SPELTVETE - en odlingsbeskrivning

SPELTVETE - en odlingsbeskrivning Skriften är framtagen med KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket och bekostas gemensamt av svenska staten och EU. Hushållningssällskapet Östergötland 2002

Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Spelt i förhållande till andra gamla sorter... 3 Odling i världen... 3 Användningsområden... 3 Ett växande intresse för speltveteodling... 4 Projekt om speltvete i Sverige... 4 Sammansättning och egenskaper... 5 Protein och gluten... 5 Mineraler och vitaminer... 5 Råfett... 5 Falltal... 5 Odlingsanvisningar... 5 Sorter... 5 Beskrivning av några av sorterna... 6 Sortförsök... 7 Utsädesmängder och sådd... 8 Växtföljd och kvävegödsling... 9 Fosfor och kalium... 10 Vinterhärdighet... 11 Stråegenskaper, axbrytning... 11 Sjukdomar... 12 Produktion av utsäde... 12 Tröskning, torkning och lagring... 12 Sammanfattning odlingsanvisning... 13 Efterbehandling... 14 Skalning... 14 Malning... 14 Avsättning och marknad... 14 Litteratur och kontakter... 15 Referenser... 15 Kontaktpersoner... 15 Skalning och malning... 15 Grossister eller inköpare... 15 Utsädesanalys... 15 Hemsidor... 15 Bild på framsidan: Falla gård i Jönköpings län var en av de gårdar som ingick i projektet 2002. Foto: Per-Anders Andersson, Hushållningssällskapet Jönköping. 2

Inledning Under år 2002 har Hushållningssällskapet fått KULM-pengar från Jordbruksverket via Länsstyrelsen i Östergötlands län för att följa speltveteodlingar i Östergötlands, Skåne och Jönköpings län. KULM står för Kompetens Utveckling av Lantbrukare inom Miljöområdet och finns beskrivet i Miljö- och landsbygdsprogram för Sverige år 2000-2006. Årligen anslår svenska staten medel som distribueras via Jordbruksverket och Länsstyrelserna till KULM. I Östergötland fanns två odlingar, i Kristianstad fyra och i Jönköpings län fem. Odlingsanvisningarna grundar sig på dessa odlingar och tidigare erfarenheter från odlare, från befintlig litteratur samt från försök i Sverige och i Europa. Den är skriven av Pernilla Kvarmo på Hushållningssällskapet i Östergötland med stöd av många intresserade personer. Däribland Per Ståhl, Per-Anders Andersson, Stefan Lundmark, Titti och Anders Sjöberg, Lars Dahlstedt, Hans Larsson, Peter Melander. Tack till Er alla samt alla lantbrukare och övriga som har bidragit med kunskap och erfarenheter! Bakgrund Odlingen av speltvete har på senare år ökat, tack vare ett ökande intresse från konsumenter och odlare. Speltvete är en typ av vete, som odlades i stor omfattning under brons- och vikingatiden. Den är mindre förädlad än vanligt höst- eller vårvete. Från början är speltvete en korsning mellan emmervete och getgräs och det kommer troligen från sydvästra Asien eller sydöstra Europa. Framför allt har speltvete odlats i södra Tyskland och i norra Schweiz, därifrån kommer många av sorterna som odlas i Sverige. På Gotland kallades speltvetet för sandvete eftersom det gav skörd även på de sämre sandjordarna (van Alphen de Veer, 1995). Utseendemässigt skiljer sig speltvete från vanligt vete genom att strået och axet är längre, axet är glesare med en vekare axspindel samt att småaxen sitter kvar i agnarna. Småaxen innehåller två till tre kärnor som vardera omsluts av tre agnar. Agnarna sitter hårt runt kärnorna och avlägsnas inte i samband med tröskningen. Speltvetet anses ha större kärnor än vanligt vete och därmed en högre tusenkornvikt, vilket innebär mera reservnäring till de kraftigare groddplantorna (Hansson, E., 2001). I odlingsbeskrivningen omnämns arten speltvete och det har många namn. Andra namn är dinkel, dinkelvete eller sandvete. Jag jämför ibland med vanligt höst- eller vårvete och det skrivs vete, höstvete eller vårvete i rapporten. Spelt i förhållande till andra gamla sorter Vete som art kan härledas ca 12 000 år tillbaka i tiden, de äldsta fynden kommer från området runt Kaspiska och Svarta Havet och runt floderna Eufrat och Tigris. Enkornsvete (T. monococcum) var den tidigaste odlade vetesorten. När enkornsvetet korsades med en vild gräsart (Aegilops speltoides) för runt 12 000 år sedan uppstod emmervete (T. turgidum var. dicoccum). På 6000-5000-talet f Kr korsades så emmervetet med en vild gräsart kallad getgräs (Aegilops squarrosa) och speltvetet (T. aestivum var. spelta) uppstod. Arkeologiska fynd visar att de olika vetesorterna var helt dominerande under sten- och bronsåldern, men ca 1 000 år f Kr fick de underordnad betydelse när det sexradiga kornet kom. Anledningen till minskningen är inte helt klargjord, ev. berodde den på att speltvetet var svårare att skörda jämfört med kornet. Troligen odlades speltvetet mest i södra och mellersta Sverige medan i norra Sverige dominerade kornet sedan länge. Odling i världen I början av 1900-talet odlades speltvete i huvudsak i nordvästra alperna, i delar av Österrike, Tyskland och nordöstra Frankrike. Odlingen har dock minskat i omfattning pga den låga avkastningen. Idag odlas speltvete i liten omfattning i Sverige, Danmark och Italien. Större speltveteproducenter är Tyskland, Schweiz, Belgien, Österrike, USA och Kanada. Användningsområden Speltvete används främst till malning av mjöl i Sverige. Brödet är känt för en god arom, kryddig smak samt saftigt och karaktäristiskt inkråm. Degen har dock sämre glutenstabilitet jämfört med vanligt vetemjöl och ju mer den arbetas desto lösare blir den. Det görs också flingor, mannagryn, helkorn och pasta. I Belgien används speltvete huvudsakligen till foder och även i Schweiz används överskottet till foder. 3

I Tyskland görs Grünkern - en smaksättare till bröd, gröt och soppor av speltvete. Speltvetet skördas ett par veckor före degmognad och rostas i 3-4 timmar över glödande kol. Efter rostningen skalas och mals kärnorna och man får en rökig smak. Ett växande intresse för speltveteodling Speltvete är en intressant gröda inom ekologisk odling. Den är förhållandevis robust och kräver låga nivåer av näring. Dessutom har marknaden för speltvete växt, även om avsättningskanalerna kan utvecklas betydligt mera. Speltvete omnämns under 1000-talet e Kr som en hälsosam typ av vete med läkande egenskaper av Hildegard af Bingen. Hon var verksam som benediktinernunna, poet och läkekunnig och hon levde i Tyskland under 1000-talet e Kr. Af Bingen använde speltvete som huvudingrediens i sin läkekonst. Enligt hennes nedteckningar är speltvete bra vid mag- och tarmproblem, hudsjukdomar, huvudvärk plus att det har ett positivt inflytande på psyket! Detta stöds dock inte idag till fullo eftersom speltvete innehåller gluten, se vidare i nästa kapitel om protein och gluten. Dinkeln är det bästa sädeskornet. Den verkar värmande och är fettrik, har högvärdig näring och är mildare än andra spannmålssorter. Den som äter Dinkel bildar bra muskelkött och befrämjar blodbildningen. Dinkel ger ett glatt sinnelag och gladlynthetens gåva. I vilken form man tillreder och äter den, som bröd eller kokt är Dinkel bra och lättsmält. Hildegard af Bingen Böljande speltvete på Falla gård, Jönköpings län. Foto: Per-Anders Andersson, Hushållningssällskapet Jönköping. Projekt om speltvete i Sverige I två EU-projekt kallade Alternativa grödor/sorter i ekologiskt lantbruk från odling till konsument och Odling, förädling och produktutveckling inom ekologiskt lantbruk på Gotland gjordes omfattande undersökningar av speltvete och andra äldre arter som naket korn och havre, glutenfria grödor som bovete, hirs, amarant, rismålla. Projektledare var Lars Dahlstedt, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala, och projekten pågick under 7 år på 1990-talet. Syftet med projekten var att hitta alternativa grödor med god lönsamhet för att bibehålla en levande landsbygd. Speltvete var huvudgröda i projekten och de omfattade odlingsteknik såsom sorter, utsädesmängd, såtidpunkter, men även marknad och efterfrågan. I projektet deltog förädlare och grossister på Gotland där undersökningar av skalning, malning och lagring gjordes. Slutligen utfördes sensoriska analyser och tester av olika produkter och sorter. Projekten är avslutade och slutrapporterade. Än så länge finns resultaten endast publicerade i ett examensarbete som är utfört av Emelie Hansson under år 2000. 4

Hans Larsson, Institutionen för växtvetenskap vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp kommer att starta ett projekt under 2003 om gamla sorter med goda kvalitetsegenskaper, smaker och bra ekologiska odlingsegenskaper. Där undersöks vetearter som spelt-, durum-, emmervete, brödvete av lantsorter och andra äldre svenska sorter. Korn-, havre-, råg- och bovetesorter ingår också. Sammansättning och egenskaper Protein och gluten Proteinhalten är en indikator på gluteninnehåll men det säger inte något om kvaliteten på glutenet. I speltvete varierar proteinhalterna men ligger högre jämfört med i vete. I en svensk undersökning har proteinhalter mellan 12,0 och 18,2 % uppmätts (Hansson, E., 2001). Det finns en hög halt av lättlösliga proteiner i speltvete (pers. medd., Dahlstedt, L., 2002). Speltvete innehåller en lägre halt lysin jämfört med vete. Ibland sägs det att speltvete inte innehåller gluten. Detta stämmer dock inte! Även speltvete innehåller gluten, men egenskaperna skiljer sig jämfört med dem i vanligt vete. I vanligt vete har glutenet blivit segare eller mera elastiskt genom förädling, medan gluten i speltvete är mindre elastiskt. I de äldsta sorterna speltvete är glutenkvaliteten ännu sämre vilket bidrar till att de är svåra att baka på. Det kan vara svårt att få stor brödvolym med speltvete. Degen blir lätt kletig, men med viss inblandning av vetemjöl går det att baka med gott resultat. Vid en inblandning på ca 20-30 % speltvetemjöl kan degen fortfarande bakas maskinellt, medan det vid 60 % speltveteinnehåll i degen blir problem med för låga brödvolymer. (van Alphen de Veer, 1995) Bakar man hemma går det däremot bra att baka på rent speltvetemjöl. Sture Nilsson, Frillesås, bagare med lång erfarenhet från bakning på speltvetemjöl, menar att man måste ha känsla för brödet och mjölet. Då går det bra! Mineraler och vitaminer Aska är ett mått på mineralinnehållet och i alla speltvetesorter (med undantag av två) ligger askhalten högre än i Stava-vete. Askhalten har varierat med ca 0,5 % i speltvete, från 1,76 till 2,26 %, medan den i Stavavetet var 1,88 % (Hansson, E., 2001). Av de vattenlösliga vitaminerna har speltvete något mera av tiamin (B 1 ) och niacin (B 5 ) och något mindre av riboflavin (B 2 ) jämfört med vanligt vete (van Alphen de Veer, 1995). Innehållet av kalium och kalcium är lika stort i speltvete och vete, medan innehållet av zink, järn och koppar är betydligt högre i speltvete. Skillnaderna mellan de båda vetearterna kan bero på att mineraler och vitaminer i högre grad sitter i frövitan i speltvete jämfört med vete där de i huvudsak sitter i skalet (Hansson, E., 2001). Råfett Råfetthalten är något högre i speltvete jämfört med vete. I Stava-vete har råfetthalten varit 2,51 % medan speltvetesorterna innehåller 2,20 till 3,02 % råfett. Halterna verkar variera med olika sorter, där Bauländer Spelz och Holstenkorn har höga fetthalter, medan Hübel och Albin har lägst råfetthalter, även lägre än Stava-vete. Falltal Falltalen verkar inte påverkas lika mycket som hos vanligt vete vid dålig väderlek. Det kan bero på att skalen sitter hårt runt kärnan. Falltalen är också höga och 2002 var de i Jönköpings län ca 340-390 s, vilket är mycket högre än hos vete. Ett högt falltal betyder att stärkelsen i vetet inte har brutits ned eller mältat i lika hög grad som vid ett lågt falltal. Skillnaden i falltal kan bero på olika groningsvila och amylasaktivitet. Odlingsanvisningar Sorter I Sverige har mycket lite förädlingsarbete utförts på speltvete under senare år. Det beror på att odlingsintresset varit relativt lågt under en längre tid. I och med det uppvaknande intresset har flera sortförsök och demonstrationer utförts, bl a på Gotland och i Skåne. Dagens förädlingsarbete är främst inriktat på att få fram sorter med bättre stråstyrka och högre avkastning och samtidigt behålla speltvetets goda egenskaper. Att förbättra stråstyrkan görs enklast genom inkorsning med vete, men då förloras de unika speltveteegenskaperna. I Tyskland har det varit vanligt att korsa speltvete och vete (van Alphen de Veer, 1996). De äldre speltvetesorterna är ofta mörkare och har mera borst än de nyare. Till de äkta eller äldre speltvetesorterna räknas Holstenkorn, Schwabenkorn, Bauländer Spelz, Oberkulmer Rotkorn och Ostro. Till de nyare, mera förädlade sorterna som ibland är inkorsade med vete hör Albin, Sertel, Rouqin, Hübel, Balmegg, Franckenkorn, Ostar m.fl. Vid förädlingen tappar ofta sorten innehåll av lättlösliga proteiner, mineral- och aromämnen (pers. medd., Lars Dahlstedt, 2002). 5

I ekologisk odling ställs krav på att sorten effektivt ska konkurrera med ogräs, ha goda kvalitetsegenskaper, vara sjukdomsresistent samt ha låga anspråk på lättlösligt kväve. Ogräskonkurrensen bestäms främst av strålängd, grödans växtsätt och utvecklingsrytm. Ett långt strå som skuggar ogräsen och en bladställning som ger en kraftig beskuggning av marken med breda blad och en plan bladvinkel är fördelaktig. Växten bör även vara snabb vid etablering och ha en god tillväxt för att kunna växa ifrån ogräsen. (Hansson, E., 2001) Även rotvolymen spelar roll, ju större rotvolym desto bättre chans att hämta näring från olika skikt i marken. I Tabell 1 listas de sorter som kan vara aktuella under svenska förhållanden. Egenskaper och näringsinnehåll är hämtat från litteratur och avser centraleuropeiska förhållanden (Schweiz och Tjeckien). I samtliga odlingar som följdes under 2002 har sorten Oberkulmer Rotkorn odlats. På Gotland har även Ostro odlats tidigare men nu odlas mest Oberkulmer Rotkorn. Beskrivning av några av sorterna Oberkulmer Rotkorn En äldre oförädlad schweizisk sort som är långstråig men förhållandevis stråstyv. Ursprungsland är Tjeckien eller Schweiz beroende på källa. Sorten ger en medelhög men stabil avkastning och har hög tusenkornvikt. Axen är rödaktiga i färgen och angrips medelstarkt av gulrost och mjöldagg. Ostro Liknar Oberkulmer Rotkorn och har låg avkastning. Sorten är långstråig och lägger sig lätt. Verkar mycket mottaglig för angrepp av mjöldagg, medan medelstarka angrepp av septoria och gulrost förekommer. Bauländer Spelz En äldre tysk sort som ger hög och stabil avkastning. Något svagt strå som lätt lägger sig. Mycket låg mottaglighet för mjöldagg och septoria, men angrips av gulrost och brunrost. Schwabenkorn En nyare tysk sort som ger medelhög skörd. Har svag tendens till liggsäd och angrips lite av mjöldagg, men verkar motståndskraftig mot septoria och gulrost. Proteinhalt och tusenkornvikt är hög. Rouqin En nyare sort från Belgien som är inkorsad med vanligt vete. Sorten är stråstyv och högavkastande. Angrips lätt av gulrost och mjöldagg. Mognar 2-3 dagar efter övriga sorter. Franckenkorn Sorten har god stråstyrka men angrips av septoria. Den går tidigt i ax och mognar medeltidigt. Tabell 1. Sorter och egenskaper hos speltvete. Egenskaperna är hämtade från litteratur från Schweiz och Tjeckien. Avkastning avser oskalat speltvete i konventionella odlingar. Uppgifterna är hämtade från schweiziska och tjeckiska sortlistor. Källa: Hansson E., 2001 Sort Ursprung Skörd Skalhalt Plant- Protein Tusenkorn- (inkl skal) % höjd % vikt, g kg/ha cm Albin Belgien Balmegg Okänd 5470 38 121 13,1 41,4 Bauländer Spelz Tyskland 4650 32 134 14,0 44,5 Franckenkorn Okänd Hübel Schweiz 6550 40 127 11,7 42,4 Oberkulmer Schweiz/ 5660 36 147 16,3 54,0 Rotkorn Tjeckien Ostar Okänd 5640 41 131 12,5 46,3 Ostro Schweiz 5110 44 150 13,7 50,1 Rouqin Belgien 6650 40 135 13,9 54,0 Schwabenkorn Tyskland 5340 34 140 13,7 50,5 Sertel Okänd 5870 44 126 12,4 48,6 6

Oberkulmer Rotkorn på Hargs gård i Östergötland. Vändtegen blev lite gles och där växte baldersbrå. Foto: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. Sortförsök I två gotländska försök i Vallstena och Endre under år 2000 har undersökningar över uppkomst, planttäthet, ogräsmängd, axegenskaper, antal småax och axvinkel utförts (Hansson, E., 2001). Även avkastning, skalhalt, proteinhalt och tusenkornvikt jämfördes. I dessa två försök var den längsta sorten Oberkulmer Rotkorn (84 cm), följd av Schwabenkorn (82 cm), se Tabell 2. Kortast var den vanliga vetesorten Stava (56 cm) och av speltvetesorterna var Balmegg (72 cm) och Hübel (73 cm) kortast. I Tabell 2 visas sorternas egenskaper. Tusenkornvikten hos speltvete är högre än för vete, vilket innebär att kärnorna är större och innehåller mera näring till groddplantan. Tusenkornvikten varierar med växtplats, förfrukt och tid för inlagring av näring i kärnan. Tabell 2. Egenskaper hos speltvete som medeltal av två försök, K4-5000-7 och K4-5000-8, på Gotland under 2000. (Källa: Hansson E, 2001) Sort Plant- Protein- Tusenhöjd innehåll korncm % vikt, g Albin 81 13,1 43,3 Balmegg 72 15,7 41,1 Bauländer Spelz 73 14,3 43,1 Franckenkorn 78 14,5 46,4 Hübel 73 13,7 46,7 Oberkulmer 84 16,6 50,1 Rotkorn Ostar 77 15,9 48,1 Ostro 79 16,7 49,5 Rouqin 82 14,3 46,4 Schwabenkorn 82 17,2 48,2 Sertel 75 15,6 48,4 Stava 57 12,4 38,4 7

Skörden skilde sig mellan de båda försöksplatserna och var något högre i Vallstena. Den högst avkastande speltvetesorten var Bauländer Spelz följd av Hübel om man jämför skalad mängd per hektar, se Figur 1. Stava-vete avkastade ca 1000 kg mer än den högst avkastande speltvetesorten. Avkastningen är angiven som skalad och oskalad mängd per hektar i figuren. Skalhalten varierade mellan 22 och 30 %. Utsädesmängder och sådd I danska försök (1995 och 1996, Grøn Viden, 1997) kom man fram till att rätt utsädesmängd är ca 300-350 plantor per m 2. I tyska försök påvisades att speltvete fick flera ax per planta samt flera och större kärnor per ax vid halv utsädesmängd, 200 plantor per m 2 jämfört med 400 plantor per m 2. Sorterna som testades i försöken var Oberkulmer Rotkorn och Hercule. I en annan tysk rekommendation säger man att 160-220 kg/ha är lagom för extensiva marker och 220-270 kg/ ha för mera intensivt odlade marker (van Alphen de Veer, 1995). Följande formel används för att beräkna utsädesmängd i kg per ha: (Tusenkornvikt, g* önskat antal grobara kärnor) grobarhet, % Speltvete på Hargs gård, Östergötland. Utmatningen var ojämn i såmaskinen pga orensat utsäde. Foto: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. 4000 3500 3000 Medel skörd utan skal, 15% vh Medelskörd med skal, 15% vh Kg/ha (15% vh) 2500 2000 1500 1000 500 0 Albin Balmegg Bauländer Spelz Frankenkorn Holstenkorn Hubel Oberkulmer Rotkorn Ostar Ostro Roquin Schw abenkorn Sertel Stava Figur 1. Avkastning av skalat och oskalat speltvete (kg/ha) vid 15 % vattenhalt som medeltal av två försök, K4-5000-7 och K4-5000-8, på Gotland under 2000. Källa: Hansson E, 2001. 8

I de odlingar som vi har följt har utsädesmängderna legat på 200-250 kg oskalad vara. Skalhalten är ca 35 % för den mest odlade sorten, Oberkulmer Rotkorn, vilket innebär att 250 kg oskalat speltvete motsvarar ca 160 kg skalat speltvete om man räknar på 35 % skalhalt. Om man istället beräknar att man vill ha samma antal plantor per m 2 som i de danska rekommendationerna för speltvete, 300-350, och att grobarheten är 95 % så hamnar man på en utsädesmängd på; Från (50,1*300)/95= 160 kg/ha skalad vara till (50,1*350)/95= 185 kg/ha skalad vara eller 250 till 285 kg/ha oskalad vara av sorten Oberkulmer Rotkorn. Det finns inte någon anledning att skala utsädet före sådd. Risken är istället att kärnan skadas vilket kan påverka grobarheten negativt. Rekommendationen är att etablera ca 300 plantor per m 2. Att gå upp till så mycket som 350 plantor per m 2 verkar inte behövas. Snarare räcker det antagligen med ca 300 plantor per m 2, åtminstone i odlingar i södra och mellersta Sverige. Det behövs resultat från flera försök där olika utsädesmängder testas för att vi ska hitta den nedre gränsen även i Sverige. Utsädesmängden beror också på jordart, väder och hur stor kvävetillgången är. Vid torka och låg näringstillgång är skottreduktionen stor medan vid god vatten- och näringstillgång reduceras betydligt färre ax. Vid en hög skottreduktion behöver man gå upp i utsädesmängd. För att få utsädet att mata ut jämnt i såmaskinen är det viktigt att rensa utsädet före sådd. Annars sitter småaxen kvar i axspindeln och de fastnar lätt i sårören. Raka sårör i metall fungerar bättre än sårör i plast. Ofta behöver skjutluckorna på såmaskinen vara helt öppna för att utmatningen ska bli jämn. Växtföljd och kvävegödsling Speltvetet är känsligt för mycket kväve eftersom strået är vekt och det lätt lägger sig eller kan brytas. I odlingarna som följdes under 2002 var förfrukten ofta vall eller vårsäd. Flera odlare kommenterar att speltvetet inte tål så mycket näring innan det lägger sig. I fyra av elva fall har speltvetet fått flytgödsel eller djup- Insådd i speltvete på Habo gård, Jönköpings län. Foto: Per-Anders Andersson, Hushållningssällskapet Jönköping. 9

strögödsel från nöt före sådd eller i växande gröda på våren, och i två av elva fall har lantbrukaren ansett att gödsling till förfrukten har räckt även till speltvetet. Några lantbrukare har inte gödslat speltvetet alls. En odlare som har odlat speltvete i 10 år menar att treårig vall, havre och sedan speltvete med insådd är en bra växtföljd. En odlare som odlade speltvete efter ärter sade att speltvetet lade sig mera än det brukar, och därför undviker han att ha ärter som förfrukt. Tabell 3. I två tvååriga danska gödslingsförsök har effekten av nötflytgödsel undersökts (Grøn viden, 1997). Kväve tillfördes som flytgödsel från nöt med släpslangar på våren i stråskjutningen (DC 32). Högsta nivån var 130 kg kväve per hektar. Höjd på beståndet, liggsäd, axbrytning och stråbrytning jämfördes vid olika gödslingsnivåer för sorten Oberkulmer Rotkorn i det ena försöket (på Skovsgaard) och sorterna Bauländer Spelz, Schwabenkorn och Rouqin i det andra försöket (på Foulumgaard). I försöket på Skovsgaard medförde en ökad gödselgiva ökande liggsäd och stråbrytning. Liggsäden var mellan 20 och 70 % vid en giva av 70-85 kg kväve per ha. Stråbrytningen började öka redan vid 30-40 kg kväve per ha, och vid 100 kg kväve det ena året var 80 % av stråna knäckta. Däremot verkar inte höjd eller axbrytning ha påverkats av gödslingen. I försöket på Foulumgaard har liggsäd och axbrytning hållit sig under 10 %. Skillnaden mellan försöken förklaras med att jorden var betydligt bördigare med en högre avkastning på den första försöksplatsen jämfört med den andra. Rekommendationen är att odla vall före speltvetet för att näringstillgången inte ska bli för stor. På bördiga jordar kan speltvetet klara sig utan gödsling, medan det på magrare marker behöver näringstillförsel. Om förfrukten är spannmål är det viktigt att halmen är nedbrukad för att inte föra eventuella smittor vidare till speltvetet. Näringen kan med fördel tillföras som fastgödsel eller djupströgödsel. Se Tabell 3 för schablonvärden över näringsinnehåll i lagrad stallgödsel. Spridningsförluster är inte borträknade utan näringsinnehållet är före spridning. Kväveeffekten varierar stort med spridningsteknik, tidpunkt, väder och vind, grödans utveckling eller tid för nedbrukning efter spridning. Näringsinnehåll per ton stallgödsel beroende på djurslag, gödselsystem och spridningstidpunkt. Källa: Växtnäring i kretslopp, 2000 och Jordbruksverket, 2002 Gödselslag N-tot NH 4 -N P K kg/ton kg/ton kg/ton kg/ton Nöt fast 4,9 2,1 1,5 4,7 Nöt flyt 3,9 1,8 0,75 4,0 Nöt djupströ 5,0 <0,1 1,6 10,0 Nöt urin 1,7 1,4 0,04 3,0 Svin fast 7,7 2,9 4,9 6,1 Svin flyt (slaktsvin) 5,1 3,3 1,9 3,0 Svin urin (suggor) 0,6 0,5 0,07 1,0 Får fast 4,0 1,5 10,0 Häst djupströ 2,9 0,03 0,7 2,4 Höns fast (40 % ts) 16,0 5,0 5,0 Slaktkyckling fast 25,0 8,0 15,0 Fosfor och kalium Speltvetet innehåller ungefär lika mycket kalium och fosfor som vete. Rekommendationerna för gödslingen skiljer sig inte jämfört med höstvete, däremot när det gäller kväve krävs betydligt lägre mängder. Fosfor och kaliumrekommendationerna visas i Tabell 4 och Tabell 5. Fosfor och kaliumbehovet bedöms kunna täckas med stallgödsel i växtföljden. Tabell 4. Tabell 5. Rekommenderad fosfortillförsel till spannmål, konventionella gödslingsråd enligt Jordbruksverket 2002. Avkastning Fosforklass P-AL ton/ha I II III IV V 2 26 16 6 0 0 3 29 19 9 4 0 4 32 22 12 7 0 5 35 25 15 10 0 Rekommenderad kaliumtillförsel till spannmål. Vid bortförsel av halm ökar kaliumbehovet med 20 kg per ha. Konventionella gödslingsråd enligt Jordbruksverket 2002. Avkastning Kaliumklass K-AL ton/ha I II III IV V 2 50 30 10 0 0 3 55 35 15 0 0 4 60 40 20 0 0 5 65 45 25 5 0 10

Vinterhärdighet Speltvete är mera vinterhärdigt jämfört med vanligt vete men det verkar inte klara stående vatten. Gunnar Bolin, lantbrukare på Gotland med mångårig erfarenhet av speltveteodling säger att där det har stått vatten blir det kala fläckar. Det gäller även sanka skiften med mossjordar eller packad jord. Jag har inte hittat några svenska studier över vinterhärdighet, däremot undersökte Emelie Hansson antal strån på våren i tidigare nämnda gotländska försök. Hon kom fram till att sorterna Bauländer Spelz, Schwabenkorn, Franckenkorn och Holstenkorn hade högre planttäthet som sortegenskap. Därmed har dessa sorter bättre förmåga att konkurrera med ogräs (Hansson, E., 2001). Stråegenskaper, axbrytning Speltvete lägger sig lätt eftersom stråna ofta är långa och relativt stråsvaga. Därför är det viktigt att inte tillföra allt för mycket näring. Modernare sorter (se avsnitt om sorter) har ofta bättre stråstyrka medan de äldre sorterna lättare lägger sig. I de två danska gödslingsförsök som refererades i avsnittet växtföljd och gödsling beskrivs strå- och axbrytning. Som tidigare nämnts har speltvete många odlingsfördelar då det kräver lite näring, är vinterhärdigt och kräver få ogräsbehandlingar. I odlingarna som följdes under 2002 vittnar flera lantbrukare om att få eller inga ogräsåtgärder har vidtagits. De som har ogräsharvat tycker att speltvetet verkar mycket tåligt, tåligare än vanligt vete. Liggsäd i speltvete på Hargs gård. Bitvis reste sig axen igen och det gick bra att tröska. Foto: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. 11

Sjukdomar Speltvete drabbas av ungefär samma sjukdomar som vete, men i något annorlunda omfattning. Framförallt pekar litteratur på att man ska se upp med stråbassjukdomar, mjöldagg och brunfläcksjuka i speltvete. I försök där speltvete jämfördes med vete var speltvetet mera resistent mot brunrost men bara hälften så resistent mot mjöldagg som vete (van Alphen de Veer, 1995). Vid tidig sådd och hög utsädesmängd kan det drabbas av snömögel, därför är det bra att så med normal utsädesmängd och vid för området normal såtidpunkt för höstvete. För sen sådd riskerar att ge ett svagt bestånd med stor risk för utvintring. Speltvete kan angripas av stinksot och dvärgstinksot och därför är det viktigt att analysera utsädet, se nästa kapitel. Produktion av utsäde Vid odling av utsäde finns regler som anger att utsädet måste vara besiktigat och certifierat om det ska saluföras eller överlåtas. Certifieringen ska utföras av ett officiellt certifieringsorgan, i Sverige sköter Statens Utsädeskontroll (SUK) eller Frökontrollen Mellansverige AB detta. Certifieringen omfattar hela produktionskedjan från förfrukt till det färdiga och förpackade utsädet. Utsädet måste även hålla en viss renhet och kvalitet. Dessutom ska sorten vara godkänd på den svenska eller den i EU gemensamma sortlistan. Sorten ska ha provats och vara urskiljbar från andra sorter distinkt, stabil och enhetlig. Det är även tillåtet att importera utsäde från andra EU-länder om det finns på någon av ländernas sortlistor. Detta gäller med tillägget att i Sverige har vi krav på att utsädet ska vara fritt från flyghavre, något som andra länder inte har. Under de två senaste åren (2000-2001 och 2001-2002) har inte något utsäde av speltvete certifierats av SUK. Vid produktion av eget utsäde gäller inte ovanstående bestämmelser om krav på certifiering. Däremot måste man alltid betala till sortägaren för att man använder dennes sort, s.k. växtförädlaravgift. Det gäller för sorter som är skyddade enligt växtförädlarrätten. Växtförädlarrätten tillkom för ett 20-tal år sedan, så äldre sorter som de flesta speltvetesorterna är oftast inte skyddade. Speltvetesorterna finns inte på den svenska sortlistan men ett 20-tal av sorterna finns på EU-s gemensamma lista tillsammans med den schweiziska listan. Sorterna som är med på den schweiziska listan är också godkända för användning i EU. Vid produktion av eget utsäde är det lämpligt att välja fält där förfrukten är någon annan art än vete eller speltvete för att sorten ska hållas så ren som möjligt. Speltvete är till 95 % självbefruktande så risken för korsbefruktning är liten. Vid utsädesodlingar av vanligt höstvete anges inte någon fribelägenhet till närmaste fält av samma art, därför behövs det inte för speltvete heller. Vete är korsbefruktande till mycket större del jämfört med speltvete. Sundhetsanalyser bör alltid tas på utsädet och de ska omfatta de vanligaste utsädesburna sjukdomarna samt sot (stinksot och dvärgstinksot). Prover skickas till Frökontrollen Mellansverige AB, AnalyCen eller SUK, adresser finns längst bak! Utsädet ska rensas före sådd för att inblandning av främmande arter ska undvikas. Vid rensningen rensas de små kärnorna bort vilket ger ett bättre urval till en starkare uppkomst. Tröskning, torkning och lagring Speltvete tröskas med en vanlig skördetröska. Cylindertalet bör vara lågt och slagskoavståndet stort. Vid för höga varvtal tröskas kärnorna ur småaxen och kärnorna skadas. Det är lättare att få en jämn inmatning vid en lägre hastighet på haspeln. Vid sen tröskning är det stor risk för spill. Därför är det bättre att tröska lite för tidigt och torka ned det till 12-13 % vattenhalt. Lars Dahlstedt menar att det högsta näringsinnehållet finns vid 40-45 % vattenhalt, vid den s.k. fysiologiska mognaden. Att tröska vid denna höga vattenhalt är inte att rekommendera eftersom den omogna säden lätt fastnar i tröskan. Speltvetet bör torkas ned till 12-13 % vattenhalt så snart som möjligt efter skörd för att det inte ska ta värme. På Gotland grovrensar man skörden före inlagring, vilket fungerar mycket bra. Torkning och lagring skiljer sig inte mycket jämfört med lagring av annan spannmål. En skillnad är att speltvetet ligger luftigare pga skal jämfört med vete vilket gör att det är något lättare att torka ned. 12

Sammanfattning odlingsanvisning Sorter och utsäde Välj en sort med god stråstyrka och bra inre egenskaper. Den mest odlade sorten i dagsläget heter Oberkulmer Rotkorn. Den räknas till de äldre sorterna, den har bra stråstyrka, hög tusenkornvikt och är odlingssäker. För att få sälja eller överlåta utsäde krävs att det är certifierat av SUK eller Frökontrollen Mellansverige AB. Utsäde för eget bruk behöver inte vara certifierat. Välj fält som är rent från ogräs och analysera sundheten före sådd för att undvika utsädesburna sjukdomar. Sådd Såtid som för höstvete. Så rensat och oskalat utsäde. Utsädesmängd beroende på tusenkornvikt och grobarhet, etablera runt 300 plantor per m 2, i praktiken innebär det ca 250 kg oskalad och rensad vara per hektar av Oberkulmer Rotkorn. Växtföljd och gödsling Speltvete lägger sig lätt pga sämre stråstyrka än hos vete, välj därför en förfrukt som inte lämnar efter sig allt för mycket kväve, tex vall eller spannmål. Bruka ned halm ordentligt om spannmål är förfrukt. Tillför ev stallgödsel som fastgödsel före sådd eller flytgödsel i växande gröda med släpslangar. Gödslingsrekommendationer för fosfor och kalium är samma som för vete. Stråegenskaper, axbrytning och ogräsåtgärder Modernare sorter har bättre stråegenskaper. Ogräsharvning går mycket bra enligt lantbrukare, speltvetet tål mekanisk påfrestning. Tröskning, torkning, lagring Lågt cylindertal, stort slagskoavstånd och lägre inmatning på haspeln. Torka ned till 12-13 % vattenhalt efter skörd för att få partiet lagringsdugligt. Speltvete till vänster och höstvete till höger speltvetet är betydligt längre. Reaby Brånagård, Jönköpings län. Foto: Per-Anders Andersson, Hushållningssällskapet Jönköping. 13

Efterbehandling Skalning Skalning är en viktig del i efterbehandlingen av speltvetet. Skalen sitter mycket hårt mot kärnorna och tar tid att få bort. En skalningsmaskin kostar från ca 100 000 kr och uppåt exklusive montering och då har den en kapacitet på ca 200-400 kg per timme. I När- Lau Valskvarn på Gotland har man skalat speltvete i ca 10 år och deras erfarenhet är att det måste skalas ca 4 gånger innan det är rent från skal. Först har man en rensningsmaskin, därefter skalning och sedan sortering för att separera skalade och oskalade kärnor. De oskalade kärnorna går tillbaka på skalning tills större delen är skalade. Det är också skillnader hur hårt skalen sitter mellan olika sorter, de mest odlade sorterna Ostro och Oberkulmer Rotkorn är lättskalade jämfört med andra speltvetesorter. Skadas kärnan vid skalningen är det känsligt för oxidation av protein och fettsyror och därför krävs extra varsam behandling. Skalen kan användas till förbränning, att strö med eller till foder. En erfaren odlare tyckte inte att de var särskilt bra att fodra med, däremot hade han lagt dem på åkern som näringskälla. Hans andra alternativ var att bränna dem i en panna. Problemet med skalen är att de är skrymmande och kräver lagringsutrymme om de inte kan användas direkt efter skalningen. I Sverige finns det ca 5 skalningsanläggningar, varav två på Gotland. Se lista längst bak för adresser. Malning Det finns ett flertal kvarnar som mal speltvete i Sverige och malningen skiljer sig inte från malning av vete. Möjligen är en skillnad att man kan mala speltvete ofuktat, vanligt vete brukar oftast fuktas före malning. Malning görs antingen med sten- eller valskvarn och de flesta kvarnar kan mala fullkornsmjöl och sikta fint mjöl. Avsättning och marknad Det finns ett växande intresse för speltvete, vilket visar sig i antalet odlingar. De senaste 10 åren har odlingarna ökat mycket och ökningen kommer förhoppningsvis att bestå. Än så länge utgör speltvete en försvinnande liten del av den totala veteodlingen i landet. Peter Melander på När-Lau Valskvarn på Gotland menar att mängden skalat och malt speltvete har ökat från tidigare år, främst pga konsumenternas ökade intresse. Uppköpare finns såväl i Sverige som utomlands, dels i Norden och dels i Schweiz. Det viktigaste när man odlar speltvete är att man har funderat på avsättningen innan man odlar, eftersom avsättning och skalning är en av de stora flaskhalsarna i förädlingen. Det gäller även att ha hittat uppköpare eller att ha lagringsmöjligheter på gården. I dagsläget är Coop och Hälsokostaffärer de största uppköparna, enligt dem jag har varit i kontakt med. Danskt och tyskt speltvete säljs även genom hälsokostbutiker och Urtekram-Dagsmeja en grossist som handlar med ekologiska produkter. Dessa grossister kan vara intresserade av att istället köpa in svenskt speltvete, kontakta någon av inköparna för en diskussion. En stor del säljs även direkt genom gårdsbutiker eller via Internet. På Kung Markatta, en grossist som också handlar med ekologiska produkter, menar man att efterfrågan är låg och för att den ska öka krävs mera publicitet. Under hösten har bl a Coop skrivit om speltvete i sin tidning Goda sidor nr 2 2002. Denna odlingsanvisning medför förhoppningsvis ett ökat intresse för speltveteodling, i alla fall hos Dig som odlare! Vid produktionen är det viktigt att även räkna in kostnader för rensning, skalning och alla transporter om det ska säljas direkt till konsument. Risker vid odlingen är att skörden kan variera ganska mycket och att den ofta är låg. Naturligtvis minskar kostnaderna om lite eller ingen gödsel tillförs och om få ogräsåtgärder vidtas men samtidigt minskar skörden. Orensat speltvete. Foto: Pernilla Kvarmo, Hushållningssällskapet Östergötland. 14

Litteratur och kontakter Referenser Hansson, E., 2001, Speltvete - en gröda för Gotland, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, Sveriges Lantbruksuniversitet, examensarbete Jordbruksverket, 2002, Riktlinjer för gödsling och kalkning 2002, Växtnäringsenheten, Jordbruksverket, Jönköping Nielsen, F., Mortensen, J., 1997, Spelt i økologisk dyrkning, Grøn viden, nr 180, maj 1997, Ministeriet for Fødevarer, Landbrug og Fiskeri, Danmarks jordbruksforskning, Danmark Van Alphen de Veer, D., 1995, Är odling av speltvete något för svenskt lantbruk? Institutionen för växtodlingslära, Sveriges Lantbruksuniversitet, Seminarieuppsats Steineck, S m.fl., 2000, Växtnäring i kretslopp, SLU Kontakt 11, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Kontaktpersoner Per-Anders Andersson, HS Jönköping, tel. 036-39 88 72, e-post per-anders.andersson@hush.se Lars Dahlstedt, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, Uppsala, 018-672585, e-post: lars.dahlstedt@evp.slu.se Pernilla Kvarmo, HS Östergötland, tel 013-35 53 00, e-post pernilla.kvarmo@hs-e.hush.se Hans Larsson, Institutionen för växtvetenskap, SLU, Alnarp, tel 040-41 52 55, e-post: hans.larsson@vv.slu.se Stefan Lundmark, HS Kristianstad, tel 044-22 99 11, e-post stefan.lundmark@hs-l.hush.se Titti och Anders Sjöberg, Nässja Mellangård, 568 92 Skillingaryd, Föreningen Jönköpings speltodlare, tel 0370-69 03 55, e-post speltliv@swipnet.se Per Ståhl, HS Östergötland, tel 013-35 53 00, e-post per.stahl@hs-e.hush.se Skalning och malning Berte Qvarn, tel 0346-404 50, www.berteqvarn.se, malning Tomas Björklund, Sköldinge, Södermanland, tel 0157-500 08, skalning och malning Labans kvarn, Gotland, tel 0498-49 76 22, skalning och malning Sture Nilsson och Kent, har bakat mycket på speltvete, Frillesås, tel 0340-654 3000, skalning och malning När-Lau valskvarn, Annexen Lau, 620 16 Ljugarn, Peter Melander, tel 0498-49 21 95, www.narlau-valskvarn.se, skalning, malning och lagring Orga kvarn, Orgav. 6, 617 31 Skärblacka, tel. 011-571 51, www.orgakvarn.nu, malning Saltå kvarn, 153 91 Järna, tel 08-551 502 80, www.saltakvarn.se, malning Grossister eller inköpare AB Hälsokostcentralen, Malmö, tel 040-671 22 31, ev inköp Coop Sverige www.coop.se, kundtjänst tel 020-711 010, ev inköp Dagsmeja-Urtekram, Göteborg, tel 031-23 02 03, ev inköp Utsädesanalys AnalyCen Nordic, Box 905, 531 19 LIDKÖPING, tel 0510-887 00, www.analycen.se Frökontrollen Mellansverige AB, Box 22 014, 702 02 ÖREBRO, tel 019-603 27 30, www.frokontrollen.se Statens Utsädeskontroll, SUK, Onsjövägen, 268 81 Svalöv, tel 0418-66 74 00 Hemsidor Bageri i Danmark, specialiserade på gamla sorter: www.aurion.dk Coop Sverige www.coop.se Danmarks Jordbruksforskning: www.agrsci.dk Dinkelcentrum på Gotland: www.dinkelcentrum.se Hushållningssällskapens förbund, www.hush.se SpeltLiv-produkter Sverige, Titti och Anders Sjöberg, http://home.swipnet.se/my82871/link5.html 15

Hushållningssällskapet Östergötland Box 275 581 02 Linköping Tel 013-35 53 00 Fax 013-10 27 94 Hemsida www.hush.se/e/