PLANBESKRIVNING

Handlä ggare: Hans Nerstu, tfn 0322-61 62 58 Dnr 2008-0099 211 ANTAGANDEHANDLING Skola Sä veån Skola Nolhaga Park Lasarett Skola Busstn/Jvgstn DETALJPLAN FÖ R ALINGSÅ S BOSTÄ DER VID ENEVÄ GEN 10 M.M. PLANBESKRIVNING 2010-06-01

1. INLEDNING Syfte Planhandlingar Huvudsyftet med planen ä r att ge mö jlighet att bygga bostä der i en till tre våningar. Ett syfte ä r också att utö ka gångvä gen längs Säveån så att en genomgående strandpromenad kan skapas. Den juridiskt bindande handlingen ä r plankarta med bestä mmelser. Till detaljplanen fogas en planbeskrivning, en genomfö randebeskrivning och en illustrationskarta. Dessa har ingen rättsverkan utan ska underlä tta fö rståelsen av planen och vara vägledande vid tolkningen av den. Efter utstä llning av planen upprä ttas också ett utstä llningsutlåtande. Lä ge och areal Planområdet ligger i vä stra Sö rhaga, ca 1,5 km vä ster om Alingsås stadskä rna. Kvarteren Enekroken och Hasseln omges av den slingrande Sä veån i norr och väster samt av Lö vekullevä gen i sö der. I sydö ster grä nsar planområdet till kvarteret Asken. Planområdet ä r ca 1,5 ha. Markä gare Kommunen ä ger fastigheterna Sö rhaga 1:17 och 1:19 samt Enekroken 2. Ö vrig mark ä r i privat ä go. 2. TIDIGARE STÄ LLNINGSTAGANDEN Uppdrag Detaljplaner Kommunstyrelsen beslutade 2007-12-10, 279, om en detaljplanebestä llning där uppdrag att upprä tta denna detaljplan ingår. Enligt bestä llningen ska fö ljande prö vas: Befintliga fastigheter styckas av till fö rmån fö r komplettering med bostä der. En god helhetslö sning av området ska sö kas. Fö r området gä ller fö ljande detaljplaner: A 426, stadsplan fö r del av Sö rhagaområdet, faststä lld 1974-10-25 DP 48, detaljplan fö r Vä stra Sö rhaga, laga kraft 1995-06-07 Fö r området kring Enevä gen ä r gällande stadsplan A 426 inaktuell. Denna anger vägområde för en sedan länge skrinlagd genomfartsled och tillåter nä stan inga byggrä tter. Området ingick till en början i den detaljplaneprö vning som ledde fram till DP 48, detaljplan fö r Vä stra Sö rhaga. Område undantogs dock från denna detaljplan frä mst p.g.a. oklarheter kring en nu nedmonterad kraftledning och dess inverkan på hä lsa och sä kerhet. Genomfö randetiden har gått ut fö r ovanstående planer. När den nya detaljplanen vunnit laga kraft kommer den att upphä va de ä ldre planerna i berö rda delar. Vision Alingsås miljö mål Alingsås kommun har antagit Vision 2019 som en ledstjä rna fö r all planering. Bl.a. anges att Alingsås har en central roll i västsveriges utveckling och satsar på hållbarhet och livskvalitet i hela kommunen. Alingsås har 42000 invånare år 2019. En av tre huvudstrategier fö r genomfö randet ä r Boende och i en bostadspolicy anges att bostadsformerna ska vara strandnä ra boende, innerstadsboende, lågbudgetboende, marknä ra boende samt boende på landet. Kommunen har också antagit Alingsås miljö mål 2005-2008. De mål som har direkt betydelse för detaljplaneringen ä r Begrä nsad klimatpåverkan, Frisk luft, Levande sjö ar och vattendrag samt God bebyggd miljö. 2

Ö versiktliga planer och avvä gningar I ö versiktsplanerna har avvä gningar gjorts mellan de motstående allmä nna intressena att skydda natur/kultur/rekreationsmiljö och att exploatera mark som ä r lä mplig fö r bebyggelse. I den kommuntä ckande ö versiktsplanen Ö P 95 (antagen 1998-01-28) har det aktuella området beteckningen Befintlig sammanhållen bebyggelse/stö rre anlä ggning. I fö rdjupning av ö versiktsplanen fö r staden Alingsås (antagen 2008-03-26)) har området beteckningen Område med detaljplan/detaljplanearbete pågår. Planfö rslaget ö verensstä mmer med ö versiktsplanen. Program Enligt plan- och bygglagen ska en detaljplan grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål fö r planen, om det inte ä r onö digt. Den nu aktuella planens ä ndamål (bostä der) har stö d i fördjupning av ö versiktsplanen fö r staden Alingsås och något program behö vs dä rfö r inte. 3. FÖ RUTSÄ TTNINGAR OCH FÖ RÄ NDRINGAR Natur och kultur Mark och vegetation Geotekniska fö rhållanden Enstaka stö rre trä d finns utmed Säveån och kring Enevä gen. Bl.a. finns en hö gvä xt bjö rkrad på Enevä gens norra sida. Angrä nsande delar av kvarteret utgö rs av ä ldre hus med uppvä xta stö rre trä dgårdar. Planbeteckningen NATUR anges fö r strandremsan längs Säveån och ett område ute på udden. Inom de delar av kvartersmarken dä r stö rre markuppfyllnader planeras ä r det svårt att bevara trä d utan nya får planteras istä llet. Längs strandremsan får ingen uppfyllnad ske och där finns planbestä mmelse att trä d ska bevaras. Geoteknisk undersö kning har utfö rts av Rolf Tellstedt AB (RTAB) 1992-10-14, kompletterad 1993-03-25. Avseende de geologiskt mest känsliga områdena i närheten av Säveån kan följande noteras: Lä tta byggnader med maximalt två våningar bedö ms kunna grundlä ggas på de naturliga jordlagren eller envåningsbyggnader på packad fyllning. Inom gyttjeområdet bö r urgrä vning ske och materialet ersä ttas med friktionsmaterial. Eventuella sä ttningar blir små p.g.a rådande ö verkonsolidering (tä t och fast lera) i området. Tyngre byggnader måste pålgrundlä ggas. AB Jacobsson &Widmark (J&W) har på uppdrag av Riksbyggen utfö rt en kompletterande geoteknisk undersö kning (2001-02-21) fö r den planerade bostadsbebyggelsen vid Enevä gen. J&W redovisar att ö verst fö rekommer fyllning som varierar kraftigt i mäktighet från 0,2 2 m. Fyllningen fö ljs av sand och silt till 5 8 m djup och därunder av lera till stora djup. Problemet ä r att torv och gyttja finns inlagrat i sanden och silten. Torven/gyttjan fö rekommer ner till djup som inom området varierar mellan 1 5 m. Mö jliga metoder fö r grundfö rstä rkning ä r enligt J&W en fö rbelastning av marken, utgrä vning av de lö sa jordarna eller pålning. Alternativt kan en kombination av dessa tre åtgä rder vara lä mplig. Stabilitetskartering En stabilitetsutredning fö r planområdet har genomfö rts av J&W, daterad 2001-08-13. Berä kningarna utfö rdes i två sektioner med såväl odrä nerad som kombinerad analys. I vä rsta fallet uppgår den lä gsta registrerade sä kerhetsfaktorn till Fc = 2.29 (odrä nerad analys) samt Fkomb = 1.42 (kombinerad analys). J&W konstaterar att berä kningarna visar att stabiliteten mot 3

Sä veån ä r tillfredstä llande då nöjaktig säkerhet erhålls om F uppgår till eller ö verstiger Fc = 1.50 respektive Fkomb = 1.30. En detaljerad stabilitetsanalys fö r ny bebyggelse i planområdet har därefter utfö rts av Sweco VBB, daterad 2006-01-25. Denna visar att stabiliteten i exploateringsområdet ä r god, ä ven med en antagen uppfyllnad till nivån +60,1 m (hö jdsystemet RH00, motsvarar +60,3 i hö jdsystemet RH2000). Uppfyllnad behö vs p.g.a. ö versvä mningsrisken, se nedan. Det ä r ur stabilitetssynpunkt mö jligt att uppfö ra tvåvåningshus så nära som 6 meter från Sä veån, vilket ä r nä rmare ä n vad som fö reslagits. En mindre komplettering (daterad 2009-11-18) har sedan gjorts eftersom uppfyllnad krä vs inte bara till +60,3 (hö jdsystemet RH2000) utan till +60,5. Enligt utredningen erfordras inga stabilitetsfö rbä ttrande åtgä rder. Risk fö r erosion Risk fö r ö versvä mning Ö versvä mningen 2006 med Enevä gen 2-8 i bakgrunden Med hä nsyn till ovanstående utredningar infö rs bestä mmelse om erosionsskydd i planen fö r att skydda åkanten mot erosion och inte fö rsä mra stabiliteten (befintliga trä d ska skyddas, dock kan trä d behö va tas bort när ny avloppsledning byggs). Utformning fö reslås vara ett ca 30 cm tjockt lager av sprä ngsten (100-300 mm) som placeras på geotextil utan att bortschaktning av material sker. Erosionsskydd med denna utformning har utfö rts på andra stä llen i Sä veån. Befintliga lä ngsgående bryggor utgö r också ett visst erosionsskydd. Å tgä rderna ä r tillståndspliktig vattenverksamhet vilket innebä r att tillstånd ska sökas hos länsstyrelsen. Erosionsskyddet fö reslås nedströ ms åns smalaste passage vilket innebä r att det inte uppstår någon dä mningseffekt eller en dä rmed ö kad ö versvä mningsrisk uppströ ms. En ö versvä mningsutredning fö r staden Alingsås har utfö rts av Sweco, daterad 2009-12-30. Ö versvä mningsberä kningar har gjorts utifrån framtida ö kade nederbö rdsmä ngder till följd av ett förändrat klimat. Det värsta scenariot innebä r 60% ö kade vattenflö den i Säveån. Detta används fö r att berä kna de nivåer som kommunen anvä nder som dimensionerande vattennivå fö r bostä der år 2100. En planbestä mmelse anger att bostä der ska ha en konstruktion som ä r vattentä t upp till +60,7 m ö ver nollplanet (RH2000). VA, el etc. fö rutsä tts anpassas till detta. En planbestä mmelse anger också att kä llare inte får anordnas. I markområden med viss sannolikhet fö r ö versvä mning kan samhä llsfunk- 4

tioner av mindre vikt lokaliseras, t.ex. byggnader av lägre värde och byggnader av mer robust konstruktion. Nya komplementbyggnader (som inte ä r bostad) i anslutning till befintlig byggnad kan det i vissa fall vara motiverat att bygga med en konstruktion som ä r vattentä t till lägre höjd ä n +60,7 fö r att inte nivåskillnaderna ska bli påtagligt stora. Under rubriken Upplysningar på plankartan anges att det då blir fastighetsä garens ansvar att vidta åtgä rder fö r att minska skador vid ö versvä mning (inte Rä ddningstjä nstens eftersom det inte ä r en ofö rutsedd hä ndelse). Fö r att minimera risken fö r framtida ö versvä mningar runt nya byggnader måste kvartersmarken vid Enevä gen fyllas upp till en marknivå ö verstigande +60,5 m i hö jdsystemet RH2000. Detta anges med planbestä mmelser om lägsta tillåtna markhö jd inom de aktuella tomterna. Vid anslutning till lä gre liggande naturmark ska dock slä nter utfö ras. Detta innebä r att delar av kvartersmarken måste hö jas med mellan 0 och ca 1 meter. Någon hö j- ning av nivåerna inom den allmä nna platsmarken längs Säveån kommer dä remot inte att ske (stabiliteten och ö versvä mningsriskerna påverkas dä r- med inte av detta). Markfö roreningar undersö kningar På Sö rhaga 1:18 har påträ ffats rester av garveriverksamhet (RTAB 1992-10-14). Vattenfall hade t.o.m. 1970-talet ett stä llverk belä get på Enekroken 2. Kabelskrot, olja mm kan därfö r finnas i marken. Därutö ver har delar av planområdet (Sö rhaga 1:18 och 1:19) anvä nts för tippning av utfyllnadsmassor. En ö versiktlig miljö teknisk markundersö kning fö r dessa fastigheter genomfö rdes av J&W, daterad 2001-08-10. Jordprovtagning genomfö rdes i 15 punkter. Jordproverna analyserdes avseende cyanid, PAH, kolvä ten och PCB. Dessutom bestä mdes vissa metallhalter. En detaljerad miljö teknisk markundersö kning har genomfö rts av GF konsult, daterad 2002-11-20. Skruvborrning utfö rdes i 35 punkter och grundvattenrö r installerades i 5 punkter. Ö ver 100 jordprover analyserades. En miljö teknisk markundersö kning samt åtgä rdsutredning har utfö rts av Sweco Viak, daterad 2006-02-27 (resultaten från de båda tidigare utredningarna har anvä nts som underlag). Undersö kningen avser fastigheterna Sö rhaga 1:18, 1:19 samt del av 1:17. Jordprovtagning har utfö rts dels genom provgropsgrä vning, dels med skruvborr. Skruvborrning genomfö rdes i 11 punkter fö r att kunna ta ut jordprover på stö rre djup och fö r att kunna installera ytterligare grundvattenrö r. Enligt Sweco Viak ä r det troligt att det finns fö roreningar ä ven inom fastigheten Sö rhaga 1:16 och omfattningen behö ver utredas. En planbestä m- melse anger att bygglov inte får beviljas för ä ndrad anvä ndning innan markfö roreningar har åtgä rdats. Markfö roreningar - miljö risker Mycket låga fö roreningsnivåer har uppmä tts i grundvattnet. Tungmetaller och PAH ä r dessutom fö roreningar som har låg lö slighet i vatten och som normalt binds relativt hårt i marken. De jordprover som analyserats från den naturliga jorden under fyllnadsmassorna har ä ven dessa mycket låga fö roreningshalter. Sammantaget bedö ms därfö r risken för påverkan på Säveån som mycket liten. De ekotoxikologiska riktvä rdena fö r tungmetaller i kä nsliga miljö er ö verskrids i flera punkter i fyllnadsmassorna inom fastigheterna. Detta innebä r 5

att det finns en uppenbar risk att fö rutsä ttningarna fö r det mikrobiologiska livet i dessa fyllnadsmassor kan vara begrä nsade. Ö vriga fö roreningar som påträ ffats (PAH och cyanid) bedö ms inte påverka det mikrobiologiska livet i stö rre omfattning. Markfö roreningar - hä lsorisker I utredningen konstateras att det med dagens situation inte fö religger någon betydande hä lsorisk i området. Nä r de bostä der som planeras har uppfö rts blir exponeringsfö rutsä ttningarna annorlunda jämfö rt med dagens situation. Exempelvis kan det bli aktuellt med egenodling av grö nsaker. Fö rslag lämnas på de åtgä rdskrav som bö r stä llas på ytlig respektive djup jord. Som grä ns fö r ytliga jordmassor fö reslås nivån 0,7 m under blivande markyta. Måttet ä r satt med hänsyn till att risken fö r exponering ska vara tillrä ckligt låg. Det ä r också tillrä ckligt fö r att grö nsaker och andra grö dors rö tter inte ska nå ner till eventuellt fö rorenade marklager. Markfö roreningar - riktvä rden Markfö roreningar - åtgä rder Med en metodik som Naturvårdsverket har angivit har, utifrån vissa exponeringsantaganden, platsspecifika hä lsobaserade riktvä rden berä knats. Dessa har jämfö rts med de uppmä tta halterna. Ö verskridanden konstateras fö r ytlig jord vid planerad markanvä ndning fö r fö ljande fö roreningar: arsenik, bly, kvicksilver, nickel, PAH samt cyanid. Under rubriken Upplysningar på plankartan anges att anmä lningsplikt till tillsynsmyndigheten fö religger vid schaktning i fö rorenad mark. Tillsynsmyndigheten heter fö r nä rvarande miljö skyddsnä mnden och gä llande regelverk ä r Miljö balken. Alternativ 1 ä r att sanera samtliga fö rorenade fyllnadsmassor. Berä kningarna från 2006 visar att saneringskostnaden sannolikt ä r ca 2,1 Mkr. Alternativ 2 ä r att sanera de massor som kan innebä ra en miljö - eller hä lsorisk vid bostadsexploatering. I utredningen avses skiktet från marknivå ner till 0,7 m djup. Eftersom marknivån behö ver hö jas (fö r att minska riskerna fö r ö versvä mning) bö r rena massor väljas fö r detta. I utredningen gö rs antagandet att marknivån hö js med ca 0,5 m till +60,1 m (RH00) inom stö r- re delen av fastigheterna. Detta innebä r att ca 0,2 m av de ytliga massorna skulle bytas ut inom den delen. Berä kningar visar att saneringskostnaden sannolikt då skulle bli ca 1,0 Mkr. Beroende på läggningsdjup för valedningar, grundlä ggningsmetod m.m. kan schakter bli djupare ä n 0,7 m och då ö kar saneringskostnaden något. I vissa delar kan marken hö jas med mer ä n 0,5 m och då minskar saneringskostnaden. Om alternativ 2 vä ljs måste en studie utfö ras av bl.a. hur risk fö r spridning av fö roreningar via grundlä ggnings-, lednings- och drä neringsschakter elimineras. Det ä r också en fö rdel om marken hårdgö rs i stor utsträ ckning så att ytligt vatten avleds innan det hunnit infiltrera i marken. Radon RTAB har också utfö rt markradonmä tningar i området. Mätresultaten har gett bedö mningen att marken kan klassificeras som normalradonmark. Under rubriken Upplysningar anges på plankartan: Bostä der och kontor inom normalriskområde ska vanligen utfö ras med radonskyddande konstruktion. Ansvaret fö r att bedö ma den faktiska radonrisken på varje bygg- 6

plats och vidta tillrä ckliga skyddsåtgä rder åligger dock den som ska bygga. Inget byggnadsmaterial får anvä ndas som ä r radongenererande. Kunskap måste finnas om varifrån makadamfyllningen till grundlä ggningen, ballasten i betongen etc härrö r. Frågan om radonmä tning på schaktbotten tas upp på byggsamrådet. Natura 2000 Ett Natura 2000-område som omfattar Nolhagaviken och ett alkä rr finns på ett avstånd av ca 200 m från planområdet. Enligt 7 kap 28a miljö balken krä vs tillstånd fö r att bedriva verksamheter eller vidta åtgä rder som på ett betydande sätt kan påverka miljö n i ett Natura 2000-område. Säveån, delar av ett koloniområde och stadens reningsverk ligger mellan alkä rret och planområdet. Utbyggnad enligt nu aktuellt planfö rslag klarar de ö versvä mningsrisker som fö rutses och någon reglering av sjö n Mjö rn behö vs inte (vilket skulle ha kunnat påverka Natura 2000-området). Planfö rslaget kan rimligtvis inte påverka Natura 2000-områdets hydrologi, trä dkontinuitet och liknande. Kommunen bedö mer att Natura 2000-området inte påverkas på ett betydande sätt. Tillstånd enligt 7 kap 28a miljö balken bö r därfö r inte behö vas. Fornlä mningar/kulturminnen Det finns inga kända fornlä mningar inom planområdet. Om man vid grä vning eller annat arbete påträ ffar fornlä mning fö religger anmä lningsplikt enligt Lag om kulturminnen m.m. (2 kap. Fornminnen). Bebyggelseområden Bostä der Befintliga bostä der i kvarteret Hasseln har i huvudsak tillkommit under perioden 1920-40 och består av mindre fristående hus i 1-2 våningar på relativt stora tomter. I gällande detaljplan medges avstyckningsmö jligheter fö r de stö rsta tomterna. Vid Enevä gen har två parhus uppfö rts i mitten på 1990-talet och byggande av ytterligare tre parhus pågår. Sydvä st om Enevä gen fö reslås befintligt bostadshus på fastigheten Sö rhaga 1:16 rivas. Detta delområde kan då få en egen karaktä r med små flerbostadshus eller radhus i trä i två våningar med vissa partier i tre våningar. Fö reslagna byggnadsvolymer sydvä st om Enevä gen (vy från Lö vekullevä gen). 7

Exempel på små flerbostadshus i trä i två våningar finns i det närliggande kvarteret Apeln. Vid Sä veån finns också Alingsåshems kvarter Syrenen som huvudsakligen ä r i två våningar och har mindre partier i tre våningar. I detaljplanen regleras stö rsta tillåtna area fö r bostä der men däremot inte antal lägenheter. Beroende på vilka lägenhetsstorlekar som slutgiltigt väljs kan därfö r det totala antalet komma att variera. Upplåtelseform regleras inte heller i detaljplanen vilket innebä r att ä gande-, bostads- eller hyresrä tt kan bli aktuellt. Byte av upplåtelseform kan också komma att ske senare. Bostads- och verksamhetskvarter Service och verksamheter På fastigheten Enekroken 1 anges ä ndamålet bostad (B) i kombination med småindustri och hantverk (J 1 ). Planbestä mmelse, m, infö rs: Verksamheten får inte vara stö rande för omgivningen eller medfö ra påtaglig miljö belastning genom utslä pp till vatten, mark och luft, buller vid fastighetsgrä ns får inte ö verstiga ekvivalentnivån 40 dba. Vä stra Sö rhaga ä r fö rutom sjukvård (lasarettet), relativt fattigt på service. Gång- och cykelavstånd till Alingsås centrum (ca 1,5 km) ä r dock rimligt. Kultur- och fritidsutbud finns inom gångavstånd i Nolhagaparken och vid Mjö rnvallen. Livsmedelshall finns på Sveagatan, (gångavstånd ca 1,2 km). Både kommunala och privata fö rskolor finns inom drygt 1 km radie. Aktuell enhet fö r F-klass årskurs 6 ä r Kullingsbergsskolan (gångavstånd ca 900 m). Fö r årskurs 7-9 tillhö r planområdet Nolhagaskolans upptagningsområde (gångavstånd ca 800 m). Kulturhistoriskt vä rdefull bebyggelse Regionmuseum Västra Gö taland har 2006 utarbetat rapporten Bebyggelsehistorisk inventering av Alingsås stad, utom stadskä rnan. Ingen byggnad inom planområdet har utpekats som en viktig kulturhistorisk miljö. Ingen av fastigheterna inom planområdet finns heller med på listan för ö vriga fastigheter med kulturhistoriskt vä rde som inte inventerats. Gestaltning Byggnader Utformning tomt Gaturum Utsikt och utblickar Offentligt-privat Planbestä mmelser anger fö ljande: Fasader ska i huvudsak utgö ras av trä och Fasader ska vara rö da, ockra, bruna eller mö rkt varmgrå alternativt av omålat trä. Fasader kan ä ven vara brutet vita på 3:e våningen eller brutet vita eller gråsvarta dä r byggnadsnä mnden prö var det lä mpligt. Tryckimpregnerat trä ska målas inom två år. Lä ngs strandpromenaden ä r det viktigt att tomtavgrä nsningarna inte utgö rs av höga stö dmurar och/eller plank. En planbestä mmelse anger för dessa grä nser att staket med hö gsta hö jden 1,3 meter får uppfö ras, dä remot inte murar eller plank. Husen placeras i grä nsen fö r byggrä tten längs gatan så att gaturum bildas. Gatan markeras på olika sä tt med staket/murar/hä ckar vid tomtgrä nserna. Flerbostadshusen/radhusen närmast Säveån placeras vinkelrä tt mot ån fö r att ge boende lä ngre in i kvarteret en viss utsikt mellan husen. Gatan ä r en offentlig zon och de bostadshus som ligger längs en gata ska ha entréer som ä r synliga från gatan. En planbestä mmelse finns om detta (se ä ven nedan under rubriken Trygghet). Hus längre in får nås via kö rvä - 8

gar med entréer synliga från kö rvä garna. Den andra sidan av respektive hus blir en mer privat zon utan gångstråk. I någon del av kvarteret ska också en zon fö r lek och samvaro finnas. Gångstråken blir trygga ä ven när det ä r mö rkt eftersom bilar och människor rö r sig lä ngs gator och kö rvä gar och de blir upplysta av gatlampor och ljus från entréer. Smala fö rträ dgårdar mellan gata och huvudbyggnader kan bilda en halvoffentlig zon. Friggebodar Vad gäller en- och tvåbostadshus får man i bostadshusets omedelbara närhet utan bygglov sätta upp en eller flera fristående komplementbyggnader (så kallade friggebodar), ä ven på mark som enligt planbestä mmelse inte får bebyggas, men inte närmare tomtgrä ns ä n 4,5 meter. De grannar som berö rs kan dock medge att friggebodar får placeras nä rmare grä nsen. Se planoch bygglagen fö r aktuella regler fö r dessa byggnader. Skyltar Byggnadsnä mnden har antagit riktlinjer fö r skyltar 2002-04-16. Ljussä ttning Riktlinjer fö r ljussä ttning finns i Alingsås ljusguide (antagen 2004). Ljussä ttningen bör gestalta rummet, framhä va karakteristiska detaljer/miljö er och underlä tta orientering. Fö r belysning på kvartersmark och längs gångoch cykelstråk anvä nds stolpar med max 4 m hö jd till armaturen, alternativt låga pollare eller vägghä ngning på byggnader. Samtliga armaturer inom kvarteret bö r ha en enhetlig karaktä r fö r att upplevelsemä ssigt hålla samman området. Ljuskä llor ska ha god fä rgåtergivning och neutral fä rgtemperatur. Fö ljande generella planbestä mmelse finns: Belysningsarmaturer ska vara vä l avblä ndade. Fö r den nya delen av kvarteret finns också bestä mmelsen: Fö r grupp av hus ska ljusplan redovisas innan bygglov alternativt bygganmä lan godkä nns. Att armaturerna ä r väl avblä ndade ä r viktigt fö r att inte fö rstö ra mä nniskors mö rkerseende så att delområden med lä gre ljusnivåer upplevs som alltfö r mö rka och otrygga. I ljusplanen ska bl.a. på en karta anges vilka ytor som ska belysas, armaturnamn och utseende, placering, hö jd ö ver mark, typ av ljuskä lla, watt-tal samt eventuell tidsstyrning. Enligt plan- och bygglagen 8:3 krä vs bygglov fö r att sätta upp ljusanordningar inom områden med detaljplan. Byggnadsnä mnden kan krä va att bygglov sö ks fö r vissa ljusanordningar och om de har en blä ndningseffekt kommer troligen bygglov att nekas. Trygghet Trygghetsskapande aspekter ä r viktiga som god belysning både utomhus och inomhus i trapphus m.m. God ö verblick ö ver olika delområden ska finnas vilket t.ex. innebä r att hö ga buskar eller murar inte får skymma sikten längs gångstråk. Bilar som inte står i garage kan ses från bostä derna. Trafikflö den med fordon och människor som rö r sig ger också trygghet. Dä rfö r finns fö ljande planbestä mmelse: Entréer till huvudbyggnader ska vara synliga från gata eller kö rvä g. Manualen BoTryggt05 ger mer detaljerade anvisningar fö r planeringen (se www.botryggt.se). Samlingsplatser och aktivitetsytor En planbestä mmelse anger fö r området med flerbostadshus lek/samvaro. Lekområde ska finnas (med t.ex. gungstä llning och sandlåda) och i anslut- 9

ning till detta ä r det naturligt att ha t.ex. bänkar/bord/boulebana som kan bli en samlingsplats. De hårdgjorda körytorna inom tomten kan också anvä ndas som aktivitetsytor. Tillgä nglighet Markplaneringen skall utfö ras så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsfö rmåga kan nå målpunkter som entréer m.m. utan problem. Fö reskrifter finns i Boverkets Byggregler, BBR. En Policy fö r människor med funktionshinder i Alingsås kommun 2007-2010 finns som ä r vä gledande fö r arbetet med tillgä nglighetsfrågor. Skyddsrum Sä rskilt utsatt område dä r skyddsrum bö r byggas har faststä llts av kommunstyrelsen 1999-10-11, 205. Den nu aktuella detaljplanen ligger inom detta område och skyddsrumsbesked ska dä rfö r troligen sö kas i samband med bygganmä lan fö r planerade flerbostadshus. Friytor Strandskydd Enligt miljö balken kapitel 7 råder strandskydd vid bl.a. vattendrag och syftet ä r att tillgodose allmä nhetens friluftsliv samt att bevara goda livsvillkor fö r växt- och djurlivet. Undantag har dock gjorts i områden med gällande detaljplaner och något strandskydd finns inte inom nu aktuellt planområde. De nya regler fö r strandskydd som infö rts gäller inte fö r detaljplaner som påbö rjats fö re 2009-07-01 och antas fö re 2010-07-01. Grö nområde Fö ljande punkt finns med i Alingsås miljö mål 2005-2008: Boende i tä t- orterna ska ha maximalt ca 500 meter promenadavstånd mellan bostad och sammanhä ngande grö nområde. Närmaste grö nområden ä r Nolhaga park och Mjö rnstranden som båda ligger på ca 500 meters gångavstånd. Gator och trafik Gator Enevä gen fö rlä ngs och fö reslås ä ven hö jas något fö rutom i delen längst åt vä ster. Lö vekullevä gen fö reslås breddas i delen mellan fastigheterna Sö rhaga 1:18 och Poppeln 10 så att det åter blir två kö rfä lt. Bilar som kö r in och ut från Poppelgatan behö ver därmed inte hindras av mö tande trafik på ett enda kö rfä lt. Hastigheten på Lö vekullevä gen kommer fortfarande att dämpas av den del med ett kö rfä lt som finns kvar väster om Poppelgatan. Delar av den nya bebyggelsen kommer att trafikmatas från Lö vekullevä gen. Trafik Rä ddningsvä gar Gång-, cykeloch mopedtrafik En trafikanalys har gjorts av Sweco VBB 2004-05-04 angående utbyggnad av stadsdelen Stadsskogen. När 750 nya bostä der byggts berä knas trafiken på Lö vekullevä gen ha ö kat från 900 till 1000 fordon/medelvardagsdygn. Ett brandkrav vid utrymningshö jder hö gre ä n 11 meter ä r att tillrä ckligt breda räddningsvä gar anordnas fö r bilburen maskinstege (avståndet gäller från fönsterunderkant eller ö verkant balkongrä cke till underliggande mark). Slä ckbil ska ha hö gst 50 meter till alla ytterdö rrar på byggnad där insats kan behö va gö ras. Befintlig gångvä g längs Säveån kan i planfö rslaget förlä ngas söderut och anslutas till den gång-, cykel- och mopedvä g (gcm-vä g) som finns i plan- 10

områdets södra del. Därigenom kan en genomgående strandpromenad skapas. Vä gar till skola (årskurs F- 6) och fritidsaktiviteter Området tillhö r Kullingsbersskolans upptagningsområde. Befintlig gcmvä g i planområdets sö dra del går längs Viktoriagatan till Oxelgatan. Där har gcm-ö verfarten varningslampor med rö relsedetektorer. Därifrån leder en annan gcm-vä g under jä rnvä gen till Bersgatan-Linnégatan dä r korsningen har hastighetsdä mpning genom upphö jning. Längs Linnégatan finns ingen gcm-vä g men det ä r en lugn villagata. Sista biten fram till skolan finns separat gcm-vä g. Fritidsaktiviteter finns till stor del i Nolhagaparken med bl.a. sport-, sim-, tennis- och ishallar. Dessa kan nås via gångvä gar eller genom att cykla på lugna villagator och en gcm-vä g. Parkering fö r bilar Parkering fö r cyklar Kollektivtrafik Fö r bostä der (med eventuellt tillhö rande verksamheter) sker all parkering på kvartersmark och kravet ä r 1,4 p-platser per lägenhet i flerbostadshus och 2,0 p-platser per småhus. I norra delen av planområdet anlä ggs en allmä n parkeringsplats, i fö rsta hand fö r de båtägare som har sin båt i närliggande delar av Sä veån. Kommunfullmä ktige har antagit som lokalt miljö mål att ö ka cykel- och gångtrafikens andel av korta persontransporter. Fö r att underlä tta cykelåkande och av utseendeskä l behö ver cykelparkeringar finnas och kravet bö r vara 2 p-platser/bostad. De ska vara bekvä mt belä gna nä ra entréer, tillrä ckligt stora samt säkra. De kan utformas som låsbara cykelrum alternativt cykelstä ll under skä rmtak med t.ex. kablar fö r fastlåsning. En busslinje trafikerar Viktoriagatan-Lö vekullevä gen med fö r närvarande 34 passager per vardag, 13 på lö rdagar men ingen på sö ndagar. Gång- och cykeltrafikanter når också lätt stadens bussterminal (på ca 1000 meters avstånd) varifrån lokal- och regionalbussar utgår. Intill denna ligger järnvä gsstationen dä r lokal- och regionaltåg samt X2000-tåg stannar. Teknisk försörjning Vatten/avlopp Området ansluts till kommunalt vatten och avlopp. En pumpstation under mark finns omedelbart nordö st om Sö rhaga 1:18. En befintlig spillvattenledning går ö ver fastigheterna Enekroken 1 och Sö r- haga 1:16. Planbestä mmelser anger att marken ska vara tillgä nglig fö r underjordiska ledningar samt att grundlä ggning nära spillvattenledning ska ske så att den inte påverkas av sättningar. Bestä mmelse finns också om att spillvattenledningen ska kunna gå i en kulvert under det planerade bostadshuset närmast Lövekullevä gen. Ett nytt innerrö r behö ver då dras i ledningen. Ett alternativ ä r att den flyttas till ett nytt läge och därfö r finns en byggrä tt fö r en eventuell ny pumpstation vid Lö vekullevä gen. Dagvatten Kommunstyrelsen har 2006 antagit en dagvattenstrategi fö r Alingsås tä tort (Bilaga 1 till Strategi fö r vatten & avlopp i Alingsås kommun ). Takvatten och vatten från andra hårdgjorda ytor kan ledas direkt till Säveån då föroreningsbelastningen i området ä r liten. Dagvattenmagasin behö vs inte då Säveån normalt har tillrä cklig kapacitet att ta emot hö ga dag- 11

vattenflö den från området. Om markfö roreningar lämnas kvar måste sanering utfö ras så att risk fö r spridning av fö roreningar via grundlä ggnings-, lednings- och drä neringsschakter elimineras. Det ä r då en fö rdel om ytligt vatten avleds innan det hunnit infiltrera i marken, dvs att marken hårdgö rs i stor utsträ ckning. Drä neringsvatten kan ledas direkt till Sä veån men utloppsledningarna behö ver fö rses med provtagningsbrunnar och backventiler. Energitillfö rsel Kommunfullmä ktige har antagit Alingsås energiplan 2005-2008. Målen ä r i huvudsak att effektivisera energianvä ndningen (dvs använda mindre energi per invånare), fortsä tta konvertering till fö rnybara energikä llor - i fö rsta hand biobrä nsle, använda alternativa brä nslen vid transporter samt anvä nda el enbart till elspecifika ä ndamål. Eldstä der som klarar utslä ppskraven i Boverkets Byggregler får installeras. En bestä mmelse anger att endast flexibla luft- eller vattenburna uppvä rmningssystem får finnas. Syftet ä r att undvika bindningen till el som direktverkande elradiatorer ger (el ska bara anvä ndas till elspecifika ä ndamål). Fö r att kunna kö pa den kommunala marken inom planområdet finns fö r nä rvarande krav på att byggnadernas energibehov hö gst blir 80 kwh/m 2 och fö rslag på att riktlinjer fö r energieffektiva byggnader klaras (se nedan). Om anslutning till fjä rrvä rme väljs ska avtal om detta tecknas mellan exploatö ren och Alingsås Energi Nä t AB samtidigt med kö peavtalet. Fjä rrvä rmeledningar finns i Viktoriagatan fram till Lövekullevä gen och nya ledningar kommer troligen att dras både i Enevä gen och Lö vekullevä gen. Energieffektiva byggnader Ett fö rslag kallat Riktlinjer fö r energieffektiva byggnader har tagits fram inom Alingsås kommun. Det ö vergripande målet ä r att begrä nsa vår klimatpåverkan. Ett av kommunens miljö mål ä r att skapa fö rutsä ttningar fö r att bli den mest energieffektiva kommunen i regionen när det gäller elanvä ndning per invånare. Byggnadens behov av kö pt energi av olika slag ska rä knas samman (fö r vä rme, varmvatten och driftel men exklusive hushållsel) och olika energislag viktas beroende på deras miljö påverkan. Eftersom tillkommande el i Sveriges energisystem huvudsakligen kommer från kolkondenskraftverk ska kö pt el till byggnaden rä knas upp med en faktor 2,5. Riktlinje: Byggnadens behov av kö pt energi får inte ö verstiga 90 kwh/m 2 golvarea och år (exklusive hushållsel men inklusive driftel till flä ktar, pumpar mm). Arean som avses ä r golvarean i temperaturreglerade utrymmen avsedda att vä rmas till mer ä n 10 o C begrä nsade av klimatskä rmens insida (definition enligt BBR 9:12). Instruktioner fö r energiberä kningen finns i Fö rdjupningsmaterial till Riktlinjer fö r energieffektiva byggnader. Ö vrig energianvä ndning Låg vatten- och energianvä ndning ska eftersträ vas enligt bl.a. energiplanen. Fö ljande planbestä mmelser finns: Bygg- och installationsteknik som medfö r låg vatten- och energianvä ndning ska anvä ndas och Installationer ska ha individuell mätning av vattenanvä ndning fö r varje bostad/verksamhet samt medge eller vara fö rberedda fö r individuell mä tning av energianvä ndning. 12

El Restprodukter/avfall Alingsås Energi Nä t AB ä r huvudman fö r eldistributionen inom planområdet. Tillkommande bebyggelse fö rsö rjs från befintlig transformatorstation på Hasselgatan. I byggnaderna bör femledarteknik anvä ndas för att minska elektromagnetiska fä lt. Utrymmen inomhus fö r källsortering av restprodukter ska finnas. Utomhus ska plats finnas fö r kompostering av trä dgårdsavfall. Fö rpacknings- och tidningsinsamling finns intill Vä stra Ringgatans underfart under jä rnvä gen. 4. KONSEKVENSER Hållbar utveckling och miljö Hållbar utveckling Bebyggelsens energianvä ndning minimeras genom att kommunen har strä ngare krav ä n Boverkets byggregler. Anslutning kommer också att ske till kommunal fjä rrvä rme vars energi till ca 95 % kommer från koldioxidneutralt biobrä nsle. Transporternas energianvä ndning och miljö belastning ä r svårare att påverka. Exploateringen sker dock i ett mycket bra kommunikationslä ge med bussterminal, jä rnvä gsstation, stadskä rnan, lasarett, parker samt sjö n Mjö rn inom gång- och cykelavstånd (ca 500-1000 m). En stadsbuss trafikerar också en gata inom planområdet. Naturmiljö Kulturmiljö Miljö kvalitetsnormer Planfö rslaget bedö ms vara fö renligt med de grundlä ggande bestä mmelserna om hushållning med mark- och vattenområden och skydd av naturen i miljö balken kapitel 3 och 7. Det finns inga intressen vad gä ller flora, fauna eller rödlistade arter registrerade inom planområdet. Området har inte bedö mts som ekologiskt sä rskilt kä nsligt i kommunens ö versiktsplan. Planen innebä r inte någon fö rändring av någon kulturhistoriskt värdefull miljö. Miljö kvalitetsnormer finns fö r kvä vedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10) och ozon i utomhusluft. Miljö fö rvaltningen i Gö teborg har 2005 mätt och berä knat luftkvalitetsituationen i Alingsås stad. Slutsatsen var att miljö kvalitetsnormerna inte ö verskreds. Den nya exploateringen medfö r endast en ringa ö kning av trafiken vilket innebä r att buller och avgaser inte kommer att ö ka nä mnvä rt. Planen kommer inte att innebä ra att någon miljö kvalitetsnorm enligt miljö balken ö verträ ds. Buller Riksdagen har 1997 fattat beslut om riktvä rden fö r bullernivåer från trafik. En trafikbullerutredning för Lövekullevä gen och tågtrafiken på Västra Stambanan har utfö rts av Norconsult AB, daterad 2008-12-08. Utredningen visar att riktvä rdena ä r mö jliga att klara. Alla bostä der får ekvivalent ljudnivå under riktvä rdena. Eftersom boende ä ndå kan uppleva sig som stö rda bö r bostadsrum och luftventiler placeras mot den tystare sidan som vetter från Lö vekullevä gen (kö k med matplats samt hygienrum rä knas inte som bostadsrum). Mellan Lö vekullevä gen och det närmast planerade 13

bostadshuset finns i detaljplanen en bestä mmelse om att det ska finnas en 2 m hö g bullerskä rm. Den fungerar också som insynsskydd och den ska placeras minst 0,5 meter från gcm-vä gen. Riktvä rdet för maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad klaras i marknivå inom hela området utom vid den västra gaveln vid bostadshuset nä rmast Lö vekullevä gen. Enskilda och gemensamma uteplatser kan dä r- med anordnas i tillrä cklig omfattning (bostä derna på våning 2 närmast Lö vekullevä gen kan däremot inte enbart ha uteplats i form av balkong åt sö der eller väster eftersom riktvä rdet inte klaras vid den fasaden). Uteplats eller balkong bö r i fö rsta hand placeras mot den tystare sidan och kan också utformas med t.ex. bullerdä mpande skä rmar. Vibrationer Riskbedö mning Vibrationer från Vä stra stambanan kan uppträ da. Avståndet mellan jä rnvä gen och närmast föreslagna bostadshus ä r dock minst ca 150 meter. Riktvä rden fö r vibrationer i rum fö r sö mn och vila ä r 0,4 mm/s samt 14 mm/s 2 RMS. En risk- och sårbarhetsanalys antogs av kommunstyrelsen 2004 som innehåller fö ljande rubriker: Viktiga samhä llsfunktioner, Fysisk struktur, Viktiga samhä llsresurser samt Mark och byggnader. Nu aktuellt planområde ä r inte omnä mnt. Planområdet ligger inte vid någon av de vägar (E20 och R42) som länsstyrelsen rekommenderat som färdvä gar för genomfartstransporter med farligt gods. I kommunens risk- och sårbarhetsanalys 2004 har vägvalsstyrning angivits fö r transporter mellan primä rnä tet och leverantö r/mottagare i industriområden i centralorten. Planområdet ligger inte heller vid någon av dessa vä gar. Konsekvenser för närboende Planfö rslaget innebä r att befintlig gångvä g längs Säveån kan fö rlä ngas ö ver en tidigare privat småhusfastighet och att en genomgående strandpromenad därigenom kan skapas. En kommunal fastighet (del av Sö rhaga 1:19) som tidigare varit obebyggd förselås bebyggas vilket innebä r att ett litet lokalt grö nområde försvinner (i gällande detaljplan för den fastigheten finns en väg som inte längre ä r aktuell att bygga). Grö nområdet ä r dock fö r närvarande olä mpligt som lekplats eftersom marken ä r fö rorenad. Fastigheten Enekroken 2 har tidigare varit bebyggd med en transformatorstation som rivits och nu fö reslås delar av den bli en allmä n parkeringsplats. I fö rdjupning av ö versiktsplanen fö r staden Alingsås (antagen mars 2008) ä r ingen av dessa två fastigheter markerade som värdefull natur-, kultur- och rekreationsmiljö. Den markeringen har istä llet Nolhaga park som ligger på ca 500 meters gångavstånd. Strandpromenaden utgö r också ett lokalt grö nområde. Ingen byggnad inom planområdet ä r q-mä rkt eller har ansetts kulturhistoriskt vä rdefull. Behovsbedömning Stä llningstagande Kommunen har gjort en behovsbedö mning enligt PBL 5 kap 18 och MB 6 kap 11 fö r aktuell detaljplan. Kommunen har bedö mt att detalj- 14

planen inte medfö r någon betydande miljö påverkan. Vid behovsbedö m- ningen har kriterierna i bilaga 4 till MKB-fö rordningen särskilt beaktats och ansetts vara uppfyllda. Risker fö r ö versvä mning behandlas detaljerat i den utredning som gjorts med tillhö rande hydraulisk modellering. Uppfyllnad gö rs så att det värsta scenariet fö r ö versvä mning klaras. Risker fö r skred och erosion behandlas detaljerat i de stabilitetsutredningar som gjorts och erosionsskydd ska anlä ggas. Natura 2000-området vid Mjö rn kommer inte att påverkas av exploateringen eftersom den inte innebä r krav på reglering av sjö n. Kommunen har därmed bedö mt att en miljö konsekvensbeskrivning inte behö vs fö r aktuellt planområde. 5. ADMINISTRATIVA FRÅ GOR Genomfö randetid Handlä ggning Planavgift Planens genomfö randetid ä r tio år från den dag då beslutet att anta planen vinner laga kraft. Planlä ggningen sker med normalt planfö rfarande och planen avses antas av byggnadsnä mnden. Kostnaderna fö r upprä ttandet av detaljplanen tas ut som planavgift enligt gä llande taxa i samband med bygglov/bygganmä lan. Bilagor Geotekniska undersö kningar RTAB 1992-10-14 (kompletterad 1993-03- 25) och J&W 2001-02-21 Detaljerad stabilitetsutredning Sweco VBB 2006-01-25 och 2009-11-18 Markmiljö undersö kning Sweco Viak 2006-02-27 Trafikbullerutredning Norconsult AB 2008-12-01 Medverkande Synpunkter på planfö rslaget har lämnats av tekniska kontoret. Fö rslag till nya byggnader samt illustration har tagits fram av Forum Arkitekter AB. PLANAVDELNINGEN Hans Nerstu Planarkitekt Antagandedatum: Lagakraftdatum: 15