Intitutionen för Matematik, naturvetenkap och teknik Avdelningen för Träteknologi Rapport nr 8 005 Brytmånen utformning vid trädfällning - Jämförande tudier av öjmottånd och gångjärneffekt Deigning felling hinge in tree felling - Comparative tudie of ending reitance and hinge effect Toma Gullerg och Marcu Gullerg Björk med 30 mm rytmån om öjt 0 grader. Oervera jörken goda öjförmåga genom kompreion i framkanten (tryckrott). Birch with 30 mm felling hinge ent 0 degree. Oerve the good ending poiilitie y wood compreion in the front. Dalarna Univerity Garpenerg 005 Department of Foretry and Wood Technology ISSN 1403 8188 Report No. 8
SI Rapport nummer / SI Report numer 8/005 ISSN 1403-8188 Utgivningdag / Date of iue Novemer 005 Titel / Title Brytmånen utformning vid trädfällning - Jämförande tudier av öjmottånd och gångjärneffekt Deigning felling hinge in tree felling - Comparative tudie of ending reitance and hinge effect Författare / Author Toma Gullerg och Marcu Gullerg Sammanfattning / Atract Vid trädfällning med motoråg parar man en å kallad rytmån om kall fungera om ett gångjärn när trädet fäll. Om rytmånen går av tidigt finn en rik att trädet faller okontrollerat. De rekommendationer om finn äger att rytmånen redd kall göra proportionell mot trädet diameter. Genom att teoretikt och praktikt underöka vilka krafter rytmånen utätt för och vad den håller för har det varit möjligt att dra via lutater om hur en ra rytmån kall e ut. Ett viktigt reultat är att en red rytmån (över 30-40 mm) är mycket trög att öja och inte fungerar i det aveendet att den går av redan vid må öjningar. Teoretika eräkningar och praktika förök viar att en relativt mal rytmån håller för elatningen vid rakt motlut även på tora träd. Som ny rekommendationen förelå att rytmånen redd inte ör vara mer än 30 mm. Av föröken kan man ockå dra lutaten att fruen ved är tel och riter tidigt, varför vårfällda träd inte ör fälla när veden är fryt. A felling hinge i ued when felling tree y help of chain aw. If the hinge reak early in the fall of the tree there i a great rik that the tree will fall without control. Preent recommendation in Sweden ay that the thickne of the felling hinge hall e made in proportion to the tem diameter. By ue of theoretical and practical examination of the force treing the felling hinge, and the trength of the wood itelf, it ha een poile to draw concluion regarding the correct deign of a felling hinge. One important reult i that a thick felling hinge (over 30-40 mm) i very hard to end and doe not work well a it looe mot of it trength already at a mall forward ending angel. Theoretical calculation and practical tet how that a relatively narrow felling hinge will manage very well the force when felling tree with lean oppoite to the felling direction even for large tree. Our new recommendation i that the thickne of the felling hinge in normal Swedih condition hould not exceed 30 mm. Through the tudie it can alo e een that frozen, rittle wood reak at mall ending angel. For that reaon particularly difficult tree not hould e felled when the wood i frozen. Nyckelord / Keyword Tree felling, chain aw, felling hinge Språk / Language Svenka/Swedih Antal idor / Numer of page 30 Sekrete / Security Samaret - Stödorganiation / Cooperation - Sponoring organiation
Förord I amand med en aretkonferen inom projekt Säker Skog i Garpenerg våren 00 upptod en livlig dikuion mellan motorågintruktörer om hur rytmånen ör utforma. Frågan rörde l.a. hur red rytmånen kall göra och hur fällkäret höjdplacering i förhållande till riktkär påverkar öjmottånd och funktion. Efterforkningar viar att det i tort ett akna vetenkapligt utförda tudier. Kunkapen från praktik erfarenhet och rekommendationer i intruktionöcker går delvi iär. Detta arete har utfört om ett projektarete av Marcu Gullerg vid Martin Kock-gymnaiet i Hedemora. Marcu har genomfört eräkningar och krivit den urprungliga projektrapporten. Undertecknad har varit handledare och medverkat vid de praktika föröken amt redigerat och kompletterat den lutliga rapporten. Jan-Erik Li, Högkolan Dalarna och Sture Carlon, GIAB har grankat manu och förelagit förättringar. Aretet har finanierat med medel från SLO-fonden (projekt SLO-865). Garpenerg i novemer 005 Toma Gullerg ii
Innehållförteckning Sammanfattning Summary v vi 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1. Syfte 1 1.3 Frågetällningar 1 Material och metod 3 Reultat 8 3.1 Belatningexempel 8 3. Böjningförök 10 3.3 Dragtyrka vid öjning 17 3.4 Slutater 18 4 Dikuion 19 Referener 4 iii
Content Summary (in Swedih) Summary (in Englih) v vi 1 Introduction 1 1.1 Background 1 1. Purpoe 1 1.3 Quetion 1 Material and method 3 Reult 8 3.1 Example of load tre on hinge 8 3. Bending trial 10 3.3 Pull trength at ending 17 3.4 Concluion 18 4 Dicuion 19 Reference 4 iv
Sammanfattning Vid trädfällning med motoråg parar man en å kallad rytmån om kall fungera om ett gångjärn när trädet fäll. Om rytmånen går av tidigt finn en rik att trädet faller okontrollerat. De rekommendationer om finn äger att rytmånen redd kall göra proportionell mot trädet diameter. Genom att teoretikt och praktikt underöka vilka krafter rytmånen utätt för och vad den håller, för har det varit möjligt att dra via lutater om hur en ra rytmån kall e ut. Ett viktigt reultat är att en red rytmån (över 30-40 mm) är mycket trög att öja och inte fungerar i det aveendet att den går av redan vid må öjningar. Teoretika eräkningar och praktika förök viar att en relativt mal rytmån håller för elatningen vid rakt motlut även på tora träd. Som ny rekommendationen förelå att rytmånen redd normalt inte ör vara mer än 30 mm. Av föröken kan man ockå dra lutaten att fruen ved är tel och riter tidigt, varför vårfällda träd inte ör fälla när veden är fryt. v
Summary A felling hinge i ued when felling tree y help of chain aw. If the hinge reak early in the fall of the tree there i a great rik that the tree will fall without control. Preent recommendation in Sweden ay that the thickne of the felling hinge hall e made in proportion to the tem diameter. By ue of theoretical and practical examination of the force treing the felling hinge, and the trength of the wood itelf, it ha een poile to draw concluion regarding the correct deign of a felling hinge. One important reult i that a thick felling hinge (over 30-40 mm) i very hard to end and doe not work well a it looe mot of it trength already at a mall forward ending angel. Theoretical calculation and practical tet how that a relatively narrow felling hinge will manage very well the force when felling tree with lean oppoite to the felling direction even for large tree. Our new recommendation i that the thickne of the felling hinge in normal Swedih condition hould not exceed 30 mm. Through the tudie it can alo e een that frozen, rittle wood reak at mall ending angel. For that reaon particularly difficult tree not hould e felled when the wood i frozen. vi
1. Inledning 1.1 Bakgrund Vid trädfällning med motoråg parar man en rytmån om fungerar ungefär om ett gångjärn och tyr trädet å det faller dit man vill och amtidigt hindrar trädet att falla akåt (Skogtyrelen 00). Det förta man gör är att åga ut en kilformad öppning - riktkäret - in till ca 15-0 % av diametern i trädet framkant vinkelrätt mot den önkade fällriktningen. Därefter åga fällkäret akifrån fram till den parade rytmånen. Om trädet lutar akåt eller om det låer motvind kan det kräva tor kraft för att få trädet att örja falla. Även mottåndet i jälva rytmånen och att rytmånen itter i fel ida om centrum av tuen gör att det kräv en fällkraft. Det finn många olika ätt att tvinga ner ett träd. Det enklate är att trycka med händerna mot tammen. Att trycka högre upp efter tammen, med t.ex. en lana, ger en längre hävarm och därmed ett törre fällmoment. Andra ätt är att ätta in ett rytjärn i fällkäret och ryta eller att lå in en kil med yxa. Fällredkap om trycker mot tuen får normalt en relativt kort hävarmlängd och måte därför utnyttja en tor kraft och ger därför den törta dragelatningen på rytmånen. Det finn även andra redkap med mekanika eller hydraulika kraftförtärkningar. Det finn endat grova rekommendationer för hur rytmånen kall utforma. De äger i princip att rytmånen kall anpaa efter trädet torlek. I oken Motorågning (Skogtyrelen 00) och Huqvarna intruktionok (Huqvarna 003) tår rekommendationen att redden på rytmånen ör vara ca 10 % av träddiametern. Dea rekommendationer är troligen reultatet av praktika erfarenheter och logika reonemang. När kogaretare gjort på ett vit ätt och ett att det fungerar har man fortatt med amma metod utan att leta efter möjliga förättringar. En annan viktig och intreant detalj är att på olika plater i världen placera fällkäret på olika höjd i förhållande till riktkäret - jäm med, över eller under. Det är alltå efogat att granka detta närmare för att om möjligt hitta eventuellt ättre och äkrare metoder för trädfällning. 1. Syfte Syftet med detta arete är att ta fram kunkap om rytmånen funktion och hållfathet om kan använda för att förättra nuvarande rekommendationer för hur rytmånen kall utforma och ge en ättre ild och förtåele av prolemområdet. 1.3 Frågetällningar Är nuvarande rekommendationer ra för att ge en fällning om är äker och praktikt ra? Hur påverka gångjärnegenkaperna av redden på rytmånen? Hur påverka gångjärnegenkaperna av tryck på rytmånen? Hur tora krafter utätt rytmånen för vid fällning av ett akåtlutande träd? Har fällkäret placering i höjdled i förhållande till riktkäret någon etydele? Råder andra fällförhållanden om veden är fruen? 1
. Material och metod Det förta jag gjorde var att rita upp en ki på ett träd med en utågad rytmån, edan atte jag ut kraftpilar och förökte företälla mig hur kraftituationen er ut (figur 1). Det jag kom fram till var att prolemet låg i att mint två krafter verkar på rytmånen amtidigt vid fällning. Del tyngden från trädtammen, men även ett moment om antingen kommer från att trädet lutar, från vind, nöupplega eller från de fällredkap om använd. När deutom trädet örjar öja för att lutligen falla lir det mycket komplicerat, därför ta ingen hänyn till eventuella krafter i idled, alltå krafter åom idvind och lutning i idled. På det ättet håll eräkningarna på en tvådimenionell nivå. Figur 1. Exempel på krafter vid trädfällning. Figure 1. Example of force in tree felling. Med hjälp av en datormodell om jag fick av min uppdraggivare, där det l.a. fann modeller för trädvikter och amand mellan diameter i röthöjd och i tuen, tog jag fram eräkningformler för tryck- eller dragpänning i rytmånen enligt nedan. Förutättningar Trädlag; Tall Bark i tuhöjd; 7 % av area (Sverige kogvårdförund 198) Brytmånen redd; 10 % av DBH p Trädet längd; valfritt DBH p; valfritt Tyngdpunkten anta ligga vid 40 % av längden Trädet tam förvänta vara rak Brytmånen framkant är placerad 0 % av DBH p från tuen mantelyta (rytmånen lir då något längre än det rekommenderade 80 % av DBH enligt Huqvarna (003)) Max dragpänning för rått trä; 60 MPa (Grönlund 1986) Max öjpänning för rått trä; 50 MPa (Grönlund 1986) Säkerhetfaktor; 4 Beräkningformler
Uppkattning av tudiameter under ark: d =(d +0,4)/0,78 A r A A 0,7A A r 7 % ark i tukäret ger r 0,85 0, 85r dv. om arean minkar med 7 % minkar r (radien) och d (diametern) med 15 % d u=0,85*d där: d = tudiameter på ark, d = tamdiameter i röthöjd på ark Moment orakat av trädet tyngdkraft och lutning: M l * F ( a ) * m * g 0,5d 0,5d l in v * m g G Tp * där: F = trädet tyngdkraft m = trädet maa g = gravitation l = horiontellt avtånd mellan Tp och vridpunkt (rytmån) = +a = horiontellt avtåndet mellan Tp och centrum av tuen = l v (eller 0,4*akåtlut i topp) Tp in l Tp = vertikalt avtånd från vridpunkt till trädet tyngdpunkt, v = trädet lutningvinkel d 0,1d a = avtånd mellan rytmånen och centrum på tuen = a 0,d 0,5d 0, 5 (halva diametern i tuhöjd minu avtåndet mellan ytterkant på arken och ytterkanten på rytmånen, minu halva rytmånen redd) d Moment p.g.a. trögheten i rytmånen, M : Brytmånen öjtyrka eräkna om om den vore rektangulär med längden i ytterkant exkluive ark om mått. M M * W W M B * H 6 B * H W 6 (0,85d ) ( d 0.4d ) *(0,1d ) * * Beräkning av nödvändigt fällkraft, F r från kil eller rytjärn: För att kunna fälla trädet måte redkapet fällmoment, M r mint vara M 6 G M M F l l d 0,d (0,1d 0,15d ) / c r r * Fr = fällredkapet kraft mot tammen l =fällredkapet hävtånglängd till vridpunkten c = avtåndet mellan angrepppunkten och vedkanten F r 0,95d M r 0.5d c 3
Belatning på rytmånen: Brytmånen ehandla om om den vore rektangulär med längden i ytterkant (framkant) om värde. Medeldragpänning i rytmånen, Där: Ft = total kraft på rytmånen = Fr m*g A = rytmånen area = *l = rytmånen redd d F t A l = rytmånen längd, eräkna med hjälp av Pytagora at på en triangel med hörn i centrum av tuen, mitten av rytmånen ytterkant och där rytmånen ytterkant kär kanten mellan ark och ved. 0.85d / ) ( l / ) (0.5d 0.d ) ( A * l 0,1d * (0,85d ) ( d 0.4d ) d 0,1d * F m * g r (0,85d ) ( d 0.4d ) 0,5d 0,5d l Tp in v * m * g 0,1d 0,95d * (0,85d 0.5d (0,85d ) ) ( d ( d 0.4d 6 c 0.4d ) ) * (0,1d ) * m * g Ovantående formler utnyttjade till att teoretikt uppkatta elatningar för några typträd och elatningfall. De teoretika eräkningarna kompletterade med några praktika modellförök, ett öjtet och ett dragtet. Böjtet En verklighettrogen fällning är vår att efterlikna i en dragprovningmakin. Del finn inte utrymmet att pänna fat proviten, del går trämaterialet lätt önder där man inte önkar, i infätningar ov. Standardierade provitar tillverkade med redden 50 mm (= längden på rytmånen). Det medför att de går lättare att öja än en normallång rytmån och medför ockå att tammen får raka idor i motat till den verkliga runda tammen. Inverkan av det orde dock inte vara å tor. Vid underökningen använde en enkel tetutrutning etående av en vinch och en dynamometer för avläning (figur ). En vajer gick från vinchen till en talja om var fät vid 4
tetiten med en ult i ett hål på 300 mm hävarm från fällkäret. Vajern ledde vidare tillak amma väg via ett hjul till vågen. Det etyder att kraften om vill öja träiten är den dula mot vad om dynamometern viar. Vajern pänn edan till proviten öjt till etämda vinklar för avläning av kraften. Vinkeln avläe med hjälp av en gradkiva vid vinklarna 1,, 5, 10, 0 och 30 grader, utöver dea avläte den maximala kraften, dv. kraften trax innan iten mer eller mindre går av. Vinkeln för max kraften avläte ockå. Momentet eräknade med hänyn till att den effektiva hävarmen ucceivt minkar vid öjningen. Figur. Förökupptällning vid öjtet. Figure. Bending tet. För att e om trycket av trädtammen tyngd har någon inverkan har ockå gjort förök med en 100 kg tung vikt hängande under, men med fätpunkten på ovanidan av iten (figur 3). 5
Figur 3. Förökupptällning vid öjtet med 100 kg tryckelatning. Figure 3. Bending tet with 100 kg load (imulating tree weight). Tetitarna tillverkade med rytmånredder på 10, 0, 30, 40 och 50 mm och med fällkäret underkant placerad 0 mm över, 0 mm under amt jämn med riktkäret. Öppningvinkeln på riktkäret gjorde ca 80 grader. Bitarna är utågade ur rått virke av trälagen gran, tall och jörk. Proven gjorde vintertid och ca en vecka efter att plankorna ågat och förvarat utomhu och ör därför inte ha hunnit torka nämnvärt. En del av itarna har lagt i en fry och livit nedfruna. Totalt genomförde ca 60 öjtet. Dragtet När ett träd med akåtlutning kall fälla öj rytmånen något innan den nått ett lodrättläge. Om det ker en kraftig förvagning redan vid ara någon grad öjning finn rik att trädet helt läpper från tuen och okontrollerat faller tillaka åt fel håll. Riken för detta är tört när man använder ett fällredkap om verkar med en vertikal kraft på fällkäret. Till dea hör rytjärn och kil. Kilen är nog är det redkap om ger tört påkänningar på rytmånen, efterom den även ger upphov till chockartade krafter amt även kjuvkrafter i lagriktningen när den lå i. Som ett förök att e hur öjning förvagar draghållfatheten genomförde ett dragtet där en utågad rytmån fört öjt med pecialtillverkade tålkilar inlagna i fällkäret. Därefter, utan att ta ort kilen, har iten fät in i en dragprovare med hjälp av en 16 mm grov ult i ett orrat hål i varje ände av proviten (figur 4). 6
Figur 4. Förökupptällning vid dragtet. Figure 4. Pulling tet (comined ending y teel wedge and pulling) Tetitarna har i detta förök varit mycket lika de om använde vid öjtetet, med undantag för att dea har en ytterliggare avmalning i form av en urfrät midja med endat 10 mm tjocklek vid det tetade området kring rytmånen. Oraken till denna utformning var att den vagate punkten kulle li vid dragkraften i rytmånen och inte vid tryckkraften vid kilen. Trä har ungefär 3 gånger å tor draghållfathet (ca 60 MPa) om tryckhållfathet (ca 0 MPa) (Grönlund 1986). Provitarna lev liggande 10 veckor och kan ha torkat ner under fiermättnadpunkten där hållfatheten ökar. Några provitar fryte ner, men värmen i laoratoriet och den mala midjan på provitarna gjorde att de troligen hann tina innan föröket var klart. 7
3. Reultat 3.1 Belatningexempel Med töd av eräkningformlerna för pänning i rytmånen imulerade elatningen i rytmånen för tre trädtorlekar och fyra olika lutningar; rakt, 1, 3 och 5 meter akåtlut i topp i förhållande till centrum på tuen. Med en äkerhetfaktor på 4 får dragpänningen vara högt 1,5 MPa. Denna pänning har överkridit av det lilla trädet redan vid en lutning i topp på 3 m (taell 1). Detta förklara av att trädet, om är kort, lutar väldigt mycket, amtidigt om liten tudiameter ger kort hävarm för fällredkapet (och därmed tort kraftehov av fällredkap om trycker i fällkäret amt hög dragelatning på rytmånen). Taell 1. Dragpänning, MPa, i rytmånen vid användning av fällredkap om trycker i tukäret. Förutättningar: tall, rytmånen redd är 10 % av DBH, verktyget kraftpunkt ligger cm från vedkanten och riktkäret djup är 0 % av DBH. Tale 1. Pulling tenion, MPa, in felling hinge when uing a felling tool that exert force in the felling cut. Condition: Scot pine, Felling hinge 10 % of diameter at reat height (DBH), force from felling tool cm from tree urface and notch depth 0 % of DBH. Trädtorlek, (DBH, cm/längd, m) Tree ize, (DBH, cm/length, m) Trädlutning, i topp Lean of tree, at the top 0 (rakt) 0 (traight) 1 m akåtlut 1 m ack 3 m akåtlut 3 m ack 10/1 0,6873 4,858 13,0 1,54 30/ 0,389,183 6,07 9,961 50/6 0,64 1,303 3,380 5,458 5 m akåtlut 5 m ack I taell via hur elatningen lir om rytmånen i tället gör 0 mm red. Här kan man e att det troligen kulle gå ra att fälla ett 50 cm grovt träd med en cm red rytmån även om toppen lutar 5 m akåt. Taell. Dragpänning, MPa, i rytmånen vid användning av fällredkap om trycker i tukäret. Förutättningar: tall, riktkäret djup är 0 % av DBH, verktyget kraftpunkt ligger cm från vedkanten och rytmånen redd 0 mm. Tale. Pulling tenion, MPa, in felling hinge when uing a felling tool that put force in the felling cut. Condition: Scot pine, notch depth 0 % of DBH, force from felling tool cm from tree urface and felling hinge 0 mm. Trädtorlek, (DBH, cm/ Längd, m) Tree ize, (DBH, cm/length, m) Trädlutning, i topp Lean of tree, at the top 0 (rakt) 0 (traight) 1 m akåtlut 1 m ack 3 m akåtlut 3 m ack 10/1,079 4,307 8,764 13, 30/ -0,41 (tryck/pre) 50/6-1,38 (tryck/pre),441 8,166 13,89 1,75 6,30 11,33 5 m akåtlut 5 m ack 8
Den maximala akåtlutningen med tanke på hållfatheten i rytmånen vid olika äkerhetfaktor har eräknat i taell 3. Taell 3. Störta möjliga akåtlut, i meter i topp, med hänyn till tillåten dragpänning vid användning av fällredkap om trycker i tukäret. Förutättningar: tall, riktkäret djup är 0 % av DBH, verktyget kraftpunkt cm från vedkanten och rytmånen redd 0 mm. Tale 3. Maximum tree lean ackward from felling direction, in m in top, in repect to pulling tenion in felling hinge when uing a felling tool that put force in the felling cut. Condition: Scot pine, notch depth 0 % of DBH, force from felling tool cm from tem perimeter and felling hinge 0 mm. Trädtorlek, (DBH, cm/längd, m) Tree ize, (DBH, cm/length, m) Säkerhetfaktor Safety factor 1 ( MPa ) 4 ( 1, MPa ) till 60 10/1 > 1 (liggande/on ground) 4,68 30/ 1,1 4,51 50/6 4,4 5,47 till 5 9
3. Böjningförök Böjkraften varierade kraftigt med fört och främt redden på rytmånen, men även för trädlag, fällkäret placering och om träiten var fruen. Ju malare rytmånen var deto öjligare var den och med mindre rik för ett tvärt rott. Vid fruen ved gick öjningen trögt och rottet kom vid lägre öjvinkel. I figur 5 kan man följa förloppet när rytmånen går av. Lägg märke till att centrum för öjningen (den punkt där fierlängden är oförändrad) rör ig framåt, åt vänter. Figur 5. 30 mm red rytmån, gran. Förlopp: En pricka ilda ( grader öjning). Långam och mjuk kompreion i framkanten (tryckrott) (5 grader öjning). Hatigare rott när det läpper i akkanten (dragrott) (10 grader öjning). Figure 5. 30 mm thick felling hinge in Norway Spruce. Cource of event: A crack i formed ( degree end). Slow and mooth compreion of wood in the front (5 degree ending). A rapid reak when the wood fier reak in the ack (pullreak)(10 degree ending). Exempel på god repektive dålig öjarhet och gångjärneffekt via i figur 6. Figur 6. Exempel på god öjarhet (vänter ild) jörk med 0 mm rytmån öjd 0 grader repektive dålig öjarhet (höger ild) fruen tall med 40 mm rytmån öjd 10 grader. Figure 6. Example on good poiilitie for ending(left picture) irch with 0 mm felling hinge ent 0 degree repectively poor poiilitie for ending (right picture) frozen pine with 40 mm felling hinge ent 10 degree. 10
Gran, ofruen Det nödvändiga öjmomentet ökar kraftigt med ökande redd på rytmånen (figur 7). Smala rytmåner kräver ett relativt lågt moment om är ganka jämnt under en tor öjning. Det jämna och ryckfria öjförloppet kan tolka om att öjningen till tor del ker genom komprimering (tryckrott), varvid en tor del av tyrkan i rytmånen finn kvar under öjningen. Man kan tydligt e att de grövre rytmånerna inte håller lika länge om de malare, utan riter hatigt vid dragrott efter en förhållandevi liten öjning. Vid 40 och 50 mm rytmån yn att när väl kraften för att välta trädet är uppnådd, går rytmånen till törta delen av och det finn inget eller lite tyrka kvar för att tyra det. När fällkäret placera över riktkäret tyck öjningen gå något lättare, men killnaderna är relativt må. Vid 30 mm redd ehöll tyrkan i rytmånen ät med fällkäret under riktkäret. 140 Gran, ofruen Böjmoment, Nm 10 100 80 60 40 50mm, under 50mm, jämn 50mm, över 40mm, under 40mm, jämn 40mm, över 30mm, under 30mm, jämn 30mm, över 0mm, under 0mm, jämn 0mm, över 10mm, under 10mm, jämn 10mm, över 0 0 0 5 10 15 0 5 30 Böjvinkel, grader Figur 7. Böjmoment vid olika öjvinkel för provitar av ofruen gran med olika rytmånredd och höjd på fällkäret. Figure 7. Bending momentum (Nm) at different ending angle for tet piece of non frozen pruce with different thickne of felling hinge and level of felling cut compared to notch (jämn=even level; över= 0 mm over; under=0 mm elow). 11
Tall, ofruen Även här har rytmåner med fällkäret under riktkäret krävt törre öjmoment i de fall jämföreler genomförde (figur 8). Reultaten er i tort ett lika ut om för gran, men för tall har 30 mm rytmånen öjt ganka mjukt för amtliga höjder på fällkäret och tyrkan iehållit till relativt tor öjvinkel. En del kurvor har gått ojämnt, t.ex. 0 mm jämn om tydligt går nedåt och vänder edan upp igen. Det eror troligen på ett litet tidigt rott. Tall, ofruen 140 10 Böjmoment, Nm 100 80 60 50mm, jämn 40mm, jämn 30mm, under 30mm, jämn 30mm, över 0mm, under 0mm, jämn 0mm, över 10mm, jämn 40 0 0 0 5 10 15 0 5 30 Böjvinkel, grader Figur 8. Böjmoment vid olika öjvinkel för provitar av ofruen tall med olika rytmånredd och höjd på fällkäret. Figure 8. Bending momentum (Nm) at different ending angle for tet piece of non frozen pine with different thickne of felling hinge and level of felling cut compared to notch (jämn= even level; över = 0 mm over; under = 0 mm elow). 1
Björk, ofruen Här är det tor killnad mot arrträden vad gäller öjligheten. Även en 50 mm tjock rytmån håller länge (figur 9). För övrigt tyck det kräva törre öjmoment att ha fällkäret under riktkäret även för jörk. Kurvorna för 0 mm rytmånredd kan tjäna om exempel på hur man vill att en rytmån kall fungera. Kräva ett jämnt moment utan att rita under en tor del av öjningen (fallet) å att trädet har en tail tyrning mot den företämda riktningen. Björk, ofruen Böjmoment, Nm 160 140 10 100 80 60 50mm, jämn 40mm, jämn 30mm, under 30mm, jämn 30mm, över 0mm, under 0mm, jämn 0mm, över 10mm, jämn 40 0 0 0 5 10 15 0 5 30 Böjvinkel, grader Figur 9. Böjmoment vid olika öjvinkel för provitar av ofruen jörk med olika rytmånredd och höjd på fällkäret. Figure 9. Bending momentum (Nm) at different ending angle for tet piece of non frozen irch with different thickne of felling hinge and level of felling cut compared to notch (jämn = even level; över = 0 mm over; under = 0 mm elow). 13
Tall, fruen När träet lir fruet er man att det lir hårdare och även mindre öjligt (figur 10). När de grövre rytmånerna elata öj de mycket lite och när kraften lir tillräckligt tor går rytmånen till lut av mycket häftigt. Inte heller de tunnare rytmånerna öj på amma ätt om om de hade varit ofryta. Ingen av itarna aknar helt någon form av rott. Tall, fruen 180 Böjmoment, Nm 160 140 10 100 80 60 50mm, jämn 40mm, jämn 30mm, under 30mm, jämn 30mm, över 0mm, under 0mm, jämn 0mm, över 10mm, jämn 40 0 0 0 5 10 15 0 5 30 Böjvinkel, grader Figur 10. Böjmoment vid olika öjvinkel för provitar av fruen tall med olika rytmånredd och höjd på fällkäret. Figure 10. Bending momentum (Nm) at different ending angle for tet piece of frozen pine with different thickne of felling hinge and level of felling cut compared to notch (jämn = even level; över = 0 mm over; under = 0 mm elow). 14
Björk, fruen Även ho jörk yn effekter av den fruna veden (figur 11). Kraften ökar, planar ut, rytmånen riter genom dragrott och kraften faller, edan fortätter förvagningen mindre dramatikt. Man kan ockå e att när en red rytmån går av tidigt å junker momentet (tyrkan) till nätan noll. En mal rytmån har däremot kvar knappt hälften av itt öjmottånd (tyrka) vid tor öjning. Fatän dea kurvor er etydligt ättre ut i förhållande till den fruna tallen å har även jörken öjlighet förämrat etydligt då den lev fruen. Björk, fruen Böjmoment, Nm 300 50 00 150 100 50mm, jämn 40mm, jämn 30mm, under 30mm, jämn 30mm, över 0mm, jämn 10mm, jämn 50 0 0 5 10 15 0 5 30 Böjvinkel, grader Figur 11. Böjmoment vid olika öjvinkel för provitar av fruen jörk med olika rytmånredd och höjd på fällkäret. Figure 11. Bending momentum (Nm) at different ending angle for tet piece of frozen irch with different thickne of felling hinge and level of felling cut compared to notch (jämn = even level; över = 0 mm over; under = 0 mm elow). 15
Gran, ofruen med tryck I det här tetet har en 100 kg tung vikt elatat ovanidan av proviten för att imulera trädet tyngd. Det gör att diagrammet (figur 1) inte enkelt kan jämföra med övriga förök. Att kurvan tar lut etyder inte nödvändigtvi att rytmånen gått av utan ara att det inte ehöv någon tillatt kraft för att iten ka fortätta öja. Det kan alltå vara vikten om öjer ner den, detta gäller i ynnerhet de med mal rytmån. Det man kan jämföra är alldele i örjan av öjningen för främt de tora itarna. Det finn en antydan att det går tyngre med elatande vikt, men det är oäkert. Gran, ofruen med 100 kg tryck 140 Böjmoment, Nm 10 100 80 60 50mm, jämn 40mm, jämn 30mm, under 30mm, jämn 30mm, över 0mm, under 0mm, jämn 0mm, över 10mm, jämn 40 0 0 0 5 10 15 0 5 30 Böjvinkel, grader Figur 1. Böjmoment vid olika öjvinkel för provitar av ofruen gran med olika rytmånredd och höjd på fällkäret. Proviten elatade med 100 kg fät ca 40 cm ovanför rytmånen. Figure 1. Bending momentum (Nm) at different ending angle for tet piece of non frozen pruce with different thickne of felling hinge and level of felling cut compared to notch. The tet piece had a 100 kg load placed aout 40 cm aove the hinge (jämn = even level; över = 0 mm over; under = 0 mm elow). 16
Regreionanaly av öjmottånd Med hjälp av regreionanaly underökte amand mellan öjmottånd och andra varialer. Vid analyen utnyttjade endat oervationer vid öjvinkel 1- grader. Deutom plockade oervationer med tryckelatning ort. Brytmånredden i kvadrat var den enkilt viktigate variaeln. Det överentämmer med den generella hållfahetläran för öjning av en alk med rektangulär tvärnittyta. Björk gick tyngt att öja och fruen ved krävde högre öjmoment. Inverkan av åde trädlag och om veden var fruen var proportionell mot rytmånredden i kvadrat (ökningen var alltå procentuell). Fällkäret över riktkäret krävde 31 Nm lägre öjmoment. Fällkäret under riktkäret krävde det högta momentet, killnaden var dock ej ignifikant och har därför valt ort i modellen. Böjmomentet ökade med ökad öjvinkel inom det analyerade intervallet. Modell, med ofruen gran eller tall med fällkäret jämn med om a: M = C 1 +C *Brytmån +C 3 *Björk* Brytmån +C 4 *Fruen* Brytmån +C 5 *Vinkel+C 6 *Över Förklaringgrad, R = 0,89 där: M = öjmoment i Nm vid 1- grader öjning av rytmån ( 50 mm längd på rytmånen). Brytmån, rytmånredd ikvadrat, cm Björk, dummyvariael för jörk (jörk=1, ej jörk=0) Fruen, dummyvariael för fruen ved (fruen=1, ej fruen=0) Vinkel, öjvinkel i grader Över, dummyvariael för fällkär över (över=1, ej över =0) Variael koefficient P-värde Signifikan Kontant -50,0 0,039 * Brytmån, cm 0,0 <0,0001 *** Björk*Brytmån 7,47 <0,0001 *** Fruen*Brytmån 7,85 <0,0001 *** Vinkel 47,5 0,0007 *** Över -31,4 0,055-3.3 Dragtyrka vid öjning Dragprovkurvorna viade i de fleta fallen förloppet att laten fört ökade akta, troligen var det ultarna i infätningarna om rörde ig. Därefter ökade laten linjärt i förhållande till längdökningen under ett tag, för att edan plana ut. I detta kede örjade träet att rita, vilket reulterade i att kurvan hackade något innan iten till lut gick av. Det om var met intreant med det här föröket var hur maxlaten (rottelatningen) kulle påverka av öjningen. Maxvärderna är därför redoviade i taell 4. Det går inte att via att träet livit mer förvagat av öjningen till 3 grader än till 1 grad. Vid 10 och 50 mm (två av tre fall) var träet tvärtom tarkare när det öjt till 3 grader än när det öjt 1 grad. Det om går att äga är att träet klarat en elatning om varit i närheten av, och även över, den teoretikt eräknade för 17
alla utom itarna om är 50 mm. Det kan tolka om att en red rytmån naare tappar hållfathet än en mal vid öjning. Att itarna varit å tarka kulle kunna ero på att fukthalten kommit ner under fiermättnadpunkten (30 %). Taell 4. Uppmätt elatning (kn) vid rott för olika rytmånredd och vinkel för gran. För oöjd provit är maxelatningen eräknad vid rottpänning 60 MPa. Tale 4. Meaured load (kn) at reaking point for different thickne of felling hinge and ending angle for pruce. For traight teting piece i maximum load calculated for maximum tenion 60 MPa. Brytmånredd, mm / Thickne of felling hinge, mm Kilvinkel (grader) Angle (degree) 10 30 50 1 5,588 1,09 3,38 3 7,75 18,55 3,65 Beräknad rottlat för oöjd 6,000 18,00 30,00 Utöver dea gjorde även förök med nedfryta itar (taell 5). Kurvorna till dea lev mindre ra, i tället för att li pröda och kraftigt förvagade av öjningen lev provitarna itället ega. Troligen erodde det på att del infätningen och även jälva dragningen tog för lång tid å itarna hann tina. En provit (10 mm) var dock å pröd att den gick av när ultarna kulle lå igenom de fruna fäthålen. Vi provade därför med att använda 1 mm ult itället för om tidigare 16 mm. När näta it tetade viade det ig att det var nödvändigt med grov ult. 1 mm ulten jönk nämligen genom träet och rottet kedde på fel tälle. På grund av detta kan 30 mm provet vara miviande (kulle eventuellt ha kunnat klara en törre lat). Taell 5. Uppmätt elatning (kn) vid rott för olika rytmånredd och vinkel för fruen gran. Tale 5. Meaured load (kn) at reaking point for different thickne of felling hinge and ending angle for frozen pruce. Brytmånredd (mm) / Thickne of felling hinge, mm Kilvinkel (grader) Angle (degree) 10 30 50 1 (0,66) 3 0 3,70 3.4 Slutater Den viktigate lutaten är att rytmånen inte ör göra för red. En lagom red rytmån ehåller tyrkan och har en fungerande gångjärnfunktion. De nuvarande rekommendationerna, med rytmånredden proportionell mot träddiametern, ger för red rytmån på grova träd. Björk är etydligt mera öjar och ger en ättre gångjärneffekt än tall och gran om är ungefär likvärdiga. 18
En annan viktig lutat är temperaturen inverkan. Svåra träd ör inte fälla vid fruen ved. Troligen finn det även gradkillnader mellan vag och träng kyla. Böjteterna viar att rytmånen inte tål en tor öjning om den gör för grov. En grov rytmån leder till att öjningen ker ojämnt, fört går det tungt och när mottåndet väl läpper finn nätan ingen tyrka kvar i rytmånen, och därför heller ingen egenkap av gångjärn. De teoretika eräkningarna viar att relativt mala rytmåner ör hålla även på träd med relativt tort akåtlut. Det verkar till exempel fullt tillräckligt att använda en cm red rytmån på ett å tort träd om en 50 cm grov och 6 m hög tall. Slutaterna aera till tor del på teoretika eräkningar med givna förutättningar och via antaganden. Till exempel förutätt inga idokrafter från idolutning eller idovind, vilket leder till en kraftigt ökad punktelatning på rytmånen och ökad rik för rott. 4. Dikuion Denna rapport ger ett underlag tillamman med tidigare kunkap och praktik erfarenhet för att fatta elut om nya rekommendationer vid utildning m m. Rekommendationerna ör aera på en ynte, där många olika faktorer väg in, varav några dikutera nedan. Önkemålen på en ra rytmån är många. Säkerheten är den viktigate. Lågt fällmottånd och god tyrförmåga (gångjärneffekt) är andra. En del i äkerhetedömningen är riken för milyckad ågning (ågning i rytmånen). En red rytmån ger jälvklart törre toleraner gällande preciionen vid ågningen. Tidigare har det funnit en relativt allmän uppfattning att en red rytmån är äkrare än en mal. När tidigare rekommendationer livit nerkrivna har det troligtvi tagit till ordentligt, för att vara på äkra idan. Delvi därför att man aolut inte vill underdimenionera och rikera att rytmånen inte håller, del därför att förnuftet äger att det ehöv en tor area för att hålla upp ett helt träd och att ett tort träd ehöver en redare rytmån. Denna underökning viar att en red rytmån inte alltid är äkrare. Rekommenderad rytmånredd Vid enkla förhållanden (raka eller vagt framåtlutande träd utan vind) fungerar nätan alla rytmåner tillräckligt ra för en kontrollerad fällning. På raka träd kräv endat någon grad öjning för att trädet vid vindtilla kall örja falla av ig jälv. Kraven på rytmånen i dea fall är tämligen må. Den allvarligate riken är genomågad rytmån och helt okontrollerad fällning. För ågare med låg preciion och enkla förhållanden finn käl att rekommendera något redare rytmån än den rent teknikt optimala. Brytmånredd på ca 30 mm ger åde en ganka god marginal mot genomågning och en någorlunda fungerande gångjärnfunktion. Belatningen och kraven på rytmånen lir etydligt hårdare vid motlut. Vid ett måttligt akåtlut på 1 m i topp på ett 6 m långt träd kräv en öjning på ca, grader för att räta upp trädet. Denna öjning klarar troligen även reda rytmåner, fat det verkar finna riker vid fruen arrved. En törre akåtlutning på m i topp kräver ca 4,4 grader öjning och er ut att inneära riker vid rytmånredd över ca 30 mm av arrved. Ändå törre akåtlutningar kräver en mycket väl fungerande rytmån med god hållfathet under öjning. 19
Vid våra förhållanden om akåtlut, idolut, vindelatning, förvagad ved etc. är hög preciion vid ågningen och god kompeten en förutättning för äkert arete. Under ådana förhållanden ger relativt mala rytmåner en ättre gångjärnfunktion och törre hållfathet efter öjning. Vid fällning av träd med akåtlut och red rytmån är det met kritika läget efter några grader öjning. För en mal rytmån kan däremot utgångläget vara met kritikt. De teoretika analyerna i denna rapport viar att riken för rytmånrott i oöjt felfritt trä är liten även för mala rytmåner om trädet inte utätt för idokrafter. Praktika helt realitika förök med fällning av träd med tora akåtlut i amverkan med ledande intruktörer har verifierat att relativt mala rytmåner fungerar ät. Rekommendationen på optimal rytmånredd orde alltå kilja mellan olika förutättningar och rukare. Ett förlag på ny allmän rekommendation är: 10 % av tamdiametern i röthöjd, dock max ca 30 mm. Rent teknik er det ut att gå ättre med ändå malare rytmån, men för praktikt ruk måte det i en generell rekommendation ygga in marginaler för preciionen i utförandet, varierande vedtyrka m m. Fördelarna att göra rytmånen malare än ca 30 mm på tora träd uppväger inte de ökade rikerna för en normal rukare. Ju kickligare och noggrannare huggare, deto malare kan rytmånen göra. Fällkäret över, under eller jämn med riktkäret? Föröken viar via, men relativt må killnader på rakfiriga provitar. Fällkäret under gav oftat något högre öjmottånd, men rytmånen hade en god gångjärneffekt (höll länge). Fällkäret över gav ett ignifikant lägre öjmottånd och mint virkekador i rottocken. Varför krävde något högre moment med fällkäret under riktkäret? En del av förklaringen är att det förutom öjning kräv en vi pjälkning. En annan förklaring är att hävarmen 300 mm vid proven definierade utifrån fällkäret nivå, vilket edömde met relevant. Om hävarmen i tället definierat utifrån riktkäret nivå kulle killnaderna mellan metoderna minka. Vid verklig fällning är fiervinkeln i rytmånen ofta ned p.g.a. tammen rotanvällning om ytterligare kan förtärka av roten. I extrema fall kan fiervinkeln uppgå till 45 grader i delar av rytmånen. Det etyder att den effektiva rytmånredden kan ändra kraftigt genom pjälkning läng fiervinkeln. Fällkär över riktkär Om fällkäret lägg högre än riktkäret finn vid nedfirighet en allvarlig rik att pjälkning läng firerna gör att den effektiva rytmånredden lir för liten eller noll! Metoden är därför äkerhetmäigt det ämta alternativet om det finn rik för nedfirighet. Metoden är ockå met känlig för idoriktad kraft från fällkil. Metoden kräver alltid juterkapning av rotänden. Fördel är något lägre öjmottånd och mint rik för virkekador genom urdrag och pjälkning. Fällkär under riktkär 0
Ger vid nedfirighet en överdimenionerad rytmånredd. Brytmånen lir ockå extra tålig för idoriktad kraft från kilar. Friktion mellan kilen och rottocken kapnitt gör att en del av laget kraft vill kjuva trädet av tuen. Med fällkäret under riktkäret får rytmånen töd mot tuen. Nackdel är något tyngre öjning, (men god öjarhet) amt tört rik för pjälkning och virkekador i rottocken. Metoden rekommendera vid avancerad fällning med kilar vid tort akåtlut. Fällkär jämn med riktkär Denna metod rekommendera i normalfallet, till tor del p.g.a. att den är lättat att åga (lättat att edöma rytmånredden) och har mint känlighet för nedfirighet. Nackdel är vi rik för virkekador från urdrag i rottocken. Träd med idokrafter och/eller vag ved Sidokrafter från vind eller idolut ger en farlig elatning på rytmånen, i ynnerhet i komination med akåtlut. Kominationer med mint två av följande förhållanden; akåtlut, idolut och vag ved, måte etrakta om mycket farliga. Belatningen lir mycket komplex vid idolut. Befintliga intruktionöcker rekommenderar extra red rytmån vid vag ved och kilformad rytmån vid idolut (extra red i dragidan). Med ledning av reultaten från denna underökning ter ig riktigheten i dea rekommendationer inte jälvklar. Här ehöv ytterligare tudier eller åtmintone någorlunda jämförara praktika förök för att öka kunkapen och ge äkrare rekommendationer. Förökmetod öjtet Förökmetoden vid öjtetet fungerade i tort ra. Reultaten viade tydligt att en rytmån är mer öjlig ju malare den är och att fruen ved är hård och pröd. Den mycket kraftiga förvagningen efter förhållandevi liten öjning vid tor rytmånredd var dock överrakande. En viktig fråga är hur väl modellföröken kildrar förloppet vid en riktig trädfällning. Möjliga felkällor är avaknad av tryck från trädet egenvikt i de fleta föröken och mindre tröghet i proviten än i ett helt träd. Vid tora moment (tor kraft i vinchvajern) kan elaticitet i vajern ha idragit till att göra rotten hatiga, kanke mer hatiga än de kulle ha varit med en mera tum kraftkälla och en törre/trögare provit. Att det ygg upp tora pänningar och att det ker ett hatigt rott vid reda rytmåner är faktum, men kanke att det vid verklig fällning finn kvar något mera firer om håller amman rytmånen än vad föröken viar. Deltudien med kominerad öjning och tryckelatning via vikt viade att det fann en tenden att gå tyngre med tryckelatningen i örjan av öjningen, edan hjälper naturligtvi vikten till att ryta iten. En gining varför det gått tyngre är att träet komprimering, om är det förta om ker, förvåra en aning av att träet redan är något hoptryckt av tryckelatningen. En edömning är ändå att öjning under tryckelatning från tamvikt kan ke något mjukare efterom tryckelatningen (och kompreionen) ökar. På liknande ätt ör en verklig ryt- 1
månform om är kortare i framkant än akkant vara något ättre ur öjarhetynpunkt än en helt rektangular form. Detta genom att tryckelatningen på veden i framkanten av rytmånen öka och dragelatningen i akkanten minka. Föröken med vikt liknar mer en verklig fällning, där trädet faller av ig jälv efter en vi vinkeländring. Det är devärre mycket vårt att mäta rytmånen tyrka under fritt fall. Föröken utan vikt ger däremot en möjlighet att hinna regitrera krafter och få en ild av vilken tyrka det finn kvar i rytmånen under fällningen. Förökmetod dragtet Proven i dragprovningmakin var mycket egränade och måte etrakta om oäkra. Till exempel viade några förök högre vedtyrka vid ökad öjning, vilket måte förklara med killnader i veditarna eller någon form av förökfel. Den grövta rytmånen (50 mm) förvagade met av öjning, vilket var förväntat. Slutaten av dragtetet, om måte etrakta om preliminär, är att en tunn rytmån inte förlorar å mycket i dragtyrka av några grader öjning. Möjliga felkällor är att träet tetet i dragprovmakin varit för torrt och därför håller ättre och att de fryta itarna hann tina innan föröket var över. Den angivna öjvinkeln under dragprovningen kan ha varit lägre än kilarna vinkel. Det är möjligt att träet komprimerat något i fällkäret itället för att rytmånen öjt. Den verkliga vinkeln kontrollerade aldrig. Träet är ockå elatikt, vilket gör att när dragningen örjar reulterar det i att fällkäröppningen ökar och kilen förlorar delvi in funktion att kapa en öjvinkel. Allmänt om att öja trä och nya idéer Trä har ca tre gånger högre draghållfathet än tryckhållfathet. Det gör att öjning av trä inled med att trä komprimera. Böjningen ker mjukt å länge deformationen huvudakligen ker genom komprimering (tryckrott). Vid mal rytmånredd klara relativt tora öjvinklar genom denna form av öjning. Vid rytmånredder över 30-40 mm för ofruen tall och gran räcker inte kompreionen till utan tora pänningar ygg upp om riter hatigt och tyck lita av nätan alla vedfirer. Tekniken med V-kap vid tora öjpänningar utnyttjar förvagning på tryckidan (liten area i peten) och förtärkning på dragidan (tor area i triangeln a) för att öka möjligheten till öjning via kompreion trot en mycket tor rytmånredd. Den optimala rytmånformen kulle kunna ygga på principerna för V-kapet. I form av två trianglar, med meta arean långt ut på kanterna och om ildar en rak akkant med två petar i framkant orde rytmånen åde få tyrka för idoelatning och mycket god gångjärneffekt (figur 13). Detta är endat en idé om medför praktika vårigheter i utförandet, men om kanke kan motivera vid extrema fall om kominerat ak- och idolut. Tekniken möjliggör en extra tor area långt ut på dragidan med iehållen god öjarhet. Praktikt kan man tänka ig att örja åga en jämnred rytmån och därefter juteråga mot mitten (ta ort material på tryckidan). Även om det kulle li en mindre genomågning i mitten påverka hållfatheten oetydligt.
Figur 13. Den optimala rytmånformen? Figure 13. The optimal hape of the felling hinge? Reultaten generalierarhet Trä är ett heterogent material med tor variation åde inom ett träd och mellan individer eroende på årringredd mm. Vid dea förök har virke från amma träd använt och de olika trädlagen har växt på amma mark (normal kogmark för Mellanverige, tåndortindex ca T4/G4). Reultaten är i förta hand jämförande och relativa. Speciella förhållanden om extremt frodvuxen ved och tjurved kan ete ig annorlunda. Trot att itarna kommer från amma träd finn variationer i träet, fuktighet, temperatur m m. Det idrar till en vi variation i mätreultaten, och att alla tet inte tämmer helt med förväntningarna. Med fler mätningar (upprepningar) kulle reultaten ha livit äkrare, men amtidigt krävt väldigt många provitar och kanke andra prolem om ökade effekter av torkning, törre variation i vedegenkaper etc. Beräkningarna om vilka maximala akåtlut om kan fälla med fällredkap om trycker i fällkäret aera på trämaterialet normala hållfathet för felfria trätycken vid rakt rott med en äkerhetfaktor på 4. Rimligen ker en inte oetydlig förvagning av dragtyrkan vid öjning, i ynnerhet för reda rytmåner. Frågan om exakt hur nat draghållfatheten änk vid amtidig öjning och dragelatning har inte kunnat evara tillfredtällande i denna tudie. Föröken i dragprovmakinen viar på en oetydlig förvagning upp till 3 grader öjning för upp till 30 mm rytmånredd, men måte etrakta om oäkra. Föröken i dragprovmakin är om tidigare agt mycket egränade och att etrakta främt om ett förök till att ekriva de komplicerade förhållanden om råder vid en verklig trädfällning. Fotografierna lev ra och förklarar förloppen. Tyvärr lev få kompletta erier tagna om tydligt viar öjförloppet i detalj. Enkilda ingelfotografier är inte all lika intreanta om när man kan följa ett helt öjförlopp. Därför har vi valt att ta med en erie i rapporten. För eventuella framtida liknande förök rekommendera därför att ägna tid åt att ta fram ra fotoerier med hög täthet mellan varje ild, alternativt filmning för att ännu ättre e och förtå öjförloppet vid olika utformning av rytmånen amt olika trälag och vedtemperatur. 3
Referener Skogtyrelen, 00. Motorågning Skogrukaren handok. ISBN 91-85748-55- Huqvarna, 003. Arete med motoråg Manual för en äker och effektiv användning av motoråg. Nr. 106 36 49-01 SE 03.01. Hundra Sverige kogvårdförund, 198. Praktik koghandok. 10:e upplagan. Grönlund, Ander, 1986. Träearetning. ISBN 91-970513-- 4
Ditriution från Availale from Anvarig utgivare Reponile for the pulication Högkolan Dalarna Avdelningen för Skog och Träteknik S-776 98 Garpenerg Tel: 05-6000 Avdelningledaren Head of the department Pri 50 kr Price SEK 50