FöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005

Relevanta dokument
Swedbank Analys Nr 24 9 november 2006

Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,6

Swedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007

FöreningsSparbanken Analys Nr december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr maj 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas

FöreningsSparbanken Analys Nr juni 2006

PMI steg till 65,2 i mars Industrin avslutar kv.1 på högvarv

Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009

PMI steg till 63,3 i september 2010 högre produktion och orderingång stärker industrikonjunkturen

PMI sjönk till 44,7 i september nedgången i industrin fortsätter

Inköpschefsindex tjänster

PMI steg till 63,7 i september näst högsta nivån hittills under 2017

Tysklands tillväxtpotential skrivs upp

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!

PMI steg till 50,6 i juli den negativa trenden för industrin kom av sig

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 4 april 2006

Inköpschefsindex tjänster

PMI steg till 55,4 i juli Orderingången visar styrka

Småföretagsoptimism på bräcklig grund

PMI föll till 55,1 i januari stadig industri i spåren av fallande priser

PMI steg till 52,7 i november stabil utveckling framöver

Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009

PMI steg till 64,0 i april allt starkare industrikonjunktur när orderläget förbättras

PMI sjönk till 59,3 i oktober men kvarstår på en hög nivå

PMI steg till 60,1 i december Produktionen avslutar på topp

FöreningsSparbanken Analys Nr november 2005

PMI steg till 62,0 i januari Industrin inleder året starkt

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA

PMI steg till 63,3 i november: industrin går på högvarv

Inköpschefsindex tjänster

PMI sjönk till 54,7 i augusti lägsta nivån hittills under 2017

Inköpschefsindex tjänster

Inköpschefsindex tjänster

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Inköparnas Omvärldsrapport

PMI steg till 53,5 i oktober stadig industrikonjunktur

Swedbank Analys Nr 7 19 maj 2011

FöreningsSparbanken Analys Nr 16 4 juli 2006

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

PMI steg till 56,4 i januari industrikonjunkturen visar styrka

FöreningsSparbanken Analys

PMI föll till 51,7 i februari Svalnande efterfrågan

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn

PMI föll till 60,9 i februari Mycket starkt läge i industrin

PMI föll till 57,3 i november Medvinden mojnar något

PMI steg till 54,9 i september En månad av återhämtning

PMI steg till 53,4 i september produktionen återhämtar sig

PMI föll till 53,3 i februari svagare faktisk produktion men ljusare framtidsplaner

Tentamen B1AMO1 Administratörsprogrammet HT2014

Inköpschefsindex tjänster

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

PMI föll till 50,7 i augusti Efterfrågan svalnar av

Inköpschefsindex tjänster

Inköpschefsindex tjänster (Rättelse)

Inköpschefsindex tjänster

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Inlåning & Sparande Nummer april 2015

Fondbarometern. Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr

PMI steg till 54,9 i november Produktionen ångar på

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

PMI steg till 56,0 i september stabilare industrikonjunktur

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild

PMI föll till 52,8 i juni produktionen växlar ned

Inköpschefsindex tjänster

Vad betyder Rysslands inträde i WTO?

PMI föll till 55,5 i januari Nyanställningsbehovet stiger än

Medelstora företag står starka i krisen osäkerhet snarare än pessimism dominerar i synen på 2012

PMI föll till 54,8 i maj stabil industrikonjunktur med stigande priser

Inköpschefsindex tjänster

PMI steg till 55,2 i september: styrkan i industrin består

PMI sjönk till 54,5 i april: nedväxling från höga nivåer

Inköpschefsindex tjänster

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

Fortsatt stora utmaningar för svenska företag

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2019

Antalet inskrivna öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i länet uppgick i slutet av september månad till personer,

Sportlovet Så mycket spenderar vi på sportlovet 22 februari 2013

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Inlåning & Sparande Nummer februari 2013

FöreningsSparbanken Analys Nr maj 2006

Transkript:

FöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005 Vår aktuella Kinapanel: Temperaturen har sjunkit något Enligt vår senaste Kinapanel i september i år har överhettningsindikatorn sjunkit till 6,6 jämfört med 7,1 i mars och 7,5 i november 2004 (10 = maximal överhettning). Kinapanelen ser en 8,9-procentig BNP-tillväxt för innevarande år och 8,2 % för 2006. Det är en lätt uppgradering jämfört med mars i år. Yuanen väntas stärkas något mot USD från 8,09 just nu till 8,01 i december i år och 7,75 i slutet av 2006. Förtroendefaktorerna för officiell statistik och företagens redovisning ligger denna gång på 4,5 respektive 3,5 (skala 1-10; 10=optimalt förtroende). Det första talet är något bättre och det andra något sämre jämfört med mars i år. Den mycket stora marknaden ses som den mest positiva och de påtagliga institutionella bristerna som den mest negativa faktorn i panelens Kinabedömningar. Under tiden 13-29 september i år genomförde Föreningssparbankens Ekonomiska sekretariat sin fjärde Kinapanel med närmare 40 ekonomer från USA, Japan, Storbritannien och EMUländerna. Vissa frågor återkommer regelbundet för kontinuitetens skull; några få nya ställs också i varje enkät. Frågorna har både konjunkturell och strukturell karaktär, inkluderande bl a både en överhettningssiffra och en siffermässig bedömning av den kinesiska statistikens och redovisningens kvalitet. Ekonomiska sekretariatet, FöreningsSparbanken AB (publ), 105 34 Stockholm, tel 08-58 59 10 28 E-post: ek.sekr@foreningssparbanken.se Internet: www.foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, 08-58 59 10 31. Cecilia Hermansson, 08-58 59 15 88, Jörgen Kennemar, 08-58 59 14 78, ISSN 1103-4897

1. Aktuell Kina-termometer: Hur bedömer Du temperaturen i den kinesiska ekonomin? (skala 1-10; 10=stark överhettning, 1=recession) Resultat (genomsnitt): 6,6 (mars: 7,1; nov 2004: 7,5) Jämfört med våra tidigare undersökningar i våras och för knappt ett år sedan har överhettningstrycket lättat något inte så signifikant men ändå synligt. Med risk för en tydlig dämpning av den höga temperaturen i ekonomin? Risken finns säkerligen men inte som ett dominerande inslag enligt svaren på nästa fråga, där endast 11% ser ett större bakslag redan under 2007 eller 2008. 2. När kan en större kinesisk konjunkturnedgång förväntas? Under 2006 - Under 2007-2008 11% Under 2009-2010 35% Bortom 2010 12 % Kan ej prognosticeras men bakslaget kommer 42 % Något större bakslag kommer inte att hända - Av paneldeltagarna tror 42 % på ett större tillväxtbakslag någon gång framöver. Senast var det 55 %, vilket fortfarande återspeglar att ungefärligen varannan paneldeltagare avstått från den tidsmässiga preciseringen. En tredjedel ser växande problem mer konkret kring 2009/2010, det vill säga under de första två åren efter OS i Beijing. 3. Hur ser BNP-prognoserna ut för 2005/2006? 2005: 8,9 % (förra gången 8,3 %; högst nu 9,5 %, lägst 8 %) 2006: 8,2 % (förra gången 7,7%; högst nu 10%, lägst 6%) 2 FöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005

Panelens BNP-prognoser för 2005 och 2006 ligger cirka en halv procentenhet under våra egna men är konsistenta med överhettningsindikatorn. Nota bene: Kinas potentiella tillväxt uppskattas av OECD till 9 ½ %. 4. År 2004 uppgick utlandets direktinvesteringar i Kina till höga 60 miljarder USD. Kännetecknas denna utveckling också av flockmentalitet (i %)? Ja, påtagligt 38 (mars 2005 23 %; dec 2004 28 %; mars 2004 12 %) I viss mån 54 (mars 2005 65 %; dec 2004 56 %; mars 2004 55 %) Nej 8 (mars 2005 12 % dec 2004 16 %, mars 2004 33 %) 92 % av paneldeltagarna hittar åtminstone en viss utländsk flockmentalitet i samband med direktinvesteringarna i Kina (förra gången 88 %, mars 2004: 67 %). Vår tidigare framförda tes bekräftades ytterligare en gång. Alla företag kommer inte att lyckas i Kina. 5. Kan man lita på kinesisk statistik? (10=mycket, 1=inte alls; vägt genomsnitt) Resultat: 4,5 (mars 2005 och november 2004: 4,2) Detta är ett förväntat resultat. Betyget är fortfarande underkänt men pekar lätt åt rätt håll. 6. Kan man lita på redovisningen av kinesiska företag? (10=mycket, 1=inte alls; vägt genomsnitt) Resultat: 3,5 ( mars 2005 4,0; november 2004 3,9) FöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005 3

Trenden går åt fel håll. Kanske rimmar detta svaga betyg med det annars föga logiska sambandet som faktiskt fanns i Mittens rike 2004: Hög tillväxt och svag börs. Eller så börjar allt fler västerländska experter få insikt om Kinas svaga redovisningsstandard. 7. Vilka är de fem mest positiva faktorerna i Kina? Resultat i rangordning Mycket stor marknad Låga löner Växande satsningar på teknologi(-import) Mycket stort utbud av arbetskraft Flitig och hungrig arbetskraft Kinas komparativa fördelar ses väldigt tydligt i ett arbetsmarknadsperspektiv; de låga lönerna utgör dock enbart en del av detta. Den kunskapshungriga arbetskraften blir särskilt omnämnd. Eller som Financial Times skrev den 5 oktober: A hunger for knowledge is China s real secret weapon. Något att komma ihåg! 8. Vilka är de fem mest negativa faktorerna (riskerna) i Kinas ekonomi? Resultat i rangordning Institutionella brister (korruption, rule of law -brister, patentbrott m m) Svaga banker och outvecklad finansmarknad Eventuella politiska och sociala problem Energiproblem/miljö Överinvesteringar Uppställningens utseende har ej förändrats särskilt mycket sedan förra gången. Med en skillnad: De institutionella bristerna 4 FöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005

bedöms numera som mest allvarliga. Nu handlar Kina-analyser alltmer om mikroekonomi! Den makroekonomiska balansen ter sig ju relativt hygglig. 9. Underskattar utländska investerare i Kina framtida risker i detta stora land (i %)? Ja 23 (23 %; 29 %) * Troligen/kanske 65 (42 %; 49 %) Vet ej 4 (7 % ; 4 %) Nej 8 (28 %; 18 %) *Siffrorna inom parentes är från marsenkäten och novemberenkäten 2004. Det har skett vissa förskjutningar i denna svarskonstellation sedan förra mätningen. Det ger upphov till eftertanke att 88% av panelen ser en underskattning av riskerna vid FDI. 10. Vad kostar en USD i slutet av december 2005 och 2006? Svar: 8,01 respektive 7,75 yuan Panelen indikerar att yuanen förväntas stärkas med cirka 4% under de kommande fem kvartalen. Det kan vara en realistisk bedömning. I vilket fall som helst kommer kineserna att tillämpa en försiktig apprecieringspolitik.. Hubert Fromlet Ekonomiska sekretariatet 105 34 Stockholm, tel 08-5859 1028 ek.sekr@foreningssparbanken.se www.foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, 08-5859 1031. Cecilia Hermansson, 08-5859 1588 Jörgen Kennemar, 08-5859 1478 ISSN 1103-4897 FöreningSparbanken Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken FöreningsSparbanken eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i FöreningsSparbanken Analys. FöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005 5