Regionala indikatorer över kompetensförsörjning Workshop 2. Katja Olofsson och Stefan Vikenmark, Prognosinstitutet, SCB

Relevanta dokument
Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

1 Inledning Projektmål Arbetssätt... 4 Principer och prioriteringar i arbetet... 4

Matchning för tillväxt. Reglabs matchningsindikatorer 2014

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020

VÄLKOMMEN! Regionala matchningsindikatorer fördjupad analys. 5 september 2018

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Arbetsförmedlingens prognosverksamhet. 21 september 2011 Håkan Gustavsson Analysavdelningen


Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser med sikte på Region Skåne Västra Götalandsregionen

Arbetskraftsbarometern

Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning

Betänkandet Högre utbildning under tjugo år

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN

Regionala matchningsindikatorer en översikt

Utflöde och rekryteringsbehov en jämförelse

Kunskapslyft. ett första steg. Magdalena Andersson

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland? års redovisning av länets Lissabonindikatorer

RAMS 30 år. Användning av registerbaserad arbetsmarknadsstatistik i gränsregionen Skåne. Christian Lindell christian.lindell@skane.

REGIONALA VERKTYG REGIONALA MATCHNINGS- INDIKATORER. Slutrapport

Antalet högskolenybörjare efter inresande och svenska studenter läsåren 2002/ /12. Kvinnor /03 05/06 08/09 11/12

Skåne. Sysselsättning, tillväxt och kompetensförsörjning. REGLAB, Stockholm

Utbildning och arbetsmarknad

dec 2014 Medicinska sekreterare en översikt

TABELLFÖRETECKNING. LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland Keili Saluveer

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland

Kompetensbehov inom vården

Rapport 2015:1 Analys av för- och nackdelar med en förlängning av tandhygienistutbildningen

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i januari 2016

Arbetsmarknadsstatistik individer, företag och arbetsställen. Maria Håkansson Susanne Gullberg Brännström

26 april 2018 Kompetensförsörjningsdagarna. Djupdykning i regionala analyser

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar Rapport 2015

Information om yrkeshögskolans utbildningar med syfte att öka andelen studerande med utländsk bakgrund.

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län

Yh-myndighetens arbete med att analysera arbetsmarknadens efterfrågan Magnus Johansson Linda Wiklund

Hur integreras utrikesfödda på arbetsmarknaden?

Introduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar

Matchning för tillväxt. Reglabs matchningsindikatorer 2014

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015

Motion till riksdagen 2015/16:2734 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Utveckling av yrkeshögskolan

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/ Joakim Boström

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb

Analyser och prognoser om utbildning och arbetsmarknad

Kompetensbehov inom teknik och tillverkning

Diagram R19. Bristsituationen inom industrin och byggsektorn. Diagram R20. Bristsituationen inom den privata tjänstesektorn.

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014

Luckor i glastaket. Kvinna och chef i det svenska näringslivet. Krister B Andersson, Håkan eriksson. Svenskt Näringsliv

TEMARAPPORT 2015:4 ARBETSMARKNAD. Vård- och omsorgsutbildade idag och i framtiden

Yrkeshögskolan i siffror

ARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance.

Är sjukvården jämställd och går det åt rätt håll?

STHLM ARBETSMARKNAD:

Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

Arbetskraftflöden 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2014

Uppföljning av nystartsjobben

Demografisk analys: På egna ben. En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2015

Arbetsmarknad och kompetensförsörjning

Befolkningsprognos

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015

Arbetsmarknadspolitiska prognoser. Kan Arbetsförmedlingen göra prognoser?

PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad

Ungas inträde på arbetsmarknaden

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige

Störst andel högutbildade i växande branscher

Bokslut över jämställdhetsarbetet

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Lena Hertzberg Ann Mannerstedt

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011

Resanderäkning Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, maj 2015

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning

Fler drömjobb i staten! /Ekonomer. Ungas krav STs förslag

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014

Övergångar från gymnasium till högskola 2014

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

RESTAURANGNÄRINGEN I GÄVLEBORG

Statistiskt bakgrundsmaterial för SSSV

Vägen från skola till arbetsmarknad

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2014

Regeringens skrivelse 2015/16:154

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2015

Urval och antagning av studerande till yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning Yrkesvux

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av januari 2013

Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden

Transkript:

Regionala indikatorer över kompetensförsörjning Workshop 2 Katja Olofsson och Stefan Vikenmark, Prognosinstitutet, SCB

Utbildning och kompetens i statistiken

Konstateranden Indikatorerna kommer att skilja på utbud och efterfrågan Kompetens i någon form måste kunna kopplas till detta utbud och denna efterfrågan Kompetens respektive formella kvalifikationer En av definitionerna på kompetens: En individs potentiella handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation, eller kontext Men hur mäta? Källor?

Källor Arbetsgivaren Ingen heltäckande dokumentation över behov/brister, oavsett om det gäller utbildning, yrke eller annan kompetens Däremot: Inom många branscher/yrken är utbildning ett direkt krav, medan ytterligare kompetens snarare är önskvärt Individen Enstaka kompetensundersökningar Utbildningsregistret

Slutsats Utbildning är vettig variabel i regionala indikatorer Fördelar Registerstatistik, med bra täckning, även bakåt i tid Alla har en utbildning, men alla har inte ett yrke Viktigt inte minst i förhållande till nyutexaminerade Ingår i nationella och regionala prognoser på både kort och lång sikt Utbildningsutbudet är möjligt att påverka

SUN 2000 Nivå 640 Doktorsutbildning 620 Licentiatutbildning 600 Övrig/ospec forskarutbildning 557 Högskoleutbildning fem år eller längre, yrkesinriktad 556 Högskoleutbildning fem år eller längre, generell 106 Folkskoleutbildning 102 Grundskoleutbildning, årskurs 1-6 100 Övrig/ospec. förgymnasial utbildning kortare än 9 år 002 Förskoleklass 001 Förskola 000 Övrig/ospec. förskoleutbildning Totalt 50 nivåer Inriktning 010a Bred, generell utbildning, allmän inriktning 145e Ämneslärarutbildning, ma/data/naturv språk 221b Pastors-, missionärs- och diakonutbildning 345b Administration och förvaltning 421b Biokemi, toxikologi, farmakologi, nutrition 526a Civilingenjörsutbildning ekonomi och organisation 623a Jägmästar- och skogsvetarutbildning 721i Läkarutbildning specialistkomp. radiologi 863a Yrkesofficersutbildning 999z Okänd Totalt 351 inriktningar

Utbildningsgrupper Måste grupperas SCB: 100 utbildningsgrupper i senaste prognosen Estetisk utbildning på gymnasial nivå Förskollärarutbildning Juridisk högskoleutbildning (minst 3 år) Arkitekt- och landskapsarkitektutbildning Civilingenjörsutb.: elektroteknik, teknisk fysik, data Sjukgymnastutbildning Tillsammans med 21 län: 2 100 kombinationer i genomsnitt cirka 2 500 personer per kombination

Sammanfattning Utbildningsgrupper är ett bra val för att studera utbud och efterfrågan på arbetskraft regionalt Hela befolkningen kan delas in efter utbildningsgrupp Dock fortfarande begränsat vilka ytterligare nedbrytningar/indelningar som är möjliga att göra

Ett utkast till indikatorspaket

Översikt Delområde Efterfrågan på arbetskraft Utbud av arbetskraft Aktuellt utbud Förändringar/flöden Matchning Parameter Aggregerad efterfrågan Jobbyten Efterfrågan per utbildning Förvärvsarbetande Arbetslösa Övriga, ej i arbetskraften Inpendlare utpendlare Examinerade vidareutbildade Åldersinträden åldersutträden Inflyttare utflyttare Matchning utbildning yrke Vakansgrad Regionala förutsättningar Näringsgrensstruktur Näringsgrensförändring Befolkningsstruktur Utbildningssystem

Önskvärda indelningar Applicerbart endast för (delar av) vissa variabler Kön Kvinnor Män Ålder 20-64 år 20-39 år Födelseland Maximalt 4 indelningar baserat på HDI Regional indelning 1. Län 2. (Gruppering av) FA

Utbudet av arbetskraft Koppla arbetskraftsutbud och befolkning till utbildningsgrupperna (Se Excel-blad)

Efterfrågan på arbetskraft Statistikkällor Annonser Arbetsförmedlingen, lediga platser Arbetsförmedlingen, intervjuer Arbetskraftsbarometern Konjunkturstatistik över vakanser Konjunkturbarometern Mer eller mindre tillfälliga undersökningar Ingen av dessa är tyvärr helt ändamålsenliga för att fånga utbildnings-/kompetensefterfrågan på regional nivå

Indikatorer på efterfrågan Aggregerad efterfrågan: Lediga jobb i privat och offentlig sektor Källa: KV, SCB Jobbyten: Antal/andel jobbyten per utbildningsgrupp eller bransch (indirekt mått) Källa: FAD, SCB Efterfrågan per utbildning: Andel anställda med tydlig koppling mellan utbildning och yrke, per utbildningsgrupp (indirekt mått)

Bedömning utbildning yrke Bygger på SCB:s bedömning av kopplingen mellan yrke och utbildning, som görs inom ramen för utbildnings- och arbetsmarknadsprognoserna 144 yrkesgrupper, 100 utbildningsgrupper = cirka 15 000 kombinationer Representation inom yrket, i kombination med manuella bedömningar Fria hellre än fälla oklara kombinationer

Bedömning utbildning yrke

Bedömning utbildning yrke En individ får antingen 1 eller 0 beroende på koppling eller inte Inte en värdering av nyttan av anställda som inte har tydlig koppling utbildning yrke, utan ska ses i relation till framtida utbildningsdimensionering

Matchningsgrad För varje utbildningsgrupp: Andel anställda som har en tydlig koppling mellan utbildning och yrke (Arbetsnamn: Matchningsgrad) Vidareutveckling av sysselsättningsgrad efter utbildningsnivå Hög andel anställda med tydlig koppling utbildning yrke antas spegla högre efterfrågan på aktuell utbildning Tanken är att komma åt efterfrågan på arbetskraftens utbildning, snarare än efterfrågan på arbetskraften i sig

Matchningsgrad

För- och nackdelar Fördel: Mer exakt och relevant än att studera sysselsättnings-/förvärvsgrad i olika utbildningsgrupper Nackdel: Ett indirekt mått. För två utbildningsgrupper med lika höga matchningsgrader kan det finnas olika stor ytterligare efterfrågan från arbetsgivarens sida. Nackdel: Beroende av manuella bedömningar dock oundvikligt när det handlar om matchning. Fördel: Mått på allmän matchning på köpet

Översikt Delområde Efterfrågan på arbetskraft Utbud av arbetskraft Aktuellt utbud Förändringar/flöden Matchning Parameter Aggregerad efterfrågan Jobbyten Efterfrågan per utbildning Förvärvsarbetande Arbetslösa Övriga, ej i arbetskraften Inpendlare utpendlare Examinerade vidareutbildade Åldersinträden åldersutträden Inflyttare utflyttare Matchning utbildning yrke Vakansgrad Regionala förutsättningar Näringsgrensstruktur Näringsgrensförändring Befolkningsstruktur Utbildningssystem

Matchning Matchningsgrad per region istället för till utbildningsgrupp allmän matchning Vakansgrad Relaterar antalet lediga jobb enligt KV till arbetslöshet (enligt företrädesvis AKU) Regionala beveridgekurvor

Utbildningsindikatorer Examinerade samt andra variabler

Utbildningsindikatorer Dels inflödet till utbildningsgrupperna Dels strukturella variabler kopplat till utbildning, såsom antal antagna, registrerade, söktryck Nybörjare, registrerade, examinerade? Region innan, under eller efter studier? Distansstudier, utlandsstudier, utländska studenter Olika studieformer, olika svårigheter

Förslag på flödesindikatorer inklusive examinerade 1. Total förändring av antalet personer i befolkningen (20 64 år) per utbildningsgrupp mellan år t och t-1 2. a) Inflöde: Examinerade Utflöde: Vidareutbildade b) Inflöde: Inflyttare Utflöde: Utflyttare (inkl. avlidna) c) Inflöde: Åldersinträden (19 20 år) Utflöde: Åldersutträden (64 65 år)

Utbudsförändringar på medellång sikt Möjligt därtill: Nybörjare i ett urval av utbildningsgrupper dock ett trubbigt mått Åldersutträden på 5 års sikt per utbildningsgrupp

Utbildningsindikatorer Dels inflödet till utbildningsgrupperna Dels strukturella variabler kopplat till utbildning, såsom antal antagna, registrerade, söktryck Nybörjare, registrerade, examinerade? Region innan, under eller efter studier? Distansstudier, utlandsstudier, utländska studenter Olika studieformer, olika svårigheter Vad är det som är viktigt?