 x 25 km AD Barbastell Barbastella barbastellus 3 EN 5 x 5 km D Steklar Väpplingsandbi Andrena gelriae 3 EN 5 x 5 km C Reliktsmalbi Lasioglossum quadrinotatulum 3 EN 5 x 5 km C Silvergökbi Nomada argentata 3 CR 5 x 5 km C Fjärilar Veronikanätfjäril Melitaea britomartis 4 CR 25 x 25 km BCD Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon 3 EN 5 x 5 km BCD Skalbaggar Stäppspolvivel Pseudocleonus grammicus 3 EN 5 x 5 km BCD Kräftdjur Flodkräfta Astacus astacus 4 CR 25 x 25 km B Kärlväxter Guckusko Cypripedium calceolus 4 LC 25 x 25 km B Röd skogslilja Cephalanthera rubra 3 VU 5 x 5 km B Stinkmålla Chenopodium vulvaria 3 CR 5 x 5 km C Kal knipprot Epipactis phyllanthes 3 VU 5 x 5 km B Skogsfru Epipogium aphyllum 3 NT 5 x 5 km B Luktsporre Gymnadenia odoratissima 3 NT 5 x 5 km B Honungsblomster Herminium monorchis 3 VU 5 x 5 km B Gulyxne Liparis loeselii 3 VU 5 x 5 km B Knottblomster Microstylis monophyllos 3 VU 5 x 5 km B Klintsnyltrot Orobanche elatior 3 EN 5 x 5 km B Lavar Jättesköldlav Cetrelia olivetorum 3 CR 5 x 5 km CD Stiftärrlav Sticta fuliginosa 3 CR 5 x 5 km CD Ärrlav Sticta sylvatica 3 CR 5 x 5 km CD