Uppländsk Drivkraft 3.0. Uppföljning av mål 2013

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppföljning av mål 2013

Hur går det för Uppsala län? En innovativ region: Uppsalaregionan ska bidra till värdeskapande kunskap och näringsliv med bredd och spets i global konkurrens. Utgångspunkten är regionens styrkeområden, innovationsförmåga och unika profil. Nuläge* Utveckling ** Privata och offentliga investeringar i BRP ska uppgå till minst 7 % av BRP 6,6 % (2011) Länet ska placera sig i topp på nationella rankinglistor över innovationskraft index 117 I länet ska det årligen startas minst 13 nya företag per 1000 invånare 11,4 Antalet exporterande företag i länet ska minst ligga på snittet i landet, motsvarande 1 200 företag år 2010 842 En växande region: Uppsalaregionan erbjuder bostäder efter behov och är en del av huvudstadsregionen med Nuläge* hållbara kommunikationer i alla riktningar. Kommuner och orter har egen utvecklingskraft och skapar goda livsvillkor för regionens invånare. Antalet resande med kollektivtrafik ska fördubblas 27,7 miljoner Länet ska få infrastrukturella medel minst i proportion till länets andel av rikets befolkning till år 2030 (3,8 %) 2,2 % (2010-2021) Länet ska planera bostadsbyggandet utifrån en befolkningsökning på 3 500 personer per år, med beredskap för 763 ytterligare 1 000 invånare per år fram till 2020 bostäder Utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 % till 2020 11 % (2010) År 2020 ska minst 90 % av alla hushåll och verksamheter ha tillgång till bredbandsuppkoppling på 100 Mbit/s 45 % hushåll, 38 % jobb Utveckling ** --- * Nuläge avser 2012, om inget annat anges ** Utveckling anger förändring från senaste mättillfället, vanligtvis ett år. indikerar en positiv utveckling medan visar på en viss försämring.

Hur går det för Uppsala län? En kompetent region: Uppsalaregionens viktigaste tillgång och utvecklingskraft är befolkningens kompetens och Nuläge* förmåga. Varje kvinna och man ska ges möjlighet att delta aktivt i arbets- och samhällsliv. Andelen elever som fullföljt sin gymnasieutbildning inom 4 år ska överstiga 80 % 74,1 % (2013) Andelen elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutat gymnasium ska överstiga 66,2 % 70 % (2013) Andelen 30-34 åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska överstiga 55 % 54 % Utveckling ** Andelen arbetslösa ungdomar i åldrarna 18-24 ska understiga 10 % 12,4 % Andelen sysselsatta i åldrarna 20-64 ska överstiga 80 % 77 % Antalet studerande inom yrkeshögskolan ska uppgå till minst 2 500 år 2020 740 Kostnaderna för ersatt arbetsfrånvaro (försörjningsmått) ska minska till väl under 13 000 kr/inv 16 000 En attraktiv region: Uppsalaregionen välkomnar fler invånare, besökare och företag med erbjudande om attraktiva och trygga livsmiljöer, god välfärd samt effektiva samhällsstrukturer för hållbar utveckling. Omsättningen från turismnäringen ska fördubblas till 2020 Nuläge* 2 miljarder Utveckling ** Uppsalaregionen ska vara den bästa storstadsregionen att bo i 153 * Nuläge avser 2012, om inget annat anges ** Utveckling anger förändring från senaste mättillfället, vanligtvis ett år. indikerar en positiv utveckling medan visar på en viss försämring.

Hur går det för Uppsala län? Trots en svag utveckling föregående år är Uppsala län fortfarande bäst i många grenar. Detta gäller exempelvis innovationskraft och utbildningsnivå Positiv utveckling när det gäller bredbandstillgång. Återstår bland annat att få fler i arbete, bygga fler bostäder och säkra resultaten i skolan Två andra utmaningar handlar om att minska koldioxidutsläppen samt öka antalet kollektivtrafikresor Kluven utveckling, med stora skillnader mellan kommuner och mellan kvinnor och män. Kvinnor utbildningsprestation är starkare än männens, samtidigt som nyföretagandet och sysselsättningsgraden hos män är högre än bland kvinnor. För att Uppsala län ska bli den mest attraktiva storstadsregionen att bo i, krävs ökat fokus på förutsättningar att ha familj respektive att arbeta i länet (jmf Fokus Här är det bäst att bo).

FoU-intensitet Forskning och innovation är centralt för att klara den ökande konkurrensen som globaliseringen innebär. Investeringar i FoU bidrar också till att hantera de stora samhällsutmaningarna inom klimat- och energiområdet, hälsa och sjukvård samt hållbar samhällsutveckling. Uppsalaregionens samlade investeringar i FoU ligger i topp i Europa. Det gemensamma EU-målet är att investeringar i FoU ska uppgå till 3 % av bruttonationalprodukten år 2020. Det nationella målet är satt till 4 %. 2007 2009 2011 Uppsala län 5,8% 6,95% 6,6% Stockholms län 3,9% 3,8% 3,7% Västra Götaland 5% 4,8% 4,5% Skåne 4,8% 4,8% 4,6% Riket 3,5% 3,6% 3,4% FoU-intensiteten i Uppsala län är högst i Sverige. Även i ett internationellt perspektiv står sig länet väl Den offentliga sektorn, i synnerhet akademin, står för ca 75 % av länets FoU-investeringar. Motsvarande siffra för riket är drygt 30 % Företagens utgifter för egen FoU är relativt låg i länet. 2011 uppgick den till 1,8 % av BRP vilket kan jämföras med 3,5 % för Västra Götalandsregionen. Siffran för riket var 2,3 % 8% 7% 6% 5% FoU-intensitet 4% 3% 2% 1% Mål 2020: I Uppsalaregionen ska offentliga och privata investeringar i FoU uppgå till minst 7 % av bruttoregionalprodukten Indikator: Offentliga och privata investeringar i FoU som andel av bruttoregionalprodukt (BRP) Baslinje: 6,95 %, år 2009 Källa: Data uppdateras vartannat år av Statistiska centralbyrån 0% 2007 2009 2011 FoU-företag Uppsala län FoU-företag Stockholms län FoU-företag Västra Götalands län FoU-företag Skåne län FoU-företag Riket Uppsala län Stockholms län Västra Götaland Skåne Riket

Nationellt innovationsindex RegLab har utvecklat ett nationellt innovationsindex, en indikatormodell för att mäta innovationsdriven tillväxt. Indexet byggs upp av tre områden: grundförutsättningar, marknadsförmåga och förnyelseförmåga. Uppsala län är, tillsammans med Stockholm, rikets innovationsledare Länet har dock tappat i placering de senaste åren. Tappet kan framför allt härledas till indikatorerna för patent, näringslivets förnyelsegrad, riskkapitalinvesteringar och export 200 180 160 140 120 Mål: Uppsalaregionen ska placera sig i topp på nationella rankinglistor över innovationskraft Indikator: Index Baslinje: Index 125, år 2010 Källa: RegLab 100 80 2004 2007 2010 2013 Grundförutsättningar Uppsala Grundförutsättningar Stockholm Förnyelseförmåga Uppsala Marknadsförmåga Uppsala Samlat index Uppsala Förnyelseförmåga Stockholm Marknadsförmåga Stockholm Samlat index Stockholm Grundförutsättningar Förnyelseförmåga Marknadsförmåga 2004 2007 2010 2012 Andel med minst 3 års eftergymnasiala studier 123 117 115 114 Förvärvsfrekvens bland utlandsfödda 113 111 106 109 Branschfördelning mellan kön Index of dissimilarity 104 103 102 102 Andel sysselsatta i de 10 största branscherna i länet 95 94 82 79 Andel individer som bytt arb.givare under de senaste 3 åren, andel av dagbefolkningen 99 102 101 99 GENOMSNITT 107 105 101 101 Intäkter för forskning vid lärosäten fördelat på BRP 452 471 420 411 Andel elever som deltagit i Ung företagsamhet som andel av totala antalet gy.elever 121 95 100 98 Förnyelsegrad i näringslivet 90 101 102 88 FoU-resurser vid privata arbetsställen/ BRP 74 81 81 75 Andel företag som instämmer i att företaget är innovativt av totala företagsstocken 96 91 GENOMSNITT 185 187 160 153 Andel entreprenöriella individer i dagbefolkningen 101 105 104 103 Andelen patent- varumärkes- och designansökningar per dagbefolkning 73 111 126 95 Regionens andel av totala antalet riskkapital investeringar fördelat dagbefolkning 282 274 209 157 Utlandsägda företag som andel av totala företagsstocken 102 103 67 71 Export som andel av BRP 64 72 76 64 GENOMSNITT 124 133 116 98 SAMLAT INDEX 139 142 126 117

Antal nya ftg per 1 000 inv Nyföretagande 2009 2010 2011 2012 Antal företag 2012 Ett starkt nyföretagande avspeglar en regions förnyelseförmåga och dynamik. Ett gott Enköping 8,5 10,8 12,8 10,5 262 företagsklimat, entreprenörskap, tillgång till kapital Heby 9,1 13,7 11,2 8,2 67 och rådgivning och en växande marknad ger upphov Håbo 11,8 13,2 13,4 11,7 146 till nya företag och arbetstillfällen. Knivsta 10,8 11 15,3 14,6 136 Resultatet av ett gott företagsklimat i kommunerna kan avläsas i antalet nystartade företag per 1 000 invånare. Nyföretagandet i länet följer utvecklingen för riket Ca 2 500 nya företag per år Spann mellan 6,8-14,6 nya företag i kommunerna Tillfällig uppgång 2011 = 12,1 företag Sjunkande andel i alla kommuner utom Uppsala År 2011 leddes 35,5 % de nystartade företagen av kvinnor, 59,6 % av män Om kvinnor startade företag i samma utsträckning som män skulle det innebära att det årligen startades ytterligare drygt 600 nya företag i länet Tierp 10,6 11,4 12,5 8,6 105 Uppsala 10,3 12 12,1 12,2 1647 Älvkarleby 6,5 9,4 8,7 6,8 38 Östhammar 8,1 9 9,5 9,3 121 Uppsala län 9,9 11,7 12,1 11,4 2522 Riket 10 11,6 12,3 11,5 69216 16 15 14 13 Nyföretagande 12 11 10 9 Mål: I Uppsalaregionen ska det årligen startas minst 13 företag per 1000 invånare Indikator: Antalet nystartade företag per 1000 invånare (16-64 år) Baslinje: 11,7, år 2010 Källa: Tillväxtanalys 8 7 6 2009 2010 2011 2012 Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Länet Riket

Andel exporterande företag Näringslivets internationalisering Företag som handlar på internationella marknader växer och utvecklas som regel snabbare än företag som stannar lokalt. Ökad tillväxt i det uppländsk näringslivet kan uppnås genom att fler företag förmås att vidga sin marknad. Uppsala län har en relativt låg andel företag som exporterar och importerar. Ambitionen är att öka denna andel och antal. Målet fastställs på länsnivå eftersom insatser riktas till företag oavsett lokalisering i länet. Stort glapp i relation till riket. Ytterligare ca 330 företag hade behövt ta sig ut på den internationella marknaden år 2012 för att nå upp till nivån för riket Nedåtgående trend de senaste fyra åren, från 998 exporterande företag 2009 till 842 företag 2012 År 1400 Uppsala län Riket Mål Antal exporterande Antal exporterande Uppsala län företag Andel företag Andel 2006 911 10,1% 37339 12,0% 1086 2007 851 8,7% 38811 12,1% 1179 2008 974 9,6% 41065 12,5% 1270 2009 998 9,7% 42591 12,8% 1327 2010 875 8,3% 38853 11,4% 1210 2011 851 7,6% 37213 10,5% 1168 2012 842 7,2% 37126 10,1% 1173 Näringslivets internationalisering 1300 1200 1100 Mål: Antalet exporterande företag i Uppsalaregionen ska minst ligga på snittet i landet, motsvarande 1 200 företag år 2010 Indikator: Antalet exporterande företag* Baslinje: 875 företag, år 2010 Källa: Statistiska centralbyrån, Företagsregistret *Antalet arbetsställen med anställda i länet har dividerats med antalet exporterande företag. År 2010 var det 8,25 % av länets företag som exporterade vilket har satts i relation till riksnivån 11,4 %. 1000 900 800 700 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Uppsala län (årlig mållinje) Uppsala län

MIljoner Kollektivtrafik Fördubblingsmålet lanserades av trafikföretagen och har anammats av bland annat UL. I fördubblingsmålet ligger många utmaningar. Kollektivtrafiken måste tydligt anpassas till resenärernas behov och på sikt är det mycket viktigt att kollektivtrafiken samplaneras med bebyggelseplanering och infrastrukturplanering för att stärka kollektivtrafiken som ett naturligt och konkurrenskraftigt val. För att fördubblingsmålet i Uppsala län ska nås krävs en årlig ökning av antalet kollektivtrafikresor på drygt 2,3 miljoner Den genomsnittliga årliga ökningen mellan 2006 och 2012 uppgår till ca 0,6 miljoner kollektivtrafikresor Mellan 2010 och 2012 minskade antalet kollektivtrafikresor med ca 700 000 resor. Mellan samma år ökade dock kollektivtrafikens andelen av samtliga motoriserade resor med 2 procentenheter Antal resande med kollektivtrafik Andel av samtliga motoriserade resor 50 45 40 35 2006 2010 2012 24,1 miljoner 28,4 miljoner 27,7 miljoner Antal resande med kollektivtrafik Mål 2020 56,8 miljoner 2030 (prognos) 22,2% 24,2% 40% Mål: Antalet resande med kollektivtrafik ska fördubblas till år 2020. Det långsiktiga målet är att hälften av alla motoriserade resor sker med kollektivtrafik Indikator: Kollektivtrafikens andel av motoriserade resor, kollektivtrafikbarometern Baslinje: 2006 Källa: Svensk kollektivtrafik, UL 30 25 20 15 10 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Uppsala län Uppsala län (årlig mållinje)

Infrastrukturmedel Under perioden 2010-2021 planeras knappt 6 miljarder kronor att satsas på statlig infrastruktur i Uppsala län. Regionen medfinansierar ca 850 miljoner kronor, vilket inkluderar 600 miljoner kronor för Citybanan i Stockholm. Finansiella ramar för nationell plan och länsplaner 2014-2025 beslutas våren 2014. Länsplan för regional transportinfrastruktur 2010-2021 Befolkningsandel 2011 1 518 miljoner kronor (4,6 % av samtliga länsplaner, 33,1 mdr kr) 338 630 inv Nationell plan Totalt Medfinanisering, bl a Citybanan 3 400 miljoner kronor (1,8 % av nationell plan, 217 mdr kr) 4 918 miljoner kronor (2,2 % av statliga investeringsmedel) 850 miljoner kronor 9 482 855 inv 3,6 % av rikets befolkning Mål: Uppsalaregionen ska få infrastrukturella investeringsmedel minst i proportion till regionens andel av rikets befolkning till år 2030, motsvarande 3,8 %. Indikator: Statliga investeringsmedel enligt nationell plan och länsplan Baslinje: Andelen medel allokerade till Uppsala län 2010-2021. Länets befolkning uppgår till ca 3,8 % år 2030 enligt gällande prognoser. Källa: Trafikverket

Bostadsbyggande För att befolkningsökningen långsiktigt ska kunna hålla prognosen krävs att bostadsbyggandet håller en tillräckligt hög nivå. Med ett antagande om att det i genomsnitt bor 2 personer per bostad krävs ett långsiktigt bostadsbyggande på 1 750 bostäder per år, med beredskap för ytterligare 500 bostäder. Sedan millennieskiftet fram till 2012 färdigställdes drygt 15 500 lägenheter i länet. Under samma period ökade befolkningen med knappt 36 000 personer 2012 påbörjades byggandes av 1140 lägenheter. Totalt färdigställdes drygt 750 lägenheter under året. Mål: Uppsalaregionen ska planera bostadsbyggandet utifrån en befolkningsökning på 3 500 personer per år, med beredskap för ytterligare 1 000 personer per år fram till 2020 Indikator: Färdigställda lägenheter i nybyggda småhus och flerfamiljshus i Uppsala län Baslinje: Genomsnittligt antal under 2001-2010 Källa: Statistiska centralbyrån

Klimatpåverkande utsläpp Sveriges nationella klimatmål är att utsläppen bör vara 40 procent lägre 2020 än utsläppen 1990. Det nationella målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Målet har en högre ambitionsnivå än det åtagande som Sverige har enligt EU:s bördefördelning. Mellan 1990 och 2010 minskade det totala nivån av växthusgasutsläpp i Uppsala län med ca 11 %, trots en befolkningsökning på ca 67 000 De främsta klimatpåverkande sektorerna i länet utgörs av transporter och arbetsmaskiner (42 %) samt energiförsörjning (36 %) Den största procentuella minskningen har under tidsperioden skett inom sektorn avfall och avlopp Utsläppen ökade med ca 500 kg/inv eller totalt 200 000 ton mellan åren 2009 och 2010. Störst ökning skedde i sektorn energiförsörjning År Energiförsörjning Industriprocesser och lösningsmedelsanvändn. Transporter och arbetsmaskiner Jordbruk Avfall och avlopp Totalt per capita Total (ton) 1990 3346 67 3449 1603 200 8666 2 329 724 2000 2951 109 2988 1313 157 7517 2 211 471 2005 2464 124 2953 1156 130 6827 2 077 914 2006 2382 127 2918 1166 126 6718 2 058 362 2007 1727 130 2802 1104 113 5875 1 899 211 2008 1778 129 2756 1102 103 5868 1 919 939 2009 1801 122 2624 1045 97 5690 1 888 500 2010 2263 136 2659 1058 93 6209 2 085 491 Riket 2010 2627 759 2597 837 196 6941 10 000 9 000 Klimatpåverkande utsläpp (kg/inv) 65 353 471 8 000 7 000 6 000 5 000 Mål: Utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent till år 2020 Indikator: Klimatpåverkande utsläpp per invånare Baslinje: 2 329 724 ton CO2-ekvivalenter, år 1990 Källa: Naturvårdsverket, Regionfakta 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Riket 2010 Avfall och avlopp Jordbruk Transporter och arbetsmaskiner Industriprocesser och lösningsmedelsanvändning Energiförsörjning

Elektronisk kommunikation Bredbandsuppkoppling I digital agenda för Sverige har regeringen angett att Sveriges mål ska vara bredband i världsklass = 90 % av befolkning och arbetsställen bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s senast 2020. I Uppsala län finns stora brister. Många har tillgång till ADSL, men med låg hastighet, vilket gör det svårt att utföra arbete och tjänster på ett smidigt sätt. Positiv utveckling för länet som helhet Andelen med hög kapacitet har ökat i Knivsta, Tierp, Uppsala och Östhammar jämfört med 2011 Siffror från Enköping, Håbo, och Älvkarleby är osäkra och där är ibland andelen lägre för 2012 än för 2011 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Befolkning med tillgång till minst 100 Mbit/s Arbetsställen med tillgång till minst 100 Mbit/s Mål 2020 Uppsala län Mål: År 2020 ska minst 90 % av alla hushåll och verksamheter ha tillgång till bredbandsuppkoppling på minst 100 Mbits/s Indikator: Andel befolkning och arbetsställen som har tillgång till bredband med en hastighet på minst 100 Mbit/s Baslinje: 2011 Källa: Post- och Telestyrelsen * Bedömning av Heby kommun. Ska inrapporteras till PTS ** Utredning pågår, som ev kan medföra justering 2011: Befolkning med tillgång till minst 100 Mbit/s 2011: Arbetsställen med tillgång till minst 100 Mbit/s 2012: Befolkning med tillgång till minst 100 Mbit/s 2012: Arbetsställen med tillgång till minst 100 Mbit/s Kommun Enköping 35% - 50% - 7% 24% - 42% - 8% 36% - 49% - 5% 25% - 42% - 7% Heby 19% - 30% - 5%* 16% - 29% - 5%* 19% - 30% - 5%* 16% - 29% - 5%* Håbo 9% - (7%**) - 16% 14% -(13%**) -18% 7% - (7%**) - 16% 11% -(10%**) -15% Knivsta 24% - 33% - 10% 14% - 25% - 4% 29% - 37% - 12% 22% - 36% - 6% Tierp 18% - 26% - 4% 11% - 23% - 2% 20% - 28% - 0,1% 14% - 26% - 0,3% Uppsala 56% - 63% - 12% 50% - 60% - 6% 60% - 66% - 7% 54% - 64% - 4% Älvkarleby 27% - 31% - 6% 28% - 34% - 10% 28% - 30% - 0% 26% - 29% - 3% Östhammar 14% - 20% - 6% 12% - 21% - 5% 19% - 22% -13% 21% - 22% - 19% Länet 41% - 51% - 8% 34% - 48% - 5% 45% - 52% - 7% 38% - 51% - 6% Riket 46% - 53% - 12% 38% - 50% - 9% 50% - 55% - 9% 43% - 53% - 9% Förklaring siffrorna anger: totalt tätbebyggt - glesbebyggt

Kvalitet i gymnasieskolan Andel som avslutat gymnasiestudier inom fyra år - 2011, 2012 och 2013 Fullföljd gymnasieutbildning är en viktig biljett in på arbetsmarknaden. Genomströmningen är ett viktigt mått på gymnasieskolans resultat. En god genomströmning är kostnadsbesparande för kommunerna och avgörande för regionens kompetensförsörjning. Stora variationer mellan kommunerna, från drygt 79 % till 69 % Stora skillnader mellan kvinnor och män, där kvinnor i större utsträckning fullföljer sin utbildning I SKL:s ranking över kommuners prestationer 2013 får fem av länets kommuner en bottenplacering (rank 200-290). Bästa rank för länet är plats 100 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kvinnor Män Totalt Uppsala län 2013 Mål 2020 Uppsala län Mål: Andelen elever som fullföljt sin gymnasieutbildning inom fyra år ska överstiga 80 procent. Indikator: Andel nybörjarelever som fullföljt gymnasieutbildning inom 4 år Baslinje: 72,8 %, år 2011 Källa: SKL, Öppna jämförelser, gymnasieskolan ** Siffror för Uppsala län utgörs av ett oviktat länsmedel. Möjlighet till viktat länsmedel utreds. Kommun 2011 Total 2012 Total 2013 Total 2013 Kvinnor 2013 Män Enköping 70,1 77,7 74,5 74,7 74,2 Heby 77,4 72,9 71,6 75,8 68,3 Håbo 68,2 72,3 72 81,1 65,3 Knivsta 74,5 80,1 79,2 86 73,9 Tierp 77,6 70,7 69,1 70,5 67,7 Uppsala 71,7 74,4 76 82,7 70 Älvkarleby 68,8 69 78,9 84,9 74,7 Östhammar 72,5 75,9 75,8 76,7 74,7 Uppsala län** 72,6 74,1 74,6 Riket 76 76 76,7

2010 Enköping 2011 Enköpin 2012 Enköping 2013 Enköping 2010 Heby 2011 Heby 2012 Heby 2013 Heby 2010 Håbo 2011 Håbo 2012 Håbo 2013 Håbo 2010 Knivsta 2011 Knivsta 2012 Knivsta 2013 Knivsta 2010 Tierp 2011 Tierp 2012 Tierp 2013 Tierp 2010 Uppsala 2011 Uppsala 2012 Uppsala 2013 Uppsala 2010 Älvkarleby 2011 Alvkarleby 2012 Älvkarleby 2013 Älvkarleby 2010 Östhammar 2011 Östhammar 2012 Östhammar 2013 Östhammar Etableringsmål Hur går det för ungdomar efter avslutad gymnasieskola? Etableringsmåttet visar hur stor andel som går vidare till högre studier respektive arbetar. Stora variationer mellan kommunerna. 2013 varierar etableringsmåttet från 51 % till 73 % Tydliga kommunala skillnader när det gäller ungdomars sysselsättning efter avslutat gymnasieskola studier eller jobb I SKL:s kommunranking för 2013 får tre av länets kommuner bottenplacering (rank 200-290). Bästa rank för länet är 48 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andel som arbetar eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning Studier Arbete Studier Uppsala län 2013 Totalt Uppsala län 2013 Mål 2020 Uppsala län Mål: Andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning ska överstiga 70 procent Indikator: Andel elever som etablerats på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning. Andelen som studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning inom parantes Baslinje: 68 %, år 2011 Källa: SKL Öppna jämförelser, gymnasieskolan ** Siffror för Uppsala län utgörs av ett oviktat länsmedel. Möjlighet till viktat länsmedel utreds. 2010 Total 2011 Total 2012 Total 2013 Studier 2013 Arbete 2013 Total Enköping 71,9 72,8 68,5 36,1 35,1 71,2 Heby 69,0 61,0 59,0 27,3 36,0 63,3 Håbo 61,5 72,8 66,7 31,2 39,5 70,7 Knivsta 79,4 74,7 64,1 38,7 31,9 70,6 Tierp 64,4 57,8 59,3 31,7 27,6 59,3 Uppsala 76,6 71,8 70,8 45,5 27,6 73,1 Älvkarleby 55,2 59,7 57,8 33,8 17,4 51,2 Östhammar 77,4 73,7 74,8 29,6 40,9 70,5 Länet ** 69,4 68,0 65,1 34,2 32,0 66,2 Riket 71,2 67,9 66,8 41,5 27,2 68,5

Procent Andel med eftergymnasial utbildning En allt mer kunskapsintensiv arbetsmarknad, med en snabb framväxt av nya jobb inom tjänstesektorn, ställer ökade krav på högre kompetens. För en kunskapsregion är inflyttning av ny kompetens och utbildning av regionens ungdomar av stor vikt för att säkerställa kompetenstillgången. Målet om andelen 30-34 åringar med minst en tvåårig eftergymnasial utbildningen knyter an till europeiska och nationella utbildningsmål. Uppsalaregionens överskrider redan idag både det nationella målet (40-45 %) och det europeiska målet (40 %). Stadig positiv ökning av utbildningsnivån, både i länet och riket Stora skillnader bland män och kvinnor, där kvinnor generellt sett har högre utbildningsnivå Uppsala län ligger bra till, även i relation till andra kunskapsregioner i Europa, inklusive Oxfordregionen (47 %) och Grenobleregionen (46 %) Andel med eftergymnasial utbildning 30-34 63 61 59 57 55 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kvinnor Uppsala län 55,6 56,6 58 59,7 60,6 61,1 Män Uppsala län 45,4 45,8 46,4 46,5 46,6 47,1 Totalt Uppsala län 50,4 51,1 52,2 53 53,4 54 Riket totalt 44,3 45,1 45,9 46,8 47,6 48,3 Andel med eftergymnasial utbildning Mål: Andelen 30 34-åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska överstiga 55 procent. Indikator: Andelen 30-34 åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning Baslinje: 53,43 %, år 2011 Källa: Statistiska centralbyrån 53 51 49 47 45 43 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kvinnor Uppsala län Män Uppsala län Totalt Uppsala län Riket totalt

Ungdomsarbetslöshet Den uppväxande generationen behöver ges bästa möjliga förutsättningar att delta i arbets- och samhällsliv. Målsättningar kring andelen arbetslösa ungdomar (18-24 år) ger många positiva följdverkningar med sikte på framtiden. Ungdomsarbetslösheten i länet ligger ca fem procentenheter lägre än snittet för riket Totalt stod ca 4 700 ungdomar i länet utanför arbetsmarknaden 2012. Av dessa var drygt hälften öppet arbetslösa, medan resterande deltog i program med aktivitetsstöd Svagt nedåtgående trend men stora kommunala skillnader; från ca 8 % till 28 % Arbetslösheten hos unga kvinnor är generellt sett lägre än bland män. Ca 750 fler män stod utanför arbetsmarknaden jämfört med kvinnor 2012 35 2010 Total 2011 Total Ungdomsarbetslöshet 2010, 2011 och 2012 2012 Kvinnor 2012 Män 2012 Total Enköping 17,1 14,8 12,0 14,4 13,2 Heby 20,2 18,0 15,3 17,0 16,3 Håbo 6,3 6,8 6,8 8,6 7,7 Knivsta 10,6 9,7 8,0 11,2 9,7 Tierp 22,2 21,3 21,6 21,7 21,6 Uppsala 12,0 11,9 8,5 13,6 11,0 Älvkarleby 31,2 30,3 25,7 28,9 27,6 Östhammar 13,7 12,4 10,8 12,8 11,9 Uppsala län 13,8 13,2 10,3 14,4 12,4 Riket 18,0 18,3 15,7 19,4 17,7 30 25 20 15 10 Mål: Andelen arbetslösa ungdomar i åldrarna 18-24 år ska understiga 10 procent. Indikator: Andel arbetslösa ungdomar Definition: Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, andel av den registerbaserade arbetskraften 18-24 Baslinje: 13,0 %, okt 2011 Källa: Arbetsförmedlingen 5 0 Kvinnor Män Totalt Uppsala län 2012 Mål 2020 Uppsala län

Sysselsättning 2010: Det europeiska målet för sysselsättning bland kvinnor och män i åldern 20-64 är satt till 75 % år 2020. Motsvarande sysselsättningsmål för Sverige är 80 %. Här ska höjningen främst ske i grupper med en svag förankring på arbetsmarknaden, såsom unga och utrikesfödda, och genom att motverka långa tider utan arbete. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män ska minska genom en ökning av kvinnors sysselsättningsgrad. Sysselsättningsgraden i länet ligger i nivå med riket, med en svag positiv trend de senaste åren. Skillnaderna är stora mellan kommuner; 74 % till 87 % Sysselsättningsgraden bland män och kvinnor skiljer sig åt, där sysselsättningen bland män generellt sett är högre än bland kvinnor 2011: 2012: 2012: 2012: Total Total Total Kvinnor Män Enköping 79,8 81,1 82,2 80,0 84,3 Heby 77,6 78,9 79,1 75,5 82,4 Håbo 83,1 83,7 83,8 81,8 85,8 Knivsta 85,3 86,7 86,5 84,3 88,7 Tierp 76,1 77,6 78,2 74,6 81,6 Uppsala 73,0 73,3 74,0 73,2 74,8 Älvkarleby 75,5 75,2 75,3 72,6 77,9 Östhammar 81,9 82,9 83,5 81,0 85,8 Uppsala län 75,7 76,4 77,0 75,5 78,5 Riket 75,9 76,8 77,1 75,6 78,5 100 Sysselsättning 2010, 2011 och 2012 90 80 70 60 50 Mål: I Uppsalaregionen ska andelen sysselsatta i åldrarna 20-64 år överstiga 80 % Indikator: Nattbefolkningens förvärvsfrekvens Baslinje: 75,7 %, år 2010 Källa: SCB 40 Kvinnor Män Uppsala län 2012 Mål 2020 Uppsala län

Yrkeshögskola Matchningen av arbetskraftens kunskaper och färdigheter med den kompetens som efterfrågas på marknaden är högt prioriterat. Snabba förändringar i arbetslivet gör att fler behöver vara beredda på att skola om sig och skifta karriär i framtiden. För att yrkeshögskolans utbildningar ska bli ett synligt alternativ i Uppsalaregionen måste antalet platser öka flerfalt. Länets andel av yrkeshögskoleplatser står inte i proportion till befolkningen. Om fördelning av yrkeshögskoleplatser baserades på befolkningsmängd skulle Uppsala län haft dubbelt så många platser 2012 Andelen yrkeshögskoleutbildningar i länet har hittills inte motsvarat de behov av yrkeskompetens som arbetslivets efterfrågar. I början av 2014 beviljade Myndigheten för yrkeshögskolan tolv utbildningar till Uppsala län. Det är tre gånger så många jämfört med tidigare års ansökningsomgång och bästa utfallet någonsin. Det ger 616 nya utbildningsplatser som ska matcha behov av yrkeskompetens i arbetslivet. Antalet YH-platser 2009 2010 2011 2012 Uppsala län 778 840 830 740 Riket 41 364 43 482 44 343 40 706 Länets andel 1,9% 1,2% 1,9% 1,8% Antal yrkeshögskoleplatser Uppsala län 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 Mål: Antalet studerande inom yrkeshögskolan ska uppgå till minst 2 500 år 2020 Indikator: Antal studerande inom YH och KY Baslinje: 830 studerande, år 2011* Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan * 2011 uppgick regionens andel av rikets befolkning till 3,6 %. Detta motsvarar ca 1 600 studieplatser. 10000 5000 0 2009 2010 2011 2012 Uppsala län Riket

Försörjningsmått Försörjningsmåttet mäter omfattningen av ersättningar som utbetalas vid ohälsa, arbetslöshet samt ekonomiskt bistånd från socialtjänsten för individer 20-64 år. Det täcker in ersättningar från Arbetsförmedling, Försäkringskassa och kommun. Måttet kan användas för att mäta framgången med samverkan inom länet för en utvecklad välfärd och att öka medborgarnas försörjningsgrad för minskade offentliga utgifter. Direkt kostnad för utanförskapet i Uppsala län 2012: 3,25 mdr, varav 360 mkr i kommunerna Stort spann mellan kommunerna; ca 12 700 24 200 kr/inv Nedåtgående trend. - 2000 kr/invånare från 2009 Kommun 2009 2010 2011 2012 Total Total Total FK AF SOC Total Enköping 20141 19731 18124 12668 4111 1077 17857 Heby 25152 23416 21631 15840 3539 1893 21271 Håbo 17245 16950 15121 11065 2842 1061 14967 Knivsta 13342 13325 12587 8742 2951 979 12672 Tierp 27716 27016 24179 15569 5044 2964 23577 Uppsala 15879 15366 14425 9220 3315 2009 14543 Älvkarleby 28098 26222 24578 15383 7276 1555 24214 Östhammar 19741 18860 17158 13268 2884 809 16961 Uppsala län 17864 17272 16018 10673 3541 1775 15988 Riket 20502 20256 18768 11778 5296 1878 18952 Försörjningsstöd 2012 30 000 25 000 20 000 15 000 Mål: Kostnaderna för ersatt arbetsfrånvaro ska minska till väl under 13 000 kr/invånare Indikator: Utbetalt belopp per invånare, 20-64år/år Baslinje: 16 017 kr/invånare, år 2011 Källa: Försäkringskassan 10 000 5 000 0 FK AF SOC Mål 2020 Uppsala län

Mkr Besöksnäring Besöksnäringen står för den snabbaste växande delen av Sveriges ekonomi och sysselsättning. Uppsalaregionen har unika besöks- och mötesplatser med potential att locka till sig fler externa besökare. I den nationella strategin för besöksnäringen har en fördubblad omsättning inom näringen angetts som övergripande mål. Uppsalaregionen ansluter till detta. 2012 uppgick turismomsättningen i Uppsala län till drygt 2 miljarder kronor. Omsättningen ökade med ca 250 mkr, främst på grund av ökade dygnsutlägg och delvis ökat antal övernattningar Hotellgäster spenderade ca 853 mkr och var därmed den ekonomiskt viktigaste boendekategorin 52 %, eller 1,1 miljard kronor spenderades på logi och restaurang 78 % av övernattningarna gjordes av svenskar 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Hotell 527 556 625 594 680 659 692 853 Stugbyar 14 16 23 18 14 16 13 17 Camping 121 140 130 109 80 73 93 119 Vandrarhem 6 53 55 53 79 85 99 99 Kommersiellt boende 668 763 833 774 853 833 897 1 088 Släkt/vänner 326 373 302 403 466 514 441 424 Fritidshus 101 86 132 142 82 110 140 155 Övriga 63 21 77 62 54 9 16 15 Övrigt boende 490 480 511 607 602 633 597 594 Dagbesök 445 310 289 171 202 271 289 359 TOTALT 1603 1556 1633 1552 1 658 1737 1783 2042 3 500 3 300 Omsättning besöksnäring 3 100 2 900 2 700 2 500 2 300 Mål: Omsättningen från turism ska fördubblas till år 2020 Indikator: Omsättning från turism i Uppsalaregionen Baslinje: 1 737 MKR, år 2010 Källa: TEM 2 100 1 900 1 700 1 500 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Uppsala län Uppsala län (årlig mållinje)

Kommunrank Attraktiv boendeort Tidningen Fokus gör årligen en undersökning Här är det bäst att bo som ger en bild över hur det är att leva och verka i svenska kommuner (livskvalitet och levnadsvillkor). Mätningen baseras på en stor mängd variabler som delas upp i fundamentala variabler, som antas påverka alla kommuninvånare samt specifika variabler for kategorierna Unga, Äldre, Familj och Jobb. Totalrankningen är en sammanvägning av de olika kategorierna. Målet för Uppsalaregionen är att det sammanvägda snittet för länets kommuner ska uppgå till motsvarande snitt för Stockholms län, som är den storstadsregion som placerar sig högst på listan. Det senaste året har den genomsnittliga placeringen för länets kommuner minskat Det störta raset går att urskilja inom kategorierna Att ha familj respektive Att arbeta. Hälften av länets kommuner har här fallit över 50 placeringar Vissa marginella variationer i placering kan dock väntas, eftersom undersökningen ständigt modifieras och utvecklas. I senaste mätningen har tre indikatorer lagts till, och en exkluderats. Totalt 44 indikatorer Två av länets kommuner har länge placerat sig bland de främsta boendeorterna! Attraktiv boendeort 2009 2010 2011 2012 2013 Enköping 77 145 76 100 110 Heby 179 144 215 204 263 Håbo 96 104 125 48 113 Knivsta 25 11 20 2 23 Tierp 190 211 185 211 269 Uppsala 36 29 30 29 24 Älvkarleby 279 286 278 251 240 Östhammar 169 181 146 132 181 Genomsnitt Uppsala län 131 139 134 122 153 Genomsitt Stockholms län 75 125 102 91 89 Attraktiv boendeort 2009 2010 2011 2012 2013 0 50 100 150 200 250 Mål: Uppsalaregionen ska vara den bästa storstadsregionen att bo i! Indikator: Här är det bäst att bo Baslinje: Snitt 122, år 2012 Källa: Fokus.se Enköping Håbo Tierp Älvkarleby Genomsnitt Uppsala län Heby Knivsta Uppsala Östhammar Genomsnitt Stockholms län