INTERNATIONALISERING. Pernilla Danielsson och Dora Kos Dienes

INTERNATIONALISERING Pernilla Danielsson och Dora Kos Dienes Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska. 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år 2010. 3. Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet Inledning Det första som slår en när man läser programrapporterna är mångfalden av metoder, utgångspunkter och ambitioner vad gäller internationalisering. Frågorna i enkäten styr och begränsar naturligtvis materialet men det framkommer att när man talar om internationalisering så är det ofta i form av ett nyckelord som inte behöver definieras inte heller tycks det vara nödvändigt att förklara det ständigt förekommande kopplingen till kvalitet. BLUE11-materialet framställer internationaliseringen som en positiv företeelse som tycks ha ett egenvärde i sig. Alla fakulteter vill satsa på internationalisering, men enkäten har kanske inte erbjudit utrymme att vara mer konkret om exakt vad man skulle satsa på och med vilket syfte. För att kunna analysera materialet, kan det vara önskvärt att definiera internationalisering så som begreppet används här, i den högre utbildningens kontext. Internationaliseringens definitioner syftar ofta dels på skapandet av förutsättningar för samarbete över nationsgränser, dels på att produkten av någon verksamhet blir lätt att anpassa till och använda inom flera länder, kultur- och språkområden. Från materialet och från våra erfarenheter ger vi en operationell definition av internationalisering av högre utbildning. Vi sätter inte upp några strikta kriterier utan räknar upp indikatorer som kännetecknar internationaliseringen. Internationalisering inom högre utbildning kan ses som en process /olika processer vars syfte är att underlätta och främja kontakter och ömsesidig påverkan med forskning och utbildning utanför landets gränser. Internationalisering kan beröra arbetet med utbildningens innehåll, målsättning, kvalitetskrav, pedagogiska metoder och organisering. Typiska/vanliga processer som förekommer är att man kontinuerligt jämför den egna utbildningen med andras internationellt gångbara utbildningar; att man utbyter erfarenheter och tar över/integrerar det som man bedömer som värdefullt från de utländska universitetens arbete; att man försäkrar att universitetets studenter och lärare får del av internationella utbildningsmiljöer genom internationell mobilitet. Man försöker också skapa internationella miljöer hemma ( Internationalisation at Home, IaH ) t ex genom involverandet av utländska lärare, studenter, studiematerial och diverse, ofta tekniska, lösningar för gemensamma aktiviteter med internationella partners - men framför allt genom att kursers innehåll och lärandemål präglas av ett internationellt perspektiv. Syftet med utbildningens internationalisering är att tillvarata mångfaldens synergi- 35

effekter, att uppnå kvalitetssäkring med internationell giltighet, och att studenter ska kunna hävda sig på en globaliserad arbetsmarknad. Medan det internationella synsättet kan sägas vara generellt för hela universitetet, varierar det starkt vad det innebär för det konkreta arbetet inom olika discipliner, och till och med inom olika kurser och program där internationaliseringsprocessen har vitt skilda förutsättningar. Beskrivningen och utvärderingen sker därför bäst på olika discipliners egna villkor. Observationer från och analys av BLUE 11-materialet Som inledningsvis nämndes, vittnar materialet om internationaliseringens mångsidighet både kvantitativt och innehållsmässigt (kvalitativt). Flera frågor som ställdes i enkäten handlade om mätbara företeelser: antalet internationella studenter, student- och lärarutbyten, antal kurser på engelska och/eller andra språk än svenska, andelen kurslitteratur på engelska. Svaren skulle i princip möjliggöra objektiva jämförelser mellan program, men svarsfrekvensen och olikheter i svarens utformning gör det svårt att få en rättvisande bild. Kvantitativa data Tabell 1 visar en sammanställning av antalet program på engelska vid de olika fakulteterna. Att program ges på engelska är en förutsättning för att man ska kunna ta in internationella studenter, och även för att erbjuda undervisningsmöjligheter till internationellt nyrekryterad personal. Fakultet program helt på engelska program delvis på eng. program ej på eng. ingen uppgift NFN 8 (+3 vid behov ) 8 9 8 HFN 1 1 (+1 tyska) 7 HHFN 10 3 1 KFN 5 15 11 SA 2 3 12 SFN 5 4 12 UFN 1 1 5 IT 5 0 2 LUN - - 7 37 35 66 Tabell 1. Utbildningsprogram på engelska (både på grundnivå och avancerad nivå). Göteborgs universitets Policy för utbildning på avancerad nivå (Dnr G8 747/09) förespråkar att alla program på mastersnivå ska ges på engelska. Men istället för 90 procent av programmen (som till exempel på Århus universitet, som GU har samarbete med och som ofta är jämförelsegrund för internationalisering) ges bara 37 procent av mastersprogrammen på engelska. Ett gott exempel är den naturvetenskapliga fakulteten som har tagit beslut om att samtliga mastersutbildningar förutom miljö- och hälsoskydd ska ges på engelska. Frågan är dock om man ska koncentrera engelskspråkig undervisning till avancerad 36 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

nivå. Studenterna ger oss en bild av att de skulle uppskatta om skillnaden mellan grundoch avancerad nivå inte var så stor. Om man redan på grundnivån hade mer kurser på engelska, då skulle man vara språkligen bättre förberedd för mastersutbildningen. Uppgifter om studentmobilitet, det vill säga antalet in- och utresande internationella studenter anges med varierande exakthet. Samma gäller lärarmobilitet, så det är svårt att få en realistisk bild om läget. När man värderar befintliga data ska man också tänka på att mobilitetens villkor snabbt kan förändras genom införande av nya incitament, strategier, finansiella eller personella resurser. Till exempel har studieavgifter för tredjelandstudenterna påverkat en del program starkt, men en stipendiesatsning skulle kunna ändra villkoren tillbaka i andra riktningen. Även om materialet tyder på vissa märkbara kvantitativa skillnader mellan fakulteter är de mest belysande svaren av mer kvalitativ och innehållsmässig karaktär. Kvalitativa data Svaren vad gäller metoder och lärares internationella erfarenhet är något ojämna vad det gäller innehåll och utförlighet, men utger ändå ett värdefullt material för att analysera, dra lärdomar och väcka tankar för fortsatt arbete. Det är tydligt att det finns en mångfald i metoder. Exempelvis är Handelshögskolans gästprofessorsprogram ett utmärkt sätt att internationalisera utbildningen. Program som arbetar under andra förutsättningar uppvisar andra exempel på internationaliseringsinsatser där till exempel minor field studies (MFS), verksamhetsförlagd utbildning (VFU) utomlands, joint degrees, utbyten och mobilitet utgör goda exempel. Det finns stora skillnader mellan internationaliseringens villkor och därmed i tillämpbara metoder. Vill man ge en övergripande bild, måste man utgå ifrån internationaliseringens speciella förutsättningar för varje utbildningsområde vilket resulterar i skilda typer av internationaliseringsprocesser. Man kan se tre typer av processer som till viss mån kan förknippas med olika discipliner, men de flesta utbildningar har drag från alla tre, i olika grader. Vi försöker inte sortera in program i ett fack ur internationaliseringens synvinkel, utan vill ge exempel på tre huvudsakliga metoder som förknippas med grundförutsättningarna för internationalisering av programmen. De tre kategorier presenteras här under rubriker Komparativ, Integrativ och Internationell inriktning på program. Komparativ Komparativa metoder i internationaliseringsarbete förekommer ofta när största delen av utbildningens (och delvis forskningens) innehåll är knuten till det svenska språket, den svenska kulturen och svenska verksamheter till exempel vid lärarutbildningen, svenska språket, litteraturventenskap, kandidatprogrammet i offentlig förvaltning och journalistprogrammet. Kunskaper och erfarenheter om liknande/motsvarande undervisning internationellt kan användas framför allt för jämförelse med den egna utbildningen. Traditionellt studentutbyte är inte vanligt och rekrytering av free movers inte aktuell. Ett exempel är masterprogrammet i svenska som andraspråk, där internationalisering sker genom att Studenter uppmuntras att delta i internationella konferenser, skriva uppsatser ur flerspråkighetsperspektiv. Det pågår mycket internationaliseringsarbete i Lärarprogrammen. Arbetet har lett till betydande resultat inom 2001 års lärarprogram genom att man tillvaratagit specifika möjligheter, både genom samverkan med lärosäten utomlands och genom internationalisering på hemmaplan. Studenter kan läsa en termin utomlands genom Erasmusavtal och kan göra VFU, projektarbete eller examensarbete i andra länder. Särskilt intressant är samarbetet med Hong Kong med gemensamma videokonferenser, diskussioner och jämförelser av kursmoment. INTERNATIONALISERING 37

Integrativ Integrativa metoder i internationaliseringsarbete förekommer oftast inom discipliner där utbildning (och också forskning) är i stor grad nationalitetsneutral, till exempel i naturvetenskap samt vissa samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnesområden. Programmen i Biologi är ett bra exempel: I och med att kandidatprogrammet som det ser ut idag har så pass många kurser som ges på engelska är vi positiva till att öka andelen internationella studenter främst då på påbyggnadsnivå. Vi bedriver ett aktivt arbete med att öka våra bilaterala avtal med europeiska universitet. Internationell facklitteratur kan relativt lätt tas över och integreras i utbildningen. Traditionellt studentutbyte är vanligt och bidrar starkt till internationaliseringen. Internationella erfarenheter kan ha direkt relevans för undervisningen. Ett exempel som beskrivs i materialet är att efterfrågan för ämnet Ekotoxikologi har påverkats av regleringen av kemiska produkter i Europa. 3 Ett annat exempel kommer från programmet Kulturarv: en till stora delar internationell prägel Föreläsningar, litteratur och exempel rör sig utifrån axeln lokalt - globalt. Mycket av litteraturen är på engelska och författad utifrån en internationell kulturarvdiskurs. Lärare har stora internationella nätverk och utländska postdok-forskare medverkar som föreläsare. Internationellt inriktade program Inom program där utbildningen är inriktad mot internationella verksamheter har man har den globala arenan som arbetsfält. Kurslitteraturen är helt på engelska. Studenter förbereds för en global arbetsmarknad vid t ex Handelshögskolans Graduate School, programmen i Globala Studier och Datavetenskap. Om mastersprogrammet i Software Engineering får vi läsa att det är en internationell disciplin och ett internationellt program. Inom IT-fakulteten ges kurser för interkulturell kommunikation och interkulturellt ledarskap för att förbereda studenter för interkulturella arbetsmiljöer. Undervisning i dessa program pågår helt på engelska. Det förekommer specialisering till andra språkområden. Exempelvis kan man inom masterprogrammet i Ekonomi kan välja mellan sex språkliga inriktningar: engelska, franska, spanska, tyska, japanska, kinesiska. Traditionellt studentutbyte ingår i vanlig verksamhet och rekrytering av free movers är nästan en förutsättning för undervisningen. Handelshögskolans masterprogram i Accounting hade studenter från 27 länder år 2009. Interkulturell kommunikation ingår därmed som en naturlig del av studieomgivningen. * * * BLUE11-materialet visar alltså avsevärda skillnader i förutsättningar för internationalisering men också en bred skala av möjligheter som kan utnyttjas och förverkligas. 3 Ecotoxicology as the scientific discipline that provides the knowledge for chemical risk assessment is in quite high demand due to recent developments with respect to the regulation of chemical products in Europe (e. g. Water Framework Directive, REACH, Biocide Directive etc.). 38 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

Goda exempel finns på alla fakulteter och inom alla typer av internationaliseringsprocesser. Här kan nämnas två modeller för best practice, som presenterades i samband ett av BLUE11-seminarierna hösten 2012. Det ena är det fakultetsövergripande internationaliseringsarbete vid Sahlgrenska akademin, som drivs av en internationaliseringskommitté. Det finns en tydlig handlingsplan för internationalisering på fakultetsnivå, men varje program utarbetar sina egna handlingsplaner enligt subsidiaritetsprincipen, vilket försäkrar att verksamhetens förutsättningar sätter agendan för internationalisering. Planering på olika nivåer följer samma struktur: Målsättning Strategi Uppföljning. Avsikten är att kvalitetssäkra internationaliseringsarbetet. Man kan läsa mer på http:// www.sahlgrenska.gu.se/akademin/internationalisering/ Det andra exemplet som också visades fram vid seminariet kommer från Lärarutbildningen. Där förekommer bland annat projektarbeten inom tema Internationalisering där studenter kan göra datainsamling utomlands. Man fördjupar samverkan med internationella partneruniversitet i form av videokonferenser där studenter från båda universiteten deltar, visar upp sina verksamheter (t ex korta undervisningsmoment s k microteaching ) och ger feedback till varandra. Detta är ett utmärkt sätt att utnyttja kommunikationsteknik för att jämföra utbildningar och kursmoment. Slutsatsen är att det finns många bra sätt att stärka undervisningens internationalisering. En relevant fråga att ställa till varje enskilt utbildningsprogram är om programmet erbjuder studenterna en riktig möjlighet att tillägna sig kunskaper som är relevanta för att möta en alltmer globaliserad värld. Några tankar och kommentarer om internationalisering i BLUE11- materialet a) Internationalisering och kvalitet Som vi har nämnt inledningsvis är den allmänna uppfattningen att det finns ett starkt samband mellan internationalisering och kvalitet. De flesta program önskar öka internationaliseringen vid sina institutioner och menar att eventuella extra resurser skulle kunna satsas på den globala dimensionen. Man vill ha fler kontakter med utländska universitet. Man vill locka utländska studenter, visserligen framför allt begåvade studenter high quality students from all over the world (Master of Communication, IT-fakulteten). Man vill engagera internationella lärare och man värdesätter att internationella doktorander kan arbeta som lärarassistenter. Givet att internationalisering kan ha olika förutsättningar, syften och former, skulle vi behöva reflektera över vad i internationaliseringen som är så värdefullt för de enskilda programmen. Om man vill arbeta för mer internationalisering, hur ska man gå till väga för att få önskvärt resultat? Intressant i sammanhanget är att det finns röster i BLUE11 materialet som uttrycker visst förbehåll i frågan. Exempelvis uttrycker studenter vid Software Management önskemål om mer internationell profil i undervisningen, de vill ha engelska föreläsare och önskar att studenterna ska göra sina presentationer på engelska. Men auditgruppen menar att programmet har en väl inarbetad nationell profil och föreslår därför bara en försiktig, stegvis internationalisering så att inte programmets inarbetade nationella profil riskeras. Det nämns också att undervisning kräver viss stabilitet av lärare; man kan inte bygga kurser på internationella gästprofessorer. b) Internationaliseringens kostnader Alla är medvetna om att internationalisering tar tid och resurser. Program med internationell profil och internationella lärare kräver mer administration med specifik kompetens om till exempel visumfrågor, skatter, stipendier. Det finns mycket byråkrati kring rekrytering och anställning av utländsk personal. Det kostar också mycket att utveckla INTERNATIONALISERING 39

internationell marknadsföring av utbildningar och att satsa på studentrekrytering av free movers både betalande utomeuropeiska och icke-betalande europeiska studenter. Utgifter för infrastruktur till inkommande studenter, bostäder och andra service ska man också räkna med. Likaså är det resurskrävande att främja mobilitet av lärare. Lärares internationella mobilitet, kontakter, publiceringar nämns i materialet som styrka och som mått på undervisningens internationalisering och därmed höjd kvalitet, men mobilitetsfrågan kopplas ofta till efterfrågan av riktade resurser. c) Strukturella hinder för internationaliseringen I vissa enstaka fall förekommer det anmärkningar om att ett utbildningsprograms fasta (nästan rigida) system blir hinder för internationaliseringen. Det är svårt att skapa utrymme för internationella inslag i vissa program. d) Examen och den internationella arbetsmarknaden Värdet av universitetsexamina varierar internationellt ett faktum att räkna med i planeringen av utbildning för en internationell arbetsmarknad. I svaren från IT-fakulteten nämns att en Mastersexamen har större betydelse internationellt än nationellt. Internationellt är Mastersnivån mer tydligt kopplad till karriärmöjligheter. I Sverige är det lätt att få jobb med kandidatexamen internationellt är det däremot svårare. SLUTSATSER: Hur kan vi ta vara på lärdomarna från BLUE11? Erfarenheten visar att internationaliseringens yttre villkor snabbt kan förändras: studieavgifter införs för vissa studentgrupper; villkor för stipendier kan förändras, nya länder eller områden prioriteras för nationellt samarbete. Paradoxalt finns det ändå ett behov av att fastställa tydliga målsättningar, strategier och incitament inom universitetet för att alla utbildningsmiljöer ska ha internationell profil, som det står i Vision 2020. En ny universitetsgemensam internationaliseringsplan håller på att framställas. Med tanke på alla fakulteter, institutioner och lärare som gör särskilda insatser för internationalisering är det önskvärt att planen utformas så att den underlättar och stödjer alla goda initiativ. Ambitionen och önskan att förstärka internationaliseringen finns vid varje program, enligt BLUE11-materialet. Några tankar om vad som kan hjälpa utbildningsverksamheterna i detta arbete: Ge erkännande och belöning till lärare som aktivt arbetar med att hitta nya, okonventionella former för internationalisering. Satsa resurser på lärarmobilitet. Förbättra förutsättningar för studentutbyten, som ju är det enda sättet för universitetet att möjliggöra sina egna studenters mobilitet. Varje inkommande student betyder en studieplats utomlands för en utresande GU-student. Universitetet bör därför erbjuda fler kurser på engelska på grundnivå; språkstöd; sommarkurser på engelska; infrastruktur till inkommande utbytesstudenter och en väl fungerande internationell enhet som kontaktyta. Arbeta med riktad studentrekrytering av free movers, både europeiska och (betalande) utomeuropeiska. Undanröj administrativa hinder diskutera smidiga administrativa lösningar. Men framför allt: BLUE11-materialet tyder på att det är viktigt att lämna utrymme för den mångfald i internationaliseringsarbetet som har vuxit fram mot bakgrund av utbildningsprogrammens, institutioners och discipliners olika förutsättningar. 40 Blue 11 Rapport från tematisk granskning