Föräldrastöd i grupp

Föräldrastöd i grupp

Regeringens definition och målsättning av föräldrastöd 2018 Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och verksamheter riktade till föräldrar som stärker föräldraförmågan och relationen mellan förälder och barn. Det kan handla om att ge föräldrar kunskap om barnets rättigheter, hälsa och utveckling, att stärka föräldrars relation till varandra eller deras sociala nätverk. Målsättningen är att alla föräldrar ska erbjudas föräldraskapsstöd under barnets hela uppväxt. Nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd sep 2018 https://www.regeringen.se/4a6017/globalassets/ regeringen/dokument/socialdepartementet/barnets -rattigheter/en-nationell-strategi-for-ett-starkt-foraldraskapsstod-webb.pdf

Varför föräldrastöd? Forskning visar ett tydligt samband mellan uppväxtförhållande och fysisk och psykisk hälsa som äldre (WHO 2008) Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem (Folkhälsomyndigheten 2014) Föräldrar önskar föräldrastöd (Feinberg & Kan 2008, Nolan 2012)

Förfrågningsunderlag och Avtal för Barnavårdscentral i Hälsoval Skåne

Alla ska erbjudas föräldragrupp Ska bedrivas så att föräldrarna har möjlighet att komma Ska riktas till båda föräldrarna Ska utgå från föräldrarnas behov 6 sammankomster under barnets första 9 månader Öppna sammankomster räknas som föräldragrupp om de har ett pedagogiskt syfte och och ger möjlighet till ökat kontaktnät Ske enligt rikshandboken Tolk ska erbjudas när så behövs Hämtat från: Förfrågningsunderlag och Avtal för Barnavårdcentral i hälsoval Skåne gällande år 2018

Barnrättsperspektiv Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Folkhälsoperspektiv

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 erbjudna 100% 93% 98% 100% 92% 90% 89% deltagit 45% 46% 46% 49% 47% 44% 40% Erbjudande om och deltagande i föräldragrupp inom barnhälsovården i Skåne år 2011-2017

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel barn, födda 2016, för vilka minst en förälder har deltagit minst tre gånger i föräldragrupp inom barnhälsovården, per kommun. Genomsnittet i Skåne visas med orange stapel.

CNI lägsta 10 % Medel Skåne CNI högsta 10 % 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Medelvärden av deltagandet i föräldragrupp vid de 10 procent av Barnavårdscentralerna i Skåne som har högst resp. lägst CNI, samt medelvärden i Skåne, år 2011-2017

Jämförelse av andel genomförda första hembesök och andra hembesök, mellan den fjärdedel av barnavårdscentralerna som har lägst CNI (till vänster) och den fjärdedel som har högst CNI (till höger).

Välj en bild som på något sätt beskriver din känsla inför att leda föräldragrupper

Forskning visar: Hur upplevde BHVsjuksköterskorna det? Svårt med tysta grupper Svårt när någon pratar mycket Saknar utbildning i gruppdynamik och gruppledarskap Svårt i grupper med mycket olikheter Svårt när någon vet allt Ref: Lefevre et al Journal of Child Health Care 2015

Litteraturtips Föräldrar frågar - vi vågar Att växa som föräldragruppsledare

Teamets & gruppens utvecklingsfaser STADIUM 1 Trygghet & tillhörighet STADIUM 2 Opposition & konflikt STADIUM 3 Tillit & struktur STADIUM 4 Arbete & produktivite t STADIUM 5 Avslutning Interactive Model of Group Development (IMGD). Susan Wheelan

HUR GÖR MAN DÅ? Tips & Trix för att skapa ett tryggt klimat

Hur skapar man trygghet och tillhörighet i en grupp??

Antal gånger Tidsåtgång/träff Gruppstorlek När bjuda in till föräldraträff Tidpunkt på dagen Inbjudan Förberedelser planera i förväg

Den första träffen Lokal Möblering Fika Teknik Vara i tid och hälsa alla välkomna Presentation och tidsramar Förhoppningar, önskemål & förväntningar Tillverka träffarnas program tillsammans Gemensamma regler

Parrelationen? Boktips på biblioteket? Barnsäkerhet? Var kan information sökas? Psykologen?

Utvärdering

..om alla är tysta? Bikupan Be deltagarna diskutera något i smågrupper först. Det lockar ofta fram de mer tystlåtna. Rundan- Låt föräldrarna berätta om något i tur och ordning. Har vi väl börjat tala är det stor chans att vi fortsätter Post-it lappar

..om en är tyst? Fråga personen Har du också några tankar om detta? Reflektera ihop över svaret efteråt; T ex Har jag förstått rätt att du tycker det är bra att barn har rättigheter?

..om någon dominerar? Fördela ordet genom att fråga de andra: - Vad tror ni om det här? - Någon annan som vill berätta hur det känns? - Jag är nyfiken på att höra vad ni andra tänker om detta Ta ledarrollen: - Nej, nu får vi nog gå vidare även om det är en riktigt intressant tanke/berättelse/osv du har

..om någon ifrågasätter eller är rejält påläst? Du kan inte veta allt! Tala om ifall du får en fråga du inte vet svaret på. Om frågan gäller kunskap som är viktig i sammanhanget; be att få återkomma med fakta nästa träff.

Föräldrar som utelämnar sig Sköra föräldrar som inte har skyddet uppe och som blir ledsna, eller ogenomtänkt blottar sina tankar Gå in som ledare och ta över genom att säga Du verkar ha mycket omkring dig just nu Kanske vill du prata mer om det med mig efter träffen? Eller om det är läge: Fånga upp det personen säger; Det låter som om du har det jättetufft just nu Är det någon av er andra som har upplevt något liknande?

Fler ledartips! resurser att dela med I början av varje träff: Någon som har tänkt på något om det vi pratade om sist? Berätta vad träffen ska handla om idag, och fråga om deltagarna är med på det? Be om lov: Är det okej att? Var inte rädd för att ta ordet om det behövs. Du är ledaren; Nu skulle jag vilja att vi istället pratar om Använd reflektioner och sammanfattningar; Har jag förstått rätt att ni vill ses oftare? Utgå ifrån att föräldrarna har kunskaper och resurser att dela med sig av Sträva efter ett jämställt förhållningssätt mellan dig själv och gruppen och mellan föräldrarna Uppmuntra att prata även om det som är jobbigt Undvik rättningsreflexen

Riktade grupper Komplement till ordinarie grupp De föräldrar som har speciella erfarenheter eller behov av utökat stöd T ex: föräldrar till adopterade barn föräldrar som har svårt med svenska språket tvillingföräldrar föräldrar till prematurfödda barn mycket unga föräldrar eller åldersfokuserade, t.ex. föräldrar till 2½-åriga barn. Riktade grupper kan behöva ordnas gemensamt av flera BVC (beroende på underlaget i området) Metodiken kan utgå från självhjälpsgrupper där man efter 3-5 träffar kan bli självgående som grupp.

Pappagrupper? Det finns även rena pappagrupper på en del orter. I Ylva Elvin-Nowaks rapport om mödra- och barnhälsovårdens syn på föräldraskapets ordning berörs pappagrupper föreslår Ylva återhållsamhet med enkönade grupper. I den allmänna debatten har framkommit synpunkten att enkönade föräldragrupper riskerar att snarare förstärka än utjämna traditionella könsroller i föräldraskapet. Professor Lars Jalmert menar att om syftet är att verka för ett mer jämställt föräldraskap måste kvinnliga och manliga föräldrar samtala med varandra om sina gemensamma och specifika erfarenheter. Det är genom att markera likhet inför föräldraskapet jämställdhet kan uppnås, inte genom att betona det eventuellt könsspecifika.

Dokumentera i barnets journal! Dokumentation av föräldraträffarna angående innehåll och närvaro görs på avsedd plats i BHV-journalen. På varje BVC registreras vilka föräldrar som erbjudits respektive inte erbjudits att delta i föräldragrupp, uppdelat på mamma, pappa/partner, första-/flergångsföräldrar och antal deltagande gånger. Under "Hälsosamtal" i BHVjournalen dokumenteras vilka ämnen som tagits upp, och datum för detta.

Gruppledarutbildning för dig som håller föräldragrupper Kurs 1: 29/8, 23/9, 22/10 Kurs 2: 10/10, 12/11, 10/12 återkommande..