Hans-Erik Olson Fil. dr. i Statskunskap, Fritidsvetare Fritidsvetarna Institutet för Fritidsvetenskapliga Studier privat kunskapsföretag placerat i Stockholm och Esbo anknyter till den fritidsvetenskapliga traditionen (Leisure Science) länk mellan forskning/teori och praktik/praxis. www.fritidsvetarna.com
Presentation av dagen Helhetssyn eller delsyn Kultur och fritid som problem Idrott eller hälsomotion Föreningsliv eller civilsamhälle? Demokratiutveckling från ovan eller från nedan? Ungdom och äldre att främja eller förebygga? Framtiden då? Paneldebatt med politiker
Politikens huvudalternativ Planering Marknad
Två synsätt på politik Uppifrån Nerifrån
Fritidsvetenskapens huvudfråga: Varför gör människor vissa saker alldeles frivilligt och utan att få betalt?
Vad innehåller ett begrepp?
Kultur och fritid som problem
Vart skall vi gå? Alice i underlandet kommer fram till ett vägskäl. I ett träd sitter en katt. - Vill du vara snäll och tala om för mig hur jag skall för att komma härifrån? - Det beror mycket på vart du skall gå, svarade katten, - Det betyder inte så mycket vart, sade Alice, - Då kvittar det åt vilket håll du går, sade katten
Men vad är fritid? Smaka på ordet fritidssysselsättning Smakar det som något viktigt?
Fritid 1784: den tid man är fri från (en periodiskt uppträdande) sjukdom (i synnerhet frossa). Svenska Akademiens Ordbok 1928.
Fritid 1992: den del av dygnet och veckan som inte upptas av arbete, måltider och sömn. Nationalencyklopedin, 1992.
Analytisk definition: Fri tid tidskvantitet Fritid kvalitetstid
Aristoteles syn på fritiden: "Krig skall finnas för fredens skull, arbete för fritidens skull och det nödvändiga och nyttiga för det skönas skull. Statsmannen måste ta hänsyn till allt detta i sin lagstiftning.... Man bör kunna arbeta och föra krig, men man bör hellre leva i fred och vara ledig, och man bör kunna utföra nödvändiga och nyttiga handlingar men hellre kunna utföra dem som är sköna. Det är med dessa mål i sikte, som man skall uppfostra dem som ännu är barn och andra åldersgrupper som behöver uppfostran." Aristoteles (384-322 f Kr), Politiken, 1993
Tre kriterier på fritid: Inre motivation Upplevd frihet Livsmakt (empowerment)
Fritid 2015 en modern helhetssyn: Fritid höjer vår icke-materiella livskvalitet och vårt välbefinnande. Fritid har vi då vi kan välja handlingar utan fysiologiska, ekonomiska eller andra relationella tvång.
FRITID Folkrörelser FRITID Kultur Politik Friluftsliv Religion Turism Idrott Ideella föreningar Familj Media
Ystad 1936: Den moderna synen på fritiden föds
Några kungsord Jag menar nu, att den nation kan prisa sig lycklig, där intresset för idrott och friluftsliv går hand i hand med strävan mot den allmänna bildningens utbredande, den själsliga kulturens höjande. Säkert är att det går mycket bra att förena dessa båda ting Fritiden skall skänka vila. Den skall åstadkomma vederkvickelse. Under fritiden skola både själs- och kroppskrafter stärkas och utvecklas. Må vi då se till att vi så organisera både vår fritid och hela vår livsföring, att varken kroppen eller själen förtvinar, utan att de vardera få vad de behöva för att vi skola bli goda, sunda och harmoniska människor. Kronprins Gustaf Adolf, Ystad 1936.
Regeringsord om fritidssektorns betydelse Fritidssektorn ger ett viktigt bidrag till de allmänna målen för stat och kommuner, som kan hjälpa oss när vi vill minska den sociala segregationen, främja hälsosamma livsstilar eller skapa förutsättningar för frivilliga och allmännyttiga aktiviteter. Den kan också tjäna som en tändande gnista för utveckling av både städer och landsbygd. Den kan stimulera till ett livslångt lärande samtidigt som den berikar människors liv. Local Cultural Strategies. Draft Guidance for Local Authorities in England. Department for Culture, Media and Sport. London, June 1999. När får vi höra något liknande från svenska politiker?
Två kulturbegrepp: - det estetiska - det antropologiska
Statlig kulturpolitik: Till det avgränsade kulturpolitiska området förs sålunda de konstnärliga uttrycksformerna. Det är teater, dans, musik, film, utställningar, foto och litteratur, d.v.s. ord-, bild-, scen- och tonkonstens områden Religion lämnas utanför. Även idrott och friluftsliv och liknande fritidsverksamhet lämnas utanför det kulturpolitiska området. SOU 1972:66. Ny kulturpolitik. Nuläge och förslag.
Kultur och fritid en bakgrund: 1947 första kulturnämnden Kiruna 1955 första fritidsnämnden Norrköping 1964 första kultur- och fritidsnämnden - Kiruna. 1990-talet sammanlagda kultur- och fritidsnämnder 2010 upplevelsenämnd Enköping.
Sandlådekrig utbryter
Framtiden? Vilka är målen? Vilken väg skall vi välja?
Idrott eller hälsomotion?
Vad är "idrott" - 1970: "alla de tävlingsmässiga och andra fysiska aktiviteter, som människorna utför för att uppnå ett visst resultat eller få motion och fysiskt aktiv rekreation". SOU 1969:29, Idrott åt alla.
Vad är idrott - 2000? en institutionaliserad fysisk aktivitet med större eller mindre inslag av tävling, där den fysiska prestationsförmågan har stor betydelse och deltagandet styrs av regler som formulerats av de officiella idrottsorganisationerna. Patriksson, Göran, Idrott, tävling, samhälle. 1982
Idrott eller lek? Leken förenar koncentration och öppenhet, allvar och infall. I leken är vi fria att pröva sådant som i realiteternas värld anses onödigt eller omöjligt, ta upp trådar som inte hör till saken, och allmänt gör oss döva för omgivningarna. leken (är) ett strategiskt inslag i kulturernas och tänkandets utveckling. En kultur utan lek är en kultur dömd till stagnation. Det är i leken vi testar nyheten. Ambjörnsson, Ronny, Leken uppfinningarnas moder, DN 2/2 1997.
Andelen som tränar och tävlar i idrott? % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kvinnor Män 7-14 år 15-19 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-70 år
Varför idrottar inte alla? - De hade sån där kom-igång-gympa här för ett par år sen. Men det var en pina. Ingenting för mej. Aldrig mer. Jag minns hur flåshurtigt det var. (54 årigt vårdbiträde) - Jag har ingen lust att sporta eller så. Jag är inte den typen helt enkelt. Jag har gått på gympa nån gång, men jag gillar inte att springa omkring, svettig och äcklig. Jag gillar inte sport överhuvudtaget, inte på TV heller det är inget för mej. Jag har andra intressen. (26 årig undersköterska) Thomsson, Heléne, Anpassningens pris. Kvinnors liv i vård och vardag, 1998.
Barriärer för deltagande: Inre barriärer: Fördomar Okunskap Fysisk situation Inlärd hjälplöshet
Andelen som aldrig motionerar? % 30 25 20 Kvinnor Män 15 10 5 0 7-14 år 15-19 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-70 år
Finnarnas två korgar: Urheilu idrott Liikunta - hälsomotion
Är idrott hälsosam? "Det är sant att man visat hälsoeffekter av fysisk aktivitet jämfört med inaktivitet. Detta gäller emellertid endast upp till en motionsmängd motsvarande tre raska promenader i veckan. All träning som går utöver detta har diskutabla eller inga påvisbara hälsoeffekter". Leif Wallin, Framtidens friskvård, 1991.
Hälsa vad är det? ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom eller krämpa. WHO 1946
Hälsa skall ses som en resurs i vardagslivet och inte som målet i tillvaron. Hälsa är ett positivt begrepp som betonar sociala och personliga resurser, likaväl som fysisk förmåga. Hälsofrämjande arbete är därför inte bara ett ansvar för hälsosektorn. Arbetet handlar inte bara om hälsosamma livsstilar, utan gäller vårt välbefinnande i vidare bemärkelse. WHO, Ottawadeklarationen 1988
City of Toronto: att ha roligt är en grundläggande förutsättning för hälsan! Advocacy for basic health prerequisites. Department of Public Health, City of Toronto 1991.
Hälsa och välbefinnande: Hälsan hänger ihop med vår kropp Välbefinnandet hänger ihop med vår själ Hälsa och välbefinnande är två sidor av samma mynt oss själva
Kärlek eller motion? "Hälsan tycks framför allt bero av sådana existentiella grundbultar som kärlek, frihet och mening och dessa i sin tur ser ut att vara oändligt mycket viktigare än motion, fibrer, fetthalt e.t.c." Leif Wallin, Framtidens friskvård, 1991.
Aktiv fritid grund för hälsa! Resultaten pekar på att en aktiv fritid och andra självstyrda aktiviteter reducerar eller förhindrar utmattningsdepression Resultaten visar också att det inte räcker med att enbart ha en positiv attityd till fritiden, man måste delta aktivt i en fritidsverksamhet. Tillfredsställelsen med en fritidsaktivitet uppträder först när man deltar regelbundet. Stanton-Rich, Howard M Iso-Ahola, Seppo, Burnout and Leisure, Journal of Applied Social Psychology 28(1998):21.
En aktiv fritid korrelerar med: ökat psykologiskt välbefinnande, ökad självkänsla, positiv självuppfattning, socialt umgänge, tillfredsställelse med livet och lycka. En kanske viktigare stressbuffert uppstår om aktiviteten grundar sig på personlig fysisk, mental och social skicklighet. Därmed ökar självmedvetandet vilket är en viktig motståndsfaktor mot stress. Iso-Ahola, Seppo E, A psychological analysis of leisure and health, Work, Leisure and Wellbeing. John Haworth (ed.), 1997.
Slutsats: Den aktiva fritiden är lika viktig för vårt socio-kulturella immunförsvar som de vita blodkropparna för vårt biologiska. Ju fler som sjunger i kör, målar akvareller, gympar eller odlar rosor på sin fritid, desto hälsosammare samhälle!
Vad gör vi nu? Vem fixar hälsomotionen? Skall vi föra in hälsomotionen i folkbildningsarbetet?
Civilsamhälle eller bara folkrörelser och föreningar?
Civilsamhället: En arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Begreppet civilsamhälle är bredare än folkrörelsebegreppet. Prop. 2009/10:55. En politik för det civila samhället.
Folkrörelsernas medlemmar: "Männen är yrkesskickliga och framåtsträvande och tillhör arbetarklassens övre skikt eller medelklassens lägre... Dessa människor kom att dominera sina organisationer. Man finner dem som drivande i olika sammanhang, vare sig det rör sig om fackföreningsrörelsens kärntrupp eller styrelseposterna inom de olika organisationerna." Sven Lundkvist, Folkrörelserna i det svenska samhället 1850-1920.
Synen på föreningsungdomen "våra folkrörelser (har) spelat en oerhört stor roll i ungdomens fostran. Man kan faktiskt se på ungdomen, om den tillhör någon folkrörelse. Det är stil och allvar över dem, i motsats till den griniga och flabbiga ungdom, som trängs på rökiga kaféer och som i saknad av framtidsmål ser allt i grå tristess. Stig Lindh, 26 år från Ljungby.
Politiska redskap för att utveckla det civila samhället: Mötesplatser för alla Pedagogisk stimulans till aktivitet
Vi bär på två tunga ryggsäckar : Sovstaden som planeringsnorm Servicesamhället den starka välfärdsstaten
Ålderssegregerande: Fritidsgårdar för de yngre ungdomarna. Ungdomens hus för de äldre ungdomarna. Sociala mötesplatser för äldre. Intressesegregerande: Allmänna samlingslokaler för föreningsfolket. Idrottsplatser/hallar för idrottsfolket. Kulturhus/bibliotek för kulturfolket. Segregation som politiskt mål
Olika slags mötesplatser för alla: Hemgårdar Fritidscentra Allaktivitetshus Grannskapscentra
Integrerande och kvalificerade mötesplatser hur skall de se ut? Öppna för alla oberoende av ålder, kön, etnicitet, religiös eller politisk inriktning Skapa förutsättningar för sociala, kulturella och politiska aktiviteter Inbjudande och säkra platser Stimulera till ökat socialt kapital Höja grannskapets livsmakt Lägga grunden för ett socialt hållbart samhälle
Uno Åhréns alternativ - fritidscentra borde finnas i varje särskilt område i staden, som är lämpligt att bilda ett 'grannskap', få till stånd ett centrum för befolkningens gemensamma intressen, ett fokus där det kollektiva livet inom området naturligt sammanstrålar, en stimulerande brännpunkt för olika slag av aktiv sysselsättning. Lokalfrågan bör sålunda ses ur den för vår kulturs framtid väsentliga synpunkten att vi måste söka skapa en sådan miljö i våra samhällen, som gynnar människornas vilja till samarbete och som gör dem till vakna och aktiva medborgare. Uno Åhrén, Bostadssociala utredningen, SOU 1945:63.
Ett Community Centre "skiljer sig avsevärt från vår traditionella uppfattning om samlingslokaler (som var avsedda för) "vissa människor (föreningsfolk) vissa kvällar i veckan (då möten, samkväm, cirkelsammanträden etc. anordnas på bestämda tider), medan i ett fullständigt Community Centre vem som helst, när som helst kan finna lokaler, där han kan företa sig något, antingen individuellt eller i samarbete med andra". Henry Allard och Torsten Nilsson (s), Motion AK 1945:12.
Grannskapscentra skapar möjligheter till: 1. aktivering av de passiva, 2. ökad bildning, 3. höjning av folkhälsan, 4. fördjupning/förnyelse av demokratin, 5. förbättring av medborgarandan, 6. nya arbeten.
Madla bydelshus, Stavanger. Huvudman: Kommunen
Asukastalot Kiila Helsingfors/Vik. Huvudman: invånarförening
Kvartershuset Nordvest, Köpenhamn. Huvudman: kommunen
Kvartershuset Nordvest, Köpenhamn. Huvudman: kommunen
Potomac Recreation Centre, Bethesda, Maryland, USA. Huvudman: kommunen.
Nachbarschaftszentrum Kiezoase, Schöneberg, Berlin. Huvudman: förening.
Birkagården, Karlbergsvägen 86. Startade 1912. Huvudman: förening
Kvartersgården, Näsbydal, Täby. Huvudman: Näsbydalskamraterna, Brf City/HSB.
Tre viktiga uttryck: Stimulera till ökat socialt kapital Höja grannskapets livsmakt Lägga grunden för ett socialt hållbart samhälle
Socialt kapital vad är det? Individen är hjälplös socialt om han lämnas ensam Om han får kontakt med sin granne och de båda sedan får kontakt med andra grannar ackumuleras det sociala kapitalet, vilket kan komma att omedelbart tillfredsställa hans sociala behov och ge upphov till en samhällskraft som räcker för att i betydande mån förbättra levnadsförhållandena i hela det samhälle där han bor. Det gynnas i sin helhet av att alla dess delar samarbetar, samtidigt som individen i sina förbindelser varseblir fördelarna med grannarnas hjälp, medkänsla och gemenskap. Lyda Judson Hanifan (1916) citerad i Robert D Putnam, Den ensamme bowlaren.
Grannskapets livsmakt (Community empowerment) - vad är det? Från problemområde till levande grannskap: Det var inte vad de (lärarna) hade gjort för folket som räknades. Det var vad de hade lyckats stimulera folket att göra för sig själva som var det riktigt betydelsefulla. Säg åt folket vad de borde göra och de kommer inte att bry sig. Hjälp dem i stället att själva upptäcka vad som borde bli gjort och de blir inte nöjda förrän de är färdiga. Först måste folk komma samman. Det sociala kapitalet måste ackumuleras. Sedan kan utvecklingen i grannskapet starta. Ju mer folket gör för sig själva, ju större kommer grannskapets sociala kapital att bli. Hanifan, Lyda Judson, Social Capital its development and use (1920), Foundations of Social Capital, Ostrom Ahn (eds.).
Hållbarhetsbegreppets tre dimensioner: Ekologiska Ekonomiska Sociala
Social hållbarhet det breda perspektivet: 1. Välfärd lönearbete, bostad, utbildning, hälsa, trygghet. 2. Likställdhet rättsäkerhet, möjligheter (equal opportunities), jämställdhet mellan olika kön och grupper 3. Social sammanhållning sociala nätverk, möjligheter att påverka sociala och politiska förhållanden, tolerans mot andra grupper (folkslag, minoriteter), solidaritet och gemenskapsanda. Beate Littig Erich Griessler, Social sustainability: a catchword between political pragmatism and social theory, International Journal of Sustainable Development 8(2005):1-2.
Social hållbarhet en utgångspunkt: Det gemensamma intresset kan inte hävdas enbart med hjälp av lagstiftning. Det behövs också kunnande och stöd i samhället vilket innefattar större deltagande från allmänhetens sida i beslut Det krävs att man främjar medborgarinitiativ, ger makt till gräsrotsorganisationer och stärker den lokala demokratin. Brundtlandkommissionen, Vår gemensamma framtid, 1987.
Social hållbarhet ställer nya frågor: Hur frigör vi medborgarkraften? Hur skapar vi gemenskap i urbana miljöer? Hur främjar vi ansvarstagandet? Hur ökar vi innanförskapet?
Vad gör vi nu? Behöver vi aktiva medborgare? Eller räcker det med aktiva väljare?
Ungdomar och pensionärer Förebygga eller främja?
Sveriges första kommunala ungdomsgård: Gamlestadens ungdomsgård i Göteborg 1936
Stockholms barnavårdsnämnd 1954: Ungdomsgårdarnas funktion att motverka ligabildningar och andra asociala tendenser hos ungdomen kvarstår... Ungdomsgårdarnas resurser kan utnyttjas i direkt sanerande syfte."
1960-talet gårdarna får dåligt rykte: Gårdarna främjar drogmissbruk. Många ungdomsgårdar inrättar flumrum där ungdomar kan röka hasch. Kriminella ungdomsligor använder gårdarna som bas. Andra ungdomar flyr gårdarna.
Från ungdomsgårdar till fritidsgårdar: Skolöverstyrelsen 1971: Behovet av fritidsledare som har förutsättningar att arbeta med människor i olika åldrar och att stimulera verksamhet bland åldersmässigt integrerade grupper (ökar). Slutsats: Vi behöver fritidsledare och inte ungdomsledare
Från ungdomsgårdar till fritidsgårdar: Resultat 1: Ungdomsledarna blir fritidsledare Ungdomsgårdarna blir fritidsgårdar Resultat 2: Fritidsledarna vill inte arbeta med vuxna Kommunerna vill inte ordna aktiviteter för vuxna Fritidsgårdarna förblir ungdomsgårdar och gör därför politiskt fiasko.
Från ungdomsgårdar till fritidsgårdar: Resultat 3: Starkt ålderssegrerade fritidsgårdar är olämpliga fritidsmiljöer Starkt ålderssegrerade fritidsgårdar kan vara utmärkta fostringsarenor (jfr skolan) Så långt känt bygger alla kommunala ungdomsgårdar på öppen eller dold socialpreventiv målsättning.
Stor förvirring kring målsättningen: förebygga och främja eller förebygga eller främja?
Problemet är att gårdarna: inte har fått tillräckligt tydliga politiska målsättningar att arbeta preventivt inte använder metoder som främjar preventiva mål inte har tillräckligt kompetenta ledare för att kunna arbeta preventivt.
Vad skall förebyggas? Sexuella förvillelser (40-tal)? Alkoholmissbruk (50-tal)? Drogmissbruk och kriminalitet (70-80- tal)? Etniska konflikter (90-tal)? Hur gör man det?
Vad skall främjas? Fysisk utveckling? Kulturell/kreativ utveckling? Social utveckling? Politisk utveckling? Hur gör man det?
Vem skall förebygga eller främja? ungdomsledare/arbetare? fritidsledare? socialpedagoger? animatörer? Vilken utbildning fordras?
Kan pensionärer ha fritid?
Äldres hälsa vad är det? - Psykisk ohälsa - Tandhälsa - Sjuklighet och dödlighet hos de äldre - Hjärt- och kärlsjukdomar - Cancersjukdomar - Diabetes - Artros - Nedsatt hörsel - Inkontinens - Värk i rörelseorganen - Allergier och överkänslighet Bättre hälsa hos äldre! Folkhälsoinstitutet 2003.
Eländesforskningen En alldeles för stor del av äldreforskningen har varit och är ännu eländesforskning. Utgångspunkter är gamla med problem, gamla som problem och vad man kan göra åt dessa problem. Owe Ronström, Pigga pensionärer och populärkultur, 1998.
Äldres fritid vad är det? - Teoretiska och metodologiska perspektiv på fritid och åldrande - Fritidens relevans i teorier om åldrandet - Att studera fritiden ur ett åldrandeperspektiv - Fritidsbeteende och fritidens mening hos äldre människor - Äldres fritid etnicitet och gender - Fritid och fysiskt välbefinnande - Fritid och psykologiskt välbefinnande - Fritid och socialt och själsligt välbefinnande - Samhällets roll för att stimulera ett aktivt åldrande - Turism och åldrandet Leisure and Aging. Theory and Practice. Gibson Singleton (eds.). Champaigne 2011.
SENIORIDRÆT - i form med et smil 1
Det sociala innehållet Då det sociala momentet är mycket viktigt i ældreidræt avslutas aktiviteterna ofta med samvaro över en kopp kaffe och eventuellt även med ett kulturellt inslag. Ældreidræt erbjuder också en möjlighet att finna nya vänner. Dansk Arbejder Idrætsforbund 2004
Skall gårdarna förebygga eller främja eller båda samtidigt? Behövs en fritidspolitik för äldre? Hur skall relationen se ut mellan social/äldrenämnder och kultur och fritid?