SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSDIREKTÖRENS STAB /2008 SID 1 (8) 2008-12-18 Handläggare: Kicki Elofon Telefon: 08-508 12 008 Till Till taddelnämnden 2009-01-22 Utredningen om frivillig förvarverkamhet, SOU 2008:101. Svar på remi Förlag till belut 1. Som var till Yttertad- och botadbolagroteln överlämnar och åberopar nämnden förvaltningen tjänteutlåtande, daterat 2008-12-18. 2. Belutet förklara omedelbart juterat Ander Cartorp Staddeldirektör Sammanfattning Utredningen om frivillig förvarverkamhet, SOU 2008:010 har remitterat till Södermalm taddelnämnd för yttrande. Utredningen har kommit fram till att den framtida rollen för de frivilliga förvarorganiationerna är främt att täcka de centrala myndigheterna, kommunerna och landtingen behov av utbildad peronal inom via tydligt avgränade områden av det militära förvaret. Detta gäller främt Hemvärnet och de nationella kyddtyrkorna, amt inom amhället kriberedkap. I princip är det endat genom uppdragtyrning om verkamheten i framtiden bör tödja och att det är å den frivilliga förvarverkamheten bör utveckla för att vara mot behov om finn i amhället. Utredningen förlår att den nya benämningen blir frivilliga beredkaporganiationer efterom organiationerna roll innebär att de ka verka inom både totalförvaret och inom amhället kriberedkap. Förvaltningen förelår nämnden att i huvudak tälla ig bakom utredningen förlag och mot bakgrund av detta förelå nämnden att överlämna och åberopa förvaltningen tjänteutlåtande till Yttertad- och botadroteln. Göta Ark 200, 118 72 Stockholm. Telefon 08-508 12 000. Fax 08-508 12 066 info@oder.tockholm.e Beökadre Medborgarplaten 25 www.tockholm.e
SID 2 (8) Ärendet beredning Ärendet har handlagt i taddeldirektören tab. Bakgrund I februari 2008 belutade regeringen belutade om tillätta en utredning för att klarlägga vilken roll den frivilliga förvarverkamheten ka ha i framtiden och hur verkamheten ka kunna utveckla utifrån dagen och framtiden behov. I mitten av november 2008 överlämnade den ärkilde utredaren, tidigare generaldirektören för Pliktverket Björn Körlof itt lutbetänkande "Ny inriktning av frivillig beredkapverkamhet" (SOU 2008:101) till förvarminiter Sten Tolgfor. Regeringen kommer att ta tällning till utredningen efter remiförfarandet i januari februari 2009 och i februari mar kommer en inriktningpropoition att förelå. Utredningen om frivillig förvarverkamhet, SOU 2008:010 om inkom till KF/KS kanli den 4 december har remitterat från Yttertad- och botadbolagroteln till Brandoch Räddningnämnden, Socialtjäntnämnden och taddelnämnderna Skarpnäck, Spånga-Tenta och Södermalm för yttrande. Yttrandet ka vara Yttertad- och botadbolagroteln tillhanda enat 22 januari 2009. Utredningen om frivillig förvarverkamhet, SOU 2008:101 finn på regeringkanliet hemida http://www.regeringen.e/b/d/108/a/115534 Fakta i ärendet Den frivilliga förvarverkamheten är en tor verkamhet och betår av 19 frivilliga förvarorganiationer om organierar cirka 610 000 medlemmar. Verkamheten får idag ett offentligt töd om cirka 200 mnkr. Kort hitorik Frivillig förvarverkamhet, med huvudaklig inriktning mot att tödja landet förvaranträngningar vid fientligt anfall mot landet, har funnit edan mycket lång tid tillbaka. Under lutet av 1800-talet och början av 1900-talet växte, på kilda håll i landet, fram mer tydligt organierade röreler på frivillig grund där anknytningen till det militära förvaret blev mer tydlig. Röda koret har den annolikt längta bakomliggande rollen om frivillig organiation i nära amverkan med det militära förvaret, där främt utbildning i jukvårdtjänt under krigförhållanden varit huvudyftet. Förta världkriget blev upptakten till kapande av flera olika frivilligröreler där den enkilda viljan att delta för att höja in egen kompeten och för att tödja det militära förvaret var viktiga inlag i utvecklingen. Under upptakten till andra världkriget tillkom ytterligare organiationer. En ärtällning intog Hemvärnet om blev en tydlig rekrytering- och utbildningorganiation för fortatt verkamhet inom det militära förvaret edan värnplikttjäntgöringen avlutat. Erfarenheterna från andra världkriget gav upphov till bildande av nya frivilliga organiationer, vilka delvi ockå peglade den militära utveckling om ägt rum på olika områden edan förta världkriget och Koreakriget.
SID 3 (8) Civilförvarförbundet är ett exempel på en organiation om byggde upp för att tjäna till frivilligt töd till det tatligt organierade civilförvaret och då främt inom hemkyddet men om numera har itt huvudfoku bl.a. inom området individen beredkap amt lokal/regional kriberedkap och krihantering. Under hela det kalla kriget har de olika frivilligorganiationerna fortatt ha ett brett arbete med rekrytering, utbildningverkamhet och förvarupplyning. Även ungdomverkamhet utgör viktiga inlag i verkamheten för flera av organiationerna. Enligt utredaren har taten genom relativt omfattande bidrag töttat organiationerna och har genom det ätt på vilket tödet utformat därigenom ockå delvi medverkat till att trukturen och inriktningen inom frivilligförvaret er ut om det i dagläget gör. 1860 Frivilliga kytterörelen 1912 Förvarutbildarna (numera Svenka förvarutbildningförbundet) 1914 Frivilliga Automobilkårerna Rikförbund 1915 Sjövärnkårerna Rikförbund 1917 Blå Stjärnan (numera Svenka blå tjärnan) 1918 Svenka brukhundklubben 1929 Frivilliga motorcykelkåren (numera Frivilliga motorcykelkårerna Rikförbund) 1936 Svenka pitolkytteförbundet 1937 Sverige Civilförvarförbund 1940 Flygvapenfrivilliga Rikförbund 1942 Sverige Kvinnliga Bilkårer Rikförbund 1943 Svenka portkytteförbundet 1946 Frivilliga radioorganiationen 1955 Förvaret peronaltjäntförbund 1955 Svenka fallkärmförbundet 1961 Frivilliga flygkåren 1960-1966 Flygfältingenjörföreningarna (numera Inatingenjörerna Rikförbund) Utöver ovantående organiationer ingår även Föreningen Svenka Röda koret i fråga om medverkan i totalförvaret jukvård och i verkamheten för civilbefolkningen kydd i krig amt Rikförbundet Sverige Lottakårer i frivilligförordningen (2007:769). 1901 införde allmän värnplikt för män och 1940 bildade hemvärnet en organiation för dem med tarkt förvarintree och om efter 47-år ålder lämnat värnpliktytemet. Sammanfattningvi har enligt utredningen den frivilliga förvarverkamheten fyllt flera olika viktiga roller under i tort ett hela nittonhundratalet, ett kede av vårt land hitoria då en allianfri politik yftande till neutralitet vid konflikt mellan tormakterna i Europa, utgjorde ledtjärnan för de mycket omfattande nationella förvaranträngningarna och en tor del av landet befolkning i olika aveenden kunde komma att behöva ianpråkta för olika verkamheter om tjänade det totala förvaret.
SID 4 (8) Utredningen innehåll i huvuddrag Nedantående ammanfattning är hämtad från regeringkanliet hemida. Frivilligverkamheten är oftat kotandeffektiv för amhället Utredningen kontaterar att rekrytering och inat av frivilliga oftat är ett för amhället mer kotnadeffektivt ätt att löa peronalbehov vid kri än att hålla en törre egen organiation permanent, eller att genom avrop på marknaden betala för ådan kompeten. Behoven är emellertid relativt olika mellan det militära förvaret och det amhället kriberedkap, även om kunkaper ofta kan komma till nytta inom båda områdena. Utredningen pekar på de frivilliga förvarorganiationerna betydele för information och dikuion om landet äkerhet-, förvar- och kriberedkappolitik. Tillamman med många andra fritående organiationer, främt de politika partierna och mamedierna, bidrar dea organiationer till information och dikuion. Inte mint bland ungdomar och etnika minoritetgrupper är denna verkamhet viktig. Ett annat perpektiv aver organiationerna betydele för att ge enkilda möjligheter att göra en peronlig inat. Inom förvaret är det främt Hemvärnet/de nationella kyddtyrkorna om kommer att behöva rekrytera från de frivilliga organiationerna. Förvarmakten inatförband, om i förta hand nu är avedda för utlanduppdrag, kommer att efterfråga dem endat vad gäller via peciella kompetener och då i relativt litet antal. Inom amhället kriberedkap finn ett vårbedömt och mångfacetterat behov av kompetener. Behoven ka tyra Det är viktigt att en noggrann efterfrågeanaly, grundad på behov, gör på olika håll av dem om har anvaret för totalförvar och kriberedkap amt att Förvarmakten repektive Myndigheten för amhällkydd och beredkap, (MSB, om ka verka från och med den 1 januari 2009) får i uppdrag att hålla amman dea behovanalyer och beräkningar. Utredningen aner att de ärkilda kriterier för frivilliga förvarorganiationer om hittill tillämpat i många aveenden är orationella, därför att de bygger på det tidigare invaionförvaret förutättningar. Mot denna bakgrund förelår utredningen att endat de kriterier om generellt bör gälla för att erhålla ekonomikt töd från amhället (d.v.. demokratik organiation på ideell grund, etikt godtagbar verkamhet, ickedikriminerande medlemrekrytering, vara mot betällarmyndigheten värdegrund amt förutättningar för inyn och kontroll vad aver ekonomi och verkamhet) bör gälla i framtiden. Endat ådana organiationer om bedriver verkamhet om av kydd- eller äkerhetkäl bör bli föremål för författningreglering bör räkna upp i förordningen och då ange om att de får bedriva denna verkamhet. Det gäller t.ex. utbildning i väpnad trid. Ny form för ekonomikt töd Utredningen har funnit att nuvarande form för ekonomikt töd i flera aveenden inte fungerar bra. Grunden för uppbyggnaden av ett nytt ytem bör i fortättningen vara att
SID 5 (8) uppdrag med inlagda OH-kotnader, om ockå inkluderar medel för organiationerna utvecklingverkamhet. Detta bygger på att Förvarmakten och Myndigheten för amhällkydd och beredkap, var och en inom itt anvarområde och i amverkan, gör en ammantällning av de behov av frivilliga om är aktuella amt de behov om finn inom information och ungdomverkamhet. Dea behov ligger till grund för myndigheterna budgetunderlag till Regeringen. Myndigheterna kan i dialog med varandra och övriga berörda intitutioner i amhället komma fram till hur medlen ka prioritera amt börja en dialog med de organiationer om önkar lämna förlag till och ta på ig uppdrag. Detta innebär att några ärkilda tyrande ekonomika bidrag i övrigt, om aver t.ex. töd till adminitration, i fortättningen inte ka finna. Utredningen har funnit att både myndigheterna och organiationerna tjänar met på om uppdragen kan ge en relativt långiktig form å att ryckighet undvik. Därmed får organiationerna inriktning på tabilitet och kvalitet i genomförande av uppdragen törre förutättningar att ge utlag. Utredningen aner att uppföljning av genomförda uppdrag är av tor betydele. Det ekonomika tödytemet har hittill i olika aveenden inneburit att nuvarande truktur inom och mellan de frivilliga förvarorganiationerna i olika aveenden tenderar att konervera. Via trukturella förändringar har kett, men långamt och delvi under mottånd internt. Det förlag till framtida ekonomikt tödytem om utredningen lämnar kommer att för många av organiationerna innebära tarka incitament att genomföra åtgärder aveende intern truktur eller att en dialog måte öppna med andra organiationer för att gemenamt öka åtadkomma en mer rationell truktur. Frågor om organiatorika förändringar inom frivilligförvaret är i förta hand något om organiationerna jälva har att ta anvar för. För att medverka till en trukturförändring om ligger i linje med framtida behov från myndigheterna och de ekonomika medel om kan bli aktuella, förelår utredningen att taten medverkar till löningar genom att ute en peron eller en delegation om kan föra en dialog med organiationerna om kan medverka till löningar vad gäller adminitration, lokaler, peronal etc. De fleta av dea åtgärder bör vara genomförda vid inledningen av 2010 då de nya ytemen förelå börja verka. Förmånytemet för hemvärn- och frivilligperonal Utredningen lägger fram ett begränat förlag till ändringar i förmånytemen för hemvärn- och frivilligperonal. Begränningen hänför ig till det förhållandet att Förvarberedningen förelagit att frivilligförvaret anknytning till Hemvärnet/de nationella kyddtyrkorna bör bli mer trukturerad och att avtal för frivilligperonal generellt bör anluta till en utvecklad form av de nuvarande hemvärnavtalen. Hur denna anknytning kan komma att e ut är oklart. Detta innebär att alla frågor om gäller avtal, olika erättningar, föräkringar, materiel etc. inom en nar framtid måte e över i in helhet.
SID 6 (8) Utredningen gör en mycket överiktlig bedömning av hur ett nytt förmånytem bör bygga upp mot bakgrund av att frivilliga förutätt kunna verka åväl inom militärt förvar om inom amhället kriberedkap, något om förutätter enhetlighet och adminitrativ enkelhet. Frivilligorganiationerna roll för rekrytering till Förvarmakten Utredningen tar upp frågor om ammanhanget mellan Förvarmakten framtida rekryteringytem och de frivilliga förvarorganiationerna roll i detta. Utredningen har fört en dikuion med Pliktutredningen i denna fråga. Utredningen behandlar olika löningar på rekryteringfrågor inom ramen för ett modifierat pliktytem, något om Förvarberedningen nämner i in rapport från juni 2008. Särkilt viktigt är i detta ammanhang den ungdomverkamhet om frivilligförvaret bedriver och i vilken utträckning den kan vara en viktig faktor i ett framtida rekryteringytem för åväl Förvarmakten inatförband om för de nationella kyddtyrkorna. Ungdomverkamhet inom frivilligförvaret Ungdomrekrytering och ungdomverkamhet i frivilligförvaret behöver i via aveenden omgärda med retriktioner med hänyn till att Sverige anlutit ig till viktiga FN-konventioner om barnen rätt om bl.a. yftar till att förhindra för tidig rekrytering av ungdomar till oldater. Detta innebär att verkamhet med ungdomar om har inlag med t.ex. väpnad trid inte ka förekomma. Förvaltningen förlag Förvaltningen täller ig i huvudak bakom utredningen förlag. Om den allmänna värnplikten erätt med en frivillig värnplikt kräv en annan rekryteringgång för att ha tillgång till utbildade frivilliga i det militära förvaret. För att i framtiden kunna rekrytera är det viktigt att ungdomar engagera i frivilliga organiationer. Som exempel kan nämna Sjövärnkåren ungdomverkamhet om leder till att mer än en tredjedel av marinen officerapiranter rekrytera ur Sjövärnkåren ungdomverkamhet. Motvarande rekryteringbefrämjande roll pelar även ungdomverkamheten inom Flygvapenfrivilliga Rikförbund. Dock är det viktigt, och om utredaren poängterar, att de frivilliga organiationerna inte får bli någon form av oldatrekyteringverkamhet. Inom amhället kriberedkap finn, enligt utredaren, ett vårbedömt och mångfaetterat behov av kompetener. Behov kan finna på länövergripande nivå, exempelvi att Blå Stjärnan kan hjälpa veterinärer med mavaccinationer och pärra av lantgårdar. Genom att utredningen förelår ett nytt ätt att tyra hur mycket reurer om ka lägga ut på frivilliga förvarorganiationer kan även andra frivilliga organiationer ingå än dem om ingår i frivilligförordningen. Idag finn det frivilliga organiationer, vilka inte kan få ekonomika reurer, om kan göra inater. Dea är till exempel jöräddningällkapet, livräddningällkapet. Förvaltningen ig poitiv till att även dea organiationer ka kunna ingå i frivilligförordningen och därmed få bidrag.
SID 7 (8) Efterom många organiationer har långa anor edan 100 år tillbaka och har fått ett ekonomikt och adminitrativt töd från taten kommer ytemförändringen från år 2010 förmodligen att tälla till bekymmer för en del organiationer om idag ingår i frivilligförordningen. Det kommer att tälla krav på åtgärder för att organiationerna ka åtadkomma en mer rationell truktur. Förvaltningen täller ig poitiv till att taten övergångvi medverkar till löningar genom att ute en peron eller delegation om kan föra en dialog med organiationerna och om kan medverka till löningar vad gäller adminitration, lokaler, peronal et cetera. Kanke kan, om utredaren informerade på prekonferenen, en modell liknande Rikidrottförbundet använda. Rikidrottförbundet är en paraplyorganiation där många olika idrottförbund amla under en rikövergripande kanlifunktion. Genom denna organiation kan idrottutövarna göra ådant om man är intreerad av, det vill äga friidrotta, pela pingi. Men, om utredaren ockå belyer, å är frågor om organiatorika förändringar inom frivilligförvaret i förta hand något om organiationerna jälva har anvar för. Av information utlagd på Internet framkommer att det finn farhågor från en del organiationer med anledning av utredningen. Bland annat har den nya riklottachefen Anette Rihagen i ett premeddelande uttalat att hon är oroad över att utredaren är beredd att ta bort organiationerna möjlighet att jälvtändigt opinionbilda och informera männikor om behovet av en god kriberedkap i amhället och hur man jälv kan hjälpa till om man vill. Vi behöver nu gemenamt fundera på hur taten långiktigt kan tödja ideella organiationer om bidrar med frivilligt utbildade och övade medborgare i militära och civila krier. Detta mot bakgrund av att utredningen förelår bland annat att det organiationtöd om idag ge till de frivilliga förvarorganiationerna ta bort. Organiationtödet möjliggör bland annat upplyning och folkförankring kring kriberedkap och förvar i amhället. Ander M. Johanon, generalekreterare i Civilförvarförbundet aner att frivilligutredningen motverkar itt yfte. I ett premeddelande framgår bland annat följande: Det är utmärkt och fullkomligt begripligt att regeringen vill kaffa ig ett förhållningätt till det om idag kalla frivillig förvarverkamhet. Behovet av att anpaa amhällkyddet och kriberedkapen, om tidigare vilat enbart på det militära hotet grund, är tort. Det är mer aktuella hot och riker om måte vara utgångpunkten - även för befolkningen egna inater inom detta område. Utredningen kontaterar att frivilliga förvarorganiationer generellt ett är en kotnadeffektiv löning för amhället. Ändå vill utredningen, om ett av ina förbättringförlag, lopa organiationtödet till de frivilliga förvarorganiationerna. Utredningen alternativ är att all erättning till organiationerna gör uppdragtyrd. Därmed rikerar amhället att få ideella organiationer om är ojälvtändiga och inte tillför amhällverkamheten ärkilt mycket. Civilförvarförbundet är en av de idag 19 frivilliga förvarorganiationerna om berör av dagen utredning. Förbundet bedriver verkamhet om är helt inriktad på att genom befolkningen egna inater värna männikor kydd och äkerhet till vardag och vid kri. Det gör
SID 8 (8) Civilförvarförbundet genom att utbilda männikor i hur man klarar ig i utatta lägen amt genom itt engagemang i frivilliga reurgrupper, FRG, om förtärker och avlatar de offentliga reurerna. Männikor kydd och äkerhet är en del av välfärden. Erfarenheter viar deutom att ju mer männikor vet om det om inträffar, deto bättre klarar de av händelen, undviker att bli ett offer och frigör därmed amhällreurer vid händeler då ådana måte koncentrera på de met utatta. Förvaltningen kan kontatera att utredningen förlag kommer att tälla krav på förändringar, ärkilt bland de organiationer om i dag ingår i frivilligförordningen. - - -