TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 1 Hals/Huvud (20p) 1. För att lättare kunna orientera sig på halsen brukar man dela in den i mer välavgränsade områden. Vilka anatomiska strukturer begränsar trigonum colli laterale (regio cervicalis lateralis)? (1p) SVAR: Framåt: m. sternocleidomastoideus. Bakåt: m. trapezius. Nedåt: clavicula. 2. Djupt i basen på trigonum colli laterale kan man känna pulsen av en större artär. a) Vad heter kärlet? (1p) SVAR: A. subclavia b) Vid en blödning kan det ibland vara nödvändigt att komprimera denna artär. Det gör man lättast genom att komprimera den mot en hård anatomisk struktur som passerar under kärlet. Vad heter strukturen? (1p) SVAR: Costa 1
TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 2 3. På djupet i trigonum colli laterale löper n. phrenicus. a) Redogör för nervens ursprung och dess förlopp i förhållande till intilliggande strukturer på halsen. (2p) SVAR: N. phrenicus (C3-C5) kommer ut bakom m. scalenus anteriors övre del i höjd med övre kanten på cartilago thyroidea. Löper sedan snettnedåt-medialt över framsidan av m. scalenus anterior och går sedan ned genom övre thoraxaperturen medialt om m. scalenus anterior, framför a. subclavia och a. thoracica interna men bakom v. subclavia. b) Vilken är nervens i särklass viktigaste motoriska funktion? (1p) SVAR: Innervation av diaphragma. c) Finns det några andra fibertyper utöver motoriska i n. phrenicus och i så fall vilka? (1p) SVAR: Ja, den innehåller även sensoriska och sympatiska nervfibrer.
TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 3 4. Bilderna A och B nedan visar larynx och en del omgivande strukturer. Markera med en pil i bild A var någonstans du öppnar in till larynx vid en coniotomi, och ange de latinska namnen på strukturerna som markerats med 1-5 i bilderna nedan. (3p) 1. Os hyoideum 2. Cartilago epiglottica / epiglottis 3. Cartilago thyroidea 4. Cartilago arytenoidea 5. Cartilago cricoidea
TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 4 5. N. facialis är en av de nerver vars funktion ofta blir störd i samband med olika skador eller sjukdomar. a) Beskriv översiktligt n. facialis förlopp fr.o.m. att den löper igenom porus acusticus internus till och med hur dess slutgrenar löper (namnen på dessa grenar behöver inte anges). Inkludera i beskrivningen namn på relevanta hål, kanaler och strukturer som nerven passerar. (2p) SVAR: N. facialis löper från porus acusticus internus genom meatus acusticus internus och därefter bakåt/nedåt genom canalis facialis till dess mynning vid foramen stylomastoideum. Nerven löper därefter framåt igenom gl. parotidea och delar upp sig i de ytligt belägna slutgrenarna som sprids solfjäderformat över ansiktet. b) Om hela n. facialis dexter skadas strax efter att den passerat ut från kraniet, vilket blir då det huvudsakliga funktionsbortfallet? (1p) SVAR: Högersidig komplett pares av den mimiska muskulaturen i ansiktet. c) Om n. facialis skadas mer proximalt (d.v.s. någonstans mellan porus acusticus internus och utpassagen från kraniet) kan även andra symptom än det i frågan ovan förekomma. Ge ett exempel på ett sådant symptom/bortfall och förklara dess bakgrund. (1p) SVAR: T.ex.: Skada n. stapedius ger pares av m. stapedius med hyperacusi som följd. Alternativt: Skada av chorda tympani ger bortfall av smak främre 2/3 av tungan (+ bortfall parasympatisk innervation av spottkörtlar).
TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 5 6. I den främre delen av fossa cranii media finns det hål/kanaler som förbinder skallgropen med orbita. Vad heter dessa hål/kanaler och de blodkärl och nerver som passerar genom respektive hål/kanal? (4p) SVAR: Canalis opticus: n. opticus och a. ophthalmica; Fissura orbitalis superior: v. opthalmica, n. ophthalmicus, n. oculomotorius, n. trochlearis, n. abducens. 7. Redogör för uppbyggnaden av meatus acusticus externus. (2p) SVAR: Yttre hörselgången är hos vuxna 2-3 cm lång och är svagt S- formad, vilket ger ett skydd för direkt trauma mot trumhinna och mellanöra. Hörselgångens yttre tredjedel omges av brosk och kan ses som en direkt fortsättning på öronmusslan, medan hörselgångens inre två tredjedelar går igenom os temporale och omges alltså av ben.
TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 6 Thorax (10p) 8. Ange de latinska namnen på 4 strukturer som återfinns i mediastinum posterius. (2p) SVAR: Ductus thoracicus, aorta, esophagus, v. azygos, nn. vagi. 9. Vilken är den viktigaste orsaken till att blodflödet efter födseln omriktas från att flöda från truncus pulmonalis genom ductus arteriosus till arcus aortae och istället flödar från truncus pulmonalis till vv. pulmonales? (1p) SVAR: Då det nyfödda barnet börjar andas sjunker perfusionstrycket i lungkretsloppet drastiskt, vilket medför att blodet flödar in där. 10. Rita upp hur artärer, vener och bronker förhåller sig till varandra vid höger lunghilus. (3p) SVAR:
TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 7 11. Vid en stick- eller skottskada mot thorax, eller p.g.a. en skada på lungan, så kan luft läcka in i lungsäcken och ge upphov till pneumothorax, med kollapsad lunga som följd. För att hålla lungan utspänd kan man då behöva suga ut luft via en slang införd till lungsäcken via thoraxväggen (s.k. Bülaudränage). Ett sådant dränage kan t.ex. placeras på en nivå mellan nedre gränsen för lungan och nedre gränsen för lungsäcken. Beskriv i tabellen var, i förhållande till revbenen, som du hittar dessa gränser på framsidan, lateralt och på baksidan av thorax. (2p) Framsida thorax Lateralt Baksida thorax Nedre lunggräns Costa 6 Costa 8 Costa 10 Nedre pleuragräns Costa 8 Costa 10 Costa 12 12. Bilden nedan visar en tredimensionell rekonstruktion av bl.a. hjärtats kärl (kontraströntgen, CT). Ange de latinska namnen på kärlen markerade A-D. (2p) A. A. coronaria dextra B. A. coronaria sinistra C. R. interventricularis anterior D. R. circumflexus
TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 8 Buk/Bäcken (20p) 13. Redogör för det venösa avflödet från GI-kanalen (fr.o.m. hiatus esophageus i diafragma t.o.m. anus). (3p) SVAR: Initiala delen av esofagus till v azygos (0,5p), magsäck-övre halvan av rectum till v porta som bildas av v mes sup o v lienalis vilken i sin tur mottar v mes inf (2p), samt nedre rectum till v iliaca interna (0,5p). 14. Du är amanuens på dissektioner och din grupp har hittat fyra nerver som löper ut ur m. psoas major. Vilket plexus härör de troligen ifrån? Redogör för din strategi att ta reda på vilka nerver som är vilka. Du får själv bestämma vilka 4 nerver studenterna hittat. (3p) SVAR: Plexus lumbalis (1p). Därefter 0,5 p per korrekt beskriven nerv. En acceptabel strategi är t.ex. att n. genitofemoralis löper ovanpå m. psoas major, n. obturatorius medialt om denna, n. cut fem lat lateralt om denna och n. femoralis inferiort. Alternativa strategier där nervernas förlopp och storlek förklaras godtas också.
TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 9 15. Redogör för fyra anatomiska likheter eller skillnader mellan jejunum och ileum. (2p) SVAR: T.ex. olikt läge, olik eller lik försörjning av a mes sup via a ileales och jejunales, venöst dränage till v. portae, olikheter i kärlarkader, olikheter i vasa recta, olikheter i väggtjocklek, likhet i relation till peritoneum. 0,5 p per korrekt angivet attribut. 16. Kvinnliga genitalia förankras bland annat av en struktur som egentligen är en duplikatur av peritoneum. Redogör för denna strukturs olika delar och relation till uterus, tuba uterina och ovarier. (3p) SVAR: Lig. latum uteri ligger som ett lakan över kvinnliga genitalia (1,5p), mesometrium är den del som förankrar uterus (0,5p), mesovarium (0,5p) är delen närmast ovarierna och mesosalpinx (0,5p) närmast tuba uterina. 17. Redogör kortfattat för ovariernas arteriella kärlförsörjning (vilka artärer deltar i försörjningen av ovarierna och vilka kärl är artärerna grenar ifrån). (2p) SVAR: A. ovarica från aorta (1p), r. ovaricus från a. uterina (1p).
TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 10 18. Ventrikeln försörjs med arteriellt blod via fyra artärer som löper längs curvatura major respektive curvatura minor. Vad heter dessa artärer och från vilken närmast större artär kommer respektive artär? (4p) SVAR: A. gastrica sinistra från truncus coeliacus; a. gastrica dextra från a. hepatica communis; a. gastroomentalis sinistra från a. lienalis; a. gastroomentalis dextra från a. gastroduodenalis. 19. Bilden nedan visar en skiss på ett tvärsnitt igenom lig. hepatoduodenale. Rita in och namnge de strukturer som löper genom ligamentet. (3p)