Sid 1 Projektrapport Förstudie NPÖ-producent. Projektnamn Förstudie NPÖ-Producent Fastställt av Dokumentansvarig Anna-Maria Andersson Dokumentidentitet Version 1.0 Datum 2014-04-30 Status
Sid 2 Innehållsförteckning 1 Basfakta... 4 1.1 Uppdragsgivare... 4 1.2 När... 4 1.3 Organisation... 4 1.4 Finansiering... 4 2 Bakgrund och projektidé... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Projektidé... 6 2.3 Avgränsning... 6 2.4 Beroenden... 6 3 Projektförlopp... 6 3.1 Syfte... 6 3.2 Mål... 6 3.3 Definitioner och förkortningar... 7 3.4 Organisation... 7 3.4.1 Projektledare... 7 3.4.2 Referensgrupp samt Styrgrupp... 7 3.4.3 Intressenter/Workshopsgrupp... 7 3.4.3.1 Inventering... 7 3.4.3.2 Uppdatera samordnad vårdplanering och att ge kommunal hälso-och sjukvårdprocess... 8 4 Projektförlopp-genomförande... 9 4.1 Inventera önskade informationsmängder... 9 4.2 Uppdatera samordnad vårdplanering och ge kommunal hälso-och sjukvårdsprocessen samt genomföra en analys av denna... 9 4.3 Genomföra en nyttovärdesanalys på några utvalda aktiviteter i samordnad vårdplanerings processen... 9 4.4 Tydliggöra gränsen till Prator... 9 5 Resultat... 10 5.1 Inventeringsresultat Västerbottensläns landsting... 10 5.2 Inventeringsresultat Västerbottens kommuner... 12
Sid 3 5.3 Uppdaterad att genomföra en samordnad vårdplanering och ge kommunal hälso-och sjukvårdsprocess och analys av informationsglapp som kan stöttas med stöd av IT.... 13 5.3.1 Nivå 1 Att genomföra en samordnad vårdplanering och ge kommunal hälso-och sjukvård 13 5.3.2 Delprocess 1 Att skicka in patient... 14 5.3.3 Delprocess 2 Att hantera behov på akuten... 15 5.3.4 Delprocess 3 Att kalla till samordnad vårdplanering... 16 5.3.5 Delprocess 4 Att förbereda en samordnad vårdplanering... 17 5.3.6 Delprocess 5 Att genomföra en samordnad vårdplanering... 18 5.3.7 Delprocess 6 Att avsluta en samordnad vårdplanering... 19 5.3.8 Delprocess 7 Att ge kommunal hälso-och sjukvård... 20 5.3.9 Delprocess 8 Att avsluta kommunal hälso-och sjukvård... 21 5.4 Genomförd nyttovärdesanalys på utvalda aktiviteter i samordnad vårdplanering och att ge kommunal hälso-och sjukvårdsprocessen... 22 5.4.1 Delprocess 1 att skicka in patient... 22 5.4.2 Delprocess 3 att kalla till samordnad vårdplanering... 22 5.4.3 Delprocess 7 att ge kommunal hälso-och sjukvård... 23 6 Slutsatser... 24 6.1 Inventering... 24 6.2 Processanalys... 24 6.3 Nyttovärdesanalys... 24 6.4 Prator jämfört med NPÖ... 24 7 Förslag att arbeta vidare med... 25 8 Bilaga 1 Vårdrapport-rosa lapp... 26 9 Bilaga 2 Existerande informationsmängder i NPÖ, möjliga att producera... 27
Sid 4 1 Basfakta 1.1 Uppdragsgivare Projektet beställare är samtliga socialchefer inom samt genom Magnus Rudehäll IT-strateg. 1.2 När Projektet pågår mellan 2013-10-01 tom 2014-03-31. 1.3 Organisation Styrgrupp: E-Västerbottens operativa ledningsgrupp. Referensgrupp: Länssamordningsgruppen (LSG) Socialchefsgruppen. Projektledare: Anna-Maria Andersson, Skellefteå kommun (0,4 tjänst). Intressenter/Workshopsdeltagare: Kallas in vid behov 1.4 Finansiering Projektet finansieras via stimulansmedel inom stödområdet EBP. 2 Bakgrund och projektidé 2.1 Bakgrund En överenskommelse fattades under 2013 mellan staten och Sveriges kommuner och landsting att stimulansmedel ska utgå till evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten. E-Hälsa har nu lyfts in inom området evidensbaserad praktik och staten ger stimulansmedel till de regioner och kommuner som arbetar inom fem fokusområden under 2013. Att införa producentdelen av den nationella patientöversikten (NPÖ) är ett av dessa områden. Inför kommunernas övertagande av hemsjukvården september 2013 har samtliga kommuner tillgång till NPÖ-konsument. För 2014 är enligt överenskommelsen mellan staten och SKL, målet att kommunerna även ska vara producenter av information i NPÖ. Detta avser information som dokumenteras i kommunerna enligt Patientdatalagen inom ramen för sammanhållen journalföring. En förnyad nationell upphandling kommer att genomföras av NPÖ under 2014 med en helt ny teknisk plattform för att kunna anpassas till den nationella tekniska plattformen. Det kommer att förenkla, säkra och effektivisera utbytet av information mellan IT-system inom vård och omsorg. 1 juli 2008 beslutades det om en ny lag Patientdatalagen, PDL(2008:355) som möjliggör för vårdgivare att via sammanhållen journalföring ta del av patientuppgifter hos andra vårdgivare. I 6 kap regleras hur informationsöverföringen ska gå till och vem som har rätt att ta del av informationen. Kortfattat gäller att en vårdgivare genom direktåtkomst får ta del av information producerad av annan vårdgivare, det vill säga över huvudmannagränser, om patienten samtyckt och inte spärrat den och under förutsättning att det finns en vårdrelation. Syftet är att vårdpersonal vid behov ska få en mer heltäckande bild av patientens vårdbehov och historik under förutsättning att patienten gett sitt samtycke för att kunna uppnå en mer patientsäker vård.
Sid 5 Nationellpatientöversikt (NPÖ) har funnits sedan 2008. Det är en applikation där anslutna vårdgivare kan producera och/eller konsumera patientinformation. Det innebär att vårdgivare kan ansluta sig som både konsumenter och/eller producenter. Som ansluten producent kan andra vårdgivare som anslutit sig som konsumenter ta del av den producerande vårdgivarens information. Det är dock inte journalen i sin helhet utan de delar av de digitala patientjournaler som den producerande vårdgivaren gjort tillgängliga för andra vårdgivare. Hälso-och sjukvårdpersonal får tillgång till de uppgifter den andra vårdgivaren producerat under förutsättning av patient gett sitt samtycke och om patientrelation föreligger och anses ha betydelse för vården av patienten. Informationsinnehållet, även kallade informationsmängder i NPÖ är baserade på resultat och erfarenheter från utredningar nationellet i Sverige. Det finns tekniska förutsättningar för 14 informationsmängder (2013-11-29)att dela mellan olika vårdgivare i hälso-och sjukvården i NPÖ. I Västerbotten (2013-01-23) har landstinget valt att producera följande informationsmängder: Vård-och omsorgstagare Diagnos Vård-och omsorgskontakt Uppmärksamhetssignal Vård-och omsorgsdokument Delar av Västerbottens kommuner är enbart anslutna som konsumenter. Status mars 2014, källa. Kommunnamn System/leverantör Status anslutning Bjurholms kommun Pulsen/Magna Cura ANSLUTEN Robertsfors kommun Pulsen/Magna Cura ANSLUTEN Dorotea kommun Tieto/Procapita ANSLUTEN Malå kommun Tieto/Procapita ANSLUTEN Skellefteå kommun Tieto/Procapita ANSLUTEN Storumans kommun Tieto/Procapita ANSLUTEN Nordmalings kommun Vård Omsorg/CGI-Pulsen ANSLUTEN Umeå kommun Vård Omsorg/CGI ANSLUTEN Vindelns kommun Vård Omsorg/CGI-Pulsen ANSLUTEN Vännäs kommun Vård Omsorg/CGI ANSLUTEN Norsjö kommun Pulsen/Magna Cura Ej ansluten Sorsele kommun Tieto/Procapita Ej ansluten Åsele kommun Tieto/Procapita Ej ansluten Lycksele kommun Vård Omsorg/CGI-Pulsen Ej ansluten Vilhelmina kommun Vård Omsorg/CGI Ej ansluten Tabell 1, status ansluta kommuner i Västerbotten som konsumenter i NPÖ
Sid 6 2.2 Projektidé Det uppstår informationsbehov i samband med vårdövergångar inom landsting/kommuner/annan vårdgivare och mellan kommuner och landsting/annan vårdgivare. Detta leder till behov av informationsutbyte. Genom en inventering av vilka informationsmängder det finns behov att ta del av, av annan vårdgivare kan man få en bild över vilka informationsmängder man som producent/framtida producent bör producera för att uppnå störst nytta för den andra vårdgivaren och därmed patienten. Inventeringen ska även skickas som underlag till den nationella upphandlingen och utvecklingen av NPÖ 2.0. Samordnad vårdplanering och ge kommunal hälso-och sjukvård är ett arbetsflöde som tydligt visar på aktiviteter där man har informationsbehov i samband med vårdövergångar. Genom att uppdatera denna så att den överensstämmer med nuläget kan man analysera utvalda aktiviteter genom att göra nyttovärdesanalys. Denna kan sedan ligga delvis till grund för att fastställa om ett införande av NPÖproducent med önskade informationsmängder kan effektivisera arbetet genom att minska arbetstiden. Tydliggöra gränserna mellan PRATOR, som är det nuvarande IT-stödet för samordnad vårdplanering i Västerbotten, och NPÖ. 2.3 Avgränsning Ett införande av NPÖ producent i Västerbottens kommuner ingår inte i detta projekt. 2.4 Beroenden Ett av delmålet är att tydliggöra gränserna mellan PRATOR, som är det nuvarande IT-stödet för samordnad vårdplanering i Västerbotten, och NPÖ. Prator står för en del utvecklingsarbeten med bland annat ett införande av en ny modul SIP, samordnad individuell plan. När detta arbete är genomfört kommer man tydligare kunna göra en analys över vilket IT-stöd som kommer att kunna leverera önskad patientinformation. 3 Projektförlopp När direktivet tydliggjort och denna analyserats och projektide formulerats (med stöd av syfte och mål som beskrivs under punkt 3.1 3.2 )påbörjades genomförandet. 3.1 Syfte Projektets syfte är att i samverkan med Västerbottens läns landsting (VLL) ta fram ett underlag för vad en anslutning som producent till NPÖ under 2014 innebär för kommunerna och landstinget utifrån hemsjukvården och den förnyade upphandlingen av NPÖ. I samverkan ta fram de informationsmängder som ger patientnytta och som gäller mellan parternas produktion/konsumtion av relevanta informationsmängder. 3.2 Mål Ett underlag för kommunerna och landstinget som belyser de ekonomiska och verksamhetsmässiga perspektiven för kommunernas anslutning som producenter till NPÖ. Ett delmål är att tydliggöra gränserna mellan PRATOR, som är det nuvarande IT-stödet för samordnad vårdplanering i Västerbotten, och NPÖ.
Sid 7 3.3 Definitioner och förkortningar NPÖ=nationell patient översikt, en nationell IT-plattform MAS=medicinskt ansvarig sjuksköterska AT=arbetsterapeut SG=sjukgymnast SSK=sjuksköterska VLL=Västerbottens läns landsting LSG=Länssamordningsgrupp HSL= hälso-och sjukvårdslagen SoL=socialtjänstlagen 3.4 Organisation 3.4.1 Projektledare Projektledare kommer att under projektets gång lämna progressrapporter till uppdragsgivaren. Samt delta i referensgrupp för den nationella upphandlingen av NPÖ. När projektet avslutas ska projektrapport lämnas som underlag för beslut till Länssamordningsgruppen (LSG). 3.4.2 Referensgrupp samt Styrgrupp Länssamordningsgruppen (LSG) som utgör referensgrupp kommer att lämna rekommendation till styrgruppen som består av E-Västerbottens operativa ledningsgrupp hur man efter detta projekt vill gå vidare i Västerbotten med ett införande av NPÖ-producent för kommunerna. Samt eventuell revidering av informationsmängder som Västerbottens läns landsting producerar. 3.4.3 Intressenter/Workshopsgrupp 3.4.3.1 Inventering En inventering som är representativ för hela VLL ska genomföras av Ellenor Granström och efter sammanställning skickas till projektledare. Medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) ska genomföra en inventering i Västerbottens kommuner på önskade informationsmängder i NPÖ som man i egenskap av konsument har behov att ta del av. Efter sammanställning ska denna skickas till projektledare.
Sid 8 3.4.3.2 Uppdatera samordnad vårdplanering och att ge kommunal hälso-och sjukvårdprocess Samordnad vårdplanering och ge kommunal hälso-och sjukvårdsprocessen ska uppdateras under en heldags workshop och workshopsdeltagarna ska bistå med kompentens och synpunkter under både workshopen samt under efterföljande remisstid. Workshopgruppen bestod av följande deltagare. Under efterföljande remisstid skickades processen både till Skellefteå kommun samt Västerbottens läns landsting för översyn för att de som inte hade möjlighet att delta under själva Workshopen skulle få lämna sina synpunkter. Roll Namn Arbetsgivare Projektledare Anna-Maria Andersson Processutvecklare Maria Stenmark Skellefteå kommun Sjuksköterska, utredningsteam Anita Lundberg Skellefteå kommun Sjuksköterska, vårdplaneringsteamet Åsa Forsman Västerbottensläns landsting Boendeförmedlare, äldreomsorgen Eva Bask Skellefteå kommun Verksamhetsutvecklare SoL Catrine Persson Skellefteå kommun Verksamhetsutvecklare HSL David Johansson Skellefteå kommun Biståndsbedömare, Lassa-teamet Monica Olsson Skellefteå kommun Arbetsterapeut, vårdplaneringsteam Irene Lindahl Skellefteå kommun Sjuksköterska, vårdplaneringsteam Åsa Holmgren Skellefteå kommun Tabell 2, Workshopdeltagare samordnad vårdplanering och ge kommunal hälso-och sjukvård
Sid 9 4 Projektförlopp-genomförande Projektet innefattar olika delmoment/aktiviteter vilka beskrivs nedan. 4.1 Inventera önskade informationsmängder Västerbottens läns landsting ska ta fram de önskade informationsmängder som de önskar att kommunerna ska producera. Medicinsk ansvariga sjuksköterskor i kommunerna ska ta fram de önskade informationsmängder som kommunerna önskar att landstinget ska producera. Inventeringen genomförs för att få kännedom om vilka informationsmängder som konsumenten anser ger störst patientnytta. Resultatet ska även skickas som underlag till den nationella upphandlingen och utvecklingen av NPÖ 2.0. 4.2 Uppdatera samordnad vårdplanering och ge kommunal hälso-och sjukvårdsprocessen samt genomföra en analys av denna Den processgenomgång av samordnad vårdplanering och ge kommunal hälso-och sjukvård som genomfördes i januari-februari 2013 mellan Skellefteå kommun, primärvården samt slutenvården ska uppdateras. Den ska genomföras med sakkunniga (kallade workshopdeltagare i detta arbete) som kan beskriva hur arbetsflödet ser ut i dagsläget. Därefter ska en analys av aktiviteterna i processen genomföras för att få en bild över vilka informationsglapp som finns i processen som kan stöttas med stöd av IT-stöd, t.ex. NPÖ. 4.3 Genomföra en nyttovärdesanalys på några utvalda aktiviteter i samordnad vårdplanerings processen Genomföra en nyttovärdesanalys på några utvalda aktiviteter i samordnad vårdplanering och ge kommunal hälso-och sjukvårdsprocessen för att kontrollera om man med ett införande av NPÖproducent med önskade informationsmängder kan effektivisera arbetet genom att minska arbetstiden. 4.4 Tydliggöra gränsen till Prator Tydliggöra gränserna mellan PRATOR, som är det nuvarande IT-stödet för samordnad vårdplanering i Västerbotten, och NPÖ.
Sid 10 5 Resultat 5.1 Inventeringsresultat Västerbottensläns landsting Inventeringen på önskade informationsmängder producerade av annan vårdgivare som VLL vill ta del av genomfördes under oktober-november 2013 med hjälp av Ellenor Granström från VLL. Resultatet blev följande: 1. Uppgifter om vård- och omsorgstagaren Personuppgifter Närstående namn och telefonnummer och vilken roll de har för patienten. Får man ringa nattetid? Socialt nätverk Tolkbehov Företrädare Boende Religion 2. Diagnos Läkardiagnos från landstingets vårdsystem Omvårdnadsdiagnos/diagnos satt av DSK/SSK/ AT och SG i kommunen 3. Läkemedel Föreskrivna läkemedel. Ordinerade av läkare eller distriktsköterska. Stående och vidbehovs mediciner Läkemedelslista Apotekets läkemedelsförteckning Uthämtade läkemedel Egenansvar eller inte 4. Vård- och omsorgskontakter Genomförda och inbokade vård och omsorgskontakter. Status, bedömning, åtgärd och planering. Arbetsterapeut anteckningar Sjukgymnast anteckningar Sjuksköterska/distriktsköterska anteckningar Fotvård och/eller dietistkontakt Deltagande i dagverksamhet Hemtjänst + kontaktperson + telefonnummer. Privat eller kommunal hemtjänst.
Sid 11 5. Vård- och omsorgsdokument epikriser intagningsanteckningar daganteckningar öppenvårdsanteckningar öppenvårdssammanfattning Normalstatus, aktuell omvårdnadsstatus, längd och vikt Vård och hjälpmedelsbehov In- och utfarter: hur dessa sköts samt datum för nästa byte Dosett och vem som delar den Stomi och skötsel av den Sår och hur dessa läggs om Medicinska åtgärder som SSK/DSK genomför Samlad individuell planering(sip), vilka åtgärder planeras och hur ser planen ut 6. Undersökningsresultat Klinisk kemi Mikrobiologi EKG Bilddiagnostik 7. Uppmärksamhetssignal Överkänslighet mot läkemedel, mat, lukt, djur etc. Allvarlig sjukdom/behandling Smitta Andra vårdbegränsningar 8. Patientens funktionstillstånd Syn och hörsel funktioner Hjälpmedel- hörapparat, stomi, KAD, rollator, rullstol, duschstol, lyft. Funktionsnedsättning 9. Vård- och omsorgsplaner Information från SSK/AT/SG i hemsjukvården - KAD eller port a cath - när är den bytt, spolad? - Sår skötsel och omläggningsmaterial - Riskbedömningar, riskanalys och åtgärder omvårdnadsanteckningar från hemtjänstpersonal eller särskild boende personal Genomförandeplaner- Vad klarar/klarar inte personen själv t.ex. tvätta och klä sig, tillaga mat, äta själv, sömn, ta sin medicin själv o.s.v. Målet med vård och omsorgen 10. Vård- och omsorgstjänst Hemtjänst/Hemsjukvård/LSS/Särskilt boende-vilka insatser/beslut personen har HKP patient, vad som gäller angående personal från kommunen vid sjukhusvård Hur ser nuvarande boende ut, trapport, dörrbredder mm
Sid 12 5.2 Inventeringsresultat Västerbottens kommuner Inventeringen av önskade informationsmängder producerade av annan vårdgivare som kommunerna i Västerbotten vill ta del av genomfördes under oktober-november 2013 med hjälp av MAS i kommunerna. Resultatet blev följande: Läkemedelslista ROS-tillgång Lab-svar/lista AK-mottagningens Waranordinationer Remisser Diagnos/anamnes (CAVE) Meddelandehantering (skriva och läsa) Samordnad vårdplanering Brytpunkt röntgen/magnetröntgen/ct svar/bilder för sjukgymnasterna information om närmast anhörig/närstående Personuppgifter Uppmärksamhetssignal Anteckningar mottagningsbesök (även rehab) gröna kort märkning på person icke legitimerad personal har behov av tillgång till NPÖ vilken information som VLL producerat och som därmed kommunen kan förväntas se i NPÖ ska vara tydligt
Sid 13 5.3 Uppdaterad att genomföra en samordnad vårdplanering och ge kommunal hälso-och sjukvårdsprocess och analys av informationsglapp som kan stöttas med stöd av IT. Alla aktiviteter som är markerade med gul box är sådana som kan stöttas upp och minska arbetstiden genom att använda IT-stöd. Dessa är markerade i de fall det finns behov att dela information mellan kommun och landsting. Det finns även en notering om vilka lagrum som har behov att del a information i dessa aktiviteter. Alla aktiviteter som är markerade med röd box har en beräknad nyttovärdesanalys. 5.3.1 Nivå 1 Att genomföra en samordnad vårdplanering och ge kommunal hälso-och sjukvård Bild 1, Översta nivån i processen samordnad vårdplanering och ge kommunal hälso- och sjukvård Att genomföra en samordnad vårdplanering och ge kommunal hälso-och sjukvård processen startar med att ett behov av slutenvård uppstår. Processen avslutas med att behovet av slutenvård upphör och ett utökat behov av stöd i hemmet. Denna nivå innehåller inga aktiviter och beskriver enbart processen genom delprocesser vilka kommer att presenteras delprocess för delprocess i denna rapport.
Sid 14 5.3.2 Delprocess 1 Att skicka in patient Bild 2, Att skicka in patient från kommunalt särskild boende eller hemvård När den kommunala sjuksköterskan identifierat ett behov av akutvård och vidtagit nödvändiga rutiner för att slutligen skicka in patienten så uppstår det behov av informationsöverföring mellan VLL och kommunen. Det finns 2 aktiviteter i denna delprocess kan stötta upp med IT-stöd. Dels genom att dela informationen kring patienten som finns i vårdrapporten, här kallad den rosa lappen men även i samband med att kontrollera medicinlistan riktighet. För att minska det administrativa arbetet med att uppdatera vårdrapporten och hålla den aktuell så är det lämpligt att informationen tas från det egna journalsystemet och produceras till NPÖ. Nyttovärdesanalys vad man kan minska i arbetstid för att hålla denna aktuell finns under punkt 5.4.
Sid 15 5.3.3 Delprocess 2 Att hantera behov på akuten Bild 3, Att hantera behov på akuten Efter att patienten fått det initiala vårdbehovet åtgärdat och läkare bedömt att patienten i detta läge inte behöver skrivas in på slutenvården tillkallas lots (sjuksköterska). När denne är på plats påbörjas informationsinsamling kring patient för att kunna fatta rätt beslut. Nödvändiga kontakater tas både med patienten samt närstående. Vid behov kontaktas annan legitimerad personal/hemvårdspersonal/primärvård/omsorgsansvarig. Genom dessa aktiviteter så uppstår det behov av informationsöverföring i 6 aktiviteter mellan slutenvården/primärvården/ kommunen. Detta skulle kunna lösas genom att införa meddeladeplattform som kan hantera sekretessinformation mellan olika vårdgivare. I övrigt skulle man kunna ta del av informationen i NPÖ genom att kommunen/primärvården producerar informationen till NPÖ.
Sid 16 5.3.4 Delprocess 3 Att kalla till samordnad vårdplanering Bild 4, Att kalla till samordnad vårdplanering I samband med att patienten blir inskriven på slutenvården inhämtas information kring patienten av avdelningssjuksköterskan. Den informationsinhämtningen skulle kunna lösas genom att kommunen producerar information till NPÖ. Aktuell aktivitetet är nyttovärdesberäknat vilket redovisas under punkt 5.4. I dagsläget när patienten har insatser även från kommun och/eller primärvård påbörjas informationsöverföring i form av meddelandehantering i IT-stödet Prator. Det finns 15 aktiviteter som stöttas/skulle kunna stöttas av IT-stöd.
Sid 17 5.3.5 Delprocess 4 Att förbereda en samordnad vårdplanering Bild 5, Att förbereda en samordnad vårdplanering Denna delprocess beskriver aktiviteterna att planera in och fastställa deltagare som ska delta i mötet, samt aktiviteter där dessa ska samla information om patienten. Denna delprocess stöttas/skulle kunna stöttas i 23 aktiviteter av IT-stöd. I nuläget är mycket av flödet i denna delprocess styrt och anpassat till förmån för IT-stödet Prator.
Sid 18 5.3.6 Delprocess 5 Att genomföra en samordnad vårdplanering Bild 6, Att genomföra en samordnad vårdplanering I denna delprocess sammanfattas vårdtiden och en eventuell ansökan om kommunala insatser görs. Denna delprocess stöttas inte upp med någon form av IT-stöd då det är ett fysiskt möte där kallade professioner deltar från både slutenvård och kommun och vid behov primärvård.
Sid 19 5.3.7 Delprocess 6 Att avsluta en samordnad vårdplanering Bild 7, Att avsluta en samordnad vårdplanering I denna delprocess justeras vårdplan och hemgången samordnas av berörda parter. När detta är genomfört kan patienten skrivas ut och skickas hem. Detta arbetsflöde stöttas/kan stöttas upp med IT-stöd i 22 aktiviter. I nuläget är mycket av flödet i denna delprocess styrt och anpassat till förmån för IT-stödet Prator.
Sid 20 5.3.8 Delprocess 7 Att ge kommunal hälso-och sjukvård Bild 8, Att ge kommunal hälso-och sjukvård Denna delprocess innefattar att man påbörjar hälso-och sjukvårdsinsatser samt utreder efter uppmärksammat behov/sätter mål/planerar åtgärder/ följer upp och vårdar patienten. Den första aktiviteten beskriver hur den kommunala sjuksköterskan söker information om patienten för att kunna ge rätt vårdnivå. Denna aktivitet är nyttovärdesberäknad och redovisas under punkt 5.4. Det finns totalt 7 aktiviteter som kan stöttas/stöttas med IT-stöd. En nyttovärdesanalys är genomförd på aktiviteten att fördelar åtgärder genom att delegera/ordinera/informera/instruera/handleda åtgärder samt följa upp och kontrollerar åtgärderna. Denna redovisas under punkt 5.4.
Sid 21 5.3.9 Delprocess 8 Att avsluta kommunal hälso-och sjukvård Bild 9, Att avsluta kommunal hälso-och sjukvård Denna delprocess innefattar att uppmärksamma anledning till avslut av kommunal hälso-och sjukvård. Antingen genom att patienten flyttar/avlider eller får en förändrad vårdnivå. I denna delprocess finns det 6 aktiviteter som stöttas/skulle kunna stöttas av IT-stöd.
Sid 22 5.4 Genomförd nyttovärdesanalys på utvalda aktiviteter i samordnad vårdplanering och att ge kommunal hälso-och sjukvårdsprocessen 5.4.1 Delprocess 1 att skicka in patient I delprocessen att skicka in patient finns det en aktivitet där den kommunala sjuksköterskan fyller i rosa lapp, den så kallade vårdrapporten. Innehållet i denna redovisas i bilaga 1. Denna aktivitet är ganska tidskrävande i de fall den saknar aktuell information och behöver kompletteras. Informationen är viktigt för mottagare i detta fall akuten och/eller slutenvårds avdelning. Kunderna är gemensamma patienter mellan Socialtjänst och/eller Kommunal HS och Landsting. Tid i genomsnitt 1 att fylla i rosa lapp (inkluderat både kända och okända brukare): 15 min Antal inskrivningar 2 per månad: 212 stycken Tid som läggs på denna aktivitet under en månad: 53 timmar Hälso-och sjukvårdens lönekostnad: 230 kr/timme Total kostnad/månad för aktivitet: 12190 kr Antal brukare 3 som har någon form av kommunal hälso-och sjukvårds insats som bör ha en rosa lapp: 3368 stycken Tid i genomsnitt 1 att fylla i rosa lapp (inkluderat både kända och okända brukare): 15 min Engångsinsats att fylla i uppgifter: 842 timmar Hälso-och sjukvårdens lönekostnad: 230 kr/timme Total kostnad för aktivitet: 193660 kr 5.4.2 Delprocess 3 att kalla till samordnad vårdplanering I samband med att patienten blir inskriven på slutenvården söker avdelningssjuksköterskan information om patienten. Tid 4 att hitta rosa lapp information: 15 min Antal i genomsnitt patienter 4 som inte har med sig rosa lapp: 50 % Antal inskrivningar 2 per månad: 212 stycken Summa tid som läggs på att söka rosa lapp information när den saknas per månad: 26,5 timmar Hälso-och sjukvårdens lönekostnad: 230 kr/timme Total kostnad/månad för aktivitet: 6095 kr 1 Baseras på intervjuer av sjuksköterskor både från slutenvård/kommunal hälso-och sjukvård 2 Medelvärde på antal inskrivningar i IT-stödet Prator skickade till Skellefteå kommun mätt under 6 månader nov 2013-april 2014. 3 Statistik från Skellefteå kommuns verksamhetssystem Mars 2014 4 Baseras på intervjuer med slutenvårdens sjuksköterkor
Sid 23 5.4.3 Delprocess 7 att ge kommunal hälso-och sjukvård I samband med att patienten skrivs in i den kommunala hälso-och sjukvården söker den kommunala sjuksköterskan information om patienten för att kunna ge rätt vårdnivå. Tid 5 att söka information om en ny patient: 3 timmar Tid 5 att söka information på en redan känd patient efter inskriven i slutenvård: 30 min Antal patienter 2 som skrivs ut från slutenvården på en månad: 212 stycken varav antaget att 20 % är nya Summa tid som läggs ner på att söka information om patienter som är kända: 85 timmar Summa tid som läggs ner på att söka information om patienterna som är nya: 127 timmar Hälso-och sjukvårdens lönekostnad: 230 kr/timme Total kostnad/månad för nya patienter: 29210 kr Total kostnad/månad för kända patienter: 19550 kr Total kostnad/månad: 48760 kr Legitimerad personal fördelar åtgärder genom att delegera/ordinera/informera/instruera/handleda åtgärder samt följa upp och kontrollerar åtgärderna. Tid 5 per dag för sjuksköterska att delegera/informera/handleda/följa upp åtgärder i äldreomsorgen i Skellefteås särskilda boende: 1,5 timme Antal sjuksköterskor i tjänst/dag särskild boende äldreomsorg Skellefteå: 45 stycken Summa tid för sjuksköterkor/dag: 67 timmar Hälso-och sjukvårdens lönekostnad: 230 kr/timme Total kostnad/dag: 15410 kr 5 Baseras på intervjuer med kommunala sjuksköterskor
Sid 24 6 Slutsatser Behov av förändring/utveckling av informationsöverföring gällande patientinformation mellan kommun och landsting är tydlig. Hälso-och sjukvårdspersonal är i stort behov av aktuell och korrekt information kring de patienter de ska ge vård eller rådgivning kring för att kunna göra korrekta bedömningar och därmed säkerställa patientsäkerheten. 6.1 Inventering Inventeringens resultat är att både kommunerna och VLL efterfrågar i stort sett samma information. För att uppnå god användbarhet med NPÖ så krävs det att informationen i NPÖ måste vara aktuell. För att öka användbarheten hos konsumenterna så krävs det att VLL/kommunerna reviderar den information som produceras/producerar efterfrågad information till NPÖ. En vård-och omsorgsplan efterfrågas där både hälso-och sjukvård samt Socialtjänst kan kommunicera. Prator som är det IT-stöd som används i samband med samordnad vårdplanering idag exkluderar omsorgspersonalen. Viktigt för konsumenterna att få kännedom om icke information, dvs. information om vad som inte finns i NPÖ. Då man som konsument inte har tillgång till helheten av informationen kring en patient underlättas värderingen av den tillgängliga informationen när man har vetskap om vad som saknas. 6.2 Processanalys Det finns 81 aktiviterer i processen som skulle kunna/kan stöttas med IT-stöd för att minska den administrativa arbetstiden som läggs ner på dessa aktiviteter. Att införa eller utveckla IT-stöd som inte bygger på integrationer utan dubbeldokumentation är tidskrävande och skapar mer administrativ tyngd för personalen. Oavsett vilket IT-stöd man använder som vårdgivaren ska personalen dokumentera i det egna journal-/verksamhetssystemet och övriga kringsystem ska integreras med detta. Under dessa förutsättningar kan man producera mer heltäckande information som efterfrågas av konsumenten till NPÖ. 6.3 Nyttovärdesanalys Genom att införa IT-stöd som kan generera önskad information kan man spara arbetstid för personalen som jobbar med hälso-och sjukvård. Tid som kan användas till mer patientvärdeskapande aktiviteter än att söka information och administrera. 6.4 Prator jämfört med NPÖ Prator är ett IT-stöd som används som en meddeladeplattform i samband med in-och utskrivningar i slutenvården, och i samband med samordnad vårdplanering. Flödet kan enbart initieras av slutenvården förutom funktionen extrameddelande men den funktionen måste föregås av en inskrivning. Det är enbart vid de tillfällen man kan dela information mellan olika vårdgivare. Hela principen kring IT-stödet Prator bygger på manuell administration där de olika vårdgivarna fyller i information. Jämför man detta med en ideal NPÖ-plattform där önskad information produceras i real tid till konsumenterna som bygger på ett nationellt tänk så kan man tydligt se att Prator och NPÖ kan användas i olika syften. Noterbart är att det pågår en utveckling av Prator genom att införa en modul för samordnad individuell plan, detta införande ska vara genomfört under 2014.
Sid 25 7 Förslag att arbeta vidare med Införa producentdelen i Västerbottens kommuner och producera önskade informationsmängder. Revidera de informationsmängder som Västerbottens läns landsting producerar i dagsläget för att bättre matcha det som konsumenterna efterfrågar Bevaka utvecklingen av IT-stödet Prator så att man inte i Västerbottens län lägger ner tid och resurser på att utveckla Prator i de aktiviteter som kan lösas i NPÖ som bygger på ett nationellt tänk och inte enbart ett länsperspektiv. Jämföra införande kostnad på NPÖ producent med nyttovärdesanalysens kostnader för kommun
Sid 26 8 Bilaga 1 Vårdrapport-rosa lapp
Sid 27 9 Bilaga 2 Existerande informationsmängder i NPÖ, möjliga att producera
Sid 28
Sid 29
Sid 30