Mötesbok: Beredning för hållbar utveckling (2017-11-14) beredning för hållbar utveckling Datum: 2017-11-14 Plats: Kommentar:
Dagordning Beslutsärenden 36 Rapport Klarar Västra Götaland krisen? En analys av sårbarhet och återhämtning 3 37 Remiss, Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2018 2029, (N2017/05430/TIF) 4 38 Inspel till arbetsmarknadsutredningen, A 2016:03 13 Information
ästra Götaland krisen? En analys av sårbarhet och återhämtning - RS 2017-05191-1 Rapport Klarar Västra Götaland krisen? En analys av sårbarhet och återhämtning : Rapport Klarar Västra Götaland krisen? En analys av sårbarhet och återhämtning 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2017-11-06 Diarienummer RS 2017-05191 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Mats Granér Telefon: 070 570 09 34 E-post: mats.graner@vgregion.se Till beredningen för hållbar utveckling Rapport Klarar Västra Götaland krisen? En analys av sårbarhet och återhämtning. Förslag till beslut 1. Beredningen för hållbar utveckling noterar informationen om rapporten Klarar Västra Götaland krisen? Sammanfattning av ärendet Syftet med rapporten är att öka kunskapen om näringslivets sårbarhet och arbetsmarknadens återhämtningsförmåga i Västra Götalands lokala arbetsmarknadsregioner. Denna kunskap kan i sin tur bidra till att skapa en handlingsberedskap inför kommande kriser. Muntlig presentation ges vid mötet. Rapporten finns här: http://www.vgregion.se/om-vgr/statistikanalys/analysportalen/2017/klarar_vg_krisen/ Koncernkontoret Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör Mats Granér Enhetschef sammhällsanalys Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: regionstyrelsen@vgregion.se
ör transportsystemet 2018 2029, (N2017/05430/TIF) - RS 2017-03990-8 Remiss, Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2018 2029, (N2017/05430/TIF) : Remiss, Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2018 2029, (N2017/05430/TIF) 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum 2017-10-27 Diarienummer RS 2017-03990 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Max Falk Telefon: 0704-70 05 88 E-post: max.falk@vgregion.se Till beredningen för hållbar utveckling Remiss, Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2018 2029, (N2017/05430/TIF) Förslag till beslut Beredningen för hållbar utveckling föreslår regionstyrelsen att besluta följande: 1. Regionstyrelsen skickar bifogat yttrande till regeringskansliet. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen har fått förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 på remiss med svar senast 30/11-2017. Utgångspunkterna för Trafikverkets prioriteringar är de transportpolitiska målen, riksdagens beslut om infrastrukturpropositionen Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling samt regeringens direktiv. I direktivet pekas sex samhällsutmaningar ut och dessa har utgjort viktiga inriktningar i arbetet med planförslaget. I maj redovisades en prioriteringslista över de infrastrukturåtgärder som Västra Götaland ska driva gentemot staten. Bifogat utkast till yttrande (bilaga 1) har utgått från dessa prioriteringar med ett tydligt fokus på ny stambana för Göteborg Borås. Fördjupad beskrivning av ärendet Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag på ny nationell plan för transportsystemet 2018 2029. Utgångspunkterna för Trafikverkets prioriteringar är de transportpolitiska målen, riksdagens beslut om infrastrukturpropositionen Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling samt regeringens direktiv. I direktivet pekas sex samhällsutmaningar ut och dessa har utgjort viktiga inriktningar i arbetet. Omställning till ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Investeringar för ökat bostadsbyggande. Förbättra förutsättningarna för näringslivet. Förstärka sysselsättningen i hela landet. Ta höjd för och utnyttja digitaliseringens effekter och möjligheter. Ett inkluderande samhälle. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: regionstyrelsen@vgregion.se
ör transportsystemet 2018 2029, (N2017/05430/TIF) - RS 2017-03990-8 Remiss, Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2018 2029, (N2017/05430/TIF) : Remiss, Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2018 2029, (N2017/05430/TIF) Datum 2017-10-27 Diarienummer RS 2017-03990 2 (4) Syftet med Trafikverkets plan är att bidra till att de transportpolitiska målen nås, samt att bidra till lösningar på de utmaningar som riksdagen och regeringen har pekat ut. Mer konkret innebär detta framför allt att: Återställa och utveckla järnvägens funktionalitet. Främja säkra och funktionella vägar och höja säkerheten för oskyddade trafikanter. Främja överflyttningen av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. Bidra till fungerande och hållbara miljöer i städerna och erbjuda en grundläggande standard på landsbygden. Minska transportsektorns miljöpåverkan utifrån den nationella planens roll. Skapa förutsättningar för att utveckla morgondagens transportsystem. Planförslaget bygger också på Trafikverkets kunskap om samhällsutvecklingen och behov i transportsystemet. Den ekonomiska ramen fördelas på följande vis: 333,5 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet. 289 miljarder kronor till vidmakthållande av transportsystemet varav: - 125 miljarder kronor till drift, underhåll och trafikledning av statliga järnvägar. - 164 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion samt statlig medfinansiering av enskilda vägar. Trafikverkets förslag till nationell plan omfattar följande tre delar: 1. Förutsättningar 2. Planförslaget 3. Effekter Utgångspunkter för yttrandet Utifrån regeringens direktiv har Trafikverket tagit fram ett förslag till nationell plan. Generellt är planen med underlagsmaterial väl strukturerad. Trafikverket har haft som ambition att sätta järnvägen i fokus, vilket är positivt med tanke på den växande underskulden och kapacitetsbristerna i svenska järnvägsnätet. Dock har regeringsdirektivets krav på inkludering av delar av Sverigeförhandlingens utbyggnad av nya stambanor medfört ekonomiska konsekvenser. För Västra Götalands del har ett par namngivna objekt som finns med i nuvarande plan plockats bort i planförslaget. Detta gäller framförallt järnvägsutbyggnad Göteborg Borås med etappen Mölnlycke Bollebygd där 3,8 mdr finns med för byggstart under den nuvarande planperioden. Det är både förvånansvärt och ovanligt att Trafikverket väljer att plocka bort ett järnvägsobjekt ur planen, som dessutom har planerad byggstart inom 2 år. Samtidigt föreslår Trafikverket nya järnvägsinvesteringar i andra regioner som inte finns med i nuvarande plan. Reaktionerna från olika intressenter i Västsverige
ör transportsystemet 2018 2029, (N2017/05430/TIF) - RS 2017-03990-8 Remiss, Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2018 2029, (N2017/05430/TIF) : Remiss, Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2018 2029, (N2017/05430/TIF) Datum 2017-10-27 Diarienummer RS 2017-03990 3 (4) är starka och omfattande vilket också har präglat förslaget till yttrande som har tydligt fokus på ny stambana Göteborg Borås. Yttrandet som helhet har tagit utgångspunkt från den prioriteringslista över de infrastrukturåtgärder som BHU enades i maj att Västra Götaland ska driva gentemot staten. Prioriteringarna är enligt nedan: Stambana Göteborg Borås Jönköping Fyra spår mellan Göteborg och Alingsås Utreda dubbelspår för hela sträckan Göteborg Oslo Satsningar på regionala järnvägar Storstadsåtgärder Sverigeförhandlingen Nya slussar i Trollhätte kanal Djupare farleder till Göteborgs hamn Dessutom ska löftet om en utbyggd E20 uppfyllas. Bifogat förslag till yttrande (bilaga 1) har utgått från dessa prioriteringar med tyngdpunkt på ny stambana för Göteborg Borås. Ytterligare information Planförslaget, liksom olika fördjupningar i form av underlagsrapporter och promemorior publiceras på www.trafikverket.se/nationellplan. Där redovisas även länkar till andra regeringsuppdrag som relaterar till planförslaget. Beredning Vid BHU s sammanträde 2017-09-05 var beskedet tydligt att Västra Götaland ska svara samstämmigt och arbeta fram svaret region och kommunalförbund gemensamt. På BHU 2017-10-10 presenterades ett utkast för att ge möjlighet att skapa en bred förankring kring det slutliga yttrandet. Därefter har yttrandet främst kompletterats med förtydliganden kring behoven av bättre kapacitet på Västra stambanan. Ärendet planeras att tas upp för beslut i regionstyrelsen 28/11-2017. Yttrandet ska vara regeringskansliet tillhanda senast 30/11-2017. För att markera att VGR och de fyra kommunalförbunden är eniga föreslås att regionstyrelsens ordförande och samtliga kommunalförbundens ordförande undertecknar yttrandet. Koncernkontoret Helena Lundberg Nilsson Förvaltningschef Ulrika Bokeberg Avdelnings-/enhetschef
ör transportsystemet 2018 2029, (N2017/05430/TIF) - RS 2017-03990-8 Remiss, Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2018 2029, (N2017/05430/TIF) : Remiss, Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2018 2029, (N2017/05430/TIF) 4 (4) Bilaga Yttrande Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2018 2029 Ytterligare information Besluten skickas till För beslut: Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se Regionstyrelsens beslut för kännedom: o Ulrika Bokeberg, ulrika.bokeberg@vgregion.se o Max Falk, max.falk@vgregion.se Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: regionstyrelsen@vgregion.se
37 Remiss, Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2018 2029, (N2017/05430/TIF) - RS 2017-03990-8 Remiss, Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2018 2029, (N2017/05430/TIF) : Förslag VGRs yttrande Nationell infrastrukturplan 1 (5) Yttrande Datum 2017-10-27 RS 2017-03990 Regeringskansliet Näringsdepartementet 105 33 Stockholm N2017/05430/TIF n.registrator@regeringskansliet.se och n.nationellplan@regeringskansliet.se Remiss, Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2018 2029, (N2017/05430/TIF) Sammanfattning Västra Götalandsregionen (VGR) är oförstående inför Trafikverkets omprioritering av den investering som vi sätter främst: ny stambana Göteborg-Landvetter-Borås. Banan behövs nu, och det är en absolut förväntning från vår sida att sträckan läggs tillbaka i planen med byggstart innan nästa revidering 2022. Det råder enighet om detta i regionen och samtliga fyra kommunalförbund står bakom prioriteringen. I nuvarande transportinfrastrukturplan utgick utbyggnad av ny stambana Göteborg- Borås från en etappvis utbyggnad. Nu när förslaget är tillbaka till att bygga för 250 km/tim ser vi inte något skäl till en omprövning av ett objekt som kan börja byggas inom tre år. Omprioriteringen skapar en otydlighet och osäkerhet hos inblandande aktörer för såväl kommunal planering som investeringsviljan. Vi anser att finansiering bör ske utanför ram. Västsverige är den del av Sverige som växer mest i Nordeuropa. Tillväxten gynnar oss regionalt men har också en betydande nationell påverkan. Behovet av investeringar i transportinfrastrukturen i en region som brukar benämnas som en transport- och logistikregion måste anses vara av nationell prioritet. Näringslivet i Göteborgsregionen har en internationell inriktning. Nästan var fjärde anställd arbetar för ett utlandsägt företag och antalet anställda i utlandsägda företag har mer än fyrdubblats sedan 1990. Företag som AB Volvo, Volvo Cars, SKF och AstraZeneca behöver snabb och smidig tillgång till marknader, leverantörer och kompetens runt om i världen för att behålla och stärka sin konkurrenskraft på en snabbt växande global marknad. Betydelsen av bra tillgänglighet till landets näst största flygplats kan inte nog betonas i dessa sammanhang. Längs stråket Göteborg-Borås pågår sedan ett antal år ett omfattande arbete med att utveckla den regionala samhällsplaneringen. Tillsammans har kommuner och kommunalförbund utarbetat en gemensam målbild för bostadsbyggande, näringslivsutveckling och social hållbarhet i stråket. Det råder full politisk enighet om målbilden, och akademi, näringsliv, kommuner och regionen är alla involverade i arbetet. En utbyggd järnvägstrafik är en förutsättning för att nå målen. Vidare är vi positiva till de satsningar som föreslås i länet, men det är inte tillräckligt. Framförallt saknas järnvägsinvesteringar. Här vill vi särskilt markera betydelsen av Västra stambanan utifrån dess nationella betydelse för godstrafiken men även stråkets självklara koppling mellan Stockholm och Göteborg. Postadress: Box 1091 405 23 Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan 37-41 Göteborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: kollektivtrafik@vgregion.se
37 Remiss, Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2018 2029, (N2017/05430/TIF) - RS 2017-03990-8 Remiss, Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2018 2029, (N2017/05430/TIF) : Förslag VGRs yttrande Nationell infrastrukturplan 2 (5) Järnväg Göteborg Borås Stockholm ger största samhällsnyttan Vi konstaterar att i valet av vilket stråk som bör färdigställas först så pekar Sverigeförhandlingen ut Göteborg Stockholm baserat på att det ger störst nytta i jämförelse med stråket mot Malmö. Dessa beräkningar grundar sig dels på ändpunktsresandet, dels på den höga potentialen för den regionala pendlingen. Järnväg mellan Västsveriges två största städer är nödvändigt nu. För sträckan mellan Göteborg och Borås ser vi att Trafikverkets hastighetsförslag på 250 km/tim är en fördel för att det skapar mer utrymme för både höghastighetståg och regiontåg. Att utbyggnaden inte gjorts tidigare beror till stor del på den kapacitetsbrist som funnits och fortfarande råder vid Göteborgs central. Västlänken ger dessa möjligheter och då borde det vara självklart att järnvägen till Borås med anslutning vid Landvetter kan börja nyttjas samtidigt. 6,4 miljoner flygresenärer behöver en järnväg I stråket finns Göteborg Landvetter Airport som år 2016 hade 6,4 miljoner passagerare. Antalet resenärer ökar nu mer än tidigare prognoser och man planerar för 9 miljoner resenärer redan 2030. Detta motiverar att utbyggnadsplanerna för terminalen måste tidigareläggas. I utvecklingsplanerna för flygplatsområdet räknar man med att till 2030 ska det finnas 14 000 arbetsplatser mot dagens 4 000 arbetsplatser. Som utpekad core flygplats enligt EU s TEN-T nät fínns dessutom krav på att järnvägsanslutning skall finnas senast 2030. Ett färdigställande av Mölnlycke-Bollebygd skulle innebära att Göteborg-Landvetter flygplats-borås kan börja trafikeras med tåg. Göteborg Landvetter Airport är Sveriges näst största globala knutpunkt. Andelen utrikesresor är 80 % och de ökar stadigt. Tåganslutningen har potential att skapa en regionförstoring som bland annat ökar upptagningsområdet till Göteborg Landvetter Airport. På så vis skapas smidiga och sammanhållna transportsystem där människor sömlöst kan växla mellan lokal/regional kollektivtrafik (tåg) och global kollektivtrafik (flyg). Detta leder i sin tur till att öka underlaget för utrikeslinjer ytterligare vilket i slutändan innebär ökad tillgänglighet till och från Sverige. Något som avspeglar sig i högre BNP och fler jobb. Med utbyggd tågtrafik kan kollektivtrafikandelen fördubblas I direktivet till Trafikverket är en prioriterad utmaning att Sverige ska vara ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Idag är klimatpåverkan av transporter betydande och står för 30 % av de samlade koldioxidutsläppen i landet. I stråket mellan Västsveriges två största städer går idag över 60 bussar/timma in mot Göteborg och når endast 20 % kollektivtrafikandel. Med en väl utbyggd tågtrafik är en fördubblad andel för kollektivtrafiken fullt rimlig. Med en ökad kollektivtrafikandel ökar också möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna för luftkvaliteten i Göteborg och Mölndal. Den redan idag ansträngda trängselproblematiken för bussar runt främst Korsvägen och Centralenområdet skulle också minska. Järnvägen ger större upptagningsområde för kompetenser Västra Götaland bidrar till stor del till att det går bra för Sverige. Genom en stark exportinriktad ekonomi driver länet på den svenska högkonjunkturen. I en rapport som Business Region Göteborg (BRG) tog fram (Investeringskartläggning Göteborgsregionen 2035, SWECO 2016) konstateras att fram till 2035 planeras att investera ca 1000 miljarder i regionen. Det är en utveckling som ställer höga krav på staten att fortsatt möta upp med nödvändiga investeringar. Kompetensförsörjning är en brist i så gott som alla branscher. I byggbranschen uppger sju av tio företag att tillgången på arbetskraft är det främsta hindret för expansion. En på
37 Remiss, Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2018 2029, (N2017/05430/TIF) - RS 2017-03990-8 Remiss, Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2018 2029, (N2017/05430/TIF) : Förslag VGRs yttrande Nationell infrastrukturplan 3 (5) många håll kraftigt eftersatt infrastruktur bidrar till svårigheter att rekrytera. Med en ny järnväg skapar vi förutsättningar för att utöka det geografiska pendlingsområdet. Förutsättningarna för näringslivet förbättras avsevärt och samtidigt kan vi uppnå en ökad sysselsättning för landet. Med en utbyggd järnväg och minskat krav på bilinnehav öppnar sig arbetsmarknadsregionen för fler. En större och mer lättillgänglig arbetsmarknadsregion skapar förutsättningar för grupper i samhället som idag har svårt att finna sysselsättning. Ny järnväg ger förutsättningar för 100 000 nya bostäder Göteborg och Borås är Västra Götalands två största städer med landets tredje största resande i jämförelse med motsvarande stråk i Sverige. Avståndet mellan städerna är bara sju mil vilket på andra håll är en bekväm pendelsträcka. På grund av en omodern och krokig järnväg är pendlarna hänvisade till buss eller bil. Idag tar det 60 minuter för den som vill åka kollektivt mellan slutstationerna. Det är bortom smärtgränsen för många. Med en modern tågförbindelse skulle restiden istället kunna kortas till 35 minuter. Ökat bostadsbyggande är också en av de prioriterade utmaningarna i direktivet till Trafikverket. I stråket Göteborg-Borås finns planering för över 100 000 nya bostäder fram till 2035. Bostadsförsörjningen är nära sammankopplad med näringslivets behov av kompetens och är en stor utmaning vid rekrytering. Nuvarande kollektivtrafik i stråket är nära maxkapacitet vilket innebär att trots nya bostäder kommer många tvingas ta bilen. I stråket finns även en av de föreslagna utvecklingsstäder som regeringens samordnare för hållbart byggande har valt att prioritera. Landvetter Södra kommer inte bara vara ett nytt samhälle med 25 000 invånare utan här satsar man med stöd av nationella forskningsmedel på en innovationsdriven utveckling av ett framtidsanpassat samhälle. När ny järnväg planeras i stråket är det naturligt att ett samhälle av den storleken också kan nyttja järnvägen. Finansiering bör ske utanför ram Det är vår bestämda uppfattning att Nationell plan för transportinfrastruktur 2018-2029 behöver omfatta ett större investeringsutrymme. En utbyggnad av nya stambanor bör finansieras utanför befintlig ram för att inte tränga ut andra nödvändiga infrastrukturinvesteringar. Trafikverkets förslag vid en ökad investeringsnivå om 10 % skulle inkludera sträckan Göteborg - Borås med en första delfinansiering om 5,8 miljarder. Vi är beredda att diskutera medfinansiering för att byggstart ska kunna ske på delsträckan Mölnlycke - Bollebygd innan nästa planrevidering. Sträckan har tidigare haft som byggstartsmål 2020. Vi ser det som självklart och fullt rimligt att när Västlänken öppnar ska det vara möjligt för Västsveriges invånare att ta sig ut i Europa med endast ett byte vid Landvetter flygplats. Börja bygg sträckan Göteborg-Borås i närtid Med hänvisning till ovanstående förutsätter vi att etappen Mölnlycke - Bollebygd läggs tillbaka i ovanstående förslag till Nationell plan med planerad byggstart inom 3 år. Med den tidplanen kan stråket fortsätta utvecklas i den takt som motsvarar nuvarande förväntningar hos region, kommuner och näringsliv.
37 Remiss, Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2018 2029, (N2017/05430/TIF) - RS 2017-03990-8 Remiss, Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2018 2029, (N2017/05430/TIF) : Förslag VGRs yttrande Nationell infrastrukturplan 4 (5) Synpunkter på remissförslaget i övrigt I remissförslaget har ett antal satsningar i länet föreslagits vilket är positivt och bra. Men det är inte tillräckligt, framförallt motsvarar det inte behovet av järnvägsinvesteringar. Västra stambanan Västra stambanas funktion måste upprätthållas och förstärkas för att klara nuvarande och framtida transportbehov av såväl personer som gods. Pendlingen på Västra stambanan har på grund av kapacitetsproblem inte kunnat öka i jämförelse med andra stråk. Den enskilt viktigaste åtgärden skulle vara att bygga två extra spår mellan Göteborg och Alingsås vilket skulle öka kapaciteten och kapa restiden för alla trafikslag. Ett utökat dubbelspår mellan Göteborg och Alingsås skulle möjliggöra kraftig utökning av tågtrafiken, minska restiden Stockholm Göteborg och skapa ett mer robust järnvägssystem med förbättrad punktlighet. Kommunerna Skövde, Falköping, Herrljunga och Vårgårda har under 2017 deltagit i en rapport som visar en potential om 50 000 nya boende, vilket motsvarar 23 000 nya bostäder. En satsning på Västra stambanan skulle kunna skapa stora nyttor för bostadsbyggande, hållbart resande och integrerade arbetsmarknadsregioner. Det är värdefullt att förslaget inbegriper fem förbifartsspår mellan Alingsås och Laxå men samtidigt inte tillräckligt då de endast ger förbättring för godstågens framkomlighet och nästan ingen påverkan på övrig trafik. Sträckan Göteborg Alingsås lyftes fram som prioriterad åtgärd i den åtgärdsvalsstudie (ÅVS) som gjordes 2015. Persontrafiken kan inte utvecklas mer utifrån dagens kapacitet. Göteborgs Hamn gör bedömningen att efter 2025 begränsas deras möjligheter till fortsatt utveckling av gods på Västra stambanan, vilket innebär påverkan för näringslivs- och arbetsmarknadsnyttor på nationell nivå. Vi ser det som nödvändigt att lokaliseringsutredning för sträckan Göteborg Alingsås kan startas i närtid. Regionala järnvägar Det är bra att förslaget om reinvesteringar återspeglas på flera av våra eftersatta järnvägar i Västra Götaland. Tyvärr räcker inte medlen till hela järnvägsnätet och vi förutsätter att det finns möjlighet till fortsatta diskussioner. Vi ser ändå allvarligt på att inga kapacitetshöjande åtgärder föreslås vilket betyder att vi inte kan köra tåg i den omfattning som är nödvändigt för en utvecklad hållbar regionpendling. Vår målsättning om ett tredubblat resande på tåg till 2035 är i högsta grad realistisk, och skulle innebära att vi når upp till samma nivå på resande på tåg som Skåne har idag. Muddring av Göteborgs hamn En muddring av Göteborgs hamn finns endast med som utpekad brist vilket inte är tillräckligt. Behovet av fördjupning är stort och måste ske tidigare än vad som nu blir möjligt enligt förslaget. Skandinaviens största hamn kan inte riskera att tappa sin betydelse som hamn med transoceana direkttransporter. Investeringens fördelning behöver diskuteras. Övriga kommentarer Det är tillfredställande att järnvägssträckan Göteborg-Oslo nu utpekas som en brist. Vi förväntar oss ett underlag från Trafikverket inför nästa revidering. Det är också bra att slussarna i Göta älv föreslås bytas ut. Sverigeförhandlingens resultat i form av avtal för storstadsåtgärder är positivt och samtidigt nödvändiga åtgärder för ett växande Göteborg. Behoven är dock fortsatt betydande (ytterligare ca 18 miljarder). I förhandlingen angavs att del av de statliga
37 Remiss, Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2018 2029, (N2017/05430/TIF) - RS 2017-03990-8 Remiss, Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2018 2029, (N2017/05430/TIF) : Förslag VGRs yttrande Nationell infrastrukturplan 5 (5) medlen skulle komma från en förstärkt regional plan. I Trafikverkets remissförslag ser vi inte någon sådan förstärkning. Vi ser det också som självklart att E20 genom Alingsås planeras för en byggstart som innebär att utbyggnadstakten enligt överenskomna medfinansieringsavtal kan hållas. Vi saknar ett infriande av det tidigare löftet om en fullt utbyggd E20. Att det mindre vägnätet kommer få ett försämrat tillstånd under planperioden ser vi med stor oro på, då det mindre vägnätet är av stor betydelse för stora delar av vårt län. För att markera att regionen står enig bakom detta yttrande skrivs yttrandet även under av de fyra kommunalförbundens ordföranden. Johnny Magnusson Regionstyrelsens ordförande Jonas Ransgård Göteborgsregiones kommunalförbund Ulf Olsson Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Katarina Jonsson Skaraborgs kommunalförbund Martin Carling Fyrbodals kommunalförbund
38 Inspel till arbetsmarknadsutredningen, A 2016:03 - RS 2017-05176-1 Inspel till arbetsmarknadsutredningen, A 2016:03 : Inspel till arbetsmarknadsutredningen, A 2016:03 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2017-11-03 Diarienummer RS 2017-05176 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Eva-Lena Ekman Telefon: 070-020 64 46 E-post: eva-lena.ekman@vgregion.se Till beredningen för hållbar utveckling Inspel till arbetsmarknadsutredningen, A 2016:03 Förslag till beslut 1. Beredningen för hållbar utveckling noterar informationen Sammanfattning av ärendet En av BHUs rekommendationer för genomförandet av VG2020 är att skapa förutsättningar för bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknadens behov. Som ett led i det kommer huvudsekretaren för statens arbetsmarknadsutredning (A 2016:03) Soledad Grafeuille till BHU för att presentera utredningens uppdrag. Därefter kommer BHU ges möjlighet att presentera de utmaningar och möjligheter vi ser i Västra Götaland utifrån frågorna i bilaga 1. Arbetsmarknadsutredningen fick sitt uppdrag den 22 juni 2016 och ett tilläggsdirektiv den 22 juni 2017. Utredningen har ett brett uppdrag att komma med förslag som krävs för att uppnå en effektivare arbetsmarknadspolitik. Utredningen ska analysera hur samhällets samlade resurser kan användas så effektivt som möjligt och hur statens åtagande i dessa frågor och Arbetsförmedlingens uppdrag kan utformas. Sedan 2010 har Västra Götalandsregionen det nationella uppdraget för kompetensplattformen som ska fungera som ett verktyg att möta behovet av bättre matchning i näringsliv och offentlig sektor. Syftet med kompetensplattformen är att få en bättre kunskap om kompetensförsörjningsbehovet på kort och lång sikt och samordna aktörer med ansvar inom kompetensförsörjning. Uppdraget genomförs i samverkan med samtliga kommunalförbund och fokuserar på fyra delområden; prognoser och kunskapsunderlag, strategisk påverkan, gemensamma insatser genom utvecklingsprojekt samt lärande och erfarenhetsutbyte. Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Arbetsmarknadsläget i Sverige har förbättrats på senare år. Samtidigt finns tydliga indikationer på att arbetsmarknaden inte fungerar tillfredsställande. Arbetslöshetstiderna har förlängts samtidigt som antalet lediga jobb är högt och många arbetsgivare uppger att de har problem att hitta personal med rätt Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: regionstyrelsen@vgregion.se
38 Inspel till arbetsmarknadsutredningen, A 2016:03 - RS 2017-05176-1 Inspel till arbetsmarknadsutredningen, A 2016:03 : Inspel till arbetsmarknadsutredningen, A 2016:03 Datum 2017-11-03 Diarienummer RS 2017-05176 2 (3) kompetens. Gruppen arbetslösa består i allt högre grad av personer som har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden. Utvecklingen på arbetsmarknaden ställer ökade krav på insatser som förbättrar matchningen mellan arbetssökande och de tillgängliga jobben, i synnerhet olika former av utbildning. Omställningsförmågan måste stärkas med goda möjligheter till vidareutbildning även för personer som redan befinner sig på arbetsmarknaden. En effektiv arbetsmarknadspolitik kräver ett väl fungerande samspel mellan olika aktörer. En väl fungerande arbetsmarknad behöver säkerställa hur Arbetsförmedlingens uppdrag på lång sikt ska utformas för att effektivt bidra till arbetsmarknadens funktionssätt. Sammanfattning av uppdraget En väl fungerande arbetsmarknad är till nytta för arbetstagare och arbetsgivare och för samhället i stort. Den kännetecknas av en hög nivå på sysselsättningen och en produktiv användning av arbetskraften. För att på lång sikt säkerställa att samhällets samlade resurser används så effektivt som möjligt ska en särskild utredare analysera hur statens åtagande i dessa frågor och Arbetsförmedlingens uppdrag kan utformas. Utredaren ska bl.a. ta ställning till hur det statliga åtagandet för arbetsmarknadspolitiken kan göras mer effektivt och tydligt, hur Arbetsförmedlingens vägledning bör stärkas och samspela med annan vägledning, hur utbildning och andra insatser inom arbetsmarknadspolitiken bör förhålla sig till skolväsendet, universitet och högskolor samt folkbildningen, och hur väl samspelet och ansvarsfördelningen fungerar mellan aktörer som påverkar arbetsmarknadens funktionssätt, med särskilt fokus på statliga myndigheters och kommunernas roll, samt hur förutsättningarna för samverkan och ansvarsfördelning kan förbättras Sammanfattning av tilläggsdirektivet Utredningen fick även i uppdrag att analysera och lämna förslag om hur Arbetsförmedlingens samarbete med andra relevanta aktörer kan förbättras, de delar av Arbetsförmedlingens uppdrag som inte innebär myndighetsutövning kan läggas ut på andra aktörer och hur det statliga åtagandet i övrigt i så fall bör organiseras, kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken bör förtydligas, och hur enskilda kommuner, i de fall det är effektivt, i högre grad ska kunna medverka i genomförandet av arbetsmarknadspolitiken, arbetsmarknadspolitiken i större utsträckning ska kunna samverka med relevanta aktörer på regional och nationell nivå i syfte att stärka kompetensförsörjningen, och arbetsmarknadsutbildningen kan svara mot arbetsmarknadens behov samt i vilken form och av vilka aktörer arbetsmarknadsutbildningar ska tillhandahållas De delar av uppdraget som rör vägledning samt externa leverantörer ska redovisas senast den 31 oktober 2017. Delredovisningen ska även innehålla en övergripande
38 Inspel till arbetsmarknadsutredningen, A 2016:03 - RS 2017-05176-1 Inspel till arbetsmarknadsutredningen, A 2016:03 : Inspel till arbetsmarknadsutredningen, A 2016:03 Datum 2017-11-03 Diarienummer RS 2017-05176 3 (3) kartläggning av hur samspelet och ansvarsfördelningen mellan stat och kommun fungerar i frågor som påverkar arbetsmarknadens funktionssätt. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 januari 2019. Nationell överenskommelse om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Sveriges Kommuner och Landsting Arbetsförmedlingen och Sveriges kommuner och landsting har den 15 juni 2017 träffat en överenskommelse om att stödja samverkan på lokal och regional nivå. Viktiga områden för samverkan är gemensamma samverkanslösningar inom frågor som rör kompetensförsörjning, lokal och regional utveckling och insatser för personer med särskilt stöd för att komma i arbete. Inom området lokal och regional utveckling ser man att tillgång på arbetskraft med rätt kompetens och att matchningen på arbetsmarknaden fungerar är av stor betydelse för att främja tillväxt och goda förutsättningar för företagande. En viktig del är att uppnå välfungerande samverkansformerför näringslivskontakter och kunskaps- och erfarenhetsutbyten om utvecklingen på den lokala och regionala arbetsmarknaden. Koncernkontoret Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör Anders Carlberg Avdelningschef FoUU Bilagor Bilaga 1: Frågeunderlag från huvudsekreteraren Ytterligare information För mer information om Arbetsmarknadsutredningen och dess direktiv samt tilläggsdirektiv läs på http://www.sou.gov.se/arbetsmarknadsutredningen/ Besluten skickas till För kännedom: Anders Carlberg, anders.carlberg@vgregion.se För kännedom: Eva-Lena Ekman, eva-lena.ekman@vgregion.se
38 Inspel till arbetsmarknadsutredningen, A 2016:03 - RS 2017-05176-1 Inspel till arbetsmarknadsutredningen, A 2016:03 : Frågeunderlag F Västra Götalandsregionen 2017-11 - 03 Fr ågeställningar att utgå ifrån NULÄGE 1. Vilken samverkan fungerar bra eller mindre bra mellan regionen, kommunerna och Arbetsförmedlingen? 2. Utifrån den strategiska analysen av arbetsmarknadsutsikter och behoven att tillgodose kompetensförsörjningen på regional nivå: NYLÄGE Hur kan samverkan utvecklas och effektiviseras? Vad krävs för att åstadkomma en förändring? 2.1. Hur fördelar man det operativa ansvaret? Finns det en form av operati v handlingsplan? Hur följer man upp den? 2.2. Vem ansvarar och hur ser mandatet ut? Hur tydligt anser ni att ansvarsfördelningen mellan region, kommunerna oc h Arbetsförmedlingen är? Hur ser ansvarsfördelningen ut inom befintliga överenskommelser mellan parterna? Hur säkerställer man regional tillgång till utbildning som tillfredsställer arbetsmarknadens behov såväl lokalt som regionalt? Hur kan ansvarsfördelningen utvecklas och effektiviseras? Vilken roll har staten för att åstadkomma en förändring? Vad krävs för att uppnå en stärkt samsyn mellan kommunerna, regionen och Arbetsförmedlingen rörande förväntningarna på den statliga arbetsmarknad spolitiken och utbildningspolitiken?