Sy$e. Möjliga innebörder i förmågan a5 föra och följa algebraiska resonemang undersöka förmågan att kunna föra algebraiska resonemang

Relevanta dokument
På vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt?

Tiobas-systemet ett av andra bas-system

Att uttrycka och argumentera för en mönstergeneralisering algebraiskt

Vad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa

Trösklar i matematiklärandet

Matematik på lågstadiet genom algebra och problemlösning. Ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete

Även om skolmatematiken är uppdelad under Centralt innehåll i kursplanen

Behövs ett nytt perspektiv på relationen undervisning-lärande? och kan Learning activity bidra med något?

Trösklar i matematiklärandet

Naturvetenskaplig litteracitet inte bara en fråga om språk

Planering Matematik åk 8 Algebra, vecka Centralt innehåll

När en Learning study planeras väljs ett område som upplevs som problematiskt

Likhetstecknets innebörd

Att använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning

Kommunicera teknikinnehåll med nyanlända elever

Likhetstecknets innebörd

Vardagssituationer och algebraiska formler

Teoretiska och praktiska perspektiv på generaliserad aritmetik

Det finns en stor mängd appar till surfplattor som kan användas för att

PRIM-gruppen har på uppdrag av Skolverket utarbetat ett webbaserat

Undervisa i matematik genom problemlösning

Teoretiska och praktiska perspektiv på generaliserad aritmetik

Matematiska undersökningar med kalkylprogram

Syftet med vår studie

Figur 1: Påverkan som processer. Vad tycker elever om matematik och matematikundervisning?

Verktygsbanken. Grundskola åk 7 9, modul: Problemlösning. Maria Larsson, Mälardalens högskola och Andreas Bergwall, Örebro universitet

Mattekollen. Mattekollen 1. Mattekollen 3. Mattekollen 2. 6 Mål för kapitlet. 156 mattekollen. För att avsluta kapitlet

Flera digitala verktyg och räta linjens ekvation

Upprepade mönster (fortsättning från del 1)

Den skolan som jag arbetar vid framhåller inkludering som ledord.

Matematik på lågstadiet genom algebra och problemlösning

Kursbeskrivning och studieplan för UM8017. Ämnesdidaktik undervisning och lärande i naturvetenskap 5 hp vt 2013

Learning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg

Det finns flera aspekter av subtraktion som lärare bör ha kunskap om, en

Tillfällen att utveckla fördjupad förståelse en bristvara?

Learning study elevers lärande i fokus

Vad är god matematik- -undervisning?

Flera digitala verktyg och exponentialfunktioner

Addition och subtraktion generalisering

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Psykologi för effektivt lärande

GeoGebra in a School Development Project Mathematics Education as a Learning System

Algebra utan symboler Learning study

Resonemangsförmåga. Örjan Hansson, Högskolan Kristianstad

Att använda gester som en medierande resurs i mångspråkiga nv-klasser. Zeynep Ünsal

När vi tänker på någon situation eller händelse där multiplikation

Reflektionsverktyg att utveckla modelleringsförmåga

Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid

Matematik - Åk 9 Funktioner och algebra Centralt innehåll

Algebra och Ekvationer År 7

Utvecklande problem. Frances R. Curcio, Barbara Nimerofsky, Rosanna Perez & Shirel Yaloz

Goda kunskaper i algebra är en viktig förutsättning för att klara matematiken

Lärarhandledningar kan i princip se ut hur som helst. Vissa innehåller mer

Undervisning och lärande i lab-salen

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

Från naturliga tal 2ll hela tal

En studie i hur svenska lärare förhåller sig till uppgifter som behandlar generaliserad aritmetik

Mrs Jones, lärare i åk 5 vid en

NOFA 3, Karlstad Prof. E. Nordlander1

Lokal pedagogisk planering

Spridningen är vanligtvis stor i en klass när det gäller vad elever tycker om,

Här är två korta exempel på situationer då vi tillämpar den distributiva lagen:

KURSPLAN Matematik för åk 7-9, hp, 15 högskolepoäng

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Funktioner, Algebra och Ekvationer År 9

DOCTORAL THESIS PREPARED WITHIN THE FRAMEWORK OF THE GRADUATE SCHOOL CUL

Bedömning för lärande i matematik

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)

Modulkonstruktion. Ola H. NCM

Göra lika i båda leden

Observationsschema Problemlösningsförmåga

Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan

Programmering på vetenskaplig grund? Några forskningsresultat. Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

Wow, vilken resa! Att utvecklas som lärare i matematik och naturvetenskap

DET CENTRALA INNEHÅLLET

Vad är det som gör skillnad?

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

Examensarbete 1 för Grundlärarexamen inriktning 4-6

En snabbguide för att söka forskningsartiklar i utbildningsvetenskap

Hur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

Rikare resonemang om rättvisa

Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå

PDA422 MATEMATIKDIDAKTIK II, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Didactics of Mathematics II, 15 higher education credits

Samband och förändring en översikt med exempel på uppgifter

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Mona Røsseland Författare till Pixel. Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel

Den här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Matematiklyftet.

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Jag tror att alla lärare introducerar bråk

Förslag den 25 september Matematik

Michal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research

Ur kursplanen för ämnet matematik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Såhär kommer vi att arbeta mot målen: Genomgångar, räkna i aktuellt kapitel, jobba med arbetsblad, läxor, muntliga redovisningar

Flera lösningar på ett problem

Problemlösning i matematik

Transkript:

Möjliga innebörder i förmågan a5 föra och följa algebraiska resonemang Carolina Blomström, Jenny Fred och Sanna We5ergren STLS, FoU-enheten, Stockholms stad Sy$e undersöka förmågan att kunna föra algebraiska resonemang 1

Frågeställningar Vad behöver elever urskilja för a5 utveckla förmågan a5 kunna resonera kring algebraiska u5ryck utan a5 bestämma värdet på ingående variabler? Vilka typer av uppgiaer och klassrumsdiskussioner skapar förutsä5ningar för utveckling och kvalificering av algebraisk resonemangsförmåga? 2

Aritme+sk tradi+on Algebraisk tradi+on Numeriska siffror och beräkningar som ingång Generella, grundläggande och teoreoska samband Fokuserar oka rä5 svar samt olika lösningsprocesser i problemlösning Fokus på a5 utveckla e5 s.k. non-counong angreppssä5 Elever tränas i a5 göra aritmeoska operaooner Problemlösande arbete med stöd av medierande redskap We take algebraic reasoning to be a process in which students generalize mathemafcal ideas from a set of parfcular instances, establish those generalizafons through the discourse of argumentafon, and express them in increasingly formal and age-appropriate ways (Blanton & Kaput, 2005, s. 413) 3

Vad lärarna såg a8 eleverna hade svårigheter med inom algebra Vilka svårigheter lärarna upplevde i undervisningen ser bara mellanrummet på tallinjen Teckna e5 u5ryck Värde Formler Likhetstecknets betydelse Regler för a5 räkna med bokstäver A5 eleverna inte förstår A5 inte undervisa konkret Svårt a5 undervisa kring likhetstecknet Precisering av lärandeobjektet Förmågan a5 kunna resonera kring algebraiska u5ryck utan a5 bestämma värdet på ingående variabler 4

Preciserade kri+ska aspekter Kri+ska aspekter Åk 1-3 Åk 7-9 A5 urskilja a5 en variabel u5ryckt med en symbol har e5 värde om också principiellt x x A5 urskilja a5 en och samma variabel i e5 u5ryck måste ha samma värde x x A5 urskilja betydelsen av koefficient, variabel samt konstant i e5 u5ryck x Elevers inspel Synliggöra algebraiska resonemang Uppgifts- konstruktion 5

Exempel på algebraiskt resonemang i åk 2 Filmsekvens 1 6

Exempel på algebraiskt resonemang i åk 2 Filmsekvens 2 Resultat KriOska aspekter A5 urskilja a5 en variabel u5ryckt med en symbol har e5 värde om också principiellt A5 urskilja a5 en och samma variabel i e5 u5ryck måste ha samma värde UppgiKskonstrukOon VariaOonsmönster Elevers inspel SystemaOk Skapa motsä5ningar 7

Referenser Davydov, V. V. (2008). Problems of Developmental Instruction. A Theoretical and Experimental Psychological Study. New York: Nova Science Publishers, Inc. Eriksson, H. (2015). Rationella tal som tal. Algebraiska symboler och generella modeller som medierande redskap. Stockholms universitet: Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. (Licentiatuppsats). Kaput, J. J. (2007). What is algebra? What is algebra thinking? I: J.J. Kaput, D.W. Carraher & M. Blanton (Red.), Algebra in the early grades. Hillsdale, NJ & Reston, VA: Erlbaum & the National Council of Teachers of Mathematics. Kieran, C. (2006). Research on the learning and teaching of algebra. I A. GuOérrez, & P. Boero (Red.), Handbook of research on the psychology of mathemafcs educafon (s. 11-49). Ro5erdam: Sense Publishers. Lins, R., & Kaput, J. (2004). The early development of algebraic reasoning: The current state of the field. I H. Chick & K. Stacy (Red.), The Future of the Teaching and Learning of Algebra: The 12th ICMI Study (s. 47-70). New York: Kluwer Academic Publishers. Mason, J. (1996). Expressing generality and roots of Algebra. I N. Bednarz, C. Kieran & L. Lee (red.). Approaches to Algebra PerspecFves for Research and Teaching (s. 65 86). Dordrecht: Kluwer Radford, L. (2010). Signs, gestures, meanings: Algebraic thinking from a cultural semiooc perspecove. Proceedings of CERME 6, January 28th-February 1st 2009, Lyon, France IN 2010 Radford, L. (2014). Role of representations and artefacts in knowing and learning. Educ Stud Math 85 p. 405 422. Radford, L., & Roth, W.-M. (2011). Intercorporeality and ethical commitment: An activity perspective on classroom interaction. Educational Studies in Mathematics, 77(2 3), 227 245. Stacey, K. & Chick, H. (2004). Solving the Problem with Algebra. In K. Stacey, H. Chick & M. Kendal (red.), The future of the teaching and learning of algebra: The 12th ICMI study. New York: Kluwer Academic Publishers (s. 1-20). Venenciano, L., & Dougherty, B. (2014). Addressing Priorities for Elementary School Mathematics. For the Learning of Mathematics, 34(1), 18-24. 8