Arbetsliv och hälsa Josefin Barajas Institutionen för och Samhälle Sverige ett gott land att leva i josefin.barajas@ihs.liu.se Svenskarna har: Världens bästa hälsa 1, Världens mest effektiva sjukvård (påverkbar dödlighet) 2, Längsta förväntade medellivslängd för män (77,7 år) (fjärde lägsta för kvinnor: 82,1år) 3 Lägsta spädbarnsdödligheten (0,28%) 4 1 WHO index 1997 2 Nolte och McKee, BMJ, 2003: 327:1129-3 OECD 2004 4 OECD 2004 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 Antal sjukskrivna i Sverige 1997-2006 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Antal individer i tusental som under januari månad erhållit sjukpenning (RFV pressmeddelande 2006-10-20) Totalt Män Kvinnor
Sjukfrånvaro 1990 1999 2003 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 1997 1998 1999 2000 2001 Sverige Danmark Finland Norge Tyskland Storbritannien ar i rörelseorganen 40% 37% 33% Psykiska sjukdomar 14% 18% 30% Skador och förgiftningar 11% 8% 7% Graviditetskomplikationer 6% 4% 5% ar i cirkulationsorganen 5% 5% 4% ar i matsmältningsorganen 4% 2% 2% Utbrändhet - 2% 1% Sjukfrånvaro i procent bland anställda i åldern 20-64 år i sex olika länder under perioden 1997-2001 Andelen långtidssjukskrivna med olika diagnoser 1990, 1999 och 2003 (Källa: RFV) 0 5 10 15 20 25 30 35 Militärt och ledningsarbete 35 30 Specialister inom teknik och data Specialister inom biologi, hälso- och sjukvård Lärare (Universitet, gymnasie och grundskola) Annat arbete med teoretisk specialistkompetens 25 Tekniker och ingenjörer Biologi, hälso- och sjukvård med kortare högskoleutb. 20 Lärararbete med kortare högskoleutb. Annat arbete med kortare högskoleutb 15 Män Kontorsarbete Kundservicearbete 10 Kvinnor Service, omsorgs- och säkerhetsarbete Försäljningsarbete 5 Arbete inom jord och skogsbruk Gruv, bygg- och anläggningsarbete 0 Arbetare Låg och mellan tjänstemän Högre tjänstemän Metallhantverk och reparatörsarbete Övrigt hantverk Processoperatörsarbete Maskinoperatör och monteringsarbete Transport och maskinförararbete Arbete utan krav på yrkesutbildning Totalt alla långvarigt sjukskrivna Utbrändhet eller problem i samband med arbete Psykisk sjukdom Andel i procent som har en svår, allvarlig sjukdom. Källa: Ohälsans trappa, LO, 2004 Andelen inom olika yrkesgrupper med psykisk sjukdom eller utbrändhet och problem i samband med arbete (Källa: RFV analyserar 2002:4)
Förändringar i arbetslivet Hur 17 går det här ihop? Personalnedskärningar samband med långtidssjukskrivningar (Theorell m fl, 2005) Nya organisationsformer ökade krav och minskat inflytande (Bernin m fl 2003) Ett nytt sätt att leva? - livspussel? - ökad valfrihet? När är man frisk och när är man sjuk? Högsta möjliga välbefinnande hos den enskilde individen, fysiskt, andligt, psykiskt och socialt och ej enbart frånvaro av sjukdom WHO
SIDA: Tre modeller över sambandet mellan hälsa och sjukdom Det är att överleva de första riskfyllda levnadsåren och leva drägligt utan onödigt lidande i den miljö där man befinner sig. 1. = avsaknad av sjukdom 2. och sjukdom som kontinuum 3. och sjukdom som olika dimensioner En människas hälsotillstånd är balansen mellan hennes uttalade mål för handling och hennes resurser eller förmåga att förverkliga dessa mål, i det sammanhang hon befinner sig i ns kärna finns i människors handlingsförmåga och inte i fysiologiska kroppsförändringar Individ Handlingsförmåga Sammanhang Lennart Nordenfelt Handlingsutrymme
Friskhet Friskhet Hälsofrämjande Ohälsa Ohälsa Behandling och rehabilitering Prevention Nationella folkhälsokommittén: "... den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och befrämja den. /.../ För att detta ska kunna uppfyllas måste människan ges förutsättningar att kunna påverka de faktorer som kan begränsa dessa möjligheter /.../ den process som hjälper människor att uppleva en känsla av sammanhang liksom ett fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande". Stress & belastning Socialt stöd & nätverk Självförtroende, hopp och framtidstro Kontroll och inflytande Arbetssituation Andel sysselsatta i Sverige 78 77 76 75 74 73 72 71 70 69 68 67 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Källa: SCB Data t.o.m mars 2005 Sysselsatta (%) i åldern 16-64 år
Arbetsplatsen som arena för hälsofrämjande arbete Arbetet är centralt i människors liv är förknippat med vår sociala identitet och sociala status ger en tillhörighet socialt stöd Vi spenderar en stor del av vår tid på arbetsplatsen Ohälsa i arbetslivet kostar 129 miljarder/år (15% av statsbudgeten) Kostnad för arbetsgivaren Kostnad för hälso- & sjukvården Inkomstbortfall Mänskligt lidande i arbetet Krav-Kontroll modellen Fysisk arbetsmiljö - Ergonomi Låga Krav Höga Utveckling Hög Låg stress Aktiv Livsstilsfaktorer Kontroll Psykosocial miljö Stress & utbrändhet Låg Passiv Hög stress Stress (ohälsa) (Fritt efter Karasek och Theorell, 1990)
Krav-kontroll Krav: Kräver ditt arbete att du arbetar mycket hårt? Har du tillräckligt med tid för att hinna med arbetsuppgifterna? Kontroll: Har du frihet att bestämma hur ditt arbete skall utföras? Har du frihet att bestämma vad som skall utföras i ditt arbete? Karasek & Theorell, 1990 ERI-modellen Vad kostar det? Effort Vad får jag tillbaka? Reward Siegrist 1996 ERI Effort: Jag har konstant tidspress i mitt arbete beroende på en stor arbetsbelastning Under de senaste åren har mitt arbete blivit mer krävande Jag nödgas ofta arbeta övertid Reward: Jag behandlas med den respekt jag förtjänar av mina arbetskamrater Jag får tillräckligt stöd i svåra situationer på arbetsplatsen Det händer ofta att jag redan när jag vaknar börjar tänka på arbetsproblem Påverkansfaktorer Höga/låga krav & hög/låg kontroll Balans/obalans mellan insats och belöning Organisatoriska faktorer Delaktighet Inflytande Socialt stöd Ledarskap
Hur arbeta med hälsa? Hur arbeta med hälsa? Organisation Ohälsa Grupp Rehabilitering Förebyggande Hälsofrämjande Individ Skador, sjukdomar Hälsorisker Välbefinnande, bibehållen & förbättrad hälsa Alla ansatser Verkligheten är unik! För att förstå bör vi söka efter det unika det beror på Intresserad? International labour organisation www.ilo.org Folkhälsoinstitutet www.fhi.se ALI www.arbetslivsinstitutet.se European network for workplace health promotion www.enwhp.org TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN! Josefin Barajas josefin.barajas@ihs.liu.se Institutionen för hälsa och samhälle Linköpings universitet