Detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden)

Detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) Planområde 2014-06-05 Dnr. Sbn 2011.282

Antagandehandling Sammanfattning av planförslaget Detaljplanen omfattar utbyggnad av Ullevileden från Flemmagatan (f.d. Gottorpsgatan) i östra Tornby för anslutning Gudmundsgatan i Mörtlösa. Detaljplanen består av vägreservat som möjliggör utbyggnad av Ullevileden till en fyrfältig väg, anslutningar till befintligt gatunät samt en parallell gång- och cykelväg. Dimensionerande hastighet är 80 km/h. Detaljplanen omfattar tre korsningspunkter, vid Norra Oskarsgatan, vid Gumpekullavägen (Ekängsvägen) och vid Aspegården öster om lertäkterna. Ullevileden utgör en del av det framtida huvudvägnätet och sammanlänkning och utbyggnaden av stadsdelarna Tornby samt Kallerstad i Översiktsplan för staden. Vid utbyggnad av Ullevileden beräknas Ullevileden på sikt få cirka 5000 fordon per dygn och ge en avlastning av Kallerstadsleden, Tornbyvägen och Norrköpingsvägen med mellan 15 till 25 procent. Utbyggnad av Ullevileden bedöms vara förenlig med Miljöbalken kap 3, 4 och 5. Kommunen har gjort bedömningen att utbyggnaden kan medföra betydande miljöpåverkan, varefter en miljökonsekvensbeskrivning har upprättats som medföljer planen. Detaljplanen genomförs med normalt planförfarande enligt ÄPBL 1987:10. Parallellt med projektet kommer tillstånd att sökas för vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken. Det kommer även att bli aktuellt med anmälan om vattenverksamhet. Samråd om påverkan på Natura 2000 området Västra Roxen för byggande av Ullevileden i har genomförts. Länsstyrelsens bedömning är sammantaget att något tillstånd enligt 7 kap. 28 miljöbalken inte krävs för byggandet av vägen. TEKNIK- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Björn Sigsjö Planarkitekt/Projektledare 2

Detaljplan med i Tornby och Kallerstad för del av Skäggetorp 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) Handlingar Planhandlingarna består av: Detaljplanekarta med bestämmelser, i skala 1:3000 (Kartformat A0) Planbeskrivning Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden, bilaga till planbeskrivning Genomförandebeskrivning Behovsbedömning och avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Gestaltningsprogram Detaljplaneprogram Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplaneprogram Kartbilaga till detaljplaneprogram Programsamrådsredogörelse Plansamrådsredogörelse Grundkarta Fastighetsförteckning Beslutsgång Normalt planförfarande enligt ÄPBL1987:10 Beslut Datum Programsamråd 2009-07-03 till 2009-09-14 Fortsatt planarbete 2009-12-09 Plansamråd 2011-02-23 till 2011-04-06 Utställning 2014-04-05 till 2014-05-03 Antagande Juni 2014 Laga kraft Sommar 2014 3

Antagandehandling Innehåll Sammanfattning av planförslaget... 2 Handlingar... 3 Beslutsgång... 3 Innehåll... 4 PLANBESKRIVNING... 6 Planens bakgrund och syfte... 6 Planförslag... 6 Gator och trafik... 6 Bebyggelse... 11 Gestaltning och landskapsbild... 11 Natur och rekreation... 12 Vattenområden... 13 Teknisk försörjning... 18 Jämställdhet, tillgänglighet och trygghet... 19 Åtgärder för att förebygga olyckor och störningar... 19 Administrativa frågor... 19 Påverkan på miljön, sociala förhållanden m.m. av planens genomförande 22 Planeringsförutsättningar... 23 Plandata... 23 Tidigare ställningstaganden... 23 Pågående planering... 25 Riksintressen... 25 Landskapsbild... 26 Natur... 27 Befintlig bebyggelse... 34 Vattenområden... 34 Gator och trafik... 35 Olycksrisker... 37 Restriktioner, skyddsavstånd m.m.... 37 Teknisk försörjning... 38 Referenser... 38 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING... 41 Organisatoriska frågor... 41 Tidplan... 41 Genomförandetid... 41 Ansvarsfördelning och huvudmannaskap... 41 Fastighetsrättsliga frågor... 43 Markägare inom planområdet... 43 Fastighetsbildning m.m.... 43 Ekonomiska frågor... 43 Planekonomi... 43 Tekniska frågor... 44 Utredningar, Dispenser, tillstånd, upphävande och anmälan... 45 Medverkande tjänstemän... 46 4

Detaljplan med i Tornby och Kallerstad för del av Skäggetorp 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) BEHOVSBEDÖMNING OCH AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, MKB... 48 Behovsbedömning... 48 Påverkan... 48 Platsen... 48 Planen... 48 Slutsatser och ställningstagande och avgränsning till miljökonsekvensbeskrivning (MKB)... 49 Checklista för behovsbedömning av miljöbedömning... 51 Planförslagets påverkan inom och utom planområdet:... 51 Storlek och fysisk omfattning... 51 Risker för olyckor med konsekvenser för... 52 Påverkans totaleffekt... 52 Planområdets och omgivningens betydelse och sårbarhet:... 52 Planens karaktäristiska egenskaper:... 53 Underlag för behovsbedömningen... 54 Det nationella målet, god bebyggd miljö... 55 5

Antagandehandling PLANBESKRIVNING Planens bakgrund och syfte Ullevileden utgör en del av huvudvägnätet i översiktsplan för staden (antagen juni 2010). Översiktsplanen innebär bl.a. en utvidgning av staden i nordöstra Linköping, med verksamhetsområde i norra Kallerstad och blandad innerstadsbebyggelse söder om Kallerstadsleden (Stångebro). Utbyggnad av Ullevileden är en viktig förutsättning för denna utveckling. Ullevileden har flera syften och funktioner både till sina delar och i sin helhet. Västra delen kommer att ha en avlastande effekt på det övriga vägnätet i Tornby handelsområde, som idag är mycket hårt belastat. Östra delen av leden kommer att utgöra en del av huvudvägnätet i Mörtlösa och är en förutsättning för att kunna försörja framtida verksamheter i området. Utbyggnad av Ullevileden skapar ett huvudvägnät för bättre funktionell maskvidd i norra Kallerstad. Ullevileden i sin helhet kommer att förbinda handelsområdet Tornby med det nya handels- och verksamhetsområdet i Mörtlösa. Därigenom bedöms Kallerstadsleden, Tornbyvägen och Norrköpingsvägen avlastas med mellan 15 till 25 procent, dessutom minskas risken för eventuell lokal trafik på E4. På sikt beräknas Ullevileden ha cirka 5000 fordon per dygn och vara en del i ett framtida övergripande vägnät med bland annat Torvingeleden som planeras i etapper genom verksamhetsområdet i Torvinge och ansluts till Mörtlösarondellen, vilket innebär god förbindelse till E4an. Ullevileden har under senare år prövats i olika planeringssammanhang, bland annat i översiktsplan för staden, i fördjupad översiktsplan för Tornby samt i ett detaljplaneprogram för Ullevileden. I programmet behandlades alternativa sträckningar. Efter genomfört programsamråd beslutade Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden om fortsatt planarbete utifrån programmets alternativ D och E. Ullevileden är idag utbyggd i Tornby, parallellt med E4, från Ullevirondellen i väst fram till och med Flemmagatan (f.d. Gottorpsgatan). Aktuell detaljplan syftar till att möjliggöra utbyggnad av Ullevileden mellan Flemmagatan i väst och anslutningen till Gudmundsgatan i öst. Planförslag Gator och trafik Från Flemmagatan föreslås Ullevileden korsa Tornbydiket och fortsätta söder om dagvattendammen. Leden korsar Norra Oskarsgatan i plan och passerar över Linköpings segelsällskaps varvsområde. Leden passerar Stångån och passerar vid Åby Västergård norr om biogasanläggningen. Vidare korsar Ullevileden Gumpekullavägen ofta kallad Ekängsvägen och fortsätter ut med kraftledningen, norr om lertäkterna i Norra Kallerstad. Därefter viker leden av åt söder och passerar öster om en vegetationsklädd åkerholme (Aspegården). Mörtlösadiket korsas och ansluter till cirkulation vid infart till Mörtlösa handelsområde. Se illustration på nästa sida. 6

Detaljplan med i Tornby och Kallerstad för del av Skäggetorp 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) Översikt över korsningspunkterna längs utbyggnaden av Ullevileden. Gatusektion Ullevileden byggs i ett första steg ut med två körfält. Detaljplanen är avgränsad för att vid behov möjliggöra en senare utbyggnad till fyrfältighet. I sträckan Flemmagatan till Gumpekullevägen planeras de två tillkommande körfälten placeras norr om utbyggd väg. I sträckan Gumpekullavägen till Gudmundsgatan breddas vägen med ett körfält på vardera sidan om de två första körfälten. Den dimensionerande hastigheten är 80 km/h. Typsektioner illustreras i gestaltningsprogrammet. Korsningspunkter Tre cirkulationsplatser planeras längs sträckan inom detaljplanen. Cirkulationsplatserna placeras vid anslutningspunkterna Mörtlösa handelsområde, Gumpekullavägen och en vid Aspegården öster om lertäkterna, illustration se ovan. Förutom dessa korsningspunkter möjliggörs en framtida trevägskorsning med vänstersvängfält i höjd med Åby Västergård. Gång- och cykeltrafik I sträckan från Norra Oskarsgatan, över Stångån fram till anslutning vid Gudmundsgatan byggs Ullevileden med separat gång- och cykelväg på södra sidan om vägen. Vid Norra Oskarsgatan fortsätter gång- och cykelvägen söderut för att ansluta till befintliga gång- och cykelvägar till Tornbyområdet. Cirkulationsplatsen vid Norra Oskarsgatan förbereds för ny gång- och cykelväg genom Östra Tornby. Vidare anläggs gång- och cykelvägar i nordsydlig riktning under Ulleviledens bro över Stångån längs båda sidor av åstranden. Fyra planskilda gång- och cykelkorsningar planeras längs sträckan. Två vid cirkulationsplatsen vid Aspegården och två vid Gumpekullavägen. Kollektivtrafik Kollektivtrafik kommer troligen trafikera Ullevileden, men vilka hållplatslägen som blir aktuella är ännu oklart då det beror på kringliggande markanvändning. Kommunens målbild 2030 är att kollektivtrafiken ska öka från dagens 13 procent till 20 procent. Siffrorna gäller för hela kommunen. Översiktsplanen för staden Linköping 7

Antagandehandling 2010 visar tydligt att det ska ske en satsning på gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik. Översiktplanen anger följande inriktningar: Satsningar på tätare stadsbebyggelse. Satsningar på ett kollektivtrafiksystem Link-Link bestående av ett linjestomnät med utgångspunkt från resecentrum och ut till bostadsområde. Linjenätet är tänkt att bestå av separata körfiler för bussar som sedan kan gå över till spårbunden trafik. Stråk med hög turtäthet. Hög framkomlighet för kollektivtrafiken. Signalprioriteringar för kollektivtrafik. Samplanering kollektivtrafik med gång och cykeltrafik. Parkeringar i stadens utkanter vid infartsleder kopplade till kollektivtrafiknät. Pendlarparkeringar inom Linköping ska utredas. I nuläget planeras ingen kollektivtrafik längs Ullevileden dock planeras en busshållplast inom planområdet på Gumpekullavägen för det kommande verksamhetsområde med bland annat växthuset Plantagon. Bro passage av Stångån Utbyggnad av Ullevileden innebär att ytterligare en bro anläggs över Stångån. Planförslaget för Ullevileden reglerar att passage över Stångån sker via bro med segelfri höjd 5,5 meter över medelhögvatten, +33,93 (RH00). Tillsammans med åtgärder på befintliga broar möjliggör det trafik med dubbeldäckade kanalbåtar genom centrala Linköping. Ett gestaltningsprogram, som ska ligga till grund för utformning av bron, har tagits fram i samband med detaljplanen. Programmet belyser bland annat vikten av en smal brokonstruktion för att ge ett minskat intryck och begränsa påverkan av Stångårummet. Vidare uppmärksammas vikten av en medveten utformning av brons undersida, belysning samt genomarbetad plantering av vägbankerna. Vägstandarden för ny väg under bron över Stångån blir cirka 6 meter bred och en körfri höjd om 4,7 meter. Det behövs en stödmur på cirka 12 meters längd och höjd om 1,5 meter mot broslänten. Grundläggning Kompressionsförsök visar att förekommande lera är överkonsoliderad, dvs. den tål en viss lastökning utan att leran sätter sig. I hur hög grad leran är överkonsoliderad varierar i området. Om vissa marksättningar kan tillåtas bör bankfyllningar upp till 1,0 1,5 meter i östra delen och 1,5 2,5 meter i västra delen kunna utföras utan att några grundförstärkningsåtgärder bedöms nödvändiga. För vägbanker samt bro över Stångån krävs jordförstärkningsåtgärder av sättnings- och stabilitetsskäl. Bro och vägbank till bro på Stångåns västra sida genom deponiområdet grundläggs enligt förslag från Tyréns utredning från 2012-04-20 med spetsbärande betongpålar av betong. Pålningen sker genom jordfyllning 0,5 till 1 meter, deponifyllning 2-3 meter samt 15 till 17 meter löslera ner till fast friktionsjord alternativt berg. Bro och vägbank till bro på Stångåns östra sida grundläggs förslagsvis med spetsbärande betongpålar alternativt kalkcementpelare. Pålningen sker genom mulljord efterföljande av torrskorpa om 2 meter därefter 15 till 18 meter lös lera ner till silt/sand och morän. Pålverket förses med ytligt grundlagda tryckfördelade länkplattor och lastfördelande geonät mellan länkplattorna. 8

Detaljplan med i Tornby och Kallerstad för del av Skäggetorp 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) Marken runt brostöden kan komma att behöva skyddas mot erosion dock kommer brostöden att stå på pålar. Vid högt flöde som 100-årsflöde och 10 000-årsflöde kommer bropelarna att stå under vatten dvs. flöden om 3,6 meter och mer över Linköpings kommuns nollplan. Förslag till errosionsskydd finns under avsnittet vattenområden Stångån. I sträckan från Flemmagatan till Norra Oskarsgatan bedöms att kompensationsfyllning komma att krävas för att undvika större sättningar. Öster om Stångån krävs kompensationsfyllning fram till Åby Västergård samt i höjd med passage av lertäkten. I övrig stäcka för utbyggnad av Ullevileden bedöms inga grundförstärkningsåtgärder krävas. Anläggande av gång- och cykelbanan innebär en ökning av lasten på deponiområdet och underliggande mark jämfört med nuläget. Det rekommenderas att en geoteknisk utredning genomförs för att säkerställa eventuella skredrisker som en lastökning kan innebära. Geotekniska undersökningar har genomförts av Stadspartner under 2010 (Geoteknisk bedömning av respektive delsträckor, 2010-11-29). I samband med projekteringen är kompletterande undersökningar nödvändiga. En kompletterande risk- och stabilitetsutredning med åtgärdsförslag samt grundvattenkontrollprogram för deponin ska genomföras. Förorenad mark - Tornby deponin Tornbydeponin ligger i utkanten av Tornby industriområde mellan Norra Oskarsgatan och Stångån. I söder avgränsas deponiområdet av Gillbergagatan och i norr cirka 80 meter från E4. Deponin var aktiv mellan 1948 till 1953 och det deponerades industri och hushållsavfall. Då deponin avslutades täckets deponin av schaktmassor 0,2 till 1.2 meter. Markanvändning Del av deponin har fram till 2014 använts till varvsområde och uppställningsplats för fritidsbåtar för vinterförvaring. Det finns en gjuten kaj vid Stångån samt räls för att ta upp mindre fartyg. Vidare finns det klubbstuga och lador för reparation av båtar. Inom varvsområdet finns det grusade vägar. Övriga delen av deponin är vegetationsbeklädd ruderatmark av högt gräs och träddungar. Under 2014 flyttas varvsområdet med uppställningsplasten för båtar till ett område strax söder om Linköpings småbåtshamn. Grundvattenundersökning Föroreningsituationen i vattnet har visat på generellt låga halter. Något förhöjda halter av zink, oljeföroreningar och spår av bekämpningsmedlet BAM har påträffats i det grundvattenrör som ligger inom båtklubbens varvsområde. Halterna för BAM har varit högre än livsmedelsverkets gränsvärde för dricksvatten. Ett kontrollprogram ska upprättas samt installation av grundvattenrör för deponin ske genomföras. Provtagningen ska tas innan, under och efter byggnation av Ullevileden. Markundersökning I tidigare undersökning har förhöjda halter av metaller främst zink, konstaterats i avfallsmassorna i deponin. Det går att inte att utesluta att förhöjda halter kan påträffas av oljeföreningar, PAH eller andra föroreningar. Uppgrävda massor innehållande halter överstigande Naturvårdsverkets riktvärde för mindre känslig markanvändning ska inte återanvändas för utfyllnad inom vägbanksområdet utan transporteras bort till godkänd avfallsanläggning. 9

Antagandehandling Påverkan av byggandet av Ullevileden över deponin Ullevileden kommer att passera över deponin men berör endast en liten del av deponiområdet. Stadspartner har under 2009 2010 genomfört en utredning avseende avgränsning och mark- samt grundvattenundersökning för deponiområdet. Ulleviledens passage över deponiområdet bedöms inte försämra förutsättningarna för att genomföra åtgärder för att begränsa föroreningsspridningen. Vägbank anläggs över deponiområdet fram till broläget vilket innebär ökad last vilket i sin tur kan ge sättningar och grundvattentryck ut ur jorden. Detta kan under en tid ge ett ökat läckage av föroreningar från deponin. Lakvatten har påträffats vid undersökning på cirka 1 meter djup under mark, cirka två meter över Stångåns normalvattenyta. Bankpålning kommer att utföras för tillfartsbanken genom soppfyllningsområdet för att stabilisera och undvika sättningar samt att pålarna förses med ytligt grundlagda tryckfördelade plattor med lastfördelande geonät mellan plattorna. Leran under deponin är överkonsoliderad vilket innebär att en viss last kan påföras utan risk för ytterligare sättningar. Marken består av dubbla grundvattenytor där grundvattnet i den övre akvifären är förorenad. Det kan finnas en liten risk vid pålningsarbete att det uppkommer punktering på skiktet mellan akvifärerna och att detta kan skapa en vertikal spridningsväg till den nedre akvifären. Risken att detta uppstår beror på tätskitets mäktighet och jordartstyperna. Skicket har en mäktighet på 12 till 15 meter och består av lera med skikt av silt och finsand ovan mäktiga lerlager. Leran kommer att sluta sig kring pålningsverket och risken för spridning är då liten. Vid broläget har Stångån en hård botten och några större mängder med förorenat sediment finns inte på platsen. Vid situation då grumling uppstår i Stångån på grund av byggnation av Ullevileden ska arbetet avbrytas för det arbete som behövs för att stoppa grumlingen och åtgärder sättas in för att förhindra spridning av grumlat vattnet genom länsor och siltgardiner. Förslag till åtgärder vid byggandet av Ullevileden Där vägen ska anläggas över känsliga områden ska mark under vägbank kontrolleras. Kontrollprogram och provtagning av grundvatten med grundvattenrör och Stångåns vatten ska ske under anläggningsarbetet. Kontrollprogrammet sätts igång innan byggnationen påbörjas för att det ska finnas referensvärden. Åtgärder vid överstigna kontrollmål av grundvatten Anläggande av filter vid bedömda utlopp för grundvattenströmningen. Om det under pågående arbeten för pålning och schakt påträffats en förorening som bedöms kunna orsaka de avvikande halterna i grundvattnet ska om möjligt föroreningen grävas upp. Pumpning och rening av grundvatten. Grundvatten ska återföras i området för att förhindra att grundvattensänkningen orsakar sättningar. Förslag till åtgärder vid byggandet av gång- och cykelbana Under planarbetet har gång- och cykelbanan som löper längs med ån har upprustats och förlängts längs med ån fram till passagen av Ulleviledens bro över Stångån för att därefter vika av och ansluta till Oskarsgatan. Den planerade gång- och cykelbanan kommer att passera över deponiområdet med industriavfall och hushållsavfall. En handlingsplan rekommenderas att tas fram i god tid för att lindra tidsstopp med oförutsatta händelser. Handlingsplanen bör innehålla när, hur och i vilken omfattning 10

Detaljplan med i Tornby och Kallerstad för del av Skäggetorp 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) kontroller ska göras samt vem som utför dessa. Detta redovisas i den grundvattenkontrollplanen med installation av grundvattenrör. Framtida användning En mindre del av deponin används till vägområde samt område för gång- och cykelstråk. Den norra delen av Tornbydeponin, vilken huvudsakligen fyllts med hushållssopor ska kunna användas för frilufts- och fritidsändamål eller motsvarande mindre känslig markanvändning utan negativa hälso- eller miljöeffekter. En ansvarsutredning för deponin har tagits fram av kommunens miljökontor. Enligt teknikoch samhällsbyggnadskontorets bedömning saknas historiskt huvudman ansvarig för utrednings- och efterbehandlingskostnaderna rörande Kallerstad 1:11, Tornby 1:1 och Skäggetorp 1:1 i Linköpings kommun. Bebyggelse Vägsträckningen har anpassats med hänsyn till kommande utbyggnad av verksamheter enligt översiktplanen för Linköpings stad från 2010 för att så få obrukbara restytor som möjligt ska uppstå. Varvsområde Det område som har arrenderas för varvsområde av Linköpings segelsällskap har tagits i anspråk till utbyggnaden av Ullevileden. Efter en lokaliseringsutredning som genomförts har flytt skett till ett nytt läge. Den nya placeringen blir straxt söder om Linköpings segelbåtshamn. Åby Västergård Vägsträckningen påverkar byggnader vid Åby Västergård där boningshuset och ett flertal av ekonomibyggnaderna kommer att behöva rivas. Ladan söder om Ullevidleden påverkas inte fysiskt mer än att ladans körramp måste monteras ner. Detaljplanen och projekteringen möjliggör en trevägskorsning åkeranslutning så att området och ytorna väster och öster om gården kan skötas. I framtiden planeras denna korsning utgöra angöring till eventuella verksamheter norr om Ullevileden. Biogasanläggning Biogasanläggningen ligger söder om Ullevileden. Angöring till biogasanläggningen kommer fortsatt att ske som idag från Gumpekullavägen och inte från Ullevileden. Gestaltning och landskapsbild Ett gestaltningsprogram bifogas detaljplanen som stöd för utformning av bro och väg. Programmet redovisar principer för broutformning, mötet med Stångåstråket, sektion, korsningar och belysning av bro över Stångån och behandling av Stångåstråket behöver ges särskild omsorg. Ullevileden är i delar av sin sträckning i blickfånget mellan E4 och Linköpings stad och påverkar stadens uttryck från motorvägen. Genom att vägen viker av något åt söder vid passage av Stångån skapas ett avstånd mellan E4-bron och Ulleviledens bro vilket gör att de inte kommer att samverka och den visuella påverkan av trafikapparat begränsas. Ulleviledens trädplantering kommer att utgöra ett tydligt långsträckt landskapselement. Stångåns trädridå utgör ett tydligt element i det flacka slättlandskapet. För tydlighet och förståelse för landskapet är denna trädridå betydelsefull. Vid byggnation av bron är det därför viktigt att begränsa påverkan på den befintliga trädridån längs Stångåstranden. Vid passage över Stångån påverkas landskapsbilden framförallt av broutformningen. 11

Antagandehandling För att minska Ulleviledens visuella påverkan på Stångåstråket föreslås en bro med nedtonad karaktär. Natur och rekreation Stångåstråket I samband med byggnation av Ullevileden förlängs befintlig gång- och cykelväg söder om Ullevileden längs Stångåstrandens västra sida under Ullevileden och vidare upp till norra Oskarsgatan. Ulleviledens bro över Stångån kommer att innehålla gång- och cykelbana. Detta medför en ny kontakt vilket bedöms som positivt för tillgången till åns östra strand. På vardera sidan om bron föreslås en trappa vid brobanken för att ge en direkt koppling mellan bron och åstranden. Brons längd är viktig för rekreationsstråket. Detaljplanen reglerar att vägen ska gå på bro till ett avstånd om cirka 30 meter från respektive strandkant. På så sätt minskas intrånget i Stångårummet och möjligheten att röra sig längs med åstranden förbättras. Passagen av Stångån innebär att en del av vegetationsridån längs ån försvinner. Vegetationen bedöms kunna kompenseras genom att ny vegetation planteras i tillkommande randzoner vid den nya bron. Dock måste de nyplanterade träden planteras med aktsamhet då träd mellan E4 och Ullevileden innebär en ökad kollisionsrisk mellan fåglar och fordon. Avståndet till E4 gör att ett vegetationsbeklätt område kommer att finnas kvar mellan motorvägsbron och Ulleviledens bro. Fällda träd kan placeras ut på lämpliga platser längs Stångåns strand för att gynna hål- och vedlevande insekter och djur. Kallerstad - Mörtlösa rekreationsområde Ullevileden kommer att passera precis norr om det nya rekreationsområde som planeras vid lertäkterna i Kallerstad-Mörtlösa. Mötet mellan Ullevileden och ett framtida rekreationsområde med dammar har studerats i planarbetet, se gestaltningsprogram. Insynsskydd för biogasanläggning Vid önskemål från Tekniska Verken kan en vegetationsridå bestående av lövvegetation anläggas kring biogasanläggningen. Planteringen ska placeras nära biogasanläggningen för att på så sätt påminna om en gård. Innanför vegetationsridån kan staket placeras. Det är olämpligt med vall och plank eller plantering längs Ullevileden utöver de trädgrupper 12

Detaljplan med i Tornby och Kallerstad för del av Skäggetorp 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) som avses planteras. Detta med hänsyn till intrycket från E4 och Ullevileden avseende landskapsbilden som är ett öppet landskap med gårdsbildingar. Ekologisk kompensation Ekologiska kompensationsåtgärder föreslås och specificeras under förprojekteringen av Ullevileden. Detta för att kompensera de negativa ingrepp som genomförs i de områden som omfattas av det generella biotoppskyddet samt fridlysningsbestämmelserna enligt artskyddsförordningen, enligt områden och för de arter som berörs och omfattas av fridlysningsbestämmelserna. Vattenområden Stångån Ullevileden passerar på bro över Stångån. Detaljplanen reglerar brohöjden till +5,5 meter över medelhögvatten (+34). Brostöden placeras ovan strandkanten och kommer vid normalvattenstånd inte att stå i vattnet. Vid höga flöde som 100-årsflöde och 10 000-årsflöde kommer dock brostöden att stå i vatten. Utmed Stångåns strandlinje under ny bro föreslås erosionsskydd cirka 0,5 meter under Stångåns lägsta lågvattenyta och motsvarande 0,5 meter högre än högsta högvattenytan. Erosionsskyddet utförs med en tjocklek av cirka 0,5 meter och läggs på befintlig mark, materialet kan utgöras av 90-200 mm krossten. Tornbydiket och Tornbydammen Ullevileden kommer att passera över Tornbydiket vilket medför att Tornbydikets sträckning kommer att grävas om något så att passagen sker vinkelrätt mot vägen. Kulverteringen planeras med en lågbyggd trumma av typ MP200 modell VN13 med dimension om 5.62 x 3.40 meter och area på 14,7 kvm. Den vattenförande arean är på 12,7 m 3 vilket motsvarar 75 procent av trummans höjd. Trumman klarar ett flöde på cirka 13 m 3 /s. Bräddavloppet och bräddiket för eventuell bräddning av Tornbydiket förbi dammen ned till Stångån dimensioneras för 50-årsregn med en kapacitet om cirka 20 m 3 /s. Ullevileden passerar söder om Tornbydammen och vid passagen kommer en begränsad utfyllnad i dammens kantzon att krävas. Som kompensation för detta kommer Tornbydammen utökas med cirka 2000 kvm i dammens sydöstra hörn. Förslag ges att höja dammutskovet med ca 0,08 meter från nuvarande höjd +34,07 meter till 34, 15 meter RH 00). Genom detta erhålls en större våtdammsvolym. Ett reglerbart dammutskov monteras vid in och utlopp samt för bräddavlopp för att möjliggöra tömning, stängning och justering av dammens funktion vid ombyggnationer och rening av sediment etc. På så sätt kan dammen sakta tömmas och urspolning av sediment undviks till Stångån. Valldike Dike för invallningen kulverteras vid Ulleviledens passage över Stångån för att möjliggöra passage under bron. Dimension på vägtrumma för det kulverterade diket längs ån föreslås bli 1000 mm i diameter med en längd om 55 meter. Erosionsskydd bedöms inte nödvändigt till Valldiket på grund låg vattenhastighet; dock rekommenderas igenväxningsskydd i form av stenkross vid inlopp och utlopp. Valldiket ingår i Kallerstad invallningsföretag bildat år 1946. F.d. lertäkt nuvarande dammområde 13

Antagandehandling Den f.d. lertäkten är vattenfylld med grundvatten i dagen samt tillrinnande dagvatten. Vattnet ger en förstärkning av den norra slänten vid en byggnation av Ullevileden. I ett fall då vattnet inte räcker till för förstärkning kommer den norra strandkanten att förstärkas i slänterna för att förstärka kantzonen för vägbanken. Den f.d. lertäktens stillstående vatten och dess bedömda rena vattenkvalité gör att utsläpp av vägdagvatten till dammen ska undvikas. Dammen är fiskfri, och hyser på så sätt fågelarter som trivs i fiskfria vatten. Mörtlösadiket Ullevileden kommer att passera över Mörtlösadiket som kulverteras i sträckan samt att en fördröjningssvacka kommer att anläggas. Kulverteringen planeras med en lågbyggd trumma av typ modell VN9 med diameter 4.14 x 2.82. meter. Den planerade trumman klarar ett flöde på cirka 8-9 m 3 /s vilket motsvarar ett 50 årsregn. Se förprojektering Ullevileden (2011. Rev. 2013 Tyréns). Med denna flödesdimensionering klarar trumman det dimensionerade flöde om 50-årsregn enligt Tekniska verkens utredning från 2006-05-10. Diket ingår i Åby Kallerstad, Mörtlösa dikningsföretag bildat år 1906. Upphävande av strandskydd Kommunen har ansökt om upphävande av strandskydd i samband med utställningen för Stångån, Mörtlösadiket, Valldiket och Tornbydiket med damm. Då den f.d. lertäkten fylls med vatten så förbereds detaljplanen med planbestämmelse om ett upphävande av dess strandskydd. Dagvatten Mängden dagvatten är den samma före som efter en utbyggnad av Ullevileden. Dock tillförs större hårdgjorda ytor som medför en snabbare avrinning till recipient. Även riktningsförändringar i nuvarande dagvattenflödet kommer att ske i och med att vägbanken byggs. Därför är dagvattenflöde och hantering av dagvatten viktiga frågor som i sin tur påverkar omgivande miljö. Dagvattenflödet Det vägdagvatten som genereras på de tillkommande hårdgjorda trafikytorna tas upp i Ulleviledens bankdiken och krossdike mellan väg och gång- och cykelväg. Vattnet leds därefter till ett antal utsläppspunkter som finns längs leden för att slutligen nå recipienten. Dessa utsläppspunkter är Tornbydammen, Stångån, Valldiket och Mörtlösadiket. Utsläppspunkter Vägdagvatten på vägbanan från den västra delen av bron över Stångån leds till Tornbydammen utsläppspunkt 1. Dagvattnet på den östra delen av bron över Stångån samt dagvatten på vägbanan från Åby Västergård och väster ut leds till utsläppspunkt 2 straxt öster om bron. Dagvattnet på vägbanan från Åby Västergård och öster ut samt dagvatten på vägbanan från Gumpekullarondellen och väster ut leds till utsläppspunkt 3. Dagvatten på vägbanan från Gumpekullarondellen och öster ut leds i bankdike öster ut förbi f.d. lertäkten till en lågpunkt, utsläppspunkt 4 därefter via dagvattendike till Mörtlösadiket. Utsläpp av vägdagvatten ska i nuläget undvikas till f.d. lertäkten då det är ett relativt rent stillastående vatten i den f.d. lertäkten utan in- och utlopp. Dagvatten på vägbanan norr om Aspegården leds norrut till utsläppspunkt 4. Delar av vägdagvattnet på vägbanan söder om Aspegården leds till lågpunkt, utsläppspunkt 5, med dagvattendike till Mörtlösadiket. Resterande del öster ut fram till Gudmundsgatan 14

Detaljplan med i Tornby och Kallerstad för del av Skäggetorp 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) leds till lågpunkt straxt väst om Ullevildens korsning med Mörtlösadiket där vägdagvattnet leds ner i Mörtlösadiket, utsläppspunkt 6. Utsläppspunkter Sedimenteringsyta/damm med brunnar anläggs. Damm/breddningsyta med dagvattendike anläggs till Mörtlösadiket. 1 Befintlig damm utvidgas. 2 4 3 Dagvattendike anläggs till Mörtlösadiket. Sedimenteringsyta med brunnar till anläggs till befintlig dagvattlening. 5 Svackdike, damm/breddningsyta anläggs med koppling till Mörtlösadiket. 6 Illustrationen redovisar förslag för hur dagvattenavrinning från Ullevileden ska lösas, SWECO f.d. Vectura Dagvattenhantering Rening Principen för rening bygger på fastläggning/absorption, dvs. sedimentation och växtupptag i tre steg; vägslänt, bankdiken och sedimentationsytor. För att uppnå bra reningseffekter av dagvatten föreslås dikena vara breda och gräsbeklädda och med flacka längdsluttningar. På ledens södra sida mellan vägbana gång- och cykelväg kan avrinnande vatten från vägbanan infiltrera i vägdike med gräsbeklädd yta, eventuellt kan denna även vara förstärkt med dräneringsledningar och kupolbrunnar. Förslag till svackdike försedd med dräneringsledning. Detta skapar en ökad uppehållstid för dagvattnet i diket vilket framförallt leder till ökad sedimentation men även ökat växtupptag framförallt på sommaren samt absorption/fastläggning vid infiltration. Ytterligare ett steg föreslås med en breddning av diket före utsläpp till korsande vattendrag eller ledning för att öka infiltration och rening/fastläggning. Denna sedimenteringsyta kan jämföras med torra dammar, dvs. dammar som inte har en permanent vattenyta. 15

Antagandehandling Sedimenteringsytor och katastrofskydd från olycka med utsläpp i vattendrag Sedementeringytor föreslås i detaljplan innan vidare transport från vägbanksdikena till recepient. Sedimenteringsytan kan även fungera som katastrofskydd och kan utformas på olika sätt. Breddningen av diket utformas som en gräsklädd, sedimenterings- och fördröjningsyta med svag längslutning. I alternativ 1 anläggs en vall som stoppar upp flödet ned mot vattendraget och skapar en tillfällig damm vid höga flöden. Endast vid väldigt höga flöden rinner vattnet över vallen och ner i vattendraget. Annars infiltrerar vattnet så småningom i marken och når vattendraget som markvatten eller grundvatten. Denna sedimenterings- och fördröjningsyta fungerar på två sätt: dels som avskiljare av föroreningar genom infiltration, fastläggning och sedimentation samt växtupptag och dels som ett katastrofskydd. I botten av sedimentationsytan läggs en duk med anpassad porstorlek så att denna är genomsläpplig för vatten, men inte för sedimenterade partiklar med fastlagda föroreningar. Vid en olycka och ett eventuellt utsläpp av olja eller andra kemikalier stoppas flödet upp vid vallen och räddningstjänsten får tid på sig att samla upp utsläppen (pumpning och schaktning av förorenad jord). Denna lösning för katastrofskydd blir dubbelverkande och dessutom lättskött då ingen aktiv insats i form av t.ex. avstängning av pump eller liknande krävs. Om ett utsläpp skulle sammanfalla med väldigt kraftig nederbörd finns möjligheten för räddningstjänsten att bygga upp vallen ytterligare. Exempel på katastrofskydd och sedimenteringsdamm invid vattendrag. Källa: Vectura. Alternativ 2 är att anlägga en kupolbrunn som bräddavlopp. I övrigt har sedimenteringsytan samma funktion som i alternativ 1. Uppehållstiden för dagvattnet blir längre då sedimenteringsytan saknar utlopp utöver bräddningsfunktionen över vallen eller till kupolbrunnen, därmed ökar sedimentationen, infiltrationen och reningen av vattnet. Denna konstruktion kan jämföras med torra dammar, dvs. dammar som inte har en permanent vattenyta. Dessa torra dammar har generellt sett lägre reningseffekt på dagvattnet än våta dammar, men i detta fall borde reningseffekten öka just på grund av att det inte finns ett konstant utflöde. Sedimenteringsytornas storlek kan i projekteringsskedet beräknas utifrån förhållandet mellan uppmätt reningseffekt för suspenderat material i våta dammar och avrinningsområdet reducerade area (den yta som bidrar till avrinning). Reningseffekten för suspenderat material motsvarar relativt väl reningseffekten för övriga föroreningar i vägdagvattnet då en stor del av dessa är partikelbundna. 16

Detaljplan med i Tornby och Kallerstad för del av Skäggetorp 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) Exempel på sedimenteringsyta försedd med kupolbrunn kopplad till dagvatteledning. Källa: Vectura. Ett alternativ till lösning är lamellavskiljare som avskiljer både olja och suspenderade ämnen/partiklar vilket ger en rening av olika föroreningar adsorberade till partiklar. Bron över Stångån, Mörtlösadiket och Tornbydiket föreslås utföras med täckta räcken. Dessa kan göras siktgenomträngliga, dock kräver det något mer underhåll i form tvättning av räcket. Utformningen av räcket bidrar till minska trafikbullret kring bron men hindrar också att förorenat damm och stänk från förorenat vatten, snö och is från vägbana och fordon att hamna direkt ner i Stångån och respektive dike. Då avsnittet avseende dagvattenhantering är omfattande så biläggs nedan stående punkter i en bilaga till planbeskrivningen Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden där beskrivs följande beskrivs: Utsläppspunkterna Föroreningsbelastning från Ullevileden i jämförelse med nollalternativ, Föroreningskoncentrationer och riktvärden Påverkan på vattenmiljön för Stångån och Roxen (Miljökvalitetsnormer) Kontroll Dagvatten från trafikytor innehåller föroreningar som näringsämnen, tungmetaller petroleumprodukter. Halter av föroreningar i dagvatten varierar över tid då högre halter särskilt kan uppkomma inledningsvis vid nederbörd. Provtagningsbrunnar bör finnas i de huvudsakliga dagvattenavdelningarna för att underlätta framtida kontroll av föroreningspridning. Vallar och vattennivåer Vattennivån varierar i Roxen och normalt ligger vattennivån på +32,9 till +33,9 meter (höjdsystem RH00). Ett torrår kan nivån ligga på cirka +32,35 meter. Högsta uppmätta vattennivå är 35,43 meter år 1867. Högsta vattenstånd som invallningarna i nuläget är dimensionerade för ligger på nivån cirka +34,85 meter, vilket motsvarar 1924 års vattenstånd i Roxen. Vallarna som skyddar åkermarken mot översvämningar har dock 17

Antagandehandling en fastställd krönhöjd på cirka 35,4 meter, vilket motsvarar det högsta kända vattenståndet i Roxen 1867. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Öster om Gumpekullavägen passerar vägområdet en stor vatten- och avloppsledning. Vägbanans höjdläge har anpassats med hänsyn till ledningen. Fjärrvärme Öster om Gumpekullavägen passerar vägområdet en stor fjärrvärmeledning. Vägbanans höjdläge har anpassats med hänsyn till ledningen. Tekniska Verken planerar ett nytt fjärrvärmestråk i Ulleviledens gång- och cykelväg. Ledningen kommer tryckas under åns botten invid den nya bron för Ullevileden över Stångån. El Ullevileden kommer att korsa Vattenfalls luftburna 130 kv högspänningsledning på två ställen, väster om Stångån och vid Gumpekullavägen. Samråd har under förprojekteringen förts med Vattenfall. Väster om Stångån bedöms Ulleviledens profil ligga tillräckligt lågt för att inte påverka ledningen. Vid Gumpekullavägen kommer föreslagen cirkulationsplats ligga under dagens högspänningsledning. Ulleviledens profil anpassas till att inte ligga högre än befintlig Gumpekullaväg. Belysning av korsningen kommer att behöva specialanpassas så att belysningsstolparna inte kommer för nära ledningarna. Minsta avstånd mellan belysningsstolpe och luftburen ledning (fas) är 6 meter. Minsta avstånd till parallellgående väg till fas, stag, stolpe är 10 meter. Minsta frihöjd för luftburen ledning över väg är 7,3 meter. Det får inte förekomma några skarvar för ledning över väg. Befintlig elledning under mark i sträckan Åby Västergård till Gumpekullavägen kommer att behöva läggas om. Åtgärder för att skydda befintliga elkablar väster om Stångån samt öster om Gumpekullavägen kommer att krävas. Kommunikationsteknik, tele, optokablar Hänsyn tas till befintliga tele/optoledningar under byggskedet genom ledningskoll och utstakning. Naturgasledning I det fall som planerad naturgasledning till genomförs kan det bli aktuellt att även knyta Åby biogasanläggning till detta ledningsnät. Detta ledningsstråk kommer då att beröra Ullevileden för påkoppling till naturgasledningsstråket parallellt norr om motorvägen. Lakvattenledning En lakvattenledning från Gärstad avfallsanläggning till befintlig våtmark norr om Sigbjörnsgatan korsar Ullevileden öster om Gumpekullavägen. En kontrollplan för grundvattnet ska upprättas med provrör för byggnationen, dels före under och efter byggskedet. Detta för att säkerställa föroreningspåverkan från lakvatten till grundvattnet. 18

Detaljplan med i Tornby och Kallerstad för del av Skäggetorp 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) Jämställdhet, tillgänglighet och trygghet Ullevileden utformas med liknande karaktär med sin trädplantering längs hela sträckningen för att strukturera och knyta ihop verksamhetsområdena, områden som ofta upplevs röriga. En sammanhållen karaktär ökar orienterbarheten i området i stort. Separerade gång- och cykelvägar gör att säkerheten blir god för oskyddade trafikanter längs Ullevileden. Gång- och cykelpassager av Ullevileden planeras planskilda. I huvudsak utformas gång- och cykelvägarna med en största lutning på fyra procent. Gång- och cykelbanan ska upplevas som trevlig och trygg. Belysning planeras för hela gång- och cykelvägen. Även cirkulationsplatser längs Ullevileden kommer att vara belysta. Ullevileden kommer att bli ett hinder att passera i Stångå stråket från staden till åmynningen vid Roxen. För att minimera Ulleviledens barriäreffekt för Stångåstråket har brons längd reglerats i detaljplanen. Ett gestaltningsprogram har tagits fram vilket bland annat poängterar betydelsen av medveten utformning och belysning under bron. Åtgärder för att förebygga olyckor och störningar Inom planområdet är området mellan Stångån och Gumpekullavägen invallat. I anslutning till Stångån kommer Ullevileden att gå på bank och bro men inom övriga delar kommer vägen att ligga nära befintlig markyta. Kallerstad invallningsföretag har under 2008-2009 genomfört en förstärkning och höjning av vallarna till cirka + 3 meter (Linköpings lokala höjdsystem). Enligt de karteringar som gjorts är området, förutsatt att vallarna håller, översvämningsbenäget först vid beräknat högsta dimensionerande flöde, det vill säga en återkomsttid i storleksordningen 10 000 år och en vattennivå upp till 3,30 meter. Översiktsplan för staden (antagen juni 2010) anger att det inom områden som hotas av högsta dimensionerande flöde kan lokaliseras samhällsfunktioner av mindre vikt, exempelvis vägar med förbifartsmöjligheter, utan att någon riskanalys görs. Ullevileden bedöms därmed kunna passera genom området utan särskilda säkerhetsåtgärder. Konsekvenserna av en översvämning bedöms inte vara störst för vägen utan övrig markanvändning bör snarare vara dimensionerande för skyddsåtgärder mot översvämningar. Området är bullerutsatt i och med närheten till E4. Utbyggnad av Ullevileden kommer att föra in ytterligare trafik i området. Idag är området i stort sett helt öppet, framtida bebyggelse kommer att skärma vissa delar så att bullersituationen blir bättre än idag. För att uppnå godtagbar säkerhet och stabilitet vid lertäkten föreslås täkten fyllas med vatten före byggnation av Ullevileden alternativ att förstärkningsåtgärder genomförs i dammen norra kant. Administrativa frågor Tillstånd/anmälan om vattenverksamhet Tillstånd/anmälan om vattenverksamhet hos Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen för respektive ovan nämnd verksamhet samt även för verksamheten i Stångån. Detta behandlas i en separat process med upprättande av tillhörande handlingar enligt 11 kap. miljöbalken för vattenverksamhet. De delar som kommer att prövas för tillstånd för vattenverksamhet är: 1. Omdragning och kulvertering med rörbro av Tornbydiket samt ändring av Tornbydammens kantzon passage av Ullevileden. 2. Brokonstruktion för Ulleviledens för passage över Stångån. 19

Antagandehandling 3. Kulvertering av Valldiket med trumma parallellt med Stångån. De delar som kommer att prövas för anmälan för vattenverksamhet är: 4. Kulvertering med rörbro för del av Mörtlösadiket för passage av Ullevileden. 5. F.d. lertäkt, nuvarande damm. Släntfyllnad från vägbank ner i dammen. 6. 2 st. befintliga åkerdiken som Ullevileden kommer att korsa. 7. 2 st. nya vägdagvattendiken från Ulleviledens bankdike till Mörtlösadiket Natura 2000-område Verksamhets påverkan på Natura-2000 området Västra Roxen behandlas i en separat process med upprättande av tillhörande handlingar enligt 7 kap. 28a miljöbalken avseende verksamhetens påverkan. Samråd om påverkan på Natura 2000 området Västra Roxen för byggande av vägen Ullevileden har genomförts. Länsstyrelsens bedömning är sammantaget att något tillståndenligt 7 kap. 28 miljöbalken inte krävs för byggandet av vägen. Anmälan om ingrepp Anmälan om ingrepp i deponiområde till miljö- och byggnämnd ska göras enligt 25 i förordningen miljö och hälsoskydd. Strandskydd Inom planområdet gäller strandskydd intill 150 meter från Stångåns strandlinje samt 100 meter från Tornbydammen, Tornbydiket, Mörtlösadiket och Valldiket. Valldiket sammanfaller med strandsskyddet för Stångån. F.d lertäkten omfattas inte i nuläget av strandskydd men förbereds i detaljplan för ett upphävande av strandskydd då lertäken fylls med vatten och biotoper kan uppstå. De delar inom detaljplaneområdet där strandskyddet avses upphävas är betecknande med a 1 strandskyddet upphävs inom området. Skäl för upphävande: Ulleviledens utgör ett allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför planområdet (MB 17:18 c, punkt 5). Områden som berörs av upphävandet är allmän platsmark, huvudgata, natur och vattenområde inom planområdet. I utformning av detaljplan med tillhörande gestaltningsprogram har särskild vikt lagts vid utformning av bron med tillhörande banker. Detaljplanen reglerar att ett cirka 30 meter brett område ska vara allmänt tillgängligt mellan brofästet och vägbankerna. Bron över Stångån tillgängliggör även den östra åstranden. I den sträcka där leden passerar kommer del av vegetationsridån längs Stångån att tas ner. Kompensation med nya planteringar föreslås i tillkommande zoner vid brobankarna. Dock måste planteringen ske varsamt då träd mellan Ullevileden och E4 kan medföra kollisionsrisk mellan fordon och fåglar. Brostöden placeras ovan strandkanten, vid högvatten kommer dock brostöden att stå i vatten. Upphävande av strandskyddet strider sammantaget inte mot syftet enligt miljöbalken, eftersom det förbättrar allmänhetens tillträde till strandområdet och inte medför negativ påverkan på växt- och djurlivet. De anläggningar inom detaljplan för Ullevileden som medför ett upphävande redovisas i nedan stående lista. Med bro avses den planerade bron över Stångån. 1. Väst om planerad bro. Väg, (Ullevileden) med vägbank. 20

Detaljplan med i Tornby och Kallerstad för del av Skäggetorp 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) 2. Omdragning av Tornbydiket och ändring och utvidgning av Tornbydammens södra och sydöstra kantzon. 3. Väster om planerad bro. Fyrvägskorsning bestående av cirkulationsplats med vägbank. 4. Nordväst om planerad bro. Längs strand, mot segelbåtshamnen, asfalterad väg med belysning. 5. Nordväst om planerad bro. Mot E4, längs strand, asfalterad gång- och cykelväg med belysning. 6. Nordväst om planerad bro. Längs strand, asfalterad gång- och cykelväg med belysning. 7. Sydväst om planerad bro. Längs strand, asfalterad gång- och cykelväg med belysning. 8. Sydväst om planerad bro. Från strand mot väst, asfalterad gång- och cykelväg med belysning. 9. Nordost om planerat brofäste. Längs strand, vall med Valldike. 10. Östra stranden och Valldike. Kulvertering av del av Valldike för passage under bro längs östra stranden, körbar för fordon med möjlighet till belysning och asfaltering. 11. Sydost om planerat brofäste. Naturplats med damm. 12. Sydost om planerat brofäste. Ramp från Ullevileden ner till naturplats. 13. Östra stranden. Brofäste med ramp. 14. Västra stranden. Brofäste med ramp. 15. Stångån. Bro med brostöd över Stångån. 16. Östra stranden. Väg med vägbank från brofäste mot öst. 17. Norr stranden. Väg med vägbank längs norra stranden för den framtida vattenfyllda lertäkten. 18. Mörtlösadiket. Kulvertering och omdragning av Mörtlösadiket. Biotopskydd Dispenser från det generella biotopskyddet enligt 7 kapitlet 11 miljöbalken har ansökts hos länsstyrelsen under plan och projketarbetet. De delar som dispensansökan gäller för är: 1. Tornbydiket 2. Valldike 3. Mindre damm vid Ludvingsbo 4. Åkerholme väster om Gumpekullavägen, utgår, då den inte berör leden. 5. Åkerdike väster om Aspegården. 6. Åkerholme Aspegården 7. Åkerdike väster om Mörtlösadiket 8. Mörtlösadiket För två ytterligare områden genomförs ansökan om dispens från det generella biotopskyddet. 1. Vägdagvattendike till Mörtlösadiket invid nordöstra hörnet av dammen 2. Vägdagvattendike till Mörtlösadiket på Mörtlösafältet söder om Aspegården Fridlysningsbestämmelser 21

Antagandehandling Dispensansökan för fridlysningsbestämmelser enligt 4-9 Artskyddsförordningen (SFS 2007:845) har ansökts hos länsstyrelsen i och med planarbetet för aktuella områden som är beskrivna i den naturvärdesinventering som är gjord. De diken som redovisas under rubriken biotopskydd är alla att betrakta som potentiella miljöer för åkergroda och möjligen för vanlig groda. Detsamma gäller dammarna och Stångån. Dammar och Stångån med närmiljö som svämzon och strandskog hyser sannolikt också padda och mindre vattensalamander. Lekplatser för groddjuren skyddas genom artskyddsförordningen (groddjuren är fridlysta). Även fåglar omfattas av artskyddsförordningen. Efter länsstyrelsen beslut om dispens från artskyddet har efter beslut från länsstyrelsen en åkergrodinventering genomförts under senvåren 2014. Några åkergrodor har inte påträffas under inventeringstillfällena. Upphävande av detaljplan Del av detaljplan 1232 upphävs för delen längs västra sidan av Gumpekullavägen. Påverkan på miljön, sociala förhållanden m.m. av planens genomförande Slutsatsen i behovsbedömningen är att utbyggnad av Ullevileden kan medföra betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning har därför upprättats. MKB:n behandlar de miljökonsekvenser som direkt hör samman med vägprojektet, dvs. förlängning av Ullevileden, och berör inte konsekvenser av den utveckling som möjliggörs av bland annat vägförlängning. Ullevileden är en förutsättning för den planerade exploateringen av Kallerstadsområdet. Med en ny trafikled avlastas befintligt vägnät. Detta bidrar till högre framkomlighet och lägre sårbarhet i händelse av trafikstörningar. Ullevileden kommer att medföra buller och luftföroreningar. Inga miljökvalitetsnormer bedöms komma att överskridas vid bebyggelse kring Ullevileden. Ullevileden kommer att passera Tornby deponin som innehåller en stor mängd av olika typer av föroreningar. Ett kontroll- och åtgärdsprogram för Ulleviledens påverkan på deponin ska tas fram för att begränsa föroreningsspridningen. En ny bro över Stångån bedöms inte påtagligt påverka möjligheterna till båttrafik samtidigt förbättras förutsättningarna för friluftslivet och andra aktiviteter vid Stångån, bl.a. genom att den i dagsläget svårtillgängliga östra Stångåstranden blir mer lättåtkomlig. Förenlighet med 3, 4 och 5 kap. Miljöbalken I 3 och 4 kap MB anges geografiska områden som är av riksintresse. Stångån är inom planområdet riksintresse för naturvård, kulturvård och friluftsliv enligt MB 3 kap 6. En förlängning av Ullevileden bedöms vara nödvändig för att kunna möta den stadsutveckling som planeras inom Linköpings kommun med bland annat externhandel och nya bostadsområden för en växande befolkning. Dessa strategiska beslut behandlas i översiktsplan för staden (antagen juni 2010). Planområdet består till stora delar av jordbruksmark. Enligt MB 3 kap 4 får jordbruksmark endast tas i anspråk i de fall en exploatering sker för att uppfylla ett väsentligt samhällsintresse. I dagsläget finns det gott om jordbruksmark omkring Linköping och området bedöms inte vara omistligt ur detta hänseende. Inom ramarna för planerad stadsutveckling bedöms därför planerad vägförlängning vara förenlig med hushållningsbestämmelserna. 22