Samhällsekonomiska kostnader för arbetsmiljöproblem. Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning Stockholms universitet

Transkript

1 Samhällsekonomiska kostnader för arbetsmiljöproblem Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning Stockholms universitet

2 Vad kostar arbetsskadorna? År 2011 anmäldes ca arbetsskador - Motsvarar 2,5 % av de förvärvsarbetande - Relativt konstant nivå de senaste 20 åren Enda beräkningen av arbetsskadornas kostnader för Sverige pekar på kostnader motsvarande 8,3 procent av BNP (1991) EU anger att kostnaderna för arbetsskador ligger mellan 2,6 och 3,8 procent av BNP i EU15-länderna Arbetsmiljöverket efterfrågade undersökning om befintlig statistik om kostnaderna för arbetsskador

3 Vilka kostnadsposter finns och vem bär dem? Kostnader för Produktionsbortfall - Individen, arbetsgivaren och gemensamma kostnader Medicinsk behandling och rehabilitering - Landstingen Arbetslivsinriktad rehabilitering - Arbetsgivaren, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen Fysiskt och psykiskt lidande - Individen, avtalsförsäkringar Materiella skador - Försäkringar Rättsväsende -Skatt

4 Kostnaderna behöver inte vara konstanta Hur kan vi påverka antalet arbetsskador? - Utforma lagar och regler om verksamheten på arbetsplatserna - Öka kunskaperna om risker - Öka arbetsgivarens kostnader för arbetsskador - Minska kompensationsgraden vid arbetsskador Minska längden på frånvaron genom att satsa på medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering

5 Forskning om samhällsekonomiska kostnader för arbetsskador Relativt lite samhällsekonomiskforskning arbetsskador Forskningen om arbetsskador finns främst inom medicin, psykologi och teknik. - Effekter på produktivitet och inkomster - Arbetsskador och lönesättning - Arbetsskador och ersättningssystem - Effekter av regler för arbetsmiljön - Effekter av rehabilitering på inkomster - Kostnaderna för arbetsskador 21/09/2012

6 Effekter på produktivitet och inkomster De som blir arbetsskadade blir mindre produktiva och får lägre inkomster inte bara på kort sikt utan även på långsikt. Män och kvinnor får lika stor inkomstförlust på kort sikt efter en arbetsskada, men kvinnors inkomstutveckling på lång sikt är sämre än männens - Kvinnor lämnar arbetskraften i högre utsträckning än männen - Jobbar deltid i högre utsträckning än männen

7 Arbetsskador och löner Teori om kompenserande löneskillnader - Adam Smith Wealth of Nations 1776 De som löper större risk för att utsättas för arbetsskador får högre lön som kompensation för detta Empiri: - Hög lön och bra arbetsmiljö samvarierar positivt

8 Arbetsskador och ersättningssystem Leder högre ersättning till fler (rapporterade) arbetsskador? - Ja Leder ökat arbetsgivarinträde till färre arbetsskador? - Premier baserade på antal arbetsskador i företaget minskar antalet arbetsskador och påverkar det förebyggande arbetet

9 Regler för arbetsmiljön Leder lagar och regler till färre arbetsskador? - Ju strängare regler desto färre arbetsskador - Inga bevis för att ökad sannolikhet för inspektion eller ökat förväntat straff påverkar antalet arbetsskador - Genomförda inspektioner har effekt på framtida regelefterlevnad

10 Effekter av arbetslivsinriktad rehabilitering på arbetsinkomster Svensk studie: Ingen effekt av arbetslivsinriktad rehabilitering på framtida arbetsmarknadsdeltagande Dansk studie: Arbetslivsinriktad rehabilitering i form av utbildning leder till att fler kommer i arbete

11 Kostnaderna för arbetsskador Forskningen ger ingen enhetlig bild. Kostnadsposterna är många, de är svåra att värdera, talen varierar mycket mellan olika länder.

12 Kostnaderna för arbetsskador i Sverige: Offentliga sektorns kostnader för socialförsäkringen - Kostnader för socialförsäkringen; sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning, livränta, sjukvård utomlands, tandvård, hjälpmedel, resor : miljoner kronor. Motsvarar drygt 3000 kr per förvärvsarbetande.

13 Offentliga sektorns kostnader: Kostnader för förebyggande verksamhet Arbetsmiljöverket: - Skapa enkla regler och standarder - Utföra inspektioner - Utveckla internationellt samarbete - Producera arbetsskadestatistik - Genomföra informationsverksamhet - Ge stöd till och utbildning av skyddsombud Kostnaden för Arbetsmiljöverkets förebyggande verksamhet var 615 miljoner kr år 2008 (140 kr/förvärvsarbetande)

14 Offentliga sektorns kostnader: Kostnader för förebyggande verksamhet, forts. Forskning om förbättring av arbetsmiljö och personalskydd. Offentliga medel 2007: 128 miljoner kr (29 kr per förvärvsarbetande). Satsning på vidareutveckling av företagshälsovården av regering och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Förbättrad koordinering mellan arbetsplatser, sjukvård och Försäkringskassan. 2008:500 miljoner kr (114 kr/förvärvsarbetande). International Labour Organization (ILO). 244 miljoner kr (55 öre/förvärvsarbetande)

15 Offentliga sektorns kostnader: Kostnader för vården Svårt att mäta kostnader för medicinsk vård. Införande av patientrelaterad kostnadsredovisning i sjukvården. Kostnad per patient, KPP vid somatisk slutenvård. - Somatisk slutenvård vid sjukhus inom följande län: Stockholm, Uppsala, Östergötland, Halland, Örebro, Västmanland, Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten, Region Skåne och Västragötalandsregionen. Endast 6 % av arbetsolycksfallen som individer söker akutvård för leder till slutenvård. Kostnad för somatiska slutenvården var drygt 128 miljoner kr 2008 (29 kr/förvärvsarbetande).

16 Offentliga sektorns kostnader: Kostnader för rättssystemet Skadeståndsrätten är sällan av betydelse för arbetsskadorna: social- och avtalsförsäkring lämnar full skadeståndsnivå enligt skadeståndsrätten. Taleförbud i avtalsförsäkringen. Överklaga Försäkringskassans beslut. 2007: 17 % av FKs beslut om livränta överklagades till länsrätten : 10 % överklagades. Rätten ändrade FKs beslut i ca 15 procent av de avgjorda fallen. Domstolskostnader 2007: 78,4 miljoner kr (18 kr/förvärvsarbetande). 2009: 33,8 miljoner kr (8 kr/förvärvsarbetande).

17 Offentliga sektorns kostnader: Effekter på skatteintäkterna Minskad produktion och konsumtion till följd av arbetsskador innebär läger skatteintäkter Lägre inkomst vid arbetsskada lägre inkomstskatt Arbetsgivarnas inkomster minskar lägre produktivitet hos den drabbade som inte fullt ut motsvaras av lägre lönekostnader leder till lägre vinst och vinstskatt Kostnader för rehabilitering, företagshälsovård och förebyggande behandling är avdragsgilla. Effekterna på offentliga sektorns intäktssidan troligen mycket mindre än effekterna på utgiftssidan

18 Offentliga sektorns kostnader I vår genomgång av befintlig statistik över offentliga sektorns kostnader saknar vi framförallt - Kostnader för vård i öppenvården - Kostnader för sjukpenning och sjukersättning - Kostnader för stöd vid återgång i arbetet

19 Utöver offentliga sektorns kostnader behövs information om följande poster för att bättre kunna beräkna samhällskostnaderna för arbetsskador: - Sjuklön från arbetsgivaren - Arbetsgivarens kostnader för arbetslivsrehabilitering - Kostnader för företagshälsovård - Företagsinvesteringar för säkerhet - Avtalsförsäkringar (detta finns info om) - Kostnader för dödsfall. Schablon i transportplaneringen om 21 miljoner kr per dödsfall. - Statistik över kostnaderna bör samlas in regelbundet av Arbetsmiljöverket

20 Kostnader för olika arbetsställen och grupper av individer Risken för arbetsskador skiljer sig åt mellan grupper. - Branscher - Företagsstorlek - Ålder - Inrikes och utrikes födda - Kön

21 Arbetsolyckor per 1000 förvärvsarbetande Män Kvinnor Jordbruk, jakt och skogsbruk 4,3 5,0 Gruvor, utvinning av mineral 16,8 7,4 Tillverkning 11,9 8,4 Försörjning av el, gas, värme och kyla 4,4 1,3 Vattenförsörjning och avfallshantering 14,9 6,4 Byggverksamhet 10,9 3,0 Handel, reparation av motorfordon 4,2 2,7 Transport och magasinering 11,3 10,8 Hotell och restaurang 3,3 3,8 Informations- och kommunikationsverksamhet 1,0 0,9 Finans och försäkringsverksamhet 2,8 5,4 Fastighetsverksamhet 4,5 2,9 Juridik, ekonomi, teknik, vetenskap 2,3 2,0 Uthyrning, fastighetsservice och resetjänster 9,1 4,8 Offentlig förvaltning och försvar 7,4 4,4 Utbildning 3,1 5,4 Vård, omsorg och sociala tjänster 5,1 7,3 Kultur, nöje och fritid 4,7 3,7 Annan serviceverksamhet 3,1 2,4 Samtliga 8,4 5,3

22 Arbetssjukdomar per 1000 förvärvsarbetande Män Kvinnor Jordbruk, jakt och skogsbruk 0,7 1,3 Gruvor, utvinning av mineral 2,0 - Tillverkning 2,0 3,9 Försörjning av el, gas, värme och kyla 0,8 0,9 Vattenförsörjning och avfallshantering 2,0 - Byggverksamhet 2,3 1,4 Handel, reparation av motorfordon 0,7 0,8 Transport och magasinering 1,6 2,9 Hotell och restaurang 0,7 0,9 Informations- och kommunikationsverksamhet 0,2 0,4 Finans och försäkringsverksamhet 0,3 0,5 Fastighetsverksamhet 0,9 1,7 Juridik, ekonomi, teknik, vetenskap 0,6 1,0 Uthyrning, fastighetsservice och resetjänster 1,0 1,9 Offentlig förvaltning och försvar 1,6 2,2 Utbildning 1,1 1,9 Vård, omsorg och sociala tjänster 1,3 2,3 Kultur, nöje och fritid 0,7 1,1 Annan serviceverksamhet 0,7 1,8 Samtliga 1,3 1,9

23 Risken i olika yrken, män (olyckor) Yrke Antal skadade per förvärvsarbetande Maskinmekaniker, montörer, reparatörer Processoperatörsarbete 24 Svetsare och gasskärare Maskinoperatör inom metall och mineral Maskinoperatör inom livsmedelsindustri Fordons- och maskinmontörer Maskinoperatörer inom gummi- och plastindustri Yrke Antal skadade per förvärvsarbetande 26 Brevbärare 16 Byggnadsträarbetare, inredningssnickare Lagerassistenter VVS-montörer m.fl Trädgårdsanläggare m.fl. 19 Lastbils- och långtradarförare 18 Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter Säkerhetspersonal 16 Samtliga yrken 7 Källa: Arbetsmiljöverket (2009)

24 Risken i olika yrken, kvinnor (olyckor) Yrke Transport- och maskinförararbete Antal skadade per förvärvsarbetande Yrke Antal skadade per förvärvsarbetande 23 Servicearbete utan krav på särskild yrkesutbildning Maskinoperatörsarbete 19 Barnskötare m.fl. 7 Lagerassistenter (mottagande, uppackning, kontrollering och registrering av gods) 15 Försäljare, dagligvaror 7 Undersköterskor, 14 Kockar och kokerskor 7 sjukvårdsbiträden m.fl. Montörer 13 Behandlingsassistenter m.fl. 7 Banktjänstemän, kreditrådgivare m.fl. Arbete i jordbruk, trädgård, skogsbruk, fiske Vårdbiträden, personliga assistenter Källa: Arbetsmiljöverket (2009). 11 Förskollärare och fritidspedagoger 10 Skötare, vårdare m.fl. 6 8 Samtliga yrken 5 8 6

25 Anmälda arbetssjukdomar per förvärvsarbetande år 2008, män Yrke Antal sjuka per förvärvsarbetande Yrke Poliser 9 Byggnads- och anläggningsarbetare Antal sjuka per förvärvsarbetande Maskinoperatör inom 6 VVS-montörer m.fl. 4 metall- och mineral Montörer 6 Brevbärare 4 Svetsare och gasskärare 6 Trädgårdsanläggare m.fl. 4 Processoperatörsarbete 5 Maskinoperatörer inom gummi- och plastindustri 4 Maskinmekaniker, - montörer, -reparatörer 5 Maskinoperatör inom livsmedelsindustri Tunnplåtslagare 5 Vård-, omsorgspersonal 3 Slaktare, bagare, 5 Samtliga yrken 2 konditorer m.fl. 4 4

26 Anmälda arbetssjukdomar per förvärvsarbetande år 2008, kvinnor Yrke Antal skadade per förvärvsarbetande Yrke Antal skadade per förvärvsarbetande Montörer 16 Tandsköterskor 4 Maskinoperatörsarbete 10 Vårdbiträden, personliga 3 assistenter Lagerassistenter m.fl. 6 Förskollärare och 3 fritidspedagoger Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 5 Barnskötare m.fl. 3 Socialsekreterare och kuratorer 5 Sjuksköterskor (ej med särskild kompetens) Skötare, vårdare m.fl. 4 Kontorssekreterare och 3 dataregistrerare Kockar och kokerskor 4 Administratörer i offentlig 3 förvaltning Behandlingsassistenter m.fl. 4 Samtliga yrken 3 3

27 Risken för olika åldersgrupper Antal arbetsskador per 1000 förvärvsarbetande Arbetsolyckor Arbetssjukdomar Ålder Män Kvinnor Män Kvinnor år 9,4 5,7 0,5 0, år 7,3 4,3 0,8 1, år 7,3 5,0 1,2 1, år 7,5 6,0 2,7 2,7 55 år + 6,4 5,8 2,1 2,4 16 år + 8,4 5,3 1,3 1,9

28 Skador som leder till akutvård för olika grupper Fördjupad registrering inom ramen för patientregistret Akutmottagningar och jourcentraler - Sjukhusen i Skövde, Lidköping, Mariestad, Falköping, Karlstad, Arvika, Torsby, Norrlands universitetssjukhus i Umeå och Akademiska sjukhuset i Uppsala Rapporteras in till Socialstyrelsen och registreras i Injury Database (IDB) Täcker ca 10 % av befolkningen. 15 % behövs för representativitet för riket.

29 Skador som leder till akutvård för olika grupper, forts. Av alla som sökt akutvård hade 8 % råkat ut för en arbetsskada och 1,5 % ett färdolycksfall sökte akutvård för skador under arbetstid år 2008 (1,4 % av de förvärvsarbetande). 80 % av dessa var män sökte akutvård för färdolycksfall (0,2 % av de förvärvsarbetande). Kvinnorna stod för något mer än hälften av färdolyckorna som ledde till akutvård.

30 Skador som leder till akutvård för olika grupper, forts. 94 % av de som söker akutvård pga arbetsskada blir behandlade i öppenvården. 83 % av övriga skador behandlas i öppenvården. En mindre andel av arbetsskadorna är så allvarliga att de leder till sluten vård.

31 Andel av de förvärvsarbetande som sökte akutvård pga arbetsskada 2008 Ålder Män Kvinnor Alla ,0 0,8 2, ,0 0,6 1, ,9 0,6 1, ,4 0,6 1, ,2 0,6 1,4

32 Genomsnittskostnader i somatisk slutenvård för arbetsolycksfall och färdolycksfall 2008, kronor Ålder Män Kvinnor Totalt

33 Kostnad (kronor) i somatisk slutenvård per arbetsolycksfall och färdolycksfall 2008 efter plats skadan inträffat på Män Kvinnor Bostad, bostadsområde Institutionellt boende (inkl. fängelse, militärförläggning) Andel av arbetsskadorna Andel av kostnaderna Andel av arbetsskadorna Andel av kostnaderna 8 % 7 % 11 % 11 % 1 % 1 % 5 % 3 % Skola, offentlig 3 % 3 % 16 % 23 % samlingslokal Idrottsanläggning 1 % 2 % 3 % 4 % Gata, väg och 4 % 3 % 12 % 13 % trottoar Butiks, handels eller 5 % 5 % 9 % 8 % serviceområde Industriområde, 40 % 41 % 11 % 11 % byggarbetsplats Lantbruksområde 7 % 7 % 3 % 4 % Övrigt 31 % 30 % 30 % 24 %

34 Orsaker till arbetsolyckor och kostnader Av de som vårdas i somatisk slutenvård har - drygt 2/3 av männen råkar ut för fallolyckor eller olyckor som orsakats av icke levande mekaniska krafter - knappt 10 % av männen råkar ut för transportolyckor Den dyraste vården kräver olyckor som orsakats av kontakt med heta föremål/ämnen, transportolyckor för cyklister och förare/passagerare i lastbil

35 Orsaker till arbetsolyckor och kostnader, forts. Hälften av kvinnorna som fått en arbetsskada och vårdas i somatisk slutenvård har råkat ut för en fallolycka. 16 % har råkat ut för en transportolycka. 15 % har drabbats av en arbetsolycka pga icke levande mekaniska krafter. Påkörd fotgängare har de absolut högsta kostnaderna. Även vård av förare/passagerare i personbil relativt hög.

36 Kostnader för arbetssjukdomar Knappt hälften av alla män och drygt hälften av alla kvinnor som vårdas för arbetssjukdom i somatisk slutenvård har sjukdom i muskuloskeletala systemet och bindväven. Andra vanliga diagnoser är förgiftningar och toxiska effekter, sjukdomar i nervsystemet, sjukdomar i hud och underhud (ca 10 % per diagnos). De stora kostnaderna för män är brännskador och multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador De stora kostnaderna för kvinnor är sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven.

37 Beviljade livräntor för olika grupper Anmälda arbetsskador som lett till en livränta 2005 och 2006 Ålder Arbetsolycksfall Arbetssjukdomar Män Kvinnor Män Kvinnor ,9 % 1,2 % 7,6 % 2,3 % ,4 % 5,2 % 19,1 % 9,0 % ,0 % 5,8 % 25,7 % 13,8 % ,3 % 7,4 % 50,0 % 21,5 % Totalt 6,9 % 4,9 % 32,3 % 14,0 %

38 Beviljade livräntor för olika grupper, forts. Antal beviljade livräntor per 1000 förvärvsarbetande 2005 och 2006 Ålder Arbetsolycksfall Arbetssjukdomar Män Kvinnor Män Kvinnor Sverige 0,6 0,3 0,7 0,4 Norden 1,1 0,5 1,8 1,1 Övriga 0,8 0,4 0,4 0,6 världen Totalt 0,6 0,3 0,7 0,5

39 Antal livräntor som har godkänts under år 2005 och 2006 per 1000 förvärvsarbetande i yrket Arbetsolycksfall Arbetssjukdom Yrke Män Kvinnor Män Kvinnor Grovarbetare inom bygg, handpaketerare 3,8 0,5 4,6 12,6 och annat fabriksarbete Gruv-, bygg- och anläggningsarbete, målare Kontorsarbete, kassa och kundservice Lärare inom gymnasium, grundskola och förskola Metallhantverk, maskin- och motorreparatörer, el- och telemontörer, reparatörer 1,8 0,3 2,6 0,7 0,2 0,3 0,2 0,4 0,2 0,4 0,4 0,3 1,1 1,9 2,3 9,1 Process- och maskinoperatörer 0,5 0,5 0,7 2,1 Försäljning, restaurang, service 0,6 0,5 0,4 0,7 Städare, restaurangbiträden, vaktmästare, 0,7 0,4 0,6 0,7 tidningsdistributörer Transport, maskinförare 1,7 3,0 1,0 1,5 Vård och omsorg 0,3 0,4 0,2 0,3 Övriga yrken 0,4 0,1 0,4 0,2

40 Andel beviljade livräntor per diagnos, 2005 och 2006 Diagnos Olycksfall Arbetssjukdom Män Kvinnor Män Kvinnor Andningsorganen 0,3 % 0,01 % 5,9 % 3,1 % Cirkulationsorganen 0,4 % 0,5 % 1,8 % 0,5 % Psykiska sjukdomar 4,4 % 7,1 % 3,4 % 7,4 % Rörelseorganen 39,6 % 42,0 % 65,0 % 72,6 % Skador (frakturer, sårskador), förgiftningar 43,1 % 38,8 % 5,4 % 2,6 % Örat 1,3 % 1,5 % 5,1 % 1,2 % Övriga diagnoser 10,8 % 10,1 % 13,5 % 12,5 %

41 Sammanfattande kommentar Vi saknar en komplett bild över kostnaderna för arbetsskador. Kostnaderna skiljer sig mellan grupper - Mäns arbetsskador kostar mer såväl vad det gäller sjukvård som inkomstersättning. - Männens (särskilt unga) arbetsskador är igenomsnitt allvarligare än kvinnornas. (Längre sjukfrånvaro, fler uppsöker akutvård, vården är dyrare). Att tänka på till nästa pass: Bör kostnaden för arbetsskadorna finansieras solidariskt eller bör de som kostar mer ha högre kostnader t.ex. genom riskdifferentierade premier?