www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av barnkonventionen Tobias Bjöörn, Certifierad kommunal revisor Gabriella Fredriksson Sandra Marcusson Jean Odgaard, Certifierad kommunal revisor Landstinget i Kalmar län
Innehållsförteckning SAMMANFATTANDE BEDÖMNING...2 1. INLEDNING...4 1.1. UPPDRAG...4 1.2. AVGRÄNSNING OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT...5 1.3. KORT OM FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER...6 2. GRANSKNINGSRESULTAT...8 2.1. ÖVERGRIPANDE STYRANDE DOKUMENT OCH MÅL... 8 2.1.1. Landstingsplan... 8 2.1.2. Handlingsplan för arbetet med barnkonventionen...9 2.1.3. Folkhälsopolitisk plan...10 2.1.4. Övrigt om den övergripande styrningen...10 2.1.5. Landstingsstyrelsens möten... 11 2.1.6. Vår bedömning... 12 2.2. STYRNINGEN OCH ARBETET I FÖRVALTNINGARNA... 13 2.2.1. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen... 13 2.2.2. Primärvårdsförvaltningen... 14 2.2.3. Psykiatriförvaltningen... 15 2.2.4. Trafikförvaltningen... 17 2.2.5. Vår bedömning...18 2.3. SAMVERKAN... 19 2.3.1. Vår bedömning... 20 2.4. KÄNNEDOM, UTBILDNING OCH KUNSKAP... 20 2.4.1. Vår bedömning...22 2.5. FORMER FÖR DIALOG OCH INFLYTANDE FÖR BARN OCH UNGDOMAR...23 2.5.1. Vår bedömning... 24 2.6. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING...25 2.6.1. Uppföljning av landstingsplanen och verksamhetsberättelserna...25 2.6.2. Förändring i uppföljningen inför årsredovisningen 2014...25 2.6.3. Uppföljning av handlingsplanen för barnkonventionen... 26 2.6.4. Vår bedömning...27 1 av 27
Sammanfattande bedömning Revisorerna i Landstinget i Kalmar län har anlitat för att genomföra en granskning utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter. Den övergripande revisionsfrågan som ska besvaras är följande: Hur beaktas och efterlevs barnkonventionen inom landstinget? Den övergripande bedömningen är att olika delar av landstingets verksamheter i flera fall beaktar och arbetar utifrån barnkonventionens intentioner, men sammantaget sker inte arbetet med tillräcklig systematik och inte i nivå med de ambitioner som uttrycks i den egna handlingsplanen för arbetet med barnkonventionen. Vidare är det positivt att landstinget i sin styrning har tagit fram en som vi ser det ambitiös handlingsplan för arbetet med barnkonventionen, men vår bedömning är samtidigt att styrningen och uppföljningen på området behöver stärkas för att säkerställa att barnkonventionen efterlevs och får genomslag i alla delar av verksamheterna. Den övergripande bedömningen baseras på bland annat följande iakttagelser och bedömningar: Landstinget har i styrande dokument betonat betydelsen av barnkonventionen, vilket vi bedömer som positivt. Vi kan också notera att en, enligt vår bedömning, ambitiös handlingsplan för arbetet med barnkonventionen har tagits fram. Vidare ser vi det som positivt att det finns ett särskilt barnkompetensnätverk som arbetar för att utveckla barnrättsperspektivet inom landstinget. När det gäller styrningen och arbetet i förvaltningarna kan vi konstatera att det inom verksamheterna pågår ett flertal aktiviteter som enskilt eller sammantaget bidrar till att stärka och säkerställa efterlevnaden av barnets rättigheter. Psykiatriförvaltningens arbetssätt med att utse särskilda barnombud menar vi är ett intressant exempel och något som bör inspirera övriga förvaltningar. Enligt vår bedömning är det dock en brist att styrkedjan inte omfattar mål/mått och tydligare koppling till allt som faktiskt sker i form av aktiviteter och att det inte heller följs upp, dvs den röda tråden saknas. Förvaltningarnas övergripande verksamhetsplaner innehåller inte mål eller mått som fångar barnkonventionen på det sätt som handlingsplanens ambitioner uttrycker även om vissa verksamheter inom förvaltningarna har mer utvecklade styrdokument. Det finns enligt vår bedömning inte sällan en osäkerhet kring vad som görs kring barnkonventionen. I samband med detta noterar vi att det under intervjuerna har framförts att det saknas någon som håller ihop arbetet i landstinget kring barnkonventionen. Styrningen och samordningen inom förvaltningarna behöver därmed utvecklas enligt vår bedömning. Det finns kort information om arbetet utifrån barnkonventionen i den övergripande verksamhetsberättelsen, dock inte i nivå med ambitionerna när det gäller uppföljning såsom det uttrycks i handlingsplanen. Handlingsplanen för arbetet med barnkonventionen har inte följts upp. Ett arbete pågår dock med att uppdatera innehållet. När det gäller uppföljning är vår samlade bedömning är att det är svårt att följa hur man sammantaget arbetar med frågorna i landstinget. Den uppföljning som hittills har skett är inte tillräcklig och ger inget 2 av 27
fullgott underlag för lärande och utveckling av arbetet utifrån barnkonventionen. Vi ser det dock som positivt att landstinget inför arbetet med verksamhetsberättelsen 2014 har infört en obligatorisk fråga om vad som skett utifrån barnkonventionen, något som inte har funnits tidigare. Vad utfallet av detta blir var oklart vid tidpunkten för granskningens färdigställande. Här är vår bedömning att ett förtydligande och konkretiserande av vad som ska följas upp och hur på vilket sätt behövs för att bättre fånga olika aspekter av barnkonventionen. Detta är särskilt viktigt för de verksamheter som inte har barn som primär målgrupp och har svårare att konkretisera och arbeta med frågan. Vår bedömning kring samverkan är att det finns flera upparbetade samarbeten mellan såväl landstingets olika verksamheter som med andra aktörer, till exempel länets kommuner. Bedömningen grundas på de exempel som framkommit under granskningen. Det har dock inte varit möjligt att inom ramen för granskningen värdera hur välfungerande alla olika samarbeten de facto är. När det gäller kunskap och kännedom hos landstingets personal har vi noterat att information om barnkonventionen ges till alla nyanställda, vilket är positivt. Enligt uppgift har även viss utbildning skett för chefer vid ett tillfälle. Hur det ser ut med utbildning på området uppges dock variera mellan och inom förvaltningarna. Någon överblick över genomförda utbildningar eller informationsinsatser finns inte på området. Vår bedömning är därför att landstinget inte har säkerställt personalens kunskap och kompetens på området i linje med ambitionerna i handlingsplanen. Det finns inga övergripande mål eller mått om att verksamheterna ska öka kännedomen om alla barnets rättigheter för barn och föräldrar. Däremot finns det t ex inom barnhälsovården och vid familjecentraler flera aktiviteter som på olika sätt syftar och bidrar till att öka kunskapen om vissa av barnets rättigheter. Vår bedömning är att de initiativ kring dialog med barn som har genomförts är bra men att det samtidigt finns stora möjligheter att utveckla dialogen med barn ytterligare. Även om vi under granskningen har funnit flera goda exempel så är vår bedömning att styrningen och systematiken bör utvecklas kring former för dialog och inflytande för barn och unga. I handlingsplanen står att läsa att synpunkter bör användas strukturerat i planering, kvalitetsutveckling och utformning av verksamheterna som möter barn och unga. Vår sammantagna bedömning är inte att verksamheterna lever upp till dessa ambitioner. Avslutningsvis vill vi betona att många fler verksamheter inom landstinget möter barn och unga än bara de verksamheter som just har barn och unga som primär målgrupp. 3 av 27
1. Inledning Sverige har åtagit sig att följa FN:s konvention om barnets rättigheter som antogs av FN:s generalförsamling 1989. I prop. 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige sägs att kommuner och landsting bör inrätta system för att kunna följa hur barns bästa förverkligas. Under 2010 fattade riksdagen beslut om en ny, utvecklad strategi i frågan, Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige, i syfte att stärka barnets rättigheter inom alla berörda områden och verksamheter på statlig och kommunal nivå. Landstinget i Kalmar län har i sin landstingsplan beslutat att verksamheterna ska ha ett tydligt barn- och ungdomsperspektiv och att FN:s barnkonvention ska utgöra ett styrande dokument. Till stöd för genomförandet av denna ambition har en handlingsplan för arbetet med barnkonventionen tagits fram. Revisorerna i landstinget i Kalmar län har beslutat att genomföra en granskning utifrån FN:s barnkonvention. 1.1. Uppdrag Revisorerna i landstinget i Kalmar län har anlitat för uppdraget att genomföra en granskning utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter. Den övergripande revisionsfrågan som ska besvaras är följande: Hur beaktas och efterlevs barnkonventionen inom landstinget? Följande delfrågor har ingått i uppdraget: Tolkar och tillämpar landstinget lagar och förordningar så att åtagandena enligt barnkonventionen respekteras i praktiken i beslut och åtgärder? Respekteras barnets fysiska och psykiska integritet i alla sammanhang? Ges barn förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem? Får barn kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken? Får föräldrar kunskap om barnets rättigheter och erbjuds föräldrar stöd i sitt föräldraskap? Har beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper kunskap om barnets rättigheter och omsätter de denna kunskap i berörda verksamheter? Stärker aktörer inom olika verksamheter som rör barn barnets rättigheter genom samverkan? Ligger aktuell kunskap om barns levnadsvillkor till grund för beslut och prioriteringar som rör barn? Följs beslut och åtgärder som rör barn upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv? Övrigt som krävs för att besvara den övergripande revisionsfrågan. 4 av 27
1.2. Avgränsning och tillvägagångssätt Granskningsobjekt är landstingsstyrelsen. Granskningen har avgränsats till att omfatta dels det övergripande arbetet utifrån barnkonventionen, dels mer fördjupat i följande verksamheter som valts i samråd med revisionschefen: hälso- och sjukvårdsförvaltningen, primärvårdsförvaltningen, psykiatriförvaltningen samt trafikförvaltningen. Avgränsning och val av intervjupersoner har skett i dialog med landstingets revisionschef. Intervjuer har genomförts med följande funktioner: Utvecklingsdirektör Ordförande för barnrättighetsnätverket, tillika verksamhetschef barnhälsovården som är en del av primärvården Hälsovalsstrateg Strateg vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen Chef för primärvårdsförvaltningen Chef för trafikförvaltningen Chef för barnklinken, Länssjukhuset i Kalmar Strateg vid psykiatriförvaltningen Chefsöverläkare vid barn- och ungdomspsykiatrin Asyl- och flyktingchef Barnhälsovårdschef Barnombud inom psykiatriförvaltningen (placering Oskarshamn) Chef för barnkliniken, Västerviks sjukhus Samordnare, ekonomienheten Politiker i medborgarutskottet De intervjuade har givits möjlighet att sakgranska rapportens innehåll innan färdigställande. Genomgång har skett av relevanta dokument, såsom Handlingsplan för arbetet med barnkonventionen, barnchecklistor, Folkhälsopolitisk plan, Landstingsplan 2014-2016, samtliga protokoll från landstingsstyrelsens möten under 2014, verksamhetsplaner 2014 för förvaltningarna och Årsredovisning 2013. Utöver detta har vi tagit del av diverse material från de fyra utvalda förvaltningarna. Delfrågorna som har ingått i uppdraget har sorterats och behandlats genom bedömningar av följande kategorier av landstingets verksamhet utifrån barnkonventionen, som även utgör rubriker i rapporten: Övergripande styrning, dokument och mål Styrningen och arbetet i förvaltningarna Samverkan Kännedom, utbildning och kunskap Former för dialog och inflytande för barn och ungdomar Uppföljning och utvärdering 5 av 27
1.3. Kort om FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter förtydligar innebörden av ett barnperspektiv och ger barn mänskliga rättigheter. Med barn menas personer under 18 år. Konventionen betonar att varje barn ska betraktas som en självständig individ med egna rättigheter, och utgår ifrån att barndomen är värdefull i sig och att barndomen dessutom lägger grunden för resten av livet. Genom barnkonventionen stärks barnets roll, såväl i familjen som i samhället. I prop. 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige sägs bl a att kommuner bör inrätta system för att kunna följa hur barns bästa kan förverkligas. Under 2010 fattade riksdagen beslut om en ny, utvecklad strategi i frågan, Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige, i syfte att stärka barnets rättigheter inom alla berörda områden och verksamheter på statlig och kommunal nivå. Som nämnts tidigare har Landstinget i Kalmar län fattat beslut om att FN:s barnkonvention ska utgöra ett styrande dokument för landstingets verksamheter. Grundprinciperna för barnkonventionen återfinns i artiklarna 2, 3, 6 och 12 som är så kallade portalartiklar som skall genomsyra samtliga andra artiklar. Artikel 2 Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. Artikel 2 handlar alltså om diskrimineringsförbud. En central aspekt av artikel 2 är frågan om lika villkor. Artikel 3 Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder. Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, och personalens antal. Denna paragraf handlar om alla åtgärder på olika nivåer i samhället där barn berörs. Detta betyder att det inte enbart är den verksamhet inom kommun och landsting som direkt berör barn och ungdomar såsom barnomsorg, utbildning, fritidsverksamhet etc som skall ha barnens bästa i fokus. Konventionen kräver inte att barnets bästa alltid ska vara utslagsgivande, men beslutande myndigheter ska 6 av 27
kunna visa att man har gjort en sammanvägning av relevanta intressen innan beslut som berör barn och unga fattas. Artikel 6 Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Detta betyder att staten ska vara proaktiv och vidta åtgärder som säkrar rätten till liv, vilket t ex betyder att man skall förhindra exempelvis självmord, självsvält och spädbarnsdödlighet. Artikeln handlar även om att fysisk, psykisk, andlig, moralisk, psykologisk och social utveckling ska tillgodoses så att barnet förbereds för ett självständigt liv i ett fritt samhälle. Barnkonventionen betonar även samverkan mellan aktörer för att hela barnet kommer i fokus. I kommuner och landsting är mycket av verksamheten sektoriserad vilket innebär att ansvaret för barn och unga finns inom olika nämnder. Detta kan innebära att det ställs krav på samverkan för att säkra barnets rätt till liv och utveckling. Artikel 12 Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet. Artikeln betonar barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande i alla frågor som rör dem och oavsett var beslutat fattas. Det ställs även krav på att barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. De synpunkter som barnet för fram ska alltså påverka beslutet. 7 av 27
2. Granskningsresultat 2.1. Övergripande styrande dokument och mål Det finns ett antal styrdokument och riktlinjer som på olika sätt berör hur landstinget i Kalmar län ska tillämpa FN:s barnkonvention i sina verksamheter. Nedan redogör vi för de iakttagelser vi har gjort gällande de övergripande styrdokumenten. 2.1.1. Landstingsplan Landstinget i Kalmar län har i sin landstingsplan för åren 2014-2016 beslutat att landstingets verksamheter ska ha ett uttryckligt barn- och ungdomsperspektiv och FN:s barnkonvention ska utgöra ett styrande dokument. Även tidigare års landstingsplaner har haft samma uttryckliga barn- och ungdomsperspektiv. Detta återfinns framförallt under målområdet Medborgare och kund, där barnkonventionen ägnas ett särskilt avsnitt under rubriken Delaktighet och bemötande. Där framgår bl a följande: Enligt FN:s barnkonvention, som landstinget arbetar efter, har alla barn rätt att vara friska, delaktiga och trygga. Alla landstingets verksamheter ska därför ha ett uttryckligt barn- och ungdomsperspektiv, även om barn så långt möjligt ska vårdas på barnklinik. Som stöd att omsätta konventionen i praktisk handling finns en handlingsplan med checklista. Barn och ungdomar ska respekteras och vara delaktiga i beslut som berör dem. De måste ges möjlighet att få uttrycka sina åsikter avseende bemötande och verksamhet samt vara en självklar del i utvärdering och utveckling av landstingets verksamheter. En barnkonsekvensbedömning ska göras vid beslut på verksamhetsnivå som berör barns och ungas situation som patienter, besökare eller närstående. Det återfinns inga mått bland landstingets övergripande mål eller inom de olika perspektiven/målområdena som explicit rör barnkonventionen. Landstingsplanen beskriver även hur landstinget arbetar med uppföljning av de mål som finns uppsatta för verksamheten. Landstingsplanen fastställer att verksamheterna ska beskriva hur de ska arbeta för att nå och följa upp målen i sina verksamhetsplaner. För att säkerställa att det sker en säker och systematisk uppföljning av såväl landstingsplanen som andra handlingsplaner har landstinget fastställt att det ska finnas en uppföljningsplan. Förutom landstingsplanen omfattar den även handlingsplaner såsom handlingsplan för barnkonventionen. I uppföljningsplanen ska bland annat framgå vilka mål som är aktuella, vem som har ett övergripande ansvar för området och vem som ansvarar för kvalitetssäkring, rapportering och analys av resultat. Uppföljning ska ske i samband med den formella uppföljningen av landstingsplanen, i delårsrapporter och årsredovisning. 8 av 27
2.1.2. Handlingsplan för arbetet med barnkonventionen Som ett stöd att omsätta barnkonventionen i praktisk handling har landstingsfullmäktige antagit en handlingsplan för arbetet med barnkonventionen. Handlingsplanen är uppbyggd utefter följande rubriker: Barnkonventionen i Landstinget i Kalmar län Kunskap om barnkonventionen Barns bästa Barns röst Barn som medborgare Ledningens ansvar, samt Checklista 1-5 Inom dessa respektive rubriker presenterar landstinget i Kalmar län hur landstingets verksamheter ska beakta barn- och ungdomsperspektivet utifrån Barnens bästa - vilket handlar om barn och ungdomars utveckling och behov; Barnens röst - vilket handlar om att tillvarata och lyfta fram barn och ungdomars åsikter; Barn som medborgare - som handlar om att beakta att barn och ungdomar är invånare i länet och tillika brukare av landstingets verksamheter vilket innebär att verksamheten även behöver anpassas efter deras behov; Ledningens ansvar som fastställer ledningens ansvar kring att medarbetare har kunskap om och tillämpar barnkonventionen i arbetet. Dessförinnan beskrivs barnkonventionens innehåll och handlingsplanens syfte under rubriken om Barnkonventionen i Landstinget i Kalmar län. Under rubriken Kunskap om barnkonventionen fastställs att kunskap om barnkonventionen ska prägla verksamheten genom sin närvaro i bland annat riktlinjer, handlingsplaner, beslut och avtal som landstinget träffar med entreprenörer. Handlingsplanen består även av fem checklistor som utgör ytterligare ett led i att konkretisera och säkerställa att verksamhetens arbete tar barnkonventionen i beaktning: Checklista 1: Barn och unga som patient och brukare Checklista 2: Barn och ungdomar som besökare och närstående Checklista 3: För chef och ledare Checklista 4: Barnkonsekvensbeskrivning vid beslut inklusive bilaga barnchecklista inför beslut Checklista 5: Uppföljning och indikatorer Syftet med handlingsplanen är att konkretisera alla verksamheters ansvar kring tillämpningen av Barnkonventionen i sina respektive uppdrag. Handlingsplanen redogör bland annat för att långsiktighet och ständigt arbete är två viktiga apsekter för att kunna förverkliga Barnkonventionen och att förankra dess synsätt i verksamheterna. Ett led i att sträva efter att arbeta långsiktigt är arbetet via ett barnkompetensnätverk som har till uppgift att sprida kunskap om-, och följa upp barnkonventionen samt att därutöver utveckla arbetet kring barnrättsfrågor. Barnkompetensnätverket ska bland annat systematiskt arbeta med tillgänglig statistik rörande barn och ungas villkor och därigenom föreslå åtgärder (se vidare om barnkompetensnätverket nedan under 2.1.4.1). 9 av 27
Handlingsplanen saknar datum men i texten framgår bl a att det i landstingsplanen 2012-2014 beslutades om uppföljning och uppdatering av handlingsplanen för barn och unga 2009-2010. 2.1.3. Folkhälsopolitisk plan Syftet med landstinget i Kalmar läns folkhälsopolitiska plan för åren 2012-2015 är att lägga en grund och inriktning för landstingets fortsatta interna och samhällsinriktade folkhälsoarbete. I planen presenteras 11 nationella målområden som kommunerna och landstinget i Kalmar län har enats om att arbeta efter. Landstinget har därutöver valt att utse fyra prioriterade målområden var Barn och ungas uppväxtvillkor är ett av dem: Barns och ungas förutsättningar för god hälsa och goda uppväxtvillkor stärks och förutsättningar för att bibehålla och förbättra deras fysiska och psykiska hälsa utvecklas. Vi noterar därutöver att även den folkhälsopolitiska planen slår fast att alla verksamheter ska ha ett tydligt barn- och ungdomsperspektiv. I planen nämns bland annat att folkhälsoarbetet när det gäller barn och unga bör koncentreras på deras uppväxtvillkor såsom familjeförhållanden, skola och fritid. Föräldrastöd, tidiga insatser, samverkan med olika samhällsaktörer och att stödja hälsofrämjande metoder inom skola och barnomsorg nämns som exempel på viktiga och högt prioriterade insatser. 2.1.4. Övrigt om den övergripande styrningen Som framgått ovan är handlingsplanen för arbetet med barnkonventionen det tydligast styrande dokumentet på området, och i intervjuerna med olika verksamhetsföreträdare framgår det att det finns en uppfattning om att handlingsplanen finns med på den politiska agendan och har uppmärksammats i landstinget. En av de intervjuade framhöll att det varit mer intresse för frågan under 2014, vilket ansåg bero bl a på att barnkonventionen firade 25 år och att det finns en medvetenhet om att diskussioner förs om att göra barnkonventionen till lag. Handlingsplanens ambitioner och förtydligande i de olika checklistorna kan också ses om ett försök att få fler delar av organisationen att tänka på barnkonventionen än de som just har barn som primär målgrupp. Som exempel kan nämnas att barnkliniken i sitt arbete framför att de försöker uppmärksamma frågan i andra kliniker dit barn också kan komma, och att handlingsplanen är ett viktigt dokument för att påtala ambitionerna på området. Det framkommer också under intervjuerna att det tagit tid att få in frågan om barnkonventionen och handlingsplanens innehåll i styrsystemet. Det finns många perspektiv och områden som ska utvecklas parallellt, t ex tillgänglighet. Frågan läggs i hög grad på verksamhetsnivå men genomslaget i förvaltningarna anses variera (i nedanstående avsnitt behandlar vi verksamhetsplanerna och styrningen/arbetet i förvaltningarna). Av intervjuerna kan noteras att uppfattningen är att det händer mycket på området men att det saknas en röd tråd och samordning. Den samordning och styrning som 10 av 27
framförallt återfinns på området, utöver själva handlingsplanen, är landstingets barnkompetensnätverk. 2.1.4.1. Barnkompetensnätverket I landstinget finns ett aktivt barnkompetensnätverk som, utifrån beskrivningen i handlingsplanen för arbetet med barnkonventionen, har tre uppgifter: att sprida kunskap om och följa upp barnkonventionen samt att utveckla arbetet kring barnrättsfrågor. att verka för och följa den framtida utvecklingen kring barn- och ungdomsfrågorna i samhället och i Kalmar län. att systematiskt arbeta med tillgänglig statistik/data/indikatorer rörande barn och ungas villkor och därmed föreslå åtgärder. Barnkompetensnätverket träffas 2 gånger per termin och har representanter från nästan alla förvaltningar, dock inte från IT-förvaltningen eller Trafikförvaltningen. Två landstingsråd finns med i nätverket. Under intervjuerna har det framförts synpunkter om att det är olyckligt att alla delar av organisationen inte är representerade. När det gäller nätverkets roll och ansvar finns en politisk koppling till landstingsstyrelsen genom de två politiska representanterna, men det finns ingen tjänstemannastyrning av nätverket. Nätverket uppfattar inte att de har något formellt ansvar och det finns ingen tjänsteman i den centrala staben som arbetar med barnrättighetsperspektivet och barnkonventionen. Enligt uppgift har nätverket framfört önskemål om att en sådan funktion bör finnas. Barnkompetensnätverket har i uppgift att arbeta med uppdateringen/revideringen av den nuvarande handlingsplanen för arbetet med barnkonventionen. Revideringen ska vara klar under 2015. 2.1.5. Landstingsstyrelsens möten Landstingsstyrelsen sammanträdde 11 gånger under 2014. En genomgång har gjorts av samtliga protokoll från landstingsstyrelsens möten under 2014 och vi noterar att barnkonventionen inte omnämns explicit i något protokoll. Däremot kan det exempelvis konstateras att vissa ärenden under året har bäring på barnkonventionen, även om det inte uttrycks i protokollet. Exempel på ärenden som kan sägas ha bäring på Barnkonventionen är att landstingsstyrelsen den 7 maj 2014 föreslår landstingsfullmäktige att ställa sig positiva till att exempelvis primärkommuner inrättar Barnahus inom länet eller att landstingsstyrelsen den 14 juli 2014 beslutar att landstinget ska arbeta fram en strategi för att förebygga allergi bland barn och unga i Kalmar län. Vidare kan noteras att barnkonventionen omnämns på några ställen i vissa handlingar som bifogats protokollen. Exempelvis i årsredovisningen från sammanträdet den 26 mars 2014 och Riktlinjer för all landstingsfinansierad tandvård inklusive barntandvårdspeng, uppdrag ersättning avseende områdes- 11 av 27
ansvar samt förslag till ersättning för specialisttandvård inom barn- och ungdomstandvård från sammanträdet den 3 december 2014. 2.1.6. Vår bedömning Vår bedömning av övergripande styrning, dokument och mål är följande. Landstinget har i flera styrande dokument betonat betydelsen av barnkonventionen, vilket vi bedömer som positivt. Vi kan också notera att en, enligt vår bedömning, ambitiös handlingsplan för arbetet med barnkonventionen har tagits fram. Utifrån våra intervjuer är bilden att handlingsplanen är känd och accepterad. Vidare ser vi det som positivt att det finns ett särskilt barnkompetensnätverk som arbetar för att utveckla barnrättsperspektivet inom landstinget. Vi har dock noterat att nätverket inte har full representation från landstingets olika delar, samt att det har förekommit problem med närvaron. Det finns enligt uppgift en förväntan på nätverket som överstiger nätverkets egen uppfattning om mandat och möjligheter. Från nätverkets sida har man framfört önskemål om hjälp genom en central resurs som kan bistå i att bättre driva barnrättsfrågorna i landstinget. I folkhälsopolitiska planen finns fyra prioriterade målområden, där barn och ungas uppväxtvillkor är en av dem: Barns och ungas förutsättningar för god hälsa och goda uppväxtvillkor stärks och förutsättningar för att bibehålla och förbättra deras fysiska och psykiska hälsa utvecklas. Enligt vår bedömning finns det utöver detta ett flertal ambitioner uttryckta, bl a i handlingsplanen, men det saknas specifika mätbara mål eller mått som rör just barnkonventionen. Avslutningsvis bedömer vi att landstinget bör överväga att göra riskanalyser inom olika verksamheter där man tittar på risker och riskgrupper som finns om barnperspektivet inte beaktas. Det finns enligt vår bedömning en risk att barnkonventionen främst blir en fråga för verksamheter som har barn som primär målgrupp, såsom BUP, barnklinikerna och barnhälsovården inom primärvården. Det är även viktigt att barnperspektivet kommer fram i verksamheter och processer där de tenderar att bli undanträngda. Det kan t ex röra sig om den palliativa vården (hur hanteras barn eller barn som anhöriga till döende närstående). 12 av 27
2.2. Styrningen och arbetet i förvaltningarna Landstinget i Kalmar län har antagit ett antal verksamhetsplaner för dess olika verksamheter för år 2014. Verksamhetsplanens syfte är att bland annat redogöra för hur verksamheten skall bedrivas i relation till landstingets övergripande mål under innevarande år. Nedan redogör vi för iakttagelser från respektive verksamhetsplan för de fyra utvalda förvaltningarna, samt övriga iakttagelser om arbetet i förvaltningarna bland annat utifrån de genomförda intervjuerna. 2.2.1. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen erbjuder och utvecklar effektiv specialiserad hälso- och sjukvård med ledande resultat genom kompetenta medarbetare, kunskapsbaserade metoder, hög tillgänglighet och gott bemötande. I verksamhetsplanen fastställer hälso- och sjukvårdsförvaltningen att deras verksamheter ska arbeta utefter Barnkonventionen och att ett barn- och ungdomsperspektiv skall genomsyra deras verksamheter. Verksamhetsplanen redogör för att detta ansvar förtydligas bäst genom att barn- och ungdomsperspektivet tas med i verksamhetsplaneringens fem perspektiv. Det anges att detta arbete regelbundet följs upp i de återkommande verksamhetsdialogerna på sjukhusnivå. Även under kapitlet hälsofrämjande sjukvård och sjukdomsförebyggande arbete omnämns barn- och ungas uppväxtvillkor som ett fokusområde i samband med den folkhälsopolitiska planen. Mer konkreta uppgifter om hur förvaltningen arbetar med dessa frågor framgår inte av verksamhetsplanen. Vi noterar dock att hälso- och sjukvårdsförvaltningens handlingsplan har en aktivitet/med viss bäring på barnkonventionen. Det är i kapitel 3 som handlar om verksamhet och process där aktiviteten minska alkohol- och tobaksbruket återfinns. Denna aktivitet genomförs inom ramen för den folkhälsopolitiska planen var förvaltningen i samarbete med folkhälsocentrum bland annat fokuserar på barnoch ungas uppväxtvillkor. Under intervjuerna har framförts synpunkten att när det gäller barnkonventionen finns ibland en för stor tilltro till barnklinikerna. Även om barnklinikerna har just barn som primär målgrupp har andra klinikchefer ett ansvar att deras verksamhet beaktar barnperspektivet. Uppfattningen som framförts är att det inte är lika lätt att få genomslag i andra kliniker/verksamheter som menar att det är mycket de har att ta hänsyn till. Även för en barnklinik är det inte lätt att i alla delar beakta och efterleva barnkonventionen. En av de intervjuade inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen menade att man måste sätta sig och konkretisera vad barnkonventionen betyder. Barnklinikerna i Kalmar och Västervik framför bl a att de i sina verksamhetsplaner och möten inom kliniken betonar ansvaret att omsätta barnkonventionen i praktisk handling. En utmaning som de arbetar med är att få barnen att medverka mer i vården, bl a utifrån den nya patientlagen där barns bästa nämns. 13 av 27
När det gäller användandet av barnchecklistor finns det utrymme för förbättring men frågan är aktuell inom klinikerna. Som exempel kan nämnas att enligt uppgift används alltid barnchecklistor vid beslut vid basenhetsrådets möten (fackliga företrädare och arbetsgivare vid kliniken träffas månatligen) vid barnklinikerna i Västervik och Kalmar. 2.2.2. Primärvårdsförvaltningen Primärvårdsförvaltningen är en kraft för hälsa i hela länet där vi tillsammans skapar rätta förutsättningar för ett rikare, tryggare och friskare liv. Vår kompetensbas är allmänmedicin och omvårdnad med ett helhetsperspektiv. Vi har nöjd medarbetare som är engagerade och delaktiga i verksamhetens arbete. År 2010 omorganiserades primärvården och barnhälsovården blev en egen sammanhållande verksamhet. Av intervjuer har framkommit att detta har lett till större fokus på kvalitet som har främjat barn och barns rättigheter inom primärvårdens verksamhet riktad mot barn. Barnhälsovårdschefen ingår i förvaltningens ledningsgrupp och har starkt bidragit med sin kunskap om barn och barns rättigheter i ledningsgruppens arbete. I verksamhetsplanen fastställer primärvårdsförvaltningen att de har ett viktigt uppdrag vad gäller hälsofrämjande arbete i barnvården och i kommunerna där exempelvis barnomsorg och fritidsgårdar finns. Förvaltningen skriver att det pågår ett utvecklingsarbete vad gäller kulturens bidrag till att förebygga ohälsa där målet är att hitta en modell för samverkan mellan sjukvården, folkhögskolor och kulturinstitutioner i länet. Barns rättigheter uppmärksammas i den årliga verksamhetsdialogen. Föräldrastöd och tidiga insatser under barnets första levnadsår anges också ha en hög prioritet inom barnhälsovården. Tidig upptäckt av redan uppkomna hälsoproblem och hjälp att minimera konsekvenserna av dem är också högt prioriterat inom förvaltningen. Barnhälsovården uppges ha en medicinsk förankring, men att den under de senaste åren har fått en alltmer psykosocial inriktning. Det är således viktigt för förvaltningen att ha ett nära samarbete med de psykologer som arbetar inom mödra- och barnhälsovården (MBHV) med förebyggande hälsovård och behandlande insatser i ett tidigt skede. Vidare redogör även verksamhetsplanen för att FN:s barnkonvention på ett tydligt sätt måste vara ett styrande dokument och även ett verktyg för att förbättra barns och ungdomars villkor och vård. Det förebyggande arbetet när det gäller barn och ungdomar koncentreras på deras uppväxtvillkor, såsom familjeförhållanden, skola och fritid. Vad gäller primärvårdens utveckling skriver förvaltningen att de under planperioden kommer introducera en ny verksamhet, med uppdrag att arbeta med psykisk ohälsa hos unga. Till grund för beslutet låg en utredning som konstaterade att det finns ett behov som inte kunde tillgodoses varken av kommun eller av sjuk- 14 av 27
vården och därmed fanns en möjlighet för primärvården att gå in. Målgruppen är barn och unga i åldern 6 till 18 år som uppvisar symtom på lätt till medelsvår psykisk ohälsa eller har behov av stöd för psykisk hälsa och välbefinnande. Verksamheten ska vara mobil och utgå från Kalmar och Västervik. Vad gäller förvaltningens miljöarbete, med bäring på barnkonventionen, anges att alla hälsocentraler, sjukvårdsupplysningen och asyl- och flyktingmottagningen är diplomerade i sitt miljöarbete och arbetar aktivt med miljöfrågor. Fokus under planperioden kommer att vara bibehållning av diplomeringen på basenheterna samt att påbörja arbetet med diplomering av barnhälsovårdens enheter. Samtliga basenheter i förvaltningen har ett miljöombud och för att upprätthålla kompetensen för dessa utbildas alla vid början av åtagandet och sedan kontinuerligt en gång per år i miljöarbetet. Uppföljning av miljöarbetet sker i samband med verksamhetsdialoger, samt vid miljörevisionerna. Kvalitetsarbete bedrivs konkret på varje hälsocentral enligt de mål som finns definierade i hälsovals ersättningsdel för kvalitet. Den är nationellt sett omfattande och bred vilket borgar för en god kvalitetsgrund. Ett bra kvalitetsarbete ger ekonomiska fördelar. Barnhälsovården baserar sin verksamhet i en värdegrund som i sin tur grundas på barnkonventionen och som även ligger till grund för verksamhetsplanen. Inom barnhälsovården tar man årligen fram kravspecifikationer där man sätter upp målen för året och hur dessa ska uppnås. Kravspecifikationen används sedan som grund för uppföljning av resultat och rapportering i verksamhetsberättelsen. Barnhälsovården bedriver m a o sedan länge systematisk, årlig, mätning av flera kvalitetsparametrar och det arbetet fortsätter. Asyl- och flyktingverksamhetens syfte är att genomföra hälsoundersökningar på samtliga asylsökande/flyktingar i länet. I dagsläget finns det drygt 6 000 asylsökande/flyktingar i länet och det är fem sjuksköterskor som genomför hälsoundersökningarna. Målen sätts årligen i sk styrkort men här nämns inte särskilt barn eller barnkonventionen. I praktiken är det i dagsläget svårt att hinna med att undersöka alla nyanlända asylsökande/flyktingar inom den givna tremånadersfristen och man har därför valt att prioritera barnfamiljer. Vi noterar att förvaltningen på övergripande nivå inte har något nyckeltal eller aktivitet med direkt bäring på barnkonventionen. 2.2.3. Psykiatriförvaltningen En psykiatri i framkant. I verksamhetsplanen fastställer psykiatriförvaltningen att det är viktigt att specialistpsykiatrin bibehåller sin goda tillgänglighet och att de klarar landstingets vårdgarantimål. Detta gäller för såväl barn- och ungdomspsykiatrin som för vuxenpsykiatrin. Vårdgarantin för barn- och ungdomspsykiatrin innebär att ett första besök ska garanteras inom 30 dagar och inom ytterligare 30 dagar ska behandling eller fördjupad utredning ha påbörjats. Psykiatriförvaltningen anger att de korta 15 av 27
väntetiderna ställer stora krav på väl fungerande arbetssätt samt rätt och tillräcklig bemanning. Tillgänglighetsprocessen behöver därför kontinuerligt vara i fokus. Beslut är taget och medel är avsatta för införande av en första linjens psykiatri för barn och unga inom primärvården, vilket ger BUP utrymme att ytterligare utveckla specialistpsykiatrin. Förvaltningstillhörighet kommer att bli primärvården. Det innebär att BUP framöver kommer att kunna koncentrera sig på utvecklingen av den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, men det är också viktigt att BUP ges möjlighet att vara delaktiga i uppbyggnaden av den nya 1:a linjeverksamheten. Under intervjuerna har även nämnts att det nya psykiatrihus som ska byggas, och planeras vara klart till 2017, ska ha en särskild del för barn och separat väntrum från vuxna. Den psykiska ohälsan hos unga har ökat de senaste åren. Psykiatriförvaltningen deltar därför i ett projekt benämnt PSYNK-projektet var arbete pågår som syftar till att förbättra psykiskt mående hos barn och unga. PSYNK-projektet är ett treårigt nationellt utvecklingsarbete som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det syftar till att synkronisera samhällets insatser för barn och unga som har, eller riskerar att få, psykisk ohälsa. Initialt har Landstinget tillsammans med kommunerna påbörjat en kartläggning av vårdkedjan för barn och unga med psykisk ohälsa. Utifrån denna kartläggning kommer arbetet att koncentreras på de delar där man ser att barnet/ungdomen riskerar att hamna mellan stolarna. Under 2013 har fem kommuner färdigställt kartläggningen och påbörjat förbättringsarbetet. Under 2014 förväntas resterande sju kommuner ha gjort denna kartläggning. Psykiatriförvaltningen skriver även att barn som växer upp i en familj med psykisk sjukdom hos någon förälder eller båda, är särskilt utsatta och behöver tidigt uppmärksammas även inom vuxenpsykiatrin, för att hjälpa dem och hela familjen. I förvaltningen finns det idag barnombud på varje enhet inom vuxenpsykiatrin och en riktlinje för deras arbete är framtagen. Resultatet av arbetet förväntas mynna ut i att de så tidigt som möjligt kan fånga upp barn som mår dåligt och att snarast sätta in stödåtgärder både för barnet och förälderns bästa och på så sätt förhindra eventuella missförhållanden och ge barnet en trygg uppväxt. Under året planeras en gemensam träff samt utbildning för barnombuden. Genom medverkan i "Barnkompetensnätverket" kommer fortsatt fokus finnas på barnrättsfrågor och följsamhet till Barnkonventionen. Vad gäller kvalitet och patientsäkerhet är målet att Landstinget i Kalmar län ska vara Sveriges säkraste hälso- och sjukvårdsorganisation år 2014. För att sträva efter det målet har psykiatriförvaltningen ett antal fokusområden, där ett område har bäring på barnkonventionen. Det området handlar om att utveckla intern samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatrin kring gruppen ungdomar. När det kommer till forskning och utveckling planerade psykiatriförvaltningen att anordna en intern utbildning med fokus på viktiga aspekter att känna till inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Utbildningen ska enligt verksamhetsplanen initieras januari 2013 och genomföras under tre tillfällen våren 2014 för att sedan utvärderas. 16 av 27
Under intervjuerna har framförts att handlingsplanen för barnkonventionen uppfattas som svårmätbar. Det finns inga mål i förvaltningens styrkort eller verksamhetsplan som rör barnkonventionen. Däremot har psykiatriförvaltningen tagit fram särskilda riktlinjer med målet att säkra att alla barn ska få information, råd och stöd när deras föräldrar har psykisk sjukdom. Riktlinjen, Barn och unga med föräldrar som har psykisk sjukdom, gäller från 2013-01-09 och innehåller information om hur information ska ges, hur detta ska dokumenteras. Värt att notera är också att psykiatriförvaltningen har infört så kallade barnombud vid varje enhet inom vuxenpsykiatrin. Barnombuden har funnits under cirka 3-4 år, och riktlinjer för deras arbete utarbetades till januari 2013 och har sedan uppdaterats två gånger. Barnombudens uppgifter finns beskrivna i riktlinjen. Till riktlinjen finns även ett familjeformulär framtaget som är till för den som har barn under 18 år och har kontakt med vuxenpsykiatrin. Enligt uppgift finns 27 barnombud i förvaltningen, med representation på varje enhet. Alla barnombud inom psykiatrin träffas en gång per termin för erfarenhetsutbyte. Rollen som barnombud har skapats för att lyfta frågan om barnperspektivet och de har i ansvar att driva frågan. Barnombuden ska få i uppdrag att göra den nya versionen av handlingsplanen känd i verksamheten. Barnombuden uppmärksammar barnperspektivet i teamens arbete och bidrar till att det blir naturligt att undersöka om barn som anhöriga har behov av stöd. Enligt barnombudet vi talat med har detta inneburit att det blivit mer naturligt att tänka på barnen och det är fler än just barnombuden som frågar om barnens situation numera. 2.2.4. Trafikförvaltningen Sveriges mest uppskattade kollektivtrafik. I verksamhetsplanen redogör trafikförvaltningen att deras uppgift är att fastställa kollektivtrafikprogram, fatta beslut om allmän trafikplikt, besluta i ärenden om färdtjänst och riksfärdtjänst samt tydliggöra vilka operatörer som ska ha tillgång till hållplatser och informationssystem vid kapacitetsbrist på ett konkurrensneutralt och icke-diskriminerande sätt. Förvaltningen erbjuder resor inom fyra områden linjetrafik, närtrafik, serviceresor och skolresor. Länets kommuner har möjlighet att genom tillköpsavtal med KLT lämna över upphandling och planering av sin skolskjutstrafik eller köpa till annan kompletterande trafik. Förvaltningen anger att åldern mellan 15 och 25 är en viktig brytpunkt när det gäller resvanor. Studier visar att kollektivtrafikens marknadsandel minskar från 48 till 16 procent under denna period. Därför prioriterar trafikförvaltningen att arbeta för att fler personer i åldern 15-25 år ska välja att fortsätta resa kollektivt. I verksamhetsplanen framkommer det också att trafikförvaltningen skulle påbörja en upphandling av linje- och skoltrafik. Arbetet drivs i projektform och planeras att vara i driftstart augusti 2017. I övrigt noterar vi att det inte finns några andra insatser eller aktiviteter i trafikförvaltningens verksamhetsplan som särskilt lyfter fram FN:s barnkonvention. I praktiken finns dock ett antal aktiviteter som genomförs och som stärker barnets 17 av 27
skydd men det har inte definierats som ett led att förverkliga barnkonventionen specifikt. Ett exempel på detta är att samtliga passagerare ska känna sig trygga på bussarna. Förvaltningen har infört nattstopp, d v s en passagerare kan be chauffören att stanna på annan plats än ordinarie hållplats. Endast den passagerare som begärt detta får stiga av, vilket minskar risken att någon blir utsatt för någon typ av våld eller hot från andra medpassagerare. Ett annat exempel är den anställde kontrollanten som vid rapportering om oroligheter på skolskjutsarna åker ut med chaufförerna på rapporterad tur och pratar med barn och unga. En tredje insats är att en av handläggarna som är ansvarig för färdtjänst har en fokusgrupp om 4 ungdomar som han regelbundet har kontakt med för att följa upp vad de tycker bör förändras. Från denna fokusgrupp har framkommit önskemål om få åka i de ordinarie skolskjutsbussarna snarare än med färdtjänst. Vidare har förslag framförts om förändringar i de ordinarie bussarna för att underlätta för ungdomarna att åka med dessa. Flera av dessa förslag har genomförts och medfört att färre ungdomar åker med färdtjänst. Arbetet med fokusgruppen sker systematiskt av handläggaren men inte i enlighet med någon upprättad plan för verksamheten och resultaten dokumenteras inte. Slutligen kan konstateras att flertalet bussar som trafikerar länet är utrustade med WiFi vilket kan bidra till barnets rätt till informationsinhämtning, en möjlighet som ännu inte har utnyttjats. En annan sak som bidragit till ett ökat skydd för barn är det inköp av bussar som gjordes till landsinget år 2008. Tidigare ansågs inom förvaltningen att barn och unga förstörde bussarna, därför användes de mest slitna och äldsta bussarna till skolskjutstrafiken som inte heller hade den modernaste säkerhetsutrustningen. När nya bussar köptes in användes dessa även som skolskjutsar vilket har ökat säkerheten för barn såsom passagerare. I den kommande upphandlingen av leverantörer av bussar och chaufförer kommer sannolikt det läggas stor vikt vid säkerhet just för barn. 2.2.5. Vår bedömning När det gäller bedömningen av styrningen och arbetet i förvaltningarna kan vi konstatera att det inom verksamheterna pågår ett flertal aktiviteter som enskilt eller sammantaget bidrar till att stärka och säkerställa efterlevnaden av barnets rättigheter. Psykiatriförvaltningens arbetssätt med att utse särskilda barnombud menar vi är ett intressant exempel och något som övriga förvaltningar bör fånga lärdomar från i syfte att överväga motsvarande arbetssätt. Enligt vår bedömning är det dock en brist att styrkedjan inte omfattar mått och tydligare koppling till allt som faktiskt sker i form av aktiviteter och att det inte heller följs upp, dvs den röda tråden saknas. Förvaltningarnas övergripande verksamhetsplaner innehåller inte mål eller mått som fångar barnkonventionen på det sätt som handlingsplanens ambitioner uttrycker även om vissa verksamheter inom förvaltningarna har mer utvecklade styrdokument. Styrningen och samordningen inom förvaltningarna behöver därmed utvecklas enligt vår bedömning. 18 av 27
När det gäller användandet av barnkonsekvensbedömning vid beslut på verksamhetsnivå som berör barns och ungas situation har det inom ramen för granskningen inte framkommit att sådana systematiskt görs i verksamheterna. Det saknas tydlig styrning på verksamhetsnivå och det finns enligt vår bedömning inte sällan en osäkerhet kring vad som görs kring barnkonventionen. I samband med detta noterar vi att det under intervjuerna har framförts att det saknas någon som håller ihop arbetet i landstinget kring barnkonventionen. 2.3. Samverkan Det finns samverkan mellan olika förvaltningar och verksamhetsområden, såsom mellan psykiatrin och den nybildade verksamheten inom primärvården för barnoch ungas psykiska hälsa, likväl som samarbete med externa aktörer och andra myndigheter. Inom primärvården sker samverkan med externa aktörer på flera sätt, t ex med länets kommuner vid sk familjecentraler. Familjecentralerna (familjecentrum) är mötesplatser för barnfamiljer där barn- och mödrahälsovård, socialtjänst och öppen förskola samlas. Här arbetar bland annat barnmorskor, sjuksköterskor, förskollärare och socialsekreterare och det kan även finnas familjerådgivare, fritidsledare, psykologer och läkare. Vidare samverkar barnhälsovården med barn- och ungdomspsykiatrin samt med skolor vid överlämning av barnen dit när barnen är 6 år. Inom asyl- och flyktingverksamheten samverkar man med såväl socialförvaltningen (orosanmälan) som skolorna när man ser att barn inte mår bra eller familjer behöver extra stöd. Vidare har man ett samarbete med anläggningsboendena. Samtliga dessa insatser syftar till att stärka barnets rätt till utveckling även om man inte direkt hänvisar till barnkonventionens artiklar som rör detta område. Vidare finns en samverkan mellan regionförbundet avseende utveckling av socialtjänstens verksamhet rörande social barn och ungdomsvård och spridning av informationsmaterial kring barns rättigheter och barn som far illa. Trafikverksamheten ansvarar för skolskjuts och har här ett nära samarbete med kommunerna. Ett exempel där skolskjutsverksamheten stärker barnets rättigheter är när man uppmärksammar problem med exempelvis mobbning på bussarna. Vi har även tagit del av ett samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län. Denna överenskommelse är knuten till samverkansöverenskommelsen mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län, kring personer med psykisk funktionsnedsättning, 2012-2014. Överenskommelsen utgör vidare en grund för de olika PSYNK-projekt som pågår och kommer att pågå under en tid framöver inom Kalmar län. Dokumentet kan där utgöra en ram för lokala överenskommelser mellan landsting och kommun kring de frågor som berör skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. När det gäller PSYNK-projektet kan också nämnas som exempel att Västerviks barnklinik är med i fem kommuner och samarbetar med bl a socialtjänst, polis och skolhälsovård, och har utöver det upparbetad samverkan med kommunerna kring barn som far illa, (ofta genom klinikens kuratorer). 19 av 27