Uppsats på grundnivå Independent degree project first cycle HIstoria History Svenskfödda i södra Østfold 1865-1910 Daniel Baronowsky
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning.3 2. Syfte och frågeställningar...3 3. Källmaterial och metod.....4 4. Tidigare forskning 5 5. Svenskfödda i Norge 1860-1910 5.1 Generellt om svensk invandring till Norge.6 5.2 Svenskar i södra Østfold.. 10 5.3 Unionsupplösning och nedgång i svenskfödda immigranter.13 5.4 Svenskarnas sociala status i Norge..15 5.5 Säsongsarbetarna 16 5.6 Push, pull eller båda två....17 6. Sammanfattning.18 7. Käll- och litteraturförteckning... 19 2
1. Inledning Idag flyttar många svenskar till Norge för att få ett arbete, tjäna mer pengar och få lägre skatt, vilket dom får som utländska arbetare. Dels har du veckopendlarna som oftast är i annläggningsbranchen, dom jobbar vanligtvis långa dagar måndag till onsdag samt en kort dag på torsdagen. Sen har du de som flyttar hit för ett eller flera år och här handlar det ofta om servicearbeten i restaurant eller butik. Norrmännen ser på Svenskarna på olika sätt, samtidigt som låtar som Partysvenske spelas på radion och TV-program görs om bananskalarna från Sverige är de flesta överens att den bästa restaurangupplevelsen får du med en svensk servitör/servitris, och hur mycket trevligare det är att gå in i en butik där de anställda hälsar på en, något som är ovanligt om de är norska expediter. Men dom ser ända lite ner på svenskarna som jobbar i servicearbeten, de arbeten de själva inte vill ha, och namn som nordens polacker är inte ovanliga. 2. Syfte och frågeställningar Sverige och Norge kom 1814 i Union, Normännen som under århundraden varit under Danmark fick en ny herre, en herre som åt minstonde politiskt hade setts som en fiende när Norge varit under Danmark. Norrmän och svenskar har under årens lopp flyttat över gränsen till sin granne i olika utsträckning och vilket håll det har flyttat flest har varierat genom årtionderna. I denna undersökning tänker jag avgränsa mig till ett lite mindre område än hela Norge, även om jag kommer att ta med tal från hela Norges statistik. Jag fokuserar på södra Østfold, och heller inte hela södra Østfold utan de stora byarna Fredrikstad, Sarpsborg, Moss och Halden samt de mindre häradena Skjeberg och Idd. Jag kommer också att smala av lite vad gäller årtal och lägga min kraft på 1865-1910. Dessa avgränsningar kommer att ge en lite skev bild av hur det såg ut mellan Sverige och Norge mest för att i Østfold växte industrin väldigt under dessa år och det mycket tack vare att den 60 mil långa älven Glomma rinner ut i här. Syftet med min undersökning är att finna fakta om svenskar som kom till Norge och då speciellt till södra Østfold. Det var inte i närheten så många som flyttade till USA eller Danmark men ändå väldigt många. Och eftersom de inte nämns i de svenska historieböckerna vill jag försöka skapa en bild över hur det såg ut. 3
Mina frågeställningar blir: 1. Vart flyttade dom? Var det städerna eller landsbygden som lockade, och spelade närheten hem någon roll? 2. Var det en minskning i samband med unionsupplösningen i 1905? 3. Vilken social status hade de nya invånarna från grannlandet? 4. Fanns det kortvariga immigranter eller säsongsarbetare? 5. Var det push eller pull som fick Svenskar att packa sina saker och bege sig västerut? 3. Källmaterial och Metod Uppsatsen bygger på befolkningsräkningar, eller folketellinger, i respektive prestegjeld eller herred (härad) olika år. Dessa har jag funnit på arkivverket.no. Första folketelling där man uppgav födelseort/land var i 1865. Detta var samtidigt den första räkningen sen 1801 som man journalförde namn på invånarna sedan. Vidare räknades befolkningen 1875 innan det bestämdes att det skulle ändras från att räknas 65-75-85-95 och istället räknas på jämna årtionden, alltså 90-00-10 osv. Folketelling blev genomförd lite olika efter de nya reglerna och några kommuner/socknar hade en folketelling 1885 mens andra sköt den till 1890 eller 1891. Nästa landstäckande blev då år 1900. Därför kommer jag mestadels att använda mig av de folketellinger som ägde rum år 1865,1875,1900 och 1910 Från och med 1865 så står alltså var man blev född, vidare finns information om yrke, kön och civil status. I sammanställningen av detta material har jag gått igenom listorna och katalogiserat efter 1. Hur många innvånare 2. Hur många Svenskfödda invånare 3. Hur många svenskfödda kvinnliga invånare 4. Hur många svenskfödda kvinnliga invånare som var gifta 5. Svenskfödda Döttrar 4
6. Svenskfödda söner. Problemet med denna undersökning är att jag aldrig kan få fram några siffror på hur många som invandrat från Sverige till Norge utan bara hur många människor det bor i Norge som är Svenskfödda under det givna året och om det ökat sedan förra räkning. Det är ofta de samma Svenskfödda och några som tillkommit, men hur många? Hur många har flyttat tillbaka, dött eller flyttat vidare? Hur många helsvenska blev födda av föräldrar som båda var svenska? Och Svenska säsongsarbetare inom jordbruk och tegelverksindustrin? Kom de med i Folkräkningarna? De flesta studier om invandring till Norge anser att de inte gjorde det så att de nästan 50.000 Svenskfödda som bodde i landet vid 1900-talets början bara var en del av hur många det egentligen var. Så vad jag får fram är enkel statistik som jag kan spekulera vidare på, jämföra med annan forskning och försöka besvara mina frågor. Alla mina frågor kan dock inte besvaras med det som uppkommer av folketellingene, frågor som hur Svenskar ansågs blir svåra att besvara med folkmängd av annan nationalitet och därför har jag sökt litteratur som kan ge en bild av hur svenskarna ansågs. 4. Tidigare Forskning Det finns en del tidigare forskning om detta och det blev ganska mycket på detta runt 100 års firandet av unionupplösningen 2005. Grågjess og lersvensker - svensk invanndring till Rolvsöy 1860-1900 (1984) Eliasen, Sven G är det närmaste jag funnit och det fokuserar på en väldigt liten prestegjeld i Østfold men tar annars upp många av de frågor jag själv ställer mig. Hur såg man på svenskarnas innvandring? Vilka yrken hamnade dem i? I Goda grannar eller morska motståndare (2005) är en bok som gavs ut med stöd Riksbankens jubileumsfond i sammband med 100 års jubileet av unionsupplösningen. Den beskriver Sverige och Norge från 1814 till idag och det är ju omöjligt att göra utan att ta med massinvandringen från Sverige från 1860-1900. Boken tar upp frågan i Jan Eivind Myhres kapittel: Kajsa, Sven og hundra tusen svensker- innvandring fra Sverige till Norge på 1800 talet. Kapitlet tar upp många av mina frågor men är ganska generell och ser på hela Norge. 5
Och det var först när jag läste denna undersökning jag insåg att det handlade om massinvandring till Norge från Sverige. Norsk innvandringshistorie, i nasjonalstatens tid 1814-1940 del II 1860 ser på massinvandringen till Norge, och även om den omhandlar hela Norge och Innvandring från hela världen så belyser den en del väldigt intressanta fakta och tal om Innvandringen, och eftersom Sverige stod för upptill 80% av invandrarna i Norge så har den varit till stor nytta. Svenske teglverksarbeidere i Fredrikstaddistriktet (1980) av Svein Skahjem är en kort artikel baserad på muntliga utsagor från svenska invandrare i distriktet, de som har gett sin muntliga framställning var ofta barn när de kom hit och berättelserna speglar därför även livet som svensk i norsk skola. I huvudsak tar den upp säsongsarbetarna. 5.1 Generellt om svensk invandring till Norge Jag kommer alltså fokusera på södra Østfold, och städerna Halden, Fredrikstad, Sarpsborg och Moss. Moss ligger lite längre Norrut, nästan halvägs till Oslo eller Kristiania som staden hette på denna tid. Halden, eller Fredrikshald, som staden hette vid denna tid, kommer jag kalla Halden i denna undersökning och Kristiana kommer jag kalla Oslo. Har även tagit med häradena Skjeberg och Idd i mina undersökningar för att försöka se tendenser. En snabb överblick på befolkning och svenskfödda i häradena Berg och Aremark är gjorda för att styrka mina antaganden. Geografiskt så ligger staden Halden närmast gränsen, men Idd härad sträcker sig som en tunga från Halden i norr och söderut in i Sverige. Idd härad gränsar alltså i väst, öst och söder till Sverige. Hade man som svensk emigrant vandrat norrut längs kusten mot Norge hade man kommit till Idefjorden, hade man korsat den hade man kommit in i Berg härad och om man fortsatt längs kusten hade man vandrat genom Skjeberg härad innan man så småningom kom till Fredrikstad. Om man valt att inte korsa Idefjorden och istället sökt sig runt den hade man kommit in i Idd härad, norrut låg som sagt Halden. 6
(Kartan är endast en referens för att visualisera hur det såg ut och stämmer inte 100% med verkligheten) Om man tittar på dagens karta så har Fredrikstad och Sarpsborg växt ihop. Avstånden från gränsen på norsk sida av Idefjorden är ca 2,5 mil till dessa städer. Aremark ligger nordöst för Idd och har en ganska lång gräns mot Sverige. 7
På sommaren 1859 bestämde Stortinget att passtvånget skulle upphävas, detta för att främja både ekonomi och kultur och en bra infrastruktur var den centrala uppgiften för Stortinget och för god struktur måste man ha en god officiell statistik. Innvånarna skulle räknas och journalföras med namn för första gången sedan 1801, när detta skedde i 1865 la man till att födelseort också skulle stå på blanketterna. När man sedan såg på siffrorna såg man att 1,2 % av invånarna var födda utomlands, eller 21000 personer. Nästa räkning, 1875, visade att antalet utomlandsfödda ökade till 2,4% (47545). År 1900 var antalet uppe i hela 2,9% eller 64776 utomlandsfödda invånare. Detta visade att landet växte, och trots att närmare en halv miljon norrmän utvandrade så ökade befolkningen drastiskt under senare delen av 1800 talet. Hur var då Sverige representerat i denna statistik? Svenskfödda i Norge år 1865 utgjorde hela 74% av de utomlandsfödda eller 15784 av de tidigare nämnda 21000. Svenskfödda i Norge utgjorde helt själva hela 0,9% av Norges befolkning och under de kommande åren skulle denna siffra öka för att nå sin topp på 2,2% (!) eller 49992 vid sekelskiftet. Och då kan vi med god säkerhet anta att säsongsarbetarna inte hamnade i statistiken. Tabell 1 Flyttninger mellom Sverige og Norge på 1800-tallet etter folketellingene År 1865 1875 1890 1900 1910 Svenskar i Norge Andel av alla invandrare Andel av Norges Befolkning Norrmän i Sverige 15784 29340 38017 49992 38647 74 % 79 % 80 % 77 % 69 % 0,90 % 1,70 % 1,90 % 2,20 % 1,70 % 2570 7978 Källa: Nilsson T. Sørensen Ø. (2005)s.90 8
Tittar man på den Svenska emigrasjonsutredningen som gjordes 1911 och baserades på prästernas husförhörslängder så finner man att mellan 1861-1910 så utvandrade 66048 personer från Sverige med mål Norge, för säkrare än så kan vi inte beskriva det. Från vad som blir sagt till prästen och var de faktiskt hamnat vet vi inte säkert, det kan ha inträffat dödsfall, de kan ha ändrat sig och dragit vidare till Danmark eller Amerika. Tabell 2 Flyttninger mellom Sverige og Norge etter svensk registrering 1860-1910 år 1861-70 1871-80 1881-90 1891-1900 1901-10 1861-1910 Fra Sverige til Norge 10545 16339 13473 15747 9944 66048 Fra Norge til Sverige ingen opplysning 4725 6315 7382 11820 30242 Källa: Nilsson T. Sørensen S. (2005) s.91 Från 1821 till 1930 lämnade nästan 1,2 miljoner Svenskar Sverige, det var främst till Amerika som utvandringen ägde rum men även i stor utsträckning till Danmark och Tyskland. Det var främst från södra Sverige som utvandringen ägde rum. De i Norr tog sig genom Norge på sin resa mot Amerika. 1 Att ta sig till Amerika kostade pengar, så det var inget vem som helst kunde företa sig, men att vandra över gränsen till Norge eller Danmark och söka arbete i deras växande industri var nästan gratis. Av de som utvandrade från Sverige till Norge kom hela 80% från tre län, och det var Värmlands län, Elfsborgs län och Göteborg och Bohus län. Till Danmark var det istället länen Skåne, Halland och Blekinge som dominerade. 2 I ett skådespel som sattes upp i samband med unionsupplösningens 100 årsfirande 2005, Barfotajäntornas jul, spelades det upp hur ensamma kvinnor gick de 5-10 milen mot nya utmaningar i det nya landet Norge, de tog av sig skorna och gick barfota för att spara dem, de tänkte att skulle man arbeta behövde man skor på fötterna. 1 Hedenborg/Kvarnström (2013) s. 242 2 Nilson T. Sørensen Ø. (2005) s. 93 9
5.2 Svenskar i Södra Østfold Østfold var, eftersom det gränsar till Sverige, en väldigt stor mottagare av Svenska invandrare, i de fyra städerna och två häradena jag fokuserat på skiljer det sig en del i antal svenskfödda per norsk invånare, och detta beror nog mycket på att det skiljer i avstånd från gränsen, även om denna undersökning inte är omfattande nog att fastslå en sådan tendens, ska jag göra mitt bästa för att styrka påståendet I de sex folketellingene från 1865 jag undersökt finner jag att det räknades 28967 personer varav 1369 var svenskfödda, det ger oss hela 5 procent svenskfödda, och det är väldigt mycket högre än de 0,9 procent som svenskfödda utgjorde på national basis. Halden hade hela 6 procent svenskfödda och häraden som omger Halden, Idd hade hela 12 procent svenskfödda invånare som räknades 1865, dessa två områden är också de som har flest söner och döttrar i 1865 års räkning, hela 77 procent, och det tyder på att det var familjer som flyttade över gränsen och inte ensamma lycksökare. Den typiske svenska invandraren ändrades från att i början vara familjer till att under senare år vara mest ensamstående, och då mest män. 3 Ett annat mönster som siktats i undersökningar är att immigranter sökte sig till de växande städerna, de enda som även sökte sig ut på landet var svenskar, finnar och delvis sveitsare. 4 Och det är folkräkningen i Idd härad ett lysande exempel på. Och det rör sig om mycket familjer som flyttar. 220 av de 1369 som registrerades 1865 var svenskfödda söner eller döttrar till inflyttade, det är hela 16 procent som blev med mor, far eller båda att starta ett nytt liv i Norge. Många av dessa är i 1865 års räkning listade som arbetare och över 20 år, men de står listade som svenskfödda ogifta söner och jag har tolkat detta som att de kom med familj. Annars hade det varit väldigt onödigt att lista det över huvud taget, för alla är väl en son eller dotter. Om vi fortsätter inåt i landet och beger oss längre från gränsen så ser vi att i Moss, som ligger längst ifrån gränsen i de undersökta listorna, och halvägs till Oslo från gränsen, så utgör svenskfödda bara 1 procent av den räknade befolkningen och Fredrikstad, som ligger näst längst bort, bara har 2 procent svenskfödda i räkningen. Vidare kommer Sarpsborg, som har 4 procent och om vi fortsätter mot Sverige finner vi Skjeberg som har 3 procent. Detta indikerar att Jordbruks häraden Skjeberg inte hade samma jobbmöjligheter som köpstaden Sarpsborg, och det var värt att ta sig de extra milen till Sarpsborg när man sökte arbete. 3 Hedenborg S. Kvarnström L. (2013) s. 243 4 Nilsson T. Sørensen Ø. (2005) s.96 10
Men man kan tydligt se att ju längre in i landet man kommer så minskar andelen svenskfödda per invånare drastiskt. Tabell 3 Svenskfödda i de olika regionerna 1865 1865 Befolkning Svenskfödda Män Kvinnor Gifta kvinnor Döttrar Söner Halden 9217 579 261 318 161 36 41 Fredrikstad 4819 82 47 35 12 4 8 Moss 4129 39 24 15 7 1 0 Sarpsborg 2989 139 88 51 33 7 19 Idd 3230 400 194 206 75 39 55 Skjeberg 4583 130 70 60 22 3 7 Summa 28967 1369 684 685 310 90 130 Källa: Arkivverket.no Tio år senare, 1875, så hade antalet svenskfödda i de undersökta områdena mer än fördubblats, och innehöll vid tid 7,7 procent svenskfödda, detta trots en tillbakagång i Sarpsborg, som trots att befolkningstalet ökat med över 300 personer så har antalet svenskfödda gått ner med 50 personer, hade dessa flyttat hem till Sverige eller vidare inom Norge till exempelvis Fredrikstad som var den staden som växte mest. Men Fredrikstad var ännu inte störst, det var Halden med 9984 invånare. Fredrikstad hade dock närapå fördubblat sitt invånarantal från 4819 till 8078 i det gångna deceniet. Alla de undersökta områdena ökade sin befolkning under senare delen av 1800-talet, Aremark däremot, som gränsar både till Sverige och Idd härad, gick befolkningen ner från 4260 personer i 1865 till 1876 personer i 1910, andelen svenskfödda ökade dock från 135 till 159 under samma period, men hade sin topp i 1900 års räkning där 360 av 3806 invånare var svenskfödda, nästan 10 procent. Halden är uppe i 10 procent svenskfödda och Idd härad har 19(!) procent svenskfödda, var femte person, är svenskfödd immigrant. Det geografiska läget i Idd härad kan ju i en folkräkning ha varit lite problematisk, ligger den gården i Sverige eller Norge? Var är 11
gränsen, och kanske en svensk bondes åkrar sträckte sig in i Norge och att han därför räknades. Tabell 4 Svenskfödda i de olika regionerna 1875 1875 Befolkning Svenskfödda Män Kvinnor Gifta kvinnor Döttrar Söner Halden 9984 1045 505 540 260 68 78 Fredrikstad 8078 403 196 207 70 15 25 Moss 5209 199 150 49 30 8 8 Sarpsborg 3341 91 58 33 14 4 9 Idd 3645 707 338 369 147 80 71 Skjeberg 4586 231 125 106 37 10 11 Summa 34843 2676 1372 1304 558 185 202 Källa: Arkivverket.no Andelen svenskfödda ökade sedan för att nå sin topp i 1900 års räkning då hela 11619 registrerades i Østfold av de räknade 139867. Det utgör 8 procent av befolkningen i Østfold och står högt mot hela Norges 2,2 procent. Nästan en av tio i Østfold var svenskfödd, och om man skulle anslå att hälften av dessa fick minst ett barn under sitt uppehåll i Norge, vilket inte är otroligt utan snarare väldigt troligt, så kan vi lägga till 5810 halv eller helsvenskar som inte är svenskfödda och på så vis går utanför min statistik. Dessa 5810 utgör ungefär 4 procent av befolkningen i Østfold. Men detta blir bara spekulationer. Idd härad toppar även statistiken i 1900 år räkning, med 27(!) procent svenskfödda, en av tre i Idd härad hade altså fötts i Sverige. Även om Idd härad växte under denna tid så var det Fredrikstad som växte mest. År 1900 registrerades det 15026 personer i Fredrikstad. Varav 913 eller 6 procent var svenskfödda. Halden, som Fredrikstad passerat befolkningsmässigt de senaste 15 åren hade en större ökning i antalet svenskfödda, där var det 1610 av 12193 som kommit från Sverige. Det rör sig om 13 procent. 12
Tesen att de svenskfödda tunnas ut ju längre in i landet man kommer håller i sig i 1900 års räkningar, med undantag av Sarpsborg som växt explosionsartat sedan 1875 års räkning och mer än fördubblat sin befolkning. Sarpsborg har år 1900 ett invånartal på 7108 varav 836 eller 12 procent är svenskfödda. Vidare har Moss 5 procent och Fredrikstad 6 procent svenskfödda och ligger således fortfarande i botten av undersökningen men fortfarande långt över de 2,2 procent som registrerats i hela Norge. Tabell 5 Svenskfödda i de olika regionerna 1900 1900 Befolkning Svenskfödda Män Kvinnor Gifta kvinnor Döttrar Söner Halden 12193 1610 666 944 445 33 31 Fredrikstad 15026 913 457 456 256 31 32 Moss 9189 461 252 209 104 30 38 Sarpsborg 7108 836 505 331 155 46 61 Idd 5338 1414 784 630 338 61 78 Skjeberg 4901 477 233 244 120 13 29 Summa 53755 5711 2897 2814 1418 214 269 Källa: Arkivverket.no 5.3 Unionsupplösning och nedgång i Svenskfödda immigranter Den Svensk-Norska unionen upplöses 1905, och från folketellingen 1900 till folketellingen 1910 så minskar antalet svenskfödda i Norge drastisk, från 49992 till 38647, eller från 2,2 procent av befolkningen till 1,7 procent. Varför minskade den svenskfödda andelen och var det på grund av unionsupplösningen? Enligt emigrasjonsutredningen som gjordes i Sverige på tidig 1900 tal så ökade den Norska utvandringen till Sverige från 7382 personer i 1891-1900 till 11820 personer 1901-10. Detta anser historikern Jan Eivind Myhre beror på att många svenskfödda flyttar tillbaka 5, eller hade det förutsättningarna vänt? Den massinnvandring till Norge från Sverige varade i ca 50 år, men efter det så har det varit en mycket större andel som flyttat andra hållet helt fram till 1990-talet då Svenska ungdomar igjen sökte sig till Norge för lägre skatt och bättre löner. 5 Nilsson T. Sørensen Ø. (2005) s.91 13
Fremmedloven i Norge som kom till 4 maj 1901 var ett tilltag för att kunna kasta ut fattiga innvandrare, i den skulle man ha med sig en uppehållsbok och hotell och härbärgen blev pålagda att föra in vilka som bodde där. Man skulle anmäla sig på polisstationen med gyldig legitimation och utvisning var inte ovanligt. Man kunde bli utvisad om man inte hade med sig sin bok, för att inte ha tillräckligt med pengar för att överleva eller hade som avsikt att försöja sig olagligt. Detta var altså en lag för att kunna kasta ut fattiga innvandrae. Från 1901-1910 så utvisades 1785 svenskar, det var ca 70% av alla utvisade. Men, 955 av dessa utvisades före unionsupplösningen, så det kan förklaras med både minskad innvandring från Sverige eller att lillebror inte kände sig så liten längre. 6 Om det nu var unionsupplösningen som gjorde att svenskfödda begav sig från Norge så borde de flyttat redan innan 1900 år räkning, eftersom det var spänt läge helt ifrån 1892, och normännen ansåg att man inte kunde lita på de norska svenskarnas lojalitet i en händelse av krig, men i junikrisen 1905 mötte svenska män och kvinnor upp i Moss med en resolution. Den proklamerade att med grund i kärlighet till sitt fäderland och vännskap med sitt nya hemland, menade de som signerat att det bästa vore om unionen upplöstes fredligt. 7 I de listor jag undersökt ser jag samma tendens som i övriga Norge, antalet svenskfödda minskar drastisk från 1900 till 1910, det är bara Idd härad som går åt andra hållet även om procenten gått ner till 26 procent så har antalet ökat från 1414 personer i 1900 års räkning till att i 1910 års räkning ligga på 1749 personer, något som är ännu mera intressant är att antalet svenskfödda barn (söner och döttrar) är hela 299 stycken mot 1900 års 139. Under 1800 talet låg antalet barn per kvinna på 4,5 för att sjunka till 2 under första delen av 1900-talet. 8 Om vi räknar med 3 barn per kvinna så är det 150 familjer som flyttat från Sverige till Idd härad under mass innvandringens nedgång. 6 Kjellstadli K. (2003)s. 371 7 Nilsson T. Sørensen Ø. (2005) s. 101 8 http://sv.wikipedia.org/wiki/total_fertilitet. (23 april 2014) 14
Svenskfödda i södra Østfold Halden Fredrikstad Moss Sarpsborg Idd Skjeberg Källa:arkivverket.no Om man tittar på diagramet ovan kan man se att det är kraftigare nedgång från städer än från landsbygd, igjen är detta inte en stor nog undersökning för att fastställa en sådan tendens, och det är heller inte det den skall undersöka. Men man kan anta att folk som bofast sig på landet kanske hade rotat sig hårdare i det norska samhället än dem som bodde i städerna. 5.4 Svenskarnas sociala status i Norge Många innvandrare i Norge var hämtad expertis, till dessa hörde inte de Svenskfödda, de var ofta lågavlönade industri- eller Jordbruksarbetare. Hur såg då den Norska befolkningen på sina nya invånare? Det var ganska tvådelat, å ena sidan mottogs dom som likasinnade och goda grannar å andra sidan var dom oorganiserade arbetare eller strejkbrytare, de underbyggde den norska ekonomin genom att ta mindre betalt, ungefär det samma som sägs om polska hantverkare i dag med andra ord. De var överrepresenterade i tidningar där artiklarna handade om fylla och slagsmål men även i grovare brottslighet som mord och stöld, de var även överrepresenterade i polisens register om vilka som satt i fyllearessten eller brutit lagen. 15
Men om man ser på ålder och inte nationalitet så var dom inte längre lika överrepresenterade, det var ju ofta ungkarlar som kom till städerna för att jobba och i den åldern handlade det ofta om fest och fylla, speciellt om man tjänade bra med pengar. I den Svenska emigrasjonsutredningen från 1911 avger Biskop Eklund en dyster rapport om utvandringen, han antog att de högre lönerna var annledningen till att så många emigrerade, men det hjälpte dem ju inte, för att de: Förslösade mycket ofta sin innkomst genom ett öfverdådigt lefnadssätt Barn med en svensk förälder blev kallade för bastarder och speciellt under upptrappningen mot 1905 var det mycket baktal och öppen kritikk mot de svenska invånarna i Norge, Namn som svenskejävel och svenskeradd är utryck som uppkom under denna tid och fortfarande lever kvar, och tillämpas på dagens svenskar i Norge. Men det faktum att bara några få röstade mot unionsupplösningen i Norge (184 mot och hela 368 200 för) 9, måste betyda att många svenskfödda invånare röstade för, och således var väl assimilerade i sitt nya hemland. 10 5.5 Säsongsarbetarna Säsongsarbetarna var en del av svenskarna i Norge som inte alltid kom med i statistiken, det är de 50.000 som är med i folketellingene pluss barn av svenska föräldrar som är födda i Norge samt säsongsarbetare som får Jan Eivind Myhre att tala om Kajsa, Sven og hundre tusen svensker. Tegelverksindustrin i Østfold var stor och vid sekelskiftet 1900 var det hela 40 tegelverk i området. Alt låg tillrätta med råvaror och nära till närmsta hamn för export, det saknades bara arbetskraft. Det som krävdes för att arbeta på tegelverket var att man kunde hantera en spade samt skottkära, så det var enkelt arbete på ackord, och på tre månader kunde man nästan tjäna 9 Hedenborg S. Kvarnström L. (2013) s. 215 10 Nilsson T. Sørensen Ø. (2005) s.101 16
en årslön, många torpare från närområdena i Sverige kom samtidig som fru och barn skötte torpet hemma. 11 Vid appatittgruvorna i Bamble, Ødegårdens Verk, var omkring 900 svenska arbetare anställda mellan 1875-1890 utan att bli räknade i nån av de stora folketellingene. 12 så även om Norge satsade på att journalföra alla, så kan man nog se att talen från folkräkningarna inte är helt säkra, men man kan ändå se tendenser och mönster. Men vi måste se på statistiken som ofullständig även om det är det närmaste vi kommer svar i frågan. 5.6 Push, pull eller båda två När det handlar om emigration och immigration pratar man ofta om push eller pull, det innebär att man undersöker om emigranterna lämnar landet för att det inte finns arbete eller är eländigt, så kallad push, de skjuts iväg från hemlandet. Det andra är att mottagarlandets tillgångar lockar så pass mycket att man bestämmer sig för att flytta trots att man klarar sig bra i fosterlandet. Så kallad pull, de dras till det nya lovande landet. 13 För svenskarna i Norge var det nog lite av båda, även om pull var starkast, invandrarna kom ju främst från Värmland, Dalsland och Bohuslän som låg lite utanför Sveriges ekonomiska centrum mens Østfold var en del av Norges ekonomiska centrum med kraftig tillväxt i både städer och industri. 14 11 Skahjem S. (1980) s.89ff 12 Kjellstadli K. (2003) s.181 13 Hedenborg S. Kvarnström L. (2013) s.244 14 Nilsson T. Sørensen Ø. (2005) s.95 17
7. Sammanfattning Dagens invandring till Norge från Sverige är ganska lik den som pågick vid förra sekelskiftet. Den kommer huvudsakligen från områden i Sverige som ligger nära gränsen och där det finns mindre jobb. Invandrarna bosätter sig huvudsakligen nära gränsen och det är ungefär samma grupper i samhället som emigrerar. Hur invånarna ser på immigranterna är också slående likt, trots att det är över 100 år mellan dessa massinvandringar. När jag bestämde mig för att undersöka hur det var med svenskar som invandrat till Norge åren 1865-1910 så hade jag ingen aning om att det var så många, utan har alltid trott att det mest gick åt andra hållet, alltså från Norge till Sverige. Det var egentligen bara tur att jag träffade på en Massinvandring av svenskar till Norge, men oj, vad intressant det har varit. Speciellt eftersom jag själv är en av de som emigrerade 2001 i den andra vågen Det har under undersökningen dykt upp en massa nya frågor om liknande händelser och helt andra. Exempelvis varför svenskfödda i Sarpsborg gick ner i 1875 gentemot 1865 mens i resten av Norge ökade det. Det jag tycker jag har kommit fram till är att svenskarna flyttade så kort som möjligt men ändå gärna till städer, för det är faktiskt fler i städerna även om de procentuellt inte alltid utgör en lika stor andel. Det var nog i slutändan jobben som bestämde och var de fanns. Det var en nedgång i antalet svenskfödda mellan 1900-10. Men jag tror inte det berodde på unionsupplösningen, även om några säkert flyttade i samband med den. Upptrappningen mot unionsupplösningen startade för många år i förkant och det var då som de svenska arbetarna fick känna på hur annorlunda de var. Det var då det var baktal och avisande. Så om man skulle flytta hem så borde man gjort det redan innan 1900. Svenskarnas sociala status var precis som idag delad. De hade inga höga ämbeten på den tiden utan var oftast pigor/drängar eller hantverkare. De mottogs ofta som goda grannar och eftersom de kulturella skilnaderna var små hade de lätt för att smälta in i sitt nya hemland. I lite svårare tider kunde de dock bli beskyllda för att vara strejkbrytare eller oorganiserade arbetare. Tidningar skrev ofta om att en svensk hade varit inblandad, om det var fylla, slagsmål eller stöld spelade inte så stor roll. Det stod om en svensk. Något som skapade en bild av svenskarna som en lite för levnadsglad fyllbult. 18
Säsongsarbetarna var ofta inte med i folkräkningarna, så hur många det var är svårt att uppskatta, men det hänvisas i litteraturen att de var många. Tillsammans med de 50.000 svenskar som räknades år 1900 så anslår Historikern Jan Eivind Myhre att det var hela 100.000. Ett exempel som var stort i regionen jag undersökt var tegelverks arbetare, eftersom det inte krävde något tidigare kunnande förutom att kunna hantera en spade och skottkärra. Men det var goda pengar att tjäna under de 3 månader som arbetet pågick. Det var nog mest pull, alltså att det var lätt att få jobb och tjäna pengar i det nya landet som gjorde att svenskarna flyttade. push dvs. att det var omöjligt att överleva hemma, man skjuts bort från sitt hem, var nog en faktor för många men de flesta drogs till Norge. 8. Källor och Litteraturförteckning Källor Digitalarkivet på arkivverket.no, Folketellinger og manntallslister 1885 för Fredrikshald, Fredrikstad, Moss, Sarpsborg, Idd, Skjeberg, Berg och Aremark. Digitalarkivet på arkivverket.no, Folketellinger og manntallslister 1875 för Fredrikshald, Fredrikstad, Moss, Sarpsborg, Idd, Skjeberg, Berg och Aremark. Digitalarkivet på arkivverket.no, Folketellinger og manntallslister 1885 för Fredrikshald, Fredrikstad, Moss och Sarpsborg. Digitalarkivet på arkivverket.no, Folketellinger og manntallslister 1900 för Fredrikshald, Fredrikstad, Moss, Sarpsborg, Idd, Skjeberg, Berg och Aremark. Digitalarkivet på arkivverket.no, Folketellinger og manntallslister 1910 för Fredrikshald, Fredrikstad, Moss, Sarpsborg, Idd, Skjeberg, Berg och Aremark. Litteratur Eliassen, Sven G: Grågjess og lersvensker svensk innvandring till Rolvsøy ca. 1860-1900. Nr. 7 i Kattegatt-Skagerrak prosjektet meddelelser (1984) Gustafsson, Harald: Nordens historia (Kina 2012) 19
Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars: Det svenska samhället 1720-2010, Böndernas och arbetarnas tid (polen 2013) Kjeldstadli, Knut (red.) Niemi, Einar och Myhre, Jan Eivind: Norsk invandringshistorie del 2, i nasjonalstatens tid 1814-1940 (valdres 2003) Nilsson, Torbjörn och Sørensen, Øystein: Goda grannar eller morska motståndare, Sverige och Norge från 1814 till i dag (Otta 2005) Skahjem, Svein: Svenske teglverksarbeidere i Fredrikstaddistriktet (1982) 20