MÅL OCH BUDGET 2013 2014 Kommunfullmäktige Vision Kommunens styrmodell Mål och indikatorer Ekonomiska ramar Regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning
Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 1.1 VISION... 3 1.2 VÅR VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.3 VÅR POLITIK FÖR ETT LÅNGSIKTIGT HÅLLBART HANINGE... 3 2. KOMMUNENS STYRMODELL... 6 2.1 DEFINITION AV BEGREPP I STYRMODELLEN... 6 2.2 FINNS ANDRA MÅL ÄN FULLMÄKTIGES MÅL I STYRMODELLEN?... 8 2.3 SAMBAND MELLAN STYRDOKUMENT OCH STYRMODELLEN... 8 2.4 ANSVARSFÖRDELNING MELLAN POLITIK OCH FÖRVALTNING... 8 3. MÅL FÖR 2013-2014... 10 3.1 MÅLOMRÅDE - EKOLOGISK HÅLLBARHET... 10 3.2 MÅLOMRÅDE - SOCIAL HÅLLBARHET... 11 3.3 MÅLOMRÅDE - EKONOMISK HÅLLBARHET... 12 4. EKONOMISKA RAMAR OCH MÅL PER NÄMND OCH BOLAG 2013-2014... 14 4.1 KOMMUNSTYRELSEN... 15 4.2 GRUND- OCH FÖRSKOLENÄMNDEN... 17 4.3 GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNINGSNÄMNDEN... 19 4.4 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN... 20 4.5 MILJÖNÄMNDEN... 21 4.6 SOCIALNÄMNDEN... 22 4.7 STADSBYGGNADSNÄMNDEN... 23 4.8 ÄLDRENÄMNDEN... 25 4.9 KOMMUNALA BOLAG: TORNBERGET AB OCH HANINGE BOSTÄDER AB... 26 5. INVESTERINGSBUDGET FÖR 2013 OCH PLAN FÖR 2014-2015... 27 5.1 KOMMUNSTYRELSEN... 28 5.2 GRUND- OCH FÖRSKOLENÄMNDEN... 28 5.3 GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNINGSNÄMNDEN... 29 5.4 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN... 29 5.5 SOCIALNÄMNDEN... 29 5.6 STADSBYGGNADSNÄMNDEN... 30 5.7 ÄLDRENÄMNDEN... 30 5.8 KOMMUNALA BOLAG: TORNBERGET AB... 30 6. EKONOMISK PLAN 2013-2015... 32 6.1 RESULTATPROGNOS... 33 6.2 BALANSPROGNOS... 33 6.3 FINANSIERINGSANALYS... 34 7 REGLER FÖR EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING... 35 7. 1 INTERN KONTROLL... 35 7. 2 KONKURRENSUTSÄTTNING GENOM UPPHANDLING ELLER KUNDVAL... 35 7.3 INTERNA RESULTATENHETER... 38 7.4 LOKALFRÅGOR... 39 7.5 DELEGATIONSORDNING OCH ATTESTREGLEMENTE... 40 7.6 DRIFT- OCH INVESTERINGSBUDGET, ÖVER-/UNDERSKOTT SAMT TILLÄGGSANSLAG... 40 7.7 FÖRVALTNINGSLEDNINGENS RAPPORTERINGSSKYLDIGHET... 41 7.8 UPPFÖLJNING OCH ÅTERRAPPORTERING... 41 BILAGA 1 FÖRTECKNING AV INDIKATORER FÖR FULLMÄKTIGES MÅL... 43 BILAGA 2 FÖRKORTNINGAR... 50 2
1. Inledning 1.1 Vision I Haninge känner sig alla trygga och stolta över att bo och verka. Här finns en rik natur, stadsoch landsbygd samt en fantastisk skärgård. Haninge kännetecknas av mångfald och är en mötesplats för människor. Alla är välkomna i Haninge. Här är alla människors lika värde, rättigheter och skyldigheter grundläggande. Varje individ har rätt till respekt för sin person, sina val och sina känslor. I Haninge finns något för alla. Här skapas och förverkligas idéer och intressen. Här finns skickliga entreprenörer och framgångsrika företag, ett rikt förenings- och kulturliv, attraktiva boendemiljöer och bostadsområden. Valfrihet bejakas och människor, unga som gamla, känner ansvar och delaktighet i samhället. Kommunens verksamheter och service har hög kvalitet och utvecklas i dialog med invånarna. I Haninge värnas den biologiska mångfalden och våra gemensamma resurser. Hela Haninge präglas av en långsiktigt ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling. Som en del av en växande Stockholmsregion har Haninge vuxit fram som en regional stadskärna. Här är det enkelt att starta, driva och utveckla företag vilket ger jobb, möjligheter och framtidsutsikter för den växande befolkningen. 1.2 Vår verksamhetsidé Vår verksamhetsidé är att Haninge kommun ska driva Sveriges bästa kommunala verksamhet genom att på bästa sätt sköta det uppdrag som kommunens medborgare anförtrott oss - att Haninge ska vara en attraktiv kommun i ständig utveckling. 1.3 Vår politik för ett långsiktigt hållbart Haninge Vår politik grundas på att alla människor kan och vill ta eget ansvar och fatta beslut som gäller sina liv. Varje individ har rätt till respekt för sin person, sina val och sina känslor. Genom synsättet Haningeandan, skapas förutsättningar för delaktighet, personligt ansvar och utveckling. Alla former av diskriminering och förtryck ska motverkas. Ett utvecklat näringsliv utgör grunden för hög sysselsättning och för vår välfärd. Företag behöver bra villkor för att skapa jobb och möjligheter för kommunens invånare. Eget arbete ger också individen självkänsla, frihet och makt över sitt eget liv. Vi vill därför underlätta för etablering och utveckling av företag. Vi vill utveckla välfärden med väl fungerande sociala trygghetssystem och folkhälsoarbete. Individen, såväl vuxna som barn, ska erbjudas stöd och hjälp för att minska utanförskap, då den egna kraften inte räcker till. Det förebyggande arbetet är av största vikt för att förhindra arbetslöshet, missbruk, våld, kriminalitet och ohälsa. 3
Vi har ett gemensamt ansvar av att ge barn och unga en bra start i livet, med goda möjligheter till trygghet, hälsa och utveckling. Skolans kunskapsuppdrag och värdegrundsarbete är en förutsättning för barns och ungdomars utveckling. Vi vill säkerställa att alla ges möjligheter och att ingen hindras i sin utveckling. Barn och ungas inflytande och delaktighet ska uppmuntras och bejakas. Vår ambition är att Haninges skolor ska vara de bästa i Sverige. Därför ska kompetensutveckling inom förskola, skola och gymnasium prioriteras. För en ung individs hälsa och välmående är en meningsfull fritid av yttersta vikt. Eget initiativ och ansvar ska uppmuntras för detta. Genom ett samarbete mellan fritidsgårdar och föreningsliv skapas fler meningsfulla och attraktiva fritidsaktiviteter utifrån de ungas behov. Familjen är också en viktig byggsten för barns uppväxt och trygghet. Ett brett utbud av stöd till familjer, såväl till föräldrar som till barn, skapar bättre förutsättningar för förståelse och dialog inom familjen. Föräldraengagemang i förskola och skola ska uppmuntras. De rättigheter som FN:s barnkonvention förskriver ska prägla de kommunala verksamheterna. I Haninge är arbetet särskilt inriktat mot konventionens artiklar om barns rätt till kunskap, delaktighet och inflytande samt rätt till god psykisk hälsa och miljö. Haninge kommuns verksamheter ska ge god service där medborgare bemöts med professionalitet och respekt. Medarbetarna är vår viktigaste resurs i arbetet med att förverkliga kommunens mål och uppdrag. Medarbetarnas olikheter är en tillgång och deras kompetens, erfarenhet och engagemang ska tas tillvara. Valfrihet ökar invånarnas inflytande över den kommunala servicen samtidigt som det ger ökade möjligheter för mindre företag att etablera sig och konkurrera på lika villkor. En del av kommunens verksamheter bör konkurrensutsättas för att öka utbud, mångfald och tillgänglighet utifrån efterfrågan. Fler utförare har gynnsam effekt även på de verksamheter som också fortsättningsvis drivs i kommunal regi. Kommunen ska utvecklas i dialog med invånarna. Alla Haningebor ska ha möjlighet till delaktighet. Samhällsengagemanget är en oumbärlig resurs för välfärdsbyggandet och för Haninges framtid. Närheten och dialogen mellan medborgarna och de förtroendevalda är viktiga för förankringen av politiska beslut i den demokratiska processen. Vi förtroendevalda ska vara nåbara och tillgängliga för våra invånare. Vi ska verka för ett attraktivt kulturutbud och utveckling av turistnäringen för att skapa förutsättningar för fler arbetsplatser och företag, inte minst i skärgård och övrig glesbygd. Haningeidentiteten kan stärkas genom att lyfta fram Haninges historia och egenart samt genom att trygga och synliggöra kulturmiljöer. För att säkra kulturarvet i Haninge behöver vi ha ett gott samarbete med föreningar och andra aktörer för att vår historia ska leva vidare. Klimathotet är en vår tids största utmaningar, inte bara i världen utan också för oss i Haninge. Därför måste vi satsa på ett långsiktigt hållbart samhälle och säkra utvecklingen inom miljö- och klimatområdet. Satsningar på infrastruktur, kollektivtrafik och energieffektiva lösningar ökar inte bara kommunens attraktionskraft utan skapar en tryggare framtid för våra barn och barnbarn. Haninge kommun ska bland annat premiera lokalt miljöarbete och bidra till att de nationella klimatmålen nås. Vi vill att Haninge ska växa och utvecklas och det måste ske i samklang med ekosystemet. Känsliga områden ska därför skyddas och vi ska ta särskild hänsyn och omsorg om miljön för att bevara Haninges natur- och kulturlandskap nära kusten. Vi arbetar kontinuerligt för en ökad biologisk mångfald, hushållning av naturresurser och ett minskat ekologiskt fotavtryck. 4
Haninge är en expansiv kommun och är en del av Södertörn, Mälardalen, Europa och av övriga världen. Ett omfattande arbete för utvecklingen av den regionala stadskärnan i Haninge står i fokus de kommande åren. Här är samarbete mellan kommun, näringsliv, organisationer och myndigheter av betydelse. För en kommun i utveckling med en snabbt växande befolkning är bostadsbyggandet en central fråga. Energieffektivt byggande och andra klimatsmarta lösningar bidrar till de nya och moderna bostädernas attraktivitet. För att underlätta byggandet måste kommunens planering och planläggning fortsätta förbättras. Det behövs varierade upplåtelseformer i olika kommundelar, bostäder för alla åldrar och för livets olika skeden. Genom en blandad bebyggelse av bostäder, verksamheter och offentliga byggnader skapar vi en trygg och levande stad. Att kommunens ekonomi är välordnad och stabil är en förutsättning för att säkra välfärden. Det måste finnas marginaler för det oförutsedda, särskilt i tider som kräver mer återhållsamhet. Vi ska ständigt verka för att skattebetalarnas pengar används på bästa sätt. Vi har ett ansvar att hitta en balans mellan tillgängliga resurser och det vi måste eller önskar genomföra. Därför är det viktigt att kommunens verksamheter effektiviseras, ständigt utvecklas och planeras för kommande generationer. Haninge ska vara en framgångskommun som präglas av långsiktig ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Vi tar ansvar för en politik som utvecklar kommunen och som gör Haninge inom alla områden till ett förstahandsval. Martina Mossberg Kommunstyrelsens ordförande Gruppledare Moderaterna samlingspartiet Peter Olevik Dunder Gruppledare Folkpartiet liberalerna Anna Melker Gruppledare Miljöpartiet de gröna Marie Litholm Gruppledare Kristdemokraterna Raymond Svensson Gruppledare Centerpartiet 5
2. Kommunens styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt. En bestämd arbetsprocess innebär att resurser kan användas effektivt. En känd struktur och process med användbara verktyg för styrning och uppföljning förenklar förvaltningarnas administration och förbättrar nämndernas möjlighet att ha överblick över resultat och kvalitet. Styrmodell VISION Mål och indikatorer Nämndsstrategi Förvaltningens Aktiviteter åtaganden Individuella mål Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige Styrelse/Nämnd Förvaltning Avdelning/Enhet Individuella mål Uppföljning 2.1 Definition av begrepp i styrmodellen Kommunfullmäktiges vision En vision kan sägas vara en drömbild och beskriver vad man vill uppnå. Visionen uppdateras inte varje år, utan lever under en längre tid. Fullmäktige formulerar kommunens övergripande vision. Nämnder, styrelser och andra politiska organ formulerar inte egna visioner. Kommunfullmäktiges verksamhetsidé En verksamhetsidé talar om vilka vi finns till för och vad vi vill åstadkomma. Ibland innehåller verksamhetsidén också målet eller ändamålet med verksamheten. Verksamhetsidén är långsiktig och därför görs oftast inga ändringar mellan åren. Fullmäktige har också formulerat en verksamhetsidé som gäller för hela kommunen oavsett verksamhetsområde. Nämnder, styrelser och andra politiska organ kan formulera egna verksamhetsidéer. En förutsättning är att verksamhetsidéerna hänger samman med och stödjer kommunens övergripande verksamhetsidé. Kommunens värdegrund Värdegrunden är ett gemensamt förhållningssätt som handlar om vad vi tycker är rätt, önskvärt och viktigt att leva upp till. 6
"Kommunens värdegrund har fastställts av kommunfullmäktige och finns i kommunens personalpolitiska program. Nämnder, styrelser och andra politiska organ kan formulera egna värdegrunder. En förutsättning är att den egna värdegrunden hänger samman med och stödjer kommunens övergripande värdegrund. För flera verksamheter, t.ex. äldreomsorgen och skolan, finns också nationella värdegrunder som ska beaktas. Fullmäktiges mål och målområden Målen i styrmodellen är de övergripande målen som omfattar hela kommunen och som fastställs av kommunfullmäktige. Målen ska peka ut en riktning och anknyta till visionen. Målen anpassas utifrån de ekonomiska ramarna och avser ett eller flera år. Viss uppdatering av målen sker årligen i samband med att fullmäktige beslutar om mål och budget. Kommunen strävar efter att bli en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar kommun. Fullmäktiges mål delas därför in i tre områden utifrån perspektiven. Flertalet mål riktas till alla nämnder, men det finns också mål som gäller en specifik nämnd. Fullmäktige beslutar om indikatorer och målvärden för de övergripande målen. Även nämnder kan besluta om egna indikatorer och målvärden kopplade till sina strategier. Val av indikator gäller oftast för flera år, målvärden kan sättas för det kommande året eller för flera år framåt. Flera av fullmäktiges indikatorer går att fördela per nämnd, och inte bara för hela kommunen. Nämndernas strategier Strategin är ett långsiktigt övergripande tillvägagångssätt eller färdriktning för att nå målen. En strategi beskriver mönster av beslut och handlingar för att nå framtida framgång. Utifrån kunskap om nuläget och vilka insatser som ger mest effekt, fattas beslut om de vägval som prioriteras för att nå målet. Utifrån fullmäktiges mål utformar nämnderna strategier. Flera av fullmäktiges mål kan omfattas av samma strategi. Nämnder bör inte utforma inte egna direktiv eller nämndspecifika mål då det finns en risk att det blir för många olika styrsignaler till förvaltningen. Det finns också kommunövergripande strategier som nämnden har att förhålla sig till. Detta gäller till exempel det personalpolitiska programmet och klimatstrategin. Nämnderna bör beakta dessa beskrivningar vid utformningen av sina strategier. Nämndernas verksamhetsområden regleras i många fall av lagar eller särskilda föreskrifter. Dessa regler kan innehålla krav till exempel på att mål eller riktlinjer fastställs av nämnd, kommunstyrelse eller fullmäktige. Här kommer styrmodellens regler i andra hand det statliga regelverket har högre prioritet. Förvaltningarnas åtaganden och aktiviteter Ett åtagande kan beskrivas som en förpliktelse eller ett förhållningssätt. Åtaganden görs ofta på ett års sikt. Utifrån nämndens strategier formulerar förvaltningen sina åtaganden. Varje åtagande ska kunna hänföras till fullmäktiges mål och nämndens strategi. Alla åtaganden ska rymmas inom nämndens ekonomiska ramar. Inom förvaltningen bryts åtaganden ned till aktiviteter, d.v.s. vad ska vi på vår förvaltning/avdelning/enhet utföra för att åtagandena ska fullföljas? Ett åtagande kan bestå av en eller flera aktiviteter. Aktiviteten anger konkret vad som ska göras för att förvaltningen ska klara 7
sitt åtagande. En aktivitet kan vara ett projekt, en utredning eller löpande arbete. Aktiviteterna är oftast ettåriga. Alla medarbetare ska ha individuella mål som är kopplade till avdelningens eller enhetens aktiviteter. Dessa är i sin tur kopplade till förvaltningens åtaganden och nämndens strategier som i nästa led är kopplade till fullmäktiges mål. De individuella målen följs upp i resultat- och målsamtal mellan medarbetare och chef. 2.2 Finns andra mål än fullmäktiges mål i styrmodellen? Målen i styrmodellen är i första hand fullmäktiges mål. Nämnderna fastställer strategier, inte egna nämndmål. Om uppföljning och styrning i en förvaltning eller flera förvaltningar behöver förstärkas kan särskilda mål formuleras. Exempel på detta är: Effektmål, som skall svara på frågan varför ett projekt/uppdrag genomförs och beskriva effekterna på kort och lång sikt. Effekterna kan vara både direkta och indirekta. Effektmålet ligger många gånger utanför projektets/uppdragets direkta kontroll. Resultatmål, som beskriver resultatet av de aktiviteter som genomförs i projektet/uppdraget. Resultatet går inte helt att styra. Aktivitetsmål, som är målet för de direkta aktiviteter som genomförs. Går att styra och kontrollera. 2.3 Samband mellan styrdokument och styrmodellen I kommunen finns styrdokument på olika nivåer och med olika målgrupper, innehåll och detaljeringsgrad. Styrdokument är ett verktyg för att omsätta värdegrunden inom olika verksamhetsområden, få ökad enhetlighet och att alla jobbar för samma mål. Det finns styrdokument som tas fram gemensamt med andra aktörer (kommuner, landsting etc). I sådana fall kan Haninge kommun inte kräva att den egna styrmodellen ska följas i fråga om benämning, mallar, uppföljning eller annat. Det kan även finnas krav i speciallagstiftning eller branschstandards som måste beaktas. Oavsett om det handlar om flerpartsöverenskommelser, nationellt regelverk eller branschstandards, så bör de integreras på lämpligt sätt i själva processen planering, genomförande, uppföljning/utvärdering och återrapportering. 2.4 Ansvarsfördelning mellan politik och förvaltning Det politiska ansvaret Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ som fattar beslut om mål och fördelar ekonomiska ramar utifrån politiska prioriteringar. Den tilldelade ramen ska rymma nämndernas verksamhet under budgetåret. Kommunstyrelsen är kommunens högsta verkställande organ och svarar för samordning och tillsyn av nämnderna. Nämnderna ska ta fram strategier och genomföra verksamheten enligt fullmäktiges mål., följa upp och återrapportera enligt direktiv. Kommunens styrdokument ska beaktas i nämndernas arbete och vid framtagande av strategier för att uppfylla kommunfullmäktiges mål. 8
Respektive nämnd ansvarar inför kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för att den av kommunfullmäktige beslutade budgeten inte överskrids. Övriga politiskt tillsatta organ styrs av fastställt reglemente eller särskilda uppdragsdirektiv. Förvaltningarnas ansvar Kommundirektören leder förvaltningschefernas arbete med de kommungemensamma frågorna. Förvaltningscheferna ingår i kommundirektörens ledningsgrupp. Kommundirektören är också förvaltningschef för kommunstyrelseförvaltningen. Det är förvaltningschefens uppdrag att leda förvaltningens arbete. Men förvaltningschefen har även ett ansvar för kommunen som helhet och ska medverka och genomföra åtgärder som är nödvändiga för kommunens bästa. Varje förvaltningschef har utsett en förvaltningsledning vars uppgift är att: Verkställa beslut Understödja det politiska styrsystemet, så att dess intentioner och värderingar får genomslag. Tydliggöra ansvar och befogenheter i organisationen. Se till att information och kommunikation fungerar både i och utanför förvaltningen. Initiera och uppmuntra till utvecklingsinsatser och i övrigt skapa förutsättningar för en effektiv verksamhet. Kommunens anställda verkar för målen genom att fatta verksamhetsbeslut inom ramen för resurser och kompetens. Respektive chef är ytterst ansvarig för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning och politiska mål. 9
3. Mål för 2013-2014 Haninge kommun strävar efter en långsiktig ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling. Haninge ska växa och utvecklas som kommun men det ska inte ske på bekostnad av framtida generationers möjligheter att tillgodose sina behov utan utifrån ett långsiktigt hållbart perspektiv. Fullmäktiges mål delas in i tre områden utifrån de ovan nämnda perspektiven: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Flertalet mål riktas till samtliga nämnder men det finns också mål som riktas mot en enskild eller flera specifika nämnder (se bilaga 2 för förklaring av förkortning på nämnder). Till varje mål finns en eller flera indikatorer som används för att kunna följa upp att utvecklingen går i önskad riktning. En förteckning och beskrivning av indikatorerna återfinns i bilaga 1. Indikatorerna har målvärden som ska uppfyllas (gäller oftast inte nya indikatorer eller om mätningen görs för första gången). Fullmäktiges mål följs som regel upp i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Under respektive målområde nämns aktuella styrdokument som är kommunövergripande och av betydelse för samtliga verksamheter. Styrdokumenten utgör grunden för nämndernas strategier. Pågående översyn av styrdokument fortsätter under verksamhetsåret. 3.1 Målområde - Ekologisk hållbarhet Vårt klimat utsätts för en allt starkare negativ påverkan. Därför ska kommunen ständigt präglas av långsiktig ekologisk hållbarhet. Oavsett verksamhet ska ett övergripande ansvar vara att värna om våra gemensamma resurser så att biologisk mångfald, kulturmiljöer, människors hälsa och ekosystemets produktivitet inte äventyras. Inom målområdet ekologisk hållbarhet redovisas mål som är kommunövergripande och nämndspecifika. Ekologisk hållbarhet Mål som gäller samtliga nämnder 1. Utsläpp av koldioxid ska fram till år 2020 ha minskat med 25 % jämfört med nivån 2005 Indikator Koldioxidutsläppsförändring i den kommunala organisationen Koldioxidförändring (genomsnittlig årlig minskning för att nå målet 2020) Målvärde 2013 Nytt för i år Minst 2 946 ton/år 2. Inköpen av ekologiska livsmedel ska öka Andel ekologiska inköp Minst 20 % 3. Energianvändningen ska minska Energianvändning per kvadratmeter Nytt för i år Nämndspecifika mål Indikator Målvärde 2013 4. Den biologiska mångfalden ska öka (KS, SBN, MN, KFN) 5. Sjöar och vattendrag ska bli renare. (KS, SBN, MN, KFN) Areal ängs- och naturbetesmark som hävdas med slåtter eller bete Antalet fiskyngel vid Fiskeriverkets yngelsprängningsprov i kustvattnet Antal ytvattenförekomster som enligt Vattendirektivet har god ekologisk och kemisk status. Bättre än Bättre än Minst 2 10
Aktuella styrdokument inom målområdet: Klimat- och energistrategi Hållbarhetsprogram Vega Vattenplan Naturvårdsplan Strategi för ekologisk hållbarhet Cykelplan Resepolicy (ska beslutas under ) Avfallsplan Haninge miljöprogram (antaget 2005) 3.2 Målområde - Social hållbarhet Kommunen ska ansvara för en långsiktig social hållbarhet genom att utveckla välfärden och säkra goda livsvillkor för invånarna. Både på kommunövergripande nivå och i enskilda nämnder ska människors behov och välbefinnande sättas i fokus. Möjlighet till arbete, trygghet, hälsa, utveckling, delaktighet och inflytande ska tas tillvara för att skapa ett socialt hållbart Haninge. Inom målområdet social hållbarhet redovisas mål som är kommunövergripande och nämndspecifika. Social hållbarhet Mål som gäller samtliga nämnder 6. Haninge ska utveckla en attraktiv regional stadskärna 7. Barn och ungdomar ska må bra och känna framtidstro 8. Folkhälsan ska förbättras 9. Invånarnas delaktighet och inflytande i samhället ska öka 10. Invånarnas trygghet ska öka 11. Invånarna ska vara nöjda med kommunens service 12. Den enskildes valfrihet över den offentligt finansierade servicen ska öka 13. Fler människor ska komma i arbete Indikator Sammanvägt index stadskärneattraktivitet Andel som ganska eller väldigt ofta tycker att det är riktigt härligt att leva. God psykisk hälsa - indextal för psykosomatisk hälsa Sjukpenningtal Andel av befolkningen som har varit inlagda på sjukhus med diagnos hjärtinfarkt Nöjd inflytandeindex Trygghetsfrågor i medborgarundersökningen Nöjd medborgarindex Andel av kommunala tjänster och service som utförs av andra utförare än kommunen Personer med försörjningsstöd som andelar av befolkningen Arbetslöshet 16-64 år Målvärde 2013 Bättre än Bättre än Bättre än Lägre än Nytt för i år Bättre än Bättre än Bättre än Nytt för i år Lägre än Lägre än 11
Nämndspecifika mål 14. Attraktiviteten i parker och utemiljöer kring bostadsområden och kommunala anläggningar ska öka (SBN) 15. Haninges unga ska ha goda möjligheter till karriär i livet oavsett om man väljer arbete eller utbildning (KS, GVN, SN) 16. Fler barn och ungdomar ska få uppleva en meningsfull fritid (KFN) 17. Andelen elever som når skolans kunskapsmål ska öka (GFN, GVN) 18. Andelen elever som upplever trygghet och arbetsro i skolan ska öka. (GFN, GVN) 19. Den enskilde äldres nöjdhet med den kommunala servicen ska öka (ÄN) Indikator Nöjdhet med parker Övergångsfrekvens gymnasiet Antal praktikplatser på gymnasiet Ungdomsarbetslöshet 18-24 år Nöjdhet fritid Andel godkänd i alla ämnen (åk 6 och 9) Andel högskolebehöriga (gymnasiet) Andelen med upplevd trygghet i skolplaneenkäten: förskola, grundskola, gymnasiet Andelen med upplevd arbetsro i skolplaneenkäten: grundskola, gymnasiet Bemötande i hemtjänst Bemötande i särskilt boende Bemötande i särskilt boende demens Målvärde 2013 Bättre än Bättre än Fler än Lägre än Bättre än Bättre än Bättre än Bättre än Bättre än Bättre än Bättre än Bättre än Aktuella styrdokument inom målområdet: Utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Handslag för Haninge Kvalitetspolicy Strategi för trygghet Cykelplan Politisk vision Jordbro 3.3 Målområde - Ekonomisk hållbarhet Med ekonomisk hållbarhet i fokus skapas stabila och sunda ekonomiska förhållanden i hela samhället. Övergripande för all kommunal verksamhet är att tänka långsiktigt och planera för kommande generationer. För att säkra välfärd och trygghet för våra invånare förutsätts att kommunens ekonomi är välordnad. Det måste finnas marginaler för att kunna hantera det oförutsedda. All kommunal verksamhet ska därför präglas av god ekonomisk hushållning. 12
Kommunallagen ställer krav på kommunernas ekonomi och kommunerna måste leva upp till en budget i balans, dvs. i den budget kommunfullmäktige fastställer måste intäkterna vara större än kostnaderna. Denna nivå är emellertid för låg för att kravet på och behovet av långsiktighet ska tillfredsställas. Varje kommun behöver bedöma vilken resultatnivå som behövs för att kunna ha en god ekonomisk hushållning. För detta ändamål ska kommunen fastställa finansiella mål. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har rekommenderat att denna nivå bör uppgå till minst två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. För att nå målet krävs att varje nämnd arbetar för att klara sin verksamhet inom avsatt budgetram. Inom målområdet ekonomisk hållbarhet redovisas mål som är kommunövergripande. Ekonomisk hållbarhet Mål som gäller samtliga nämnder 20. Kommunen ska nå ett budgeterat resultat, som motsvarar minst två procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag 21. Kommunen ska vara Sveriges bästa kommunala arbetsgivare 22. Kommunens verksamhet ska präglas av effektiv resursanvändning 23. Med 2008 som jämförelseår ska invånarantalet till år 2018 ha ökat med minst 10 000 24. Det ska vara enkelt att starta och utveckla företag i kommunen så att antalet arbetsplatser ökar Indikator Målvärde 2013 Ekonomiskt resultat Minst 2 % Nöjd medarbetarindex Sjukfrånvaro Ramavtalstrohet Befolkningstillväxt (Genomsnittlig årlig tillväxt för att nå målet 2018) SBA:s Nöjd-Kund-Index för företagare Antal arbetsställen i kommunen Bättre än Bättre än Bättre än Minst 950 pers/år Bättre än 2011 Fler än Aktuella styrdokument inom målområdet: Personalpolitiska programmet Plan för mångfald Näringslivsstrategi Policy för sociala företag Reglemente för intern kontroll Policy för mutor och bestickning Konkurrenspolicy Policy för resor, kurser, konferenser och representation 13
4. Ekonomiska ramar och mål per nämnd och bolag 2013-2014 Enligt beslut om integrerad styrmodell för mål, budget, verksamhetsutveckling och uppföljning arbetar kommunen fr.o.m. 2008 med en tvåårig budget. För 2013 innebär detta att budgetramar fastställs per nämnd för 2013 och för 2014. Beslut för 2014 kommer att vara styrande för verksamheten även om mål- och budgetprocessen görs årligen. Inför 2014 kan det bli aktuellt med omprövningar av de olika verksamheternas resurstilldelning beroende på hur förutsättningarna har förändrats vad gäller t.ex. finansiering, lagstiftning, befolkning, arbetsliv och näringsliv med mera. Avvikelser avseende skatteintäkter och kostnader kopplade till volymförändringar visar på nödvändigheten att ha marginaler i budgeten. För att säkerställa de ekonomiska styrreglerna för god ekonomisk hushållning, budgeteras därför ett resultat motsvarande minst två procent av kommunens samlade skatteintäkter och generella statsbidrag. För 2013 budgeteras ett resultat på 70,5 miljoner kronor (mnkr). I remissversionen av förslaget till Mål och budget 2013-2014 beräknades skatteintäkterna och generella stadsbidrag för 2013 till 3 524 mnkr enligt prognos från Sveriges kommuner och landsting, SKL, daterad -02-16. Den 26 april kom SKL med en uppdaterad prognos som innebar ökade intäkter med 15 mnkr till totalt 3 539 mnkr. Med ett resultat på 70,5 mnkr och 2013 års budgeterade verksamhetskostnader som beräkningsgrund, summeras de utlagda ramarna för 2013 till 3 475,9 mnkr, vilket är 15 mnkr högre än i remissversionen. För var den sammanlagda ramen 3 341,5 mnkr. Förändringen mellan åren är således en ökning med 134,4 mnkr. Tornberget avser att sänka sina hyror generellt med 2 procent. Hyressänkningen beror på lägre räntenivåer och elpriser. Sänkningen är beräknad totalt på hela fastighetsbeståndet men utfallet kan skilja mellan olika typer av verksamhetslokaler. De föreslagna budgetramarna för respektive nämnd bygger på en bedömning av kostnaderna för hyres-, volym- och verksamhetsförändringar. Styrelse/nämnd (tkr) Budget Ramförändring Budget 2013 Kommunstyrelsen 1 165 112 5 100 170 212 Grund- och förskolenämnden 1 301 771 57 200 1 358 971 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 2 369 844 17 900 351 944 Kultur- och fritidsnämnden 160 185 3 300 163 485 Miljönämnden 2 488 12 2 500 Socialnämnden 724 440 18 200 742 640 Stadsbyggnadsnämnden 104 500 1 000 105 500 Äldrenämnden 3 454 960 60 400 515 360 Södertörns upphandlingsnämnd 1 0 0 0 Södertörns överförmyndarnämnd 1 0 0 0 Valnämnden 100 0 100 Revisionen 1 300 300 1 600 Kommunfullmäktiges reserv 4 24 000 12 600 36 600 Finansförvaltningen exkl. finansnetto 32 800 5 800 27 000 Totalt 3 341 500 134 412 3 475 912 14
Anm. 1: Kommunens andel i Södertörns överförmyndarnämnd och Södertörns upphandlingsnämnd finns inom kommunstyrelsens ram. Anm. 2: 2 mnkr utgör särskilt anslag för satsningar inom vuxenutbildning. Anm. 3: Fullmäktige beslutade -02-06 att utöka äldrenämndens ram för med 41 mnkr till totalt 495,96 mnkr till följd av volymökningar. Anm. 4: 36,6 mnkr avdelas för att täcka bland annat oförutsedda volymökningar inom grund- och förskolenämnden, socialnämnden och äldrenämnden. Av reserven är 8,5 mnkr avsatta för att möta upp ökade IT-kostnader och 1 mnkr är avsatt till arbetet med klimatstrategin. Det finns även medel avsatta till beredningar som kommunfullmäktige har utsett. 4.1 Kommunstyrelsen Mål: Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet 1. Utsläpp av koldioxid ska fram till år 2020 ha minskat med 25 % jämfört med nivån år 2005. 2. Inköpen av ekologiska livsmedel ska öka. 3. Energianvändningen ska minska. 4. Den biologiska mångfalden ska öka. 5. Sjöar och vattendrag ska bli renare. 6. Haninge ska utveckla en attraktiv regional stadskärna. 7. Barn och ungdomar ska må bra och känna framtidstro. 8. Folkhälsan ska förbättras. 9. Invånarnas delaktighet och inflytande i samhället ska öka. 10. Invånarnas trygghet ska öka. 11. Invånarna ska vara nöjda med kommunens service. 12. Den enskildes valfrihet över den offentligt finansierade servicen ska öka. 13. Fler människor ska komma i arbete. 15. Haninges unga ska ha goda möjligheter till karriär i livet oavsett om man väljer arbete eller utbildning. 20. Kommunen ska nå ett budgeterat resultat, som motsvarar minst två procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. 21. Kommunen ska vara Sveriges bästa kommunala arbetsgivare. 22. Kommunens verksamhet ska präglas av effektiv resursanvändning. 23. Med 2008 som jämförelseår ska invånarantalet till år 2018 ha ökat med minst 10 000. 24. Det ska vara enkelt att starta och utveckla företag i kommunen så att antalet arbetsplatser ökar. Ansvarsområde Utöver vad som stadgas i kommunallag, speciallagstiftning och styrelsens reglemente gäller följande för kommunstyrelsen: Kommunstyrelsens uppgift är att på kommunfullmäktiges uppdrag planera, leda, samordna och följa upp hela den av kommunfullmäktige beslutade verksamheten. Kommunstyrelsen ansvarar bland annat för frågor som gäller kommunens långsiktigt hållbara utveckling, Barnkonvention, övergripande ekonomi- och personalfrågor. Kommunstyrelsen svarar även för kommunens näringslivsarbete, exploateringsbudget med markinköp och markförsäljningar samt samverkan och kontakt med Södertörns Miljö- och hälsoskyddsförbund, Södertörns Brandförsvarsförbund, Samordningsförbundet Östra Södertörn m.m. Kommunstyrelsen ansvarar även för Haninge som finskt förvaltningsområde samt uppföljning av Södertörns upphandlingsnämnd och Södertörns överförmyndarnämnd. 15
Driftbudget Ekonomisk ram 2013: 170 212 tkr Förändring från : + 5 100 tkr Tilldelad budgetram ska täcka pris- och löneökningar. Ramen är beräknad för att inrymma miljönämndens förvaltningsstöd. Kommunens näringslivsarbete ska prioriteras och uppdrag utifrån näringslivsstrategin ska fullföljas. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för att utveckla det sociala hållbarhetsperspektivet där prioriterat är generella trygghetsfrågor samt arbetet med att stärka ungas trygghet, hälsa och utveckling utifrån antagen strategi. Arbetet med den regionala stadskärnan, politisk vision Jordbro och medborgardialog Jordbro ska fortsätta. 5 mnkr avsätts för att säkerställa arbetet med mark- och exploatering, utveckla näringslivs- och stadskärnearbete, förstärka centralt ekonomistöd samt för att säkra ledning och utveckling inom både det sociala och ekologiska hållbarhetsperspektivet. Ramen har beräknats för att även inrymma kommunens utvecklingsarbete för en stärkt samverkan med civilsamhället utifrån handslaget samt för redovisning inom miljö- och energianvändning. I budgeten ingår avgifter till Samordningsförbundet Östra Södertörn, Södertörns Brandförsvarsförbund, Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund, Södertörns överförmyndarnämnd och Södertörns upphandlingsnämnd. Särskilt budgeterade medel i kommunstyrelsen Södertörns överförmyndarnämnd Från och med 2011 ingick överförmyndarverksamheten i en gemensam nämnd med Nynäshamn, Tyresö, Huddinge och Botkyrka. Överförmyndarnämndens verksamhet ska finansieras av fem kommuner och ska alltid bli ett nollresultat. Eventuella underskott eller överskott hanteras i respektive kommun. För att likställa Haninge med övriga fyra kommuner finns anslaget för överförmyndaren inom kommunstyrelsen anslag. Nämnden ingår i Haninge kommuns nämndsorganisation. Budget avser Haninges andel av kostnaderna och är beräknad till 5 mnkr tkr. Nämndens totala omslutning är ca 19,7 mnkr. Södertörns upphandlingsnämnd Från och med 1 oktober ingår upphandlingsverksamheten i en gemensam nämnd, Södertörns upphandlingsnämnd, med Nynäshamns kommun. Nämnden ingår i Haninge kommuns nämndsorganisation. Budget avser Haninges del och är beräknad till 3,7 mnkr. Nämnden totala omslutning är ca 6 mnkr. Samordningsförbundet Östra Södertörn Samordningsförbundet Östra Södertörn är en samverkan mellan Haninge kommun, Tyresö kommun, Nynäshamns kommun, landstinget, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen inom rehabiliteringsområdet. Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens andel av förbundets samlade medel är 50 procent. Landstinget bidrar med 25 procent och kommunerna med resterande 25 procent. Haninges del i finansieringen av förbundet 2013 är ca 2,5 mnkr. Södertörns Miljö- och hälsoskyddsförbund Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund är kommunalförbund där förutom Haninge ingår Nynäshamn och Tyresö. Den totala avgiften till förbundet kommer att vara oförändrad 2013 16
jämfört med. Däremot ökar Haninges andel av medlemsavgiften till 52,5 procent 2013. Medlemsavgiften ökar till 5,3 mnkr. Södertörns Brandförsvarsförbund, Södertörns Brandförsvarsförbund är ett kommunalförbund med totalt 10 kommuner. Medlemskommunerna är Haninge, Nacka, Tyresö, Huddinge, Nynäshamn, Botkyrka, Salem, Ekerö, Södertälje och Nykvarn. Haninges andel är 16,7 procent och medlemsavgiften för 2013 är ca 49,4 mnkr. Kommunfullmäktiges reserv Ekonomisk ram 2013: 36 600 tkr Förändring från : + 12 600 tkr Medel för 2013 års verksamhet finns avsatta i kommunfullmäktiges reserv. Kommunfullmäktiges reserv på 36,6 mnkr avdelas för att täcka bland annat oförutsedda volymökningar inom grundoch förskolenämnden, socialnämnden och äldrenämnden. Av reserven är 8,5 mnkr avsatta för att möta upp ökade IT-kostnader och 1 mnkr är avsatt till arbetet med klimatstrategin. Det finns även medel avsatta till beredningar som kommunfullmäktige har utsett. Exploateringsbudget Kommunens försäljning och köp av mark sammanhålls av Mark- och exploatering inom kommunstyrelseförvaltningen. Kommunens exploateringsbudget fastställs av kommunstyrelsen. Investeringsbudget Kommunstyrelsen ges en investeringsbudget 2013 om 51,8 mnkr. Objekt som inryms i investeringsbudget framgår av sammanställning i kapitel 5. 4.2 Grund- och förskolenämnden Mål: Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet 1. Utsläpp av koldioxid ska fram till år 2020 ha minskat med 25 % jämfört med nivån år 2005. 2. Inköpen av ekologiska livsmedel ska öka. 3. Energianvändningen ska minska. 6. Haninge ska utveckla en attraktiv regional stadskärna. 7. Barn och ungdomar ska må bra och känna framtidstro. 8. Folkhälsan ska förbättras. 9. Invånarnas delaktighet och inflytande i samhället ska öka. 10. Invånarnas trygghet ska öka. 11. Invånarna ska vara nöjda med kommunens service. 12. Den enskildes valfrihet över den offentligt finansierade servicen ska öka. 13. Fler människor ska komma i arbete. 17. Andelen elever som når skolans kunskapsmål ska öka. 20. Kommunen ska nå ett budgeterat resultat, som motsvarar minst två procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. 21. Kommunen ska vara Sveriges bästa kommunala arbetsgivare. 22. Kommunens verksamhet ska präglas av effektiv resursanvändning. 23. Med 2008 som jämförelseår ska invånarantalet till år 2018 ha ökat med minst 10 000. 24. Det ska vara enkelt att starta och utveckla företag i kommunen så att antalet arbetsplatser ökar. 17
18. Andelen elever som upplever trygghet och arbetsro i skolan ska öka. Ansvarsområde Utöver vad som stadgas i kommunallag, speciallagstiftning och reglemente gäller följande för grund- och förskolenämnden. Skolformer i Haninge kommun upp till och med årskurs 9 är organiserade under grund- och förskolenämnden: Förskoleverksamhet, förskoleklass (F), grundskola och fritidshem samt särskola. Driftbudget Ekonomisk ram 2013: 1 358 971 tkr Förändring från : + 57 200 tkr För ett fortsatt arbete med att öka andelen högskoleutbildad personal samt ökning av personaltätheten inom förskolan ges en resursförstärkning på 13,5 mnkr. 5 mnkr avsätts centralt för att fortsätta arbetet med karriärtjänster och kompetensutveckling för utveckling av undervisningen i klassrummet. En förutsättning för en modern skola är att lärare och förskollärare har tillgång till datorer så att de kan utveckla sin undervisning och administrera sitt arbete effektivt. Likaså är det viktigt att barn med särskilda behov ges det stöd de behöver. Därför avsätts 4,5 mnkr för att utöka antalet datorer till lärare och förskollärare samt för ett ökat centralt stöd till barn med särskilda behov. Av ramen utgör 1 153 mnkr medel inom pengsystemet, inklusive statsbidrag för maxtaxa. Resterande medel ska finansiera anslag för central stödavdelning, grundsärskola, skolskjuts samt central administration. Ramen redovisas exkl. den reserv som lagts hos kommunfullmäktige för att täcka volymrisker i peng/checksystemet. Med tilldelad budgetram ges förutsättning för grund- och förskolenämnden att fullfölja uppdraget Kunskap till 100 % där är elevnärvaron en viktig faktor. Vidare är skolans trygghets- och kunskapsuppdrag en central del i arbetet med att stärka ungas trygghet, hälsa och utveckling i enlighet med antagen strategi. I det arbetet ska nämnden samarbeta med socialnämnden. Genom införandet av kundval, konkurrensutsättning och check- och pengsystem, finns en reserv för volymriskerna inom grund- och förskolans område på kommunfullmäktiges reserv. Ramen redovisas exkl. den reserv som lagts hos kommunfullmäktige. Tilldelningen baseras på kommunens prognos om barn- och elevantal för 2013. Om barn- och elevantalet överstiger prognosen tilldelas nämnden ytterligare medel. På motsvarande sätt ska nämnden vid färre antal barn- och elever återföra ej utnyttjad ekonomisk ram. En reserv för volymrisken finns budgeterad under kommunfullmäktiges reserv. Peng-/checksystemet beskrivs närmare i kapitel 7. Investeringsbudget Grund- och förskolenämnden ges en investeringsbudget 2013 om 49 mnkr. Objekt som inryms i investeringsbudget framgår av sammanställning i kapitel 5. 18
4.3 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Mål: Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet 1. Utsläpp av koldioxid ska fram till år 2020 ha minskat med 25 % jämfört med nivån år 2005. 2. Inköpen av ekologiska livsmedel ska öka. 3. Energianvändningen ska minska. 6. Haninge ska utveckla en attraktiv regional stadskärna. 7. Barn och ungdomar ska må bra och känna framtidstro. 8. Folkhälsan ska förbättras. 9. Invånarnas delaktighet och inflytande i samhället ska öka. 10. Invånarnas trygghet ska öka. 11. Invånarna ska vara nöjda med kommunens service. 12. Den enskildes valfrihet över den offentligt finansierade servicen ska öka. 13. Fler människor ska komma i arbete. 15. Haninges unga ska ha goda möjligheter till karriär i livet oavsett om man väljer arbete eller utbildning. 17. Andelen elever som når skolans kunskapsmål ska öka. 18. Andelen elever som upplever trygghet och arbetsro i skolan ska öka. 20. Kommunen ska nå ett budgeterat resultat, som motsvarar minst två procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. 21. Kommunen ska vara Sveriges bästa kommunala arbetsgivare. 22. Kommunens verksamhet ska präglas av effektiv resursanvändning. 23. Med 2008 som jämförelseår ska invånarantalet till år 2018 ha ökat med minst 10 000. 24. Det ska vara enkelt att starta och utveckla företag i kommunen så att antalet arbetsplatser ökar. Ansvarsområde Utöver vad som stadgas i kommunallag, speciallagstiftning och reglemente gäller följande för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Skolformer i Haninge kommun som är organiserade under gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden: Gymnasieskola, Centrum Vux, KY-utbildning (kvalificerad yrkesutbildning), YH-utbildning (yrkeshögskola), särvux (utbildning för utvecklingsstörda), Sfi (svenskundervisning för invandrare) och gymnasiesärskola. Vidare har nämnden tillsammans med socialnämnden ansvar för det kommunala uppföljningsansvaret. Driftbudget Ekonomisk ram 2013: 351 944 tkr Förändring från : -17 900 tkr Tilldelad budgetram ska täcka pris-, löne- och volymförändringar. Årskullarna som är i gymnasieåldern minskar och budgetramen har sänkts till följd av detta. Nämnden behöver se över och anpassa sin verksamhet till dagens behov. Nämnden ska genom en intern prissättning bli ledande på kostnadseffektiv utbildning. Vid införandet av länsgemensam programpeng tilldelades nämnden 4 mnkr i ramhöjning för att täcka 19
de ökade kostnaderna. Den interna prissättningen möjliggör effektiviseringar varför de 4 mnkr inte längre är nödvändiga. För att värna om arbetslinjen får nämnden 2 mnkr för en fortsatt satsning inom vuxenutbildning. Nämnden har i samarbete med socialnämnden ett särskilt prioriterat ansvar att uppmärksamma och följa upp samtliga medborgare inom åldern 16-20 år. Utifrån uppdraget om det kommunala uppföljningsansvaret ska nämnden stärka sitt arbete för att fler elever går till studier eller arbete efter gymnasiet. Investeringsbudget Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ges en investeringsbudget 2013 om 102 mnkr. Objekt som inryms i investeringsbudget framgår av sammanställning i kapitel 5. 4.4 Kultur- och fritidsnämnden Mål: Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet 1. Utsläpp av koldioxid ska fram till år 2020 ha minskat med 25 % jämfört med nivån år 2005. 2. Inköpen av ekologiska livsmedel ska öka. 3. Energianvändningen ska minska. 4. Den biologiska mångfalden ska öka. 5. Sjöar och vattendrag ska bli renare. 6. Haninge ska utveckla en attraktiv regional stadskärna. 7. Barn och ungdomar ska må bra och känna framtidstro. 8. Folkhälsan ska förbättras. 9. Invånarnas delaktighet och inflytande i samhället ska öka. 10. Invånarnas trygghet ska öka. 11. Invånarna ska vara nöjda med kommunens service. 12. Den enskildes valfrihet över den offentligt finansierade servicen ska öka. 13. Fler människor ska komma i arbete. 16. Fler barn och ungdomar ska få uppleva en meningsfull fritid. 20. Kommunen ska nå ett budgeterat resultat, som motsvarar minst två procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. 21. Kommunen ska vara Sveriges bästa kommunala arbetsgivare. 22. Kommunens verksamhet ska präglas av effektiv resursanvändning. 23. Med 2008 som jämförelseår ska invånarantalet till år 2018 ha ökat med minst 10 000. 24. Det ska vara enkelt att starta och utveckla företag i kommunen så att antalet arbetsplatser ökar. Ansvarsområde Utöver vad som stadgas i kommunallag, speciallagstiftning och reglemente gäller följande för kultur- och fritidsnämnden. Nämnden ansvarar för idrotts- och friluftsanläggningar, föreningsstöd, fritidsgårdar, bibliotek, kulturverksamhet och offentlig utsmyckning. Vidare ingår kulturmiljöfrågor i nämndens område. Nämnden är kommunens lotterimyndighet och har det kommunala ansvaret för Sport Campus Sweden. Driftbudget Ekonomisk ram 2013: 163 485 tkr Förändring från : + 3 300 tkr 20
Tilldelad budgetram ska täcka pris-, löne- och volymförändringar. Den översyn av kultur- och fritidsförvaltningen som genomförs under ska ligga till grund för effektiviseringar av nämndens verksamheter under 2013. Arbetet med införandet av nolltaxa ska ses över inom tilldelad ram. Prioriterat uppdrag för nämnden är att stärka unga genom att erbjuda meningsfulla och attraktiva fritidsaktiviteter och genomföra modernisering av fritidsgårdar. För detta ändamål avsätts 0,5 mnkr. Viktigt i det arbetet är fullföljandet av strategi för ungas hälsa, trygghet och utveckling. Arbetet med projektet stödverksamhet till ungdomar ska fullföljas under 2013. Arbetet för att stärka idrotts-, friluftsoch kulturliv ska ges utrymme i nämndens arbete. Investeringsbudget Kultur- och fritidsnämnden ges en investeringsbudget 2013 på 25,4 mnkr. Objekt som inryms i investeringsbudget framgår av sammanställning i kapitel 5. 4.5 Miljönämnden Mål: Ekologisk hållbarhet 1. Utsläpp av koldioxid ska fram till år 2020 ha minskat med 25 % jämfört med nivån år 2005. 2. Inköpen av ekologiska livsmedel ska öka. 3. Energianvändningen ska minska. 4. Den biologiska mångfalden ska öka. 5. Sjöar och vattendrag ska bli renare. Social hållbarhet 6. Haninge ska utveckla en attraktiv regional stadskärna. 7. Barn och ungdomar ska må bra och känna framtidstro. 8. Folkhälsan ska förbättras. 9. Invånarnas delaktighet och inflytande i samhället ska öka. 10. Invånarnas trygghet ska öka. 11. Invånarna ska vara nöjda med kommunens service. 12. Den enskildes valfrihet över den offentligt finansierade servicen ska öka. 13. Fler människor ska komma i arbete. Ekonomisk hållbarhet 20. Kommunen ska nå ett budgeterat resultat, som motsvarar minst två procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. 21. Kommunen ska vara Sveriges bästa kommunala arbetsgivare. 22. Kommunens verksamhet ska präglas av effektiv resursanvändning. 23. Med 2008 som jämförelseår ska invånarantalet till år 2018 ha ökat med minst 10 000. 24. Det ska vara enkelt att starta och utveckla företag i kommunen så att antalet arbetsplatser ökar. Ansvarsområde Utöver vad som stadgas i kommunallag, speciallagstiftning och reglemente gäller följande för miljönämnden: Miljönämnden ansvarar för kommunens strategiska utveckling och verksamhet inom miljöområdet. Nämnden ansvarar även för att information når ut till kommunens verksamheter och till allmänheten rörande energi, klimat, miljö och naturskydd. Kommunens myndighetsutövning inom miljö- och hälsoskyddstillsyn är överlämnad till kommunalförbundet Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund. 21
Nämnden samverkar med stadsbyggnadsnämnden i planfrågor. Vidare ansvarar nämnden för att bevaka och initiera naturfrågor vad avser miljö och ekologisk utveckling samt att initiera frågor som rör skydd av värdefulla naturområden. Miljönämnden har även ansvaret för att driva arbetet för att nå de kommunala och nationella klimatmålen. Inom ramen för nämnden ingår även kommunens arbete för att nå målen som Ekokommun. Driftbudget Ekonomisk ram 2013: 2 500 tkr Förändring från : + 12 tkr Kommunstyrelsen och miljönämnden har gemensam förvaltning. Förvaltningens personalkostnad budgeteras av kommunstyrelseförvaltningen. Nämnden ska fortsätta att driva ett offensivt miljöarbete. Prioriterade frågor är energi, klimat, sjöar, vattendrag och biologisk mångfald. Nämnden ska verka för ett förändrat arbetssätt genom utbildning för kommunanställda inom klimatområdet. Investeringsbudget Miljönämnden har ingen investeringsbudget. 4.6 Socialnämnden Mål: Ekologisk hållbarhet 1. Utsläpp av koldioxid ska fram till år 2020 ha minskat med 25 % jämfört med nivån år 2005. 2. Inköpen av ekologiska livsmedel ska öka. 3. Energianvändningen ska minska. Social hållbarhet 6. Haninge ska utveckla en attraktiv regional stadskärna. 7. Barn och ungdomar ska må bra och känna framtidstro. 8. Folkhälsan ska förbättras. 9. Invånarnas delaktighet och inflytande i samhället ska öka. 10. Invånarnas trygghet ska öka. 11. Invånarna ska vara nöjda med kommunens service. 12. Den enskildes valfrihet över den offentligt finansierade servicen ska öka. 13. Fler människor ska komma i arbete. 15. Haninges unga ska ha goda möjligheter till karriär i livet oavsett om man väljer arbete eller utbildning. Ekonomisk hållbarhet 20. Kommunen ska nå ett budgeterat resultat, som motsvarar minst två procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. 21. Kommunen ska vara Sveriges bästa kommunala arbetsgivare. 22. Kommunens verksamhet ska präglas av effektiv resursanvändning. 23. Med 2008 som jämförelseår ska invånarantalet till år 2018 ha ökat med minst 10 000. 24. Det ska vara enkelt att starta och utveckla företag i kommunen så att antalet arbetsplatser ökar. Ansvarsområde Utöver vad som stadgas i kommunallag, speciallagstiftning och reglemente gäller följande för socialnämnden. 22