Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador



Relevanta dokument
Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg

IDROTTSSKADOR Stukning eller vrickning Vid skadetillfället av en stukning ska du göra följande behandling (PRICE): Protection Rest Ice Kompression

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

Styrketräning. Hälsa och Livsstil ÅRSTASKOLAN. Idrott och Hälsa


Kompendium Styrka & Kondition

Varför skall vi träna/röra på oss?

Trä ning och trä ningsplänering

Teorin bakom konditions- och styrketräning!

Du är gjord för att röra på dig

TRÄNINGSLÄRA. kondition & styrketräning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

Att förebygga motionsskador

IDROTTSSKADOR. Att förebygga en skada. Att ta hand om en skada. Att kunna rehabilitera skadan.

Lilla. för årskurs 8 & 9

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION

Detta är vad din lärare bedömer under arbetsområdet: E C A

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut.

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren.

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach.

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling

Kondition uthållighet

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

Träningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna):

Varför behöver DU träna? Diskutera med din bänkkompis..

Förebygga skador vid fysisk aktivitet

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Kondition. Ett brett begrepp. Hög intensitet

TRÄNINGSLÄRA. Teorin bakom konditionsoch styrketräning!

IDROTT OCH HÄLSA TEORI. Om hälsa, allemansrätten, bad- och isvett, idrottskador.

IDROTTSSKADOR Att undvika idrottsskador Att förebygga överbelastnings- skador Träna långsiktigt

Idrott och hälsa - Teori

Hälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion

SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM

Hälsa för unga rörelse, motion och idrott

Info om idrottsskador. - Männen svarar för närmare två tredjedelar av samtliga idrottsskador.

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

Anatomi, hälsa och livsstil

Vad händer i kroppen när man tränar?

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Vad innebär konditionsträning?

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

Vad är polio och postpolio?

PRAKTISK INFO. Yoga kan lära dig bli mer medveten om nuet, ge dig mer glädje samt inre lugn och frid.

Varför ska jag träna som senior

IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning

Kroppen del 2 Stencilhäfte

Gratis tejptips & VIP-rabatt

Anatomi och Fysiologi

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar

TEORI FÖR HÖGSTADIET IDROTT OCH HÄLSA ÅK 9. Vad händer vid träning Idrottsskador Kost & prestation Doping HLR

Yogaövningar. för mer. Energi

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten

Styrketräning åk 8 KUNSKAPSKRAV: DU SKALL KUNNA REDOGÖRA FÖR HUR OLIKA FAKTORER PÅVERKAR DIN FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA.

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR

FORMARE Testresultatens tolkning samt olika täningsformer och deras inverkan på kroppen

Sommarträning för juniorer ( )

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

Annika Palmqvist. Vattenskidor, utförsåkning, softboll, speedskiing Spelat golf i 15 år, hcp 23 Idrottslärare Sjukgymnast Itrim PT Hemma

Glucosamine ratiopharm

Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel?

Stretching. Nedvarvning. Stretching

Fysisk aktivitet och träning vid MS

Grundläggande träningsprinciper. Löpningens faktorer. Kroppens olika system. Uthållighet. Mjölksyratålighet. Syreupptagningsförmåga.

Styrketräning. Olika typer av muskelstyrka:

Uppvärmning. Stretching

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt.

Varför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen:

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Träningstips: Grunder i fysisk träning

Metoder att träna kondition på!

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Sammanfattning skelettet och muskler

Rehabilitering efter Bankarts operation

Massagehäfte. Att tänka på. Referenser:

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

2. Under spinningpasset rörde vi oss mellan olika pulser, I vilken pulszoon kan man tänka sig att mjölksyra bildas? Upplevde ni ngn mjölksyra i benen?

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du

Biologiprov den 18 dec

i vårt lag: Är vi: Ödmjuka, engagerade och sprider glädje Träningsvilliga, kämpar och visar rätt attityd Ärliga och respekterar varandra

Musklernas uppbyggnad

Kapitel 5 Borg RPE skalan Sida 1 av 5

Träna med Låg Puls från Lidingö till Sälen

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:

Transkript:

Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt

Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen kommer igång ordentligt. Efter en stund blir musklerna varma och då kan du tänja lite försiktigt. Detta kallas för den fysiska delen.

Mentalt O Du har även chans att bli av med spänningar och nervositet. Du kanske förbereder dig inför en tävling och då väljer du en uppvärmning utifrån själva huvudaktiviteten. Då får du chans att bli vän med redskapen och rörelserna.

Uthållighetsträning O Uthållighet är förmågan att utföra ett hårt arbete under lång tid. O Kallas med ett annat namn för kondition. O Kondition är en färskvara, så därför är det viktigt att träna regelbundet. Ju bättre kondition du har desto mer orkar du.

Fördelar av konditionsträning/uthållighetsträning O Kroppen blir starkare och smidigare O Du förstärker skelettet O Ett friskare och starkare hjärta och risken för hjärt- och kärlsjukdomar minskar O Mer ork för att utföra sitt jobb/skolarbete O Bättre sömn O Förbättrar immunförsvaret

Styrketräning O Behövs tillsammans med konditionsträning O Du belastar då musklerna mer än vanligt. O Kroppen känner av att mer muskler behövs O Du får starkare skelett, starkare muskler och bättre skydd för kroppen

O Hjärtat är en muskel som pumpar blod till dina muskler. O Ett starkt hjärta kan pumpa ut mycket blod i varje slag och behöver inte slå så ofta. O Hjärtats slag kallas puls. Hjärtat

Pulsen O Pulsen är alltså hjärtat som slår. O Du känner lättast din puls om du sätter två fingrar på sidan av din hals eller på handleden. O När man pratar pulsslag pratar man alltid om hur många slag hjärtat slår per minut.

Maxpuls O Antal slag som hjärtat maximalt kan slå på en minut. O Den förändras inte hur mycket man än tränar. O Den förändras med åldern. O Den räknas på ett ungefär ut med formeln 220-din ålder. Då får du maxpulsen i slag/minut.

Arbetspuls O Är antal pulsslag/min du har när du kommit in i andra andningen. O Det är när kroppen har hittat ett lämpligt pulsintervall för att tillföra kroppen tillräckligt med syre när du utför ett arbete. O Denna sjunker ju bättre tränad du är.

Vilopuls O Det är så många slag som hjärtat slår per minut när du vilar. O Den ska helst tas direkt på morgonen. O Den blir lägre ju bättre kondition man har, eftersom hjärtat får en högre kapacitet. O Vilopulsen brukar ligga mellan 40-80 slag/min.

Idrottsskador O Det är ingen skillnad på idrottsskador och arbetsskador och andra former av skador. Det har fått sitt namn utifrån sammanhanget. Samtidigt utför du rörelser i idrottssammanhang som är annorlunda än de du vanligtvis utför och ofta sker de med maximal kraft. O Kan undvikas genom bra uppvärmning

Riskfaktorer vid skada O Motion och träning utan uppvärmning O Intensiv motion i otränat tillstånd O Upprepad enformig träning O Ofullständig rehabilitering och för tidig återgångtill idrott efter skada O Infektion i kroppen O Felaktig träning och felaktig idrottslig teknik O Dålig utrustning och dåligt träningsunderlag

Sjukdomar O Har du feber eller ont i halsen ska du inte träna. Träningen ger sämre effekt. O Upphör inte helt med träningen. O Ta en promenad eller lugnare träning O Det är lika dumt att gå hem och lägga sig i tre dagar så snart man känner sig krasslig som att fortsätta träna och inte lyssna på kroppen.

Stukning/vrickning O Ett ledband överträcks eller går av. O Ofta är det ett knä, fotled eller fingrar. O Det blir en blödning under huden O Det stukade området svullnar och gör ont.

Åtgärder O O O O O O O Hårt tryckförband Minst 20 min innan trycket släpps Foten i högläge Ev. kyla mot smärta Försök stödja så fort som möjligt Tejpa bara i början så inte musklerna blir för svaga Använd balansplatta, eller stå på ett ben vid tandborstning.

Muskelskador O O Muskelbristning är när muskelfibrer slits av och det kommer en stark smärta direkt. Muskelsträckning är när muskelfibrerna sträcks ut onormalt långt. Inte lika stor smärta O O Lårkaka är när muskeln får en kraftig smäll och en blödning sker i muskeln. Vanligt i kontaktidrotter som fotboll, ishockey, handboll

Orsaker till muskelskador O Muskeln blir trött och utmattad. O Du börjar idrotta utan uppvärmning. O Muskeln har blivit kall av att stått still länge efter uppvärmning. O Startar att idrotta för tidigt efter en skada, så att den slås upp igen. O Muskeln utsätts för våld, en kraftig smäll.

Rehabilitering efter skada O Det är denna träning som bygger upp musklerna igen och stärker ledbanden och gör att du i framtiden kanske slipper få tillbaka samma skada igen. O Rehab är oftast den tråkigaste träning du gör, men den viktigaste.

Träningsvärk O Uppkommer när muskeln har belastas O Muskelceller har förbrukats och förstörts O Kroppen lagar de skadade cellerna dagarna efter träningspasset. O Muskeln blir nu lite starkare/uthålligare. O Är värst första 48 timmarna. O Stretching kan vara skönt, men motverkar tyvärr inte träningsvärk.

Stretching O Stretching bidrar till en bra hållning och avspända muskler. Det ger bättre balans. O Bibehåller rörligheten och även ökar den något. O Undviker stelhet och minskar risken för sträckningar och muskelbristningar.

Idrott är medicin O Det är viktigt att hitta en träningsform som man själv tycker är roligt.

Lycka till Har du några frågor får du gärna fråga oss på någon lektion eller maila oss på: malin.andersson@avesta.se Patrik.malta@avesta.se