... f.., Il Kassör: 4:) Klubbmästare: Jan Ericson, Köpen hamnsgatan 22, 163 42 SPANGA 1 1 1 Redaktion: Bo Gyllenberg Mats Freding, G, Huddingev Valhallavägen 417 2 ä 81, 552 g, 125 59 JöNKöPING 42 1\LVSJö... W. Björn Waldenström, L idaleden 70, 603 61 NORRKö PI NG a.j11111 Postg1rokonto: 62 90 88-6 Medlemsavgift : 25 kr/år J >>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>> >>>>)~ >>> > >>>>>>>>> >>> Skövde Mek. stenhuggeri & Kalkbruk s AB, senare känt som Skövde Ga.o~ ~on g AB, införde lokdrift på sin 600 mm bana till stenbrotten ca 1927. Fran till banans nedläggning 1955 kom spåren att trafikeras av t re moto rl ok. Ovans tasnde foto togs 1937 och visar arbetslaget bredvid ett Deutzlok. Fotot t illh~ r Gust af Dessau i Skövde. Gustaf, som är andre man fr. v. i f rämre r aden pä ~ o to t, är en av de många västgötar som gett värdefu l la uppgifter till SmB :s serost0 bok, INDUSTRILOK I VÄSTERGÖTLAND. I denna bok kan Du läsa om loken vid Skövde Gasbetong och 126 anc r J i nd ustrier i Västergötland inkl. Göteborg. Se vida re annonsen på sidan 8 1 Rrc:d.
Sida 2 SmB 1/85 Småbaneåret 1984 avslutades med den sedvanliga Hjulmarknaden i stockhalms stadshus, vilken samma kväll följdes av årsmötesförhandlingar i Värtans station. För att börja med Hjulmarknaden blev resultatet inte så oävet för Småbaneavdelningens del; totalt sålde vi böcker för ca 4.800:-, till stor del beroende på premiärförsäljningen av vår nya bok 11 Industrilok i Västergötland 11 (som väl alla vid det här laget har köpt, eller...?). Arsmötesförhandlingarna inleddes med en kort resume över avdelningens verksamhet under året, varefter funktionärsvalet vidtog. Vår klubbmästare sedan avdelningens bildande 1975, Ulf Fjeld, hade avböjt omval. Den gamle redaktören valdes därför till ny klubbmästare, och hans gamla plats fylldes av en redaktörsduo bestående av Mats Freding och Björn Waldenström. Till avdelningens kassör omvaldes Bo Gyllenberg. Reseverksamheten under det instundande året diskuterades, och det beslöts att ett förslag om en tvådagarsresa längs södra norrlandskusten närmare skulle utredas. Arbetet pågår för närvarande för fullt och det hela ser ut att kunna bli en lagom tvådagarssväng med start i Långsele, övernattning i Sundsvall och avslutning i Söderhamn. Tidpunkten för denna resa har fastslagits till helgen 1985-06-01--02, vilket alltså kan noteras i almanackan redan nu. Det kan även meddelas att bokproduktionen fortsätter i oförminskad omfattning. Nästa titel på tur är 11 ndustrilok i Bohuslän och Dalsland 11, så om Du har några intressanta foton eller uppgifter om dessa landskap kan Du redan nu höra av Dig till Mats Freding, som är projektledare för denna bok. Till sist vill jag rikta ett stort tack till Ulf Fjeld för allt det arbete han nedlagt på Småbaneavdelningen sedan dess start 1975! Vi hoppas dock på god hjälp också i fortsättningen, Ulf, och hoppas få se Dig på vårresan och emeritus-utnämnningen i Sundsvall. Väl mötta småbaneåret 1985! KASSÖR 1 N HAR ORDET Vid avdelningsstämman 1984-12-15 fastställdes oförändrad avgift, 25:-, för 1985. Inbetalning kan ske med bilagda INBETALNINGsKORT. REDAKTÖR 1 N HAR ORDET Under 1984 utkom tre nummer av SmB:s Meddelandeblad (nr 1-3). Det planerade fjärde numret utgick p.g.a. (tillfällig?) bidragstorka. Från och med detta nummer av bladet utgörs redaktörsskapet av två personer. Dessa kommer att sammanställa vartannat nummer var. Bidrag kan sändas till valfri redaktör. Inför utskrift av bladet, kommer de influtna bidragen att samlas hos rätt man. Adresserna är: Mats Freding, Valhallavägen 81, 552 59 Jönköping Björn Waldenström, Lidaleden 70, 603 61 Norrköping Tryckning och distribution kommer liksom tidigare att tills vidare skötas från Stockholm, men kan givetvis komma att ske från annan ort i framtiden. Detta nummer av SmB:s Meddelandeblad har sammanställts av Björn Waldenström. Bidrag till nästa nummer kan därför med fördel sändas till Mats Freding. Presstopp för nr 2/85 är 20 april.
SmB 1/85 Sida 3 Arbetarbladet 1984-05-16. Om en fotoutställning i Gävle på temat LIMöN, arrangerad av bl.a. Gävle Fotoklubb och Limö ö-förening. I samband med byggandet av Fredriksskans, påbörjades 1898 en omfattande grusutlastning på Limön En 200m lång bana mellan grustaget och en stor utlastningsbrygga byggdes. Banan trafikerades av ett engelskt ånglok med tippvagnar, vilk et också illustrerar artikeln. (Leif Bergart) Falköpings Tidning 1985-01-08 ägnar mittuppslaget åt torvindustrierna kring Falköping. Warrantloket vid Risholmen/Rogestorp omtalas och en särskild artikel presenterar Warrantloken från Vara Mek. V. (Mats Freding). Fokus 11/1983 (Centerpartiets tidskrift). Bild från bygget av järnvägen söderköping-valdemarsvik 1905, föreställande Brabergs grusgrop i Skönberga socken. Hästdragen 600-bana. (Leif Bergart) Sonesson-Nytt 3/1984 (Informations9rgan för Sonessonkoncernen). Av småbaneintresse finns två artiklar om GIA-lok. Den första har rubriken 11 Pensionerade gruvlok från GIA fraktar turister på Canada-bana 11 och handlar om två GIAlok typ DHS-60, vilka 1974 köpts till en gruva i Salmo men avställts redan 1978 då gruvan stängdes. Loken har nu förvärvats av Savarian Mining Railway, Kimberley, B.C. Foto på ett av loken. Det andra GIA-inslaget handlar om ett tunnelbygge (dricksvatten) mellan två av Oslos förstäder, där två DHS-125 skött material- och bergtransporterna samt om lok av samma typ vid ett tunnelbygge i Tafjord. Foto på ett av tunnelloken samt på den normalspåriga dragtruck, vilken levererats till SSAB i Domnarvet. (Bo Gyllenberg) TH 8/1984. Pressrelease om el-lok från ASEA som under perioden 1986-89 skall levereras till Australien och insättas på den 200 km långa 1067-järnvägen mellan kolgruvorna i Blackwater och hamnen i Brisbane.(Anders Svensson) TH 10/1984. Artikel om och foto på det nya 57 tons växellok av typ Move 500C, som av Valmet levererats till Korsnäs-Marrna AB. Loket tjänstgör på bolagets bangård i Gävle, där 10 km spår finns (Anders Svensson) Transportnytt 12/1984. Artikel om samma Valmetlok som ovan. Även Valmetannons med foto på växellok typ Move 2508 (Anders Svensson) Bergslaget 8/1984 (storas tidskrift). Reportage om Falu gruva (Leif Bergart) skogen 8/1984. Rikt ill. artikel om torvbrytning på Irland. Bild på motorloksdraget torvtåg i Boora, 12 mil öster om Dublin (Leif Bergart) statsanställd 33/1984 (3/12). Bild av JW-lok tillhörigt Kenneth Landgren i Forsmo, som har en bana på sin tomt. Finns det någon bland läsarna som har närmare uppgifter? (Janis Priedits) Kommunalarbetaren 27/1984. Artikel om Säters Hospital. Foto, taget på 1910-talet visande decauvillebana utanför avd. 7A och B. På banan transporterades mat och tvätt.(rune Ljungströmmer) skara Järnvägsblad nyår 1984. Artikel om Katrinefors Bruks industrilok av Ingemar Landin (Bo Gyllenberg) Tåooosten 2/1984 innehåller avslutningen av Janis Priedits artikelserie om Höganäs-bolagets industrispår och lok. Följande anläggningar presenteras: Nedre Kilane, Nyvång, Sandbäck, Skromberga, Stabbarp och Vallåkra. (Bo Gyllenberg) Karven 3/1984 (medlemstidning för Malmbanans Vänner) innehåller en siaa om föreningens nyförvärvade lokomotor. Den har inköpts från SSAB i Oxelösund och det är den avställda OV 250/1962, som skall fraktas upp till Luleå (Bo Gyllenberg).
Sida 4 SmB 1/85 Klotgeta 4/1984 innehåller en artikel av Lennart Ericson om Asplundsloken (Asplunds Mek Verkstad - Nara Bil- & Motorverkstad). Av historiskt intresse är även ett foto på Strömbacka-Movikens gengaslok av Söderbloms tillverkning. (Bo Gy Il en berg) ösj-bladet 4/1984 innehåller del 4 av Ulf Fjelds artikelserie om den svenska sockerindustrin och dess järnvägar. I detta nummer presenteras bruken i Kävlinge, Köpingebro, Landskrona, Lidköping, Ljung, Lund, Malmö och Mörbylånga samt Linköping. (Bo Gyllenberg). Förstlingen 4/1984 (NVBJ tidning). Om transportleden över Fåsjön och Norasjön. Om banan Nybergs gruvor- Stribergs malmkaj. Foto på OK 6770/1914 vid Asagruvan (Leif Bergart) riv(, Tidskriften Ingeni0ren 1906 och 1907. Illustrerade artiklar om den smalspåriga ' industrinanan i Kors0r, Danmark (Janis Priedits) v SMÅBANOR I TV Då och då dyker det i TV upp bilder från småbanor. Speciellt trevligt är det då det någon gång visas rörliga bilder med lok på svenska banor. I tidigare SmB-blad har sådana omnämnts. Här kommer ytterligare ett par exempel. HARSPRÅNGET 1920. Märkischeloket CF7 på banan till Långselet (81-04-02) BROMMA FLYGFÄLTSBYGGE 1936 (AK-regi) OK-ånglok med stenlastade vagnar (81-09-09) KVARNTORP 1950-talet. skiffertåg i dagbrottet med ett av ASEA-loken (81-12-12) DANNEMDRA GRUVOR 1982. Ackumulatorlok i gruvgång (82-06-28) KINNEKULLE 1940-talet. Filmbilder från Brattefors kalkbrott med två gengasdivna motorlok, som illustration till ett program om Gotlands (!)kalkbrott (82-09-30) LKAB KIRUNA 1950-talet. Ellok i Sjötunneln (83-02-26) INLANDSBANANS BYGGNAD 1930-talet. BYCF OK-ånglok och Deutzlok i arbete (84-04-05) DELARY-STRÖMSNÄSBRUK 1958. Klassiska ångloksscener ur filmen F~ CHIC (84-05-29) Dessutom förekom en kort filmsekvens från Munkedals Järnväg 1954 med 600 mm f.d. KLJ-ångloket 11 Lessebo 11 i filmen RATATA (83-12-28) Småbanor på isolerade öar finns kvar här och där. Förevigade på TV blev i höstas banstumpar på Gotska Sandön (84-09-09) och Dämman i Kalmarsund (84-10-27). Även norska ö-banor har skymtat förbi i rutan, såsom på Spetsbergen (82-11-20, 85-01-17) och Jan Mayen (84-11-10), båda med lok. Björn Waldenström Teknisk.. statsbanan Bastuträsk-Skellefteå-Kallholmen (Stockholm 1916), som försåldes vid SJK Arkivs bord på Hjulmarknaden, innehåller lite av småbaneintresse: Ritning och bilder på en banan för betongtransporter (+linbana) vid byggandet av bron över Skellefteälven, en bild på lok och decauvillevagnar i en skärning samt text som kommenterar bilden. (Anders Svensson) Föreningen Bödabanan 10 år är titeln på ett 56-sidigt häfte om föreningen, som förutom föreningshistoria även innehåller en hel del historiska foton från Bödabanan (Bo Gyllenberg). En 16-sidig läsvärd skrift om Stråssa gruvors 600-åriga historia kan erhållas från Turistgruvan Stråssa Gruva, 717 03 Storå (0581/43100) (Leif Bergart) Hantering och transport av sågade trävaror inom sågverk (Ingeniörsvetenskapsakademiens Transportforskningskommissions meddelande nr 30) stockhalm 1956. Bakom denna långa titel döljer sig en rikt illustrerad utredning med motiv främst från norrländska sågverk. Många spårplaner. Spe~iell~ kap!tel om lok och ~P.åranläggning~r. över 100 fotografier, de flesta med sparmot1v, nagra med lok. (BJorn Waldenstrom)
SmB 1/85 Sida 5 Broby (SmB 3/84:4) År 1975 besökte jag platsen och talade då med brukaren av Broby Gå rd. Han berättade att hans fader arbetat vid hästbanan mellan lertaget och br uket samt att man under senare år (trol. 1940-talet) haft motorlok. Lertag fa nns på västra sidan av SRJ och järnvägens årsberättelse för 1914 berättar att vid Broby har en mindre vägport för decauvillespår utförts på ägarens bekostn ad. Det ha r även funnits ett spår, under senare år, till granngården Lingsber g, där ler a köptes. Bo Gy l lenberg Boliden (SmB 3/84:4) Vid besök i Boliden i augusti 1982 uppgav personal på inköpsavde l ningen att KHD 47483 hade sänts till Finland som dellikvid fö r det nya Saal astiloket. Mats Fred i ng Jung 11446/1951 (SmB 3/82:7) I brev till Stribergs Grufve AB 1952-04-15 refererar AB Industridiesel till leverans av Junglok till bl.a. Reymersholms Gamla Industri AB i He l singborg. Bolaget (num. Boliden AB) och dess bana finns i boken 11 Svenska industr imotorlok I 11 på sid. 37. Där anges ett Junglok med okänt tillverknings nummer. Jag hå l ler för sannolikt att det rör sig om just nr 11446. Mats Fred i ng KHD-referenser (SmB 3/84:7) Listan är mycket intressant, även om den inte kan vara en komp lett lista över Sonessans alla Sverigeleveranser. Troligen kan listan dateras t ill ca 1937, då leveransen till Ölands Cement skedde 1936 och Sonessen nästa år överlämnade Deutzagenturen till AB Industridiesel. I listan finns även Oberursellok, d.v.s. lok tillverkade före sammanslagningen Deutz/Oberursel år 1921. Det är bl.a. loken till Tingsryd, Ignaberga, Svenska skifferverken (Lanna) och Mora. Vid flera arkivgenomgångar har jag påträffat ett brev f r ån Sonesson, där man refererar till en bilagd lista över samtliga utförda lever anser av Deutz- och Oberursellok. Bilagan har jag dock aldrig lyckats återfinna. Brevet är utsänt i flera omgångar åren 1926-1929. Håll utkik eft~r detta nästa gång Du är i något ar k IV.. l Mats Freding Ädelfors ~SmB 3/84:4) Banorna v1d Adelfors gruvor var endast trallspår vid de olika tippar na. Likaså fanns det spår inne i stollgångarna. Däremot blev det inget av det storstilade projekt som tyskarna tog fram i form av ritningar på ett komplett spårsystem mellan gruvor och anrikningsverk. Dessa återfanns i stenhuset när det städades ut för att bli museum. Från närbelägna Alseda station till gruvorna i Sunnanskog var planerat och projekterat ett 891 mm spår. Det stupade på att A. Hummel på Kosta Glasbr uk ej ställde upp. Källa: Byggnadsritningar och korrespondens G t s us av vensson Skäggs AB (SmB 4/80:4, 1/81:3-4, 3/81:5) Beträffande lokets användning på en skogsbana på fastlandet : Jag har fått fram att det gått en skogsjärnväg från sågen i Landsbro till Tri shul ts egendom söder därom. Dåvarande ägare : Emil Johansson. Lok fanns, lokförar en var Ant on Fr iska. Det kan vara så, att loket byggdes i Vetlanda för Johanssons räkni ng f ör att användas på skogsbanan. Sedan kan det ha gått över till Rinkestabolaget. Motorn lär ha tagits från en av Vetlandas första bilar. Jag hoppas kunna återkomma med närmare uppgifter. Gustav Svensson Glöm inte medlemsov< iften!
Sida 6 SmB 1/85 ------0----------~----------~~~ J:;'llJ.\N IJJ\.N()IlNJ.\/NlJ GRÄNGESBERG Lokomotorn från Blötberget (KVAB 65/1949) ombyggdes vintern 83/84 på TGOJ verkstad i Eskilstuna. Efter ombyggnaden, med bl.a. radiostyrning, drogs lokomotorn upp till Grängesberg med hjälp av TGOJ Z5 nr 33, vilken lokomotor överlämnats till Hembygdsgillet. Källa: Svante Thunberg, Grängesberg. B o G y 11 en b erg JÄRLE Jerle Torf AB. Spårdriften har nu definitivt upphört. Rälsen har rivits upp och har, tillsammans med loken JW8 381/1959, dito 247/1957 samt NbmV -/1938, sålts till ett handelsbolag för vidare försäljning till lekparker eller sommarland!. En moss-vessla och en breddad Ferguson-traktor kör in torv till den nya fabriken, som uppfördes 1~. Roger s Jansson JÖNKÖPING Småbana vid bilskrot? På Granaths Bildelar i Jönköping finns rester av ett spårsystem med två vändskivor, en dock delvis överasfalterad. Ingen del av spåren används. Claes Swendsen LAMMHULT Lammhults Torvindustri har nyligen avyttrat JW8-loket till en lantbrukare i Landsbro, som bygger en transportbana mellan två lantgårdar. Räls har lantbrukaren köpt från Bredaryds Torvfabrik. LIMO-loket har nyligen sålts till IBMB, där det erhållit inventarienummer 20. Roger S Jansson OTTERBÄCKEN Graningeverkens AB. Loket KMH, Lorenknecht är ej såld till IBMB, detsamma gäller JW8 494/1961. Ägare till loken är privatpersoner i Stockholm. Lorenknechtloket är endast utlånat till IBMB. Roger S Jansson PORLA Hasselfors Garden AB. Fabriken är nedlagd och riven. På Porlamossen pågår torvtäkt sedan mars 1984, medan Grindstugemossen och Läsarmassen ligger som driftsreserv. sv. Torv AB (Domänverket) har köpt Porlamossen. stora midjestyrda massdumpers med över 1 meter breda band används. Decauvillespann och plåtväxlar har skänkts till IBMB. övriga spårsystemet ligger kvar intakt. Vissa målade växelklot har texten 11 RF 27". Torvvagnarna är upphuggna och hjul och gångverk har återfunnits vid torvfabriken i Stockås. Roger s Jansson RYTTAREN Hasselfors Garden AB. Lokramen till f.d. BB 1412/1939 har skänkts till IBMB tillsammans med EWL-loket 169/1942. Roger s Jansson SANDHAGSMOSSEN Hasselfors Garden AB. JB-loket med VW-motor tjänstgör fortfarande på mossen. Ett reservlok har nyligen anlänt, nämligen 500 mm-loket från Porla (ett ombyggt JB-lok från ca 1948). Detta lok ombyggdes i slutet av 1940-talet till ack.lok vid Hasselfo rs Bruks verkstad av vm.oskar Ollas. Loket kom till Sandhagsmossen efter att ha omspårats till 600 mm. Lokstallet är utbyggt och rymmer nu bägge loken. Torv bryts och fraktas alltjämt in till Hasselfors på bil, där förädlingen sker. Upprustning av torvlador har skett under 1984. Roger S Jansson SNöBERGSMOSSEN, Kortfors Många har undrat varifrån driftsloket kommer. Loket är tillverkat av Bergbolagen i Lindesberg med nr 1115 (enligt skylt) och har tidigare gått vid Jerle Torf AB. Loket är tillverkat 1936. Till Snöbergsmossen såldes det 1949. Roger s Jansson SöDERHAMN Kockums Industri AB har sålt sin lokomotor Vk 100/1931 (f.d. SJ Z50) till OKBv. Lokomotorn kvarstår i Söderhamn till våren. Bo Gyllenberg
SmB 1/85 Sida 7 RAPPORT FRÄN NÅGRA PLATSER I SMÅLAND, DECEMBER 1984 STOCKARYD Holmstedts Mek. Verkstad är syselsatt med renovering av två lok: 1) Schöma 3062/1967 som finputsats och är till salu för 35. 000 kr. Hugad spekulant uppges vara en 11 Sommarlandsinnehavare 11 2) Okänt JW15-lok med avflagnad gul färg och stockhalms stadsvapen på bakplåten. (minst 7 nyleveranser av JW-15-lok till stockhalms stad är kända, reds anm.). Originalmotorn har skurit och skall ersättas med en Listermotor och försäljningspriset uppges komma att hamna kring 20.000 kr. BREDARYD Alla spår nu rivna från masskanten till och in i fabriken med undantag av uppställningsskjulets två spår, där Schöma- och Bergloken står tillsammans med några torvvagnar. Pris för loken ca 65.000 resp. 15.000 kr. BÄCKABY En mindre torvindustri med 300 meter spår för handdrift och handupptagning finns i Perstorp. De små ladorna med torkställningar och gärdesgårdar intill ger en fin bild av hur det såg ut på många mossar för 30 år sedan. En handgjord vändskiva noterades även. ARSET Loket fanns kvar. Det är byggt på ett tippvagnsunderrede från gruvorna i Fredriksberg och försett med en Prefect-motor. Claes Swendsen r december 1940 ansöker stenbergets Makadamfabrik, Sven Larsson & Comp., Skurup, om bränsletilldelning hos statens Trafikkommission. Ansökan avslås, men i denna kan man hitta en uppgift om bolagets motorlok, nämligen att loket hade en Chevrolet bilmotor. Företaget uppgav sig disponera över ett stenbrott om 5 hektars areal, sysselsätta 22mansamt ha decauvillespår med starka stigningar. Vem kan berätta mer om företaget och dess järnväg? B o G y 11 en b erg En bilderbok är planerad att utges om Nitro Nobels f.d. industribana i Gyttorp. Olika loktyper, vagnar, dressiner, loklista m.m. är planerat. Är du intresserad att deltaga med b~lder eller några upplysningar, skriv då till Lennart Ericson, Fläderstigen 2, 702 28 Örebro. Många intressanta bilder utlovas boken! Roger S Jansson Bilden: B-tons motorlok i Gyttorp 1920/25.,. (red:s saml.)
Sida 8 SmB 1/85 Just nu håller arbetet med vår nästa och hittills mest omfattande landskapsbok,»lndustrilok i Västergötland», på att nä r-in kulmen. Arkiv har finkammats, personal har intervjuats. Pusselbit har lagts till pusselbit i vår strävan att kartlägga landskapets rika industriloksbeständ. Sä något västgötaklimax i ordets vanliga bemärkelse blir det inte fråga om. Omfångsberäkningen pekar mot 150 limbundna A5-sidor och drygt 100 bilder av hög klass. En utförlig kartdel borgar för att va:rje industribana går att noggrant lokalisera. Lagom till Hjulmarknaden kommer den att ligga klar. Vill Du försäkra Dig om ett exemplar redan nu, kan Du sätta in 75:- (SJK-medlem) eller 90:- (ej SJK-medlem) på vårt postgirokonto 62 90 88-6. Fram till 1984-12-01 bjuder vi på porto och emballage, därefter tillkommer en avgift på 5:-1 Saknar Du någon av de tidigare böckerna om Närke Södermanland eller Öland och Gotland? Lägg då till ls:-, 23:- respektive 23 :-, så bifogar vi dem på en gäng! SJK S!\JABANEA VDELNING, POSTGIRO 62 90 88-6 Från SVEN-ERIK HANSSON, verksam inom OBJ, har vi erhållit en komplett lista på föreningens godsvagnar Följande nummergrupperingar används: 20- och 30-nummer: Originalvagnar från Ohs bruks järnväg 40-nummer: Vagnar från Emsfors bruk, Påskallavik 50- och 60-nummer: Vagnar från Nitro Nobel i Gyttorp 70- och 80-nummer: Vagnar från Delary - Strömsnäsbruks järnväg 90-nummer: Ombyggda och udda vagnar Utöver listan finns följande onumrerade vagnar: 11 st. 2-axliga trävagnar från Delary-Strömsnäsbruk, 643 mm spårvidd 10 st. tippvagnar 6 st. tippvagnar från Delary-Strömsnäsbruk, 643 mm. 15 st. trallor i olika skepnader. Förkortningar: BEF =AB Bröderna Envall, Fellingsbro DFB = Deutsche Feldbahn SMV = Svenska Maskinverken, Södertälje * betecknar vagn i drift 1985
SmB 1185 OHS BRUKS JÄRNVÄGS MUSEIFÖRENING. Nr. Typ Axlar Lastar 20 Lådvagn 2 4 t 21 Täckt vagn 2 4 t 22 Täckt vagn 4 5 t 23 Täckt vagn 4 5 y *26 Flakvagn 4 5 t *27 Flakvagn 4 5 t 28 Flakvagn 4 5 t 29 Flakvagn 4 5 t 30 Flakvagn 4 5 t 31 Flakvagn 4 5 t *36 Flakvagn 4 10 t 40 Tankvagn 2 4 t *41 Tankvagn 2 4 t *42 Timmervagn 2 4 t 45 Flakvagn 4 5 t *46 Flakvagn 4 5 t 47 Flakvagn 4 5 t *50 Täckt vagn 4 5 t *51 Lådvagn 4 5 t *52 Flakvagn 4 5 t *53 Flakvagn 4 5 t *54 Flakvagn 4 5 t *55 Flakvagn 4 5 t *56 Flakvagn 4 5 t 57 Flakvagn 4 5 t *60 Flakvagn 4 5 t *61 Flakvagn 4 5 t *66 Tankvagn 4 5 t *67 Tankvagn 4 5 t *68 Tankvagn 4 5 t *69 Tankvagn 4 5 t *70 Flakvagn 2 4 t 71 Flakvagn 2 4 t 72 Flakvagn 2 4 t 73 Flakvagn 2 4 t 74 Flakvagn 2 4 t 75 Flakvagn 2 4 t 76 Flakvagn 2 4 t 77 Flakvagn 2 4 t 78 Flakvagn 2 4 t 79 Flakvagn 2 4 t 80 Flakvagn 4 8 t 86 Flakvagn 2 5 t 87 Flakvagn 2 5 t 88 Flakvagn 2 5 t 89 Flakvagn 2 5 t *90 Lådvagn 2 4 t 95 Lådvagn 4 10 t 100 Snöplog 2 *101 Snöplog 2 *102 Brandvagn 2 *103 Grusvagn 4 5 t *104 Grusvagn 4 5 t *105 Grusvagn 4 5 t *106 Manskapsvagn 4 200 Flakvagn 2 4 t Förteckning över godsvagnar Ursprung l Tillverkare l Anmärkning HRRJ I HRRJ I l Ombyggd Ohs bruk DFB DFB l O & K 1919 DFB DFB DFB l O & K 1919 DFB DFB DFB Sida 9 Stafsjö Järnväg A l Ombyggd Ohs bruk HRRJ NN l Råå Mek V 1905 l Ombyggd Emsfors AOJ NN 28 l SMV 1921 l Ombyggd Emsfors AOJ NN 30 l SMV 1921 l Ombyggd Emsfors DFB - Emsfors DFB - Emsfors DFB - Emsfors DFB - Gyttorp DFB - Gyttorp l f.d. grusvagn, omb. Gyttorp-OBJ DFB - Gyttorp nr 4 l C. Blumhardt DFB - Gyttorp nr 6 Gyttorp nr 54 l BEF Gyttorp nr 48 l BEF Gyttorp nr 56 l BEF Gyttorp nr 38 l BEF Gyttorp l BEF Gyttorp l BEF Gyttorp l BEF Gyttorp l BEF Gyttorp l BEF Gyttorp nr 29 l BEF Delary l O & K Delary l ödeshög Delary l ödeshög Delary l ödeshög Delary l ödeshög l Ombyggd OBJ PKP Wdx 00-10 514 6018-4 (Polen) KLJ Gyttorp Gyttorp l Ombyggd OBJ Gyttorp nr 36 l BEF l Ombyggd OBJ Gyttorp nr 49 l BEF l Ombyggd OBJ Gyttorp l BEF l Ombyggd OBJ Gyttorp l BEF l Ombyggd OBJ l Maskinavd:s verkstadsvagn
Sida 10 SmB 1/85 Sl{t~ llt ~ftt~fiiltt~t Rapport från besök vid gruvorna i Skelleftefältet i september 1984. Gruvornas namn är Bolidens officiella. Tre namn på nedlagda gruvor har dock tagits från kartan. Dessa är markerade med frågetecken. Uppgifterna bygger i huvudsak på egna observationer. BOLIDEN SJ-trafik med multipel T44 och 3-axliga malmvagnar till Rönnskär. Egna loket, av fabrikat Saalasti, växlar på området. Ett gult avställt JW-lok utan hytt observerades. stort nedlagt dagbrott. ÄKULLA Tidigt nedlagt dagbrott, numera vattenfyllt. Inga byggnader finns kvar. RENSTRÖM ö? Nedlagd underjordsgruva med igenmurat schakt. Obetydliga byggnader kvar. RENSTRÖM Gruva i drift. Betonglave. Malmen går med bil till Boliden. KUSFORS? F.d. lastplats vid södra brofästet på stambanan. Spåren ligger kvar men växeln på linjen är sedan länge borttagen. Lastplatsen kan ha använts vid kraftverksbyggen. ÄSEN? Tidigt nedlagd underjordsgruva med övertäckt schakt. Obetydliga byggnadsrester. KEDTRÄSK Nedlagd underjordsgruva med lave av stål. Modern gruvstuga, spelhuset rivet. Nästan övergivet villasamhälle från 1950-talet. UDDEN, LÄNGDAL, LÄNGSELE Samtliga tre gruvor i drift, alla med betonglave. Biltransporter till Boliden. KRISTINEBERG Linbanans ändstation med gruva och anrikningsverk. RÄVLIDEN Det finns fem gruvor i detta fält nära Kristineberg, samtliga drift. Malmen går med bil till Kristineberg. RAKKEJAUR Nedlagd gruva med stort vattenfyllt brott. Förfallen trälave samt andra gruvbyggnader. Mycket ödsligt. Troligen har utlastning skett på linbanan, som här gör en stor omväg. Här finns även en av linbanans drivstationer. TRANSPORTER Linbanan är igång dygnet runt utom på helger, men stannas på bestämda tider, troligen för frukost, lunch o.s.v. Linbanan har varit nedläggningshotad, men skall nu rustas upp grundligt. Dess framtid torde vara säkrad för åtskilliga år framåt. Biltransporter sker i de flesta fall med 4-axliga bilar, alltså försedda med dubbla framaxlar. Både Volvo och scania förekommer. De drar 5-axliga släp. Fordonen är oftast Bolidens egna, men åkeribilar förekommer. ROBERTSFORS På hemväg besöktes Robertsfors, där de fem elloken från Robertsfors-Sikeåbanan ännu står kvar i ett skjul. Personligen tycker jag att åtminstone loket 11 Starkotter 11 på sitt 85:e levnadsår kunde få ett bättre öde. Loket är exteriört nästan oförändrat sedan leveransen från Luth & Rosen. Börje Göransson
SmB 1/85 Sida 11 Rapport från en resa i Bergslagen 14-18 augusti 1984. Ett 50-tal platser besöktes. I denna rapport medtages de med klar småbaneanknytning. SKOGHALLSVERKEN. 891-rälsen riven utom vid några vägkorsningar. Tre normalspåriga log sågs: UHB 17 (ASEA 302/1947), UHB 18 (Falun 788/1966) samt ett okänt. LINDFORS. ASEA-loket stod övertäckt med pressenning vid godsmagasinet. NORDMARKSBERGS GRUVOR. Nedlagda 1962. Byggnaderna resaturerade. I Nygruveschaktets lave står en vagn med spårvidd 750 mm. I Gubbortsschaktets lave står Inselloket 4913 samt Atlas tryckluftslok 6/1912. Utanför laven finns ett 10-tal m spår samt en malmvagn. Anl. vårdas av Värmländska Industriminnesmärken, box 355, 651 05 Karlstad. VÄRMLANDSBERGSFÄLTET. Nedlagt 1980, numera säte för Värmlandsschakt. Laven kvar liksom en tralla spv. 730. Det ~W-lok som påträffades här 1979 var borta. FINNMOSSENS GRUVA. Nedlagd UHB-gruva. 100 m från laven finns ett kort spår med spv. 800. Spårvidden på underjordsbanorna var dock trol. 750 mm. PERSBERGS GRUVFÄLT. Anläggningarna kvar till största delen.?50-banorna ovan jord fanns kvar 1979/80 men var nu rivna. Endast en kort stump vid laven och kulsinterverket återstår. Banvallen däremellan höll på att bortschaktas. Ca 2i km norr om gruvan står en delvis förfallen gruvlave, 300 m söder om väg 63 vid Skösselviken (sjön Yngen). Lite 750 mm-spår kvar. Ägare UHB?? ösjöbergs GRUVA. SKB-gruva nedlagd 1962. Förfallen anläggning. Lok har funnits. Inga rester av spår eller av linbanan till Bredsjö anrikningsverk. KOPPARBERG. Ljusnarsbergs gruva (äg. Boliden) var i drift 1973 men är nu nedlagd. Mycket stor lave, ca 10 m spår, 750 mm. Djupa dagbrott. STÄLLDALEN. SKB-träindustri kallad storalang i drift, liksom stickspåret. Nedlagd gruva ca 1i km norr om stationen (Polhemsgruvan), varav endast laven återstår. Ligger inklämd mellan BJ och TGOJ. Ägare?? STÄLLBERG. stor anläggning nedlagd 1977. Anläggningen delvis förfallen, delvis utnyttjad för annan verksamhet. Inga lok sågs till. Normalspåret rivet. MOSSGRUVAN/SKöTTGRUVAN. Nedlagd SKF-gruva, numera annan verksamhet på området. Av spåren återstår ca 75 m, spv. 750 mm, tre växlar samt två trallor. Normalspåret till Silverhöjden rivet. BASTTJÄRNS GRUVA. Även här har förbindelsen med Silverhöjden rivits. Nästan alla byggnader rivna. En kort 700-stump kvar, delvis inomhus. YXSJÖBERG. Här har AB statsgruvor en stor mangangruva i drift med 100-talet man. Den tidigare ägaren Berglund nedlade gruvan 1963. Verksamheten återstartades 1969-71 av AB Statsgruvor. På nivåerna 250 och 300 m användes spår, längre ned gummihjulsfordon. Ovan jord finns ett kort spårsystem och en växel samt det slopade JW20 2374/1962, motor 8468 (9687 enligt skylt) 300m-nivån: JW15 1117/1952, motor 3829, JW15 el.20?/19??, GIA 748/1973 med motor 136332. GIA-loket är radiostyrt. Lastning sker med tryckluftsmaskiner. 250m-nivån: JW20 354.567/1971 med motor 13741. 220 m-nivån: Ej använt, nås endast per stege. Här står ett rostigt, brunrött luftlok avställt sedan mycket lång tid. Loket var omöjligt att identifiera. Även en liten gruvvagn finns här, spv. 750 mm. GRÄNGESBERG. Järnmalmsgruva i drift, ägare SSAB. Inhägnat område med tillträde för allmänheten endast på Gruvans Dag (maj/juni). Enligt uppgift används lok under jord (GIA?). TGOJ:s lokmuseum intill är värt ett besök. 1i km norr om stationen finns en äldre gruvanläggning med 1435-förbindelse. Ca 50 m spår kvar i marken, spv. 750 mm.
! l s i da 12 SmB 1/85 SAXBERGSGRUVAN. Bolidengruva i drift, högt belägen på Saxberget. Spårsektioner sågs ovan jord. Lok finns enligt listorna men inga fanns f.n. ovan jord. BLöTBERGETs GRUVFÄLT. SKB-gruva nedlagd 1979. Vid en äldre lave intill stationen finns ett kort 750 mm-spår. Vid den större anläggningen påträffades två JW15-lok: 1179/1953 med motor 5587 samt?/19?? med motor 1747. I gruvbyggnaderna har Gruvteknik Blötberget sina lokaler. Här fanns spårgående Atlas lastmaskiner, 4 gula cykeldressiner, troligen tillverkade i Särvik samt ca 100 spår med spv. 750. JOKERBERGETs GRUVA och TUNA HÄSTBERGS GRUVA. Nedlagda anläggningar, delvis förfallna, delvis anv. för annan verksamhet. Banan Idkerberget-Rämshyttan kvar övervuxen. HAKSBERGS GRUVA. stor SKB-anläggning med normalspårsanslutning, nedlagd. Ett ca 50 meter långt 750-spår utgår från laven. En växel finns. Gruvkontoret disponeras idag av Länsarkivet. GRÄNSGRUVAN. Denna Bolidengruva 3t km NO om Håksberg nedlades troligen 1977/78. 11 Lave samt sönderslaget kontor. På ett papper omnämns Utfrakt med spårbundet lok + vagn 11 Ett kort 750-spår (10m) och 3 trallor är allt som återstår av spåranläggningen ovan jord. LUDVIKA GRUVMUSEUM. Intressant och trevlig gruvmiljö med ett flertal restaurerade byggnader såsom lave, gruvkontor m.m. Vid laven ett kort spår, spv. 1160 mm. Vid 11 Atlashuset 11 står en spårgående lastmaskin och gruvvagnar spv. 750. I huset finns ett ackumulatorlok utan hytt, skänkt 1975 av V. Montagne samt JW20 2155/1955. I en annan byggnad står ett luftlok tillverkat av Nyhammar. En skylt på loket omtalar att dylika byggts mellan 1928-1945. Tips från en av guiderna:flobergsgruvan öster om Ludvika har kunnat besökas genom turistbyrån. Exakta läget okänt. STRASSA GRUVA. Nedlagd 1981, numera Sveriges djupaste turistgruva. För 25:- får man först se en diafilm (med lok) om gruvan och därefter åka ned till 195m-nivån och resa efter AGV-lok i ombyggda gruvvagnar. Varje tågsätt består av lok + 2 vagnar + lok. Fem lok sågs här nere, varav minst två var AGV. Ev. finns fler. STRIPA GRUVA. Nedlagd 1975. Mycket stor anläggning, delvis förfallet, delvis använt av stripa Mine Service AB. Normalspåret till Guldsmedshyttan rivet, men tre skilda 700 mm spårsystem finns kvar: Två vid laven, ett vid utlastningen (väl dolt i marken). Ett 10-tal trallor och en gruvvagn fanns också i det intressanta gruvområdet. LARSBO KALK AB. Ålderdomlig kalkindustri i drift 4 km söder om Guldsmedshyttan. Tre gamla kalkugnar var igång och matades uppifrån med hundbana eller linspel. STRIBERGS GRUVA. Nedlagd 1967. I de förfallna byggnaderna huserar Nora Bergslags Gruvteknik AB samt Expo Weld AB. Slipers i marken skvallrar om bana med spv. ca 750. GYTTORP. Banvallen till stationen från Nitro Nobel är nu cykelväg. Utanför det inhägnade området finns ca 100 m kvar av 600-banan. SNöBERGSMOSSEN. Torvfabriken i drift, liksom 500-banan. Loket finns kvar. GRANBERGDALs HYTTA. Var i drift 1642-1925, numera restaurerad. Hundbana. STORFORS JÄRNVERK. Nedlagt. De flesta byggnaderna står kvar och inhyser ett 10-tal småföretag. stickspår från stationen. Området inhägnat. Smalspårsstump (600 mm?) kunde ses genom stängslet. NYKROPPA JÄRNVERK. Nedlagt och till största delen rivet. Den jättelika skorstenen aterstår dock liksom en del normalspår. Ett tiotal m 600/891-spår återstår utomhus liksom en intressant korsning 600/891/1435. skrotfirma på platsen använder 1435- spåret. Janis Priedits QQQQQQQQQQQQQQ MANUSSTOPP.1985 04-20
SmB 1/85 Sida 13 SJJ(init<lrltytt(llt Rapport från Spännarhyttan, Norberg, november 1984. Rivningen av hyttan och en del spår pågick. De två spåren till 11 infrakten 11 vid lossningsrampen var i det närmaste rivna, liksom spåret ner till gamla kolhuset. Det sista var ett rent uppställningsspår. Spårens längd var vardera 500-600 m. Spåren till infrakten låg utmed staketet längs vägen mot Kärrgruvan. Här stod även två gamla vagnar, som lär skall transporteras till Nara: En NBJ flakvagn samt en internvagn med boggihjul, båda täckta med presenningar samt texten 11 SÄLD 11 på två skyltar, Vidare identifiering var omöjlig. Det ca 400 m långa spåret till gamla kolhuset gick utmed gjuteriet. Byggnaden är kvar och används av ASEA:s travers-serviceverkstad. Hur det blir med de två spåren som gick in i gjuteriet, det spår som gick in i hyttan samt de två spår som gick ut på upplagsplatsen för göten, är i skrivande stund okänt. De lär bli kvar ännu ett tag. Norbergs kommun jagar med ljus och lykta efter ett företag som kan behöva industrimark med järnväg~förbindelse. Järnvägen hit upp ligger i malpåse. Man skall kunna återuppta trafiken om man skulle lyckas få hit någon trafikant. 1 övrigt går det ett tågsätt med makadam mångad-fredag från Bålsjönäs gruskross vid KNJ-banan, ner till Snyten och ut på SJ huvudbana. Loktyper T44, Tb, Te samt 15-20 grusvagnar. Ett tag under hösten gick två tågsätt per dag, ett på morgonen och ett på middagen. över vintrarna ligger trafiken nere. L e1 'f B ergor t C~(istril<t~ 1-l(llltilt(lriJy Vid besök i GÄSTRIKE HAMMARBY den 18 november 1984 verkade spåren ligga intakta. Spåret ut på tippen var på en sträcka av minst 150meter överfyllt med jord och fyllning. Man skall iordningsställa efter sig där den gamla tippen fanns. De tre spåren ute på upplagsplatsen för massaved hade börjat bli igenväxta. Nu när massatillverkningen är nedlagd i Gästrike Hammarby, har man börjat använda delar av upplaget till en helträdsterminal. Man kör per lastbil hit okvistade och obarkade träd och upparbetar dessa på central plats. Man tar därvid tillvara kvistar, grenar, bark och ruttna träd till bränsleflis i egna industrier. Massaveden blir till flis på plats. Man hade gott och väl kunnat köra in järnvägsvagnar ända fram till flishögarna. Kopparfors kör dock på lastbil. Flishögarna ligger utmed industrispåret från de gamla masugnsbyggnaderna. Toretorp Vid anslutningen till SJ huvudbana i TORETORP sågs en färdig rakrälsbit klar att läggas in i huvudlinjen (Krylbo-Storvik). Skenorna på huvudlinjen var avskurna och sammanfogade med skarvjärn och grova tvingar. Hastigheten var nedsatt i området. På fredagen 23/11 var växeln bortfraktad och rakrälsen låg på plats. Troligen hade det hela utförts redan den 19/11. Man kan således säga, att spåret till Gästrike Hammarby är brutet. Både Kopparfors och SJ vill ha bort det 3 km långa industrispåret, och troligen blir det rivet inom en snar framtid. Le i f Bergort NYA SMÅBANEVYKORT Veterantekniska Sällskapet VTS (Box 3079, 600 03 Norrköping) har givit ut en serie vykort med historiskt-tekniska motiv. Två motiv är från timmerbanan Tynn- Björkern 1927. Banans O&K-ånglok finns med på det ena. Björn Wald~nström
Sida 14 SmB 1/85 40 hkr ånglok av fabrikat JUNG enligt offert 1919 från AB Köppen & Söner till Trollhätte Kanalverk c-l r l l l.