Några månader har gått

KUMLAHALLEN hålles stängd under tiden 12 juni-s augusti Några månader har gått Av kommunalrådet Nils Nyström SMSKOLOR All simundervisning för nybörjare förlägges till Kumlahallcn under tiden 14 juni -1 juli. Buss från ytterområdet enligt nedan angivet lidschema. Måndag-fredag 14/6-1/7 frän Brändåsens skola kl. 09.00 Hardemo kyrkskola 09.10 Stene skola 09.20 Sannahcds skola 1Q.OO Tallängens skola 10.20 Kl. 12.00-15.00 Simundervisning för övriga (innerområdet). Skolans elever anmäler sig till resp. klasslärare, förskolebarn. direkt anmälan till Kumlahallen tel. 70980 anka 223. Provtagning för simmärken och fortsättningskurs för nybörjare 1 juli-31 juli vid Kumlasjön - Tripphultsjön - Badbrottet. Hällabrottel. Anmälan göres dc:'! l juli kl 10.00 vid nlimnda bad. Under tiden simskolan pågår i Kumlahallen lir simhallsbadet öppet för allmänheten. Månd.-fred. 09.00-15.00. Söndagen den 6 juni firas SVENSKA FLAGGANS DAG 18.00 Samling på Torget 18.15 Avmarsch 18.30 Högtid vid Kumlasiön Medverkan av Kumla-Hallsbergs musikkllr, Kumla mansslng, Hemvärnet, Lottakåren, Röda Korset, S:;outkårcrna m. fl. Organisationer och enskilda inbjudes alt deltaga i firandet av vår national-. dag! KULTURNÄMNDEN MDSOMMARFRANDET KUMLA 15.00 KUMLASJöN Majstllngsresning Lekar 18.00 SANNAHED Lekar kring majstången Musik av Grenadjärsextenen Teater av TV-amatörerna Altmogemusik Kaffeservering m m PUKESTUGAN OCH OFFCERSMÄSSEN visas varje söndag kl. 14--17 t o m den 29 augusti 1971 SKOMAKARSTUGAN VD KUMLASJöN visas vardagar 11-13, 15-17, lördagar och söndagar 15-17 t o m den 29 augusti 1971 TURSTBYRÅN VD J ÄRN VÄGSSTATONEN öppen varje dag 10-20 tiden 14/6-15/8 1971 Nu har jag hunnit pröva på hur det är att vara heltidsengagerad kommunal förtroendeman. Nära fem månader lmr gått sedan jag övertog Holger -ultmans stol i Stadshuset. Jag var väl inte helt främmande för vad kommunalrådsuppdraget skulle innebära, men att så stor tid av dagen skulle präglas av sammanträden hade jag inte drömt om. Först var jag väl konfunderad av att arbetsrutinen var ~ädan, men nu har jag blivit införstådd med att så är fallet. Onekligen får man lite annorlunda perspektiv på kommunalpolitiken när den blir en daglig sysselsättning. Det blir en närmare kontakt med människorna inom kommunen och de dagliga problemen. Detta gäller såväl kommunalt engagerade som övriga. Det är stimulerande och man känner att den uppgift som ålagts är något att verka för. Vad som märkts under de månader som gått av 1971, är en betydligt ökad politisk aktivitet. Bl a har kommunfullmäktiges sammanträden blivit betydligt debattrikare än tidigare. Och för att komma fram till ett slutligt beslut har voteringar använts för att fä fullmäktigeledamöterna att bekänna färg, Trots skilda uppfattningar och voteringar har debatten aldrig spårat ur, utan hållits på ett högt plan. Överklagningar av några ful1mäktigebeslu! har även förekommit, men dessa har till stor del gjorts för att få fram prejudicerande utslag. Jag skall inte närmare beröra dessa, då vår lokalpress ingående återgett innehållen. Om än läget är kärvt för vår industri, sä har hittills under 1971 Kumla förskonats från någon industrinedläggelse. Dock vet vi att nyanställningsstopp är rådande på en del håll. En glädjande rapport fick vi under senare hälften av mars månad, då Svenska Radioaktiebolaget meddelade sina utbyggnadsplaner i Kumla. Företaget skall bygga en ny fabrik, som när den blir färdig för drift 1/10 1973, kommer att kunna sysselsätta c:a 600 anställda. Det innebär en utökning av nuvarande personalstyrka med 200. Vidare vet vi att Kumla Fruktindustris projektering för en helt ny anläggning på industriområdet i Via pä~ går för fullt. Tidsplanen här säger att den nya anläggningen skall vara färdig för att tagas i bruk vid årsskiftet 1973-1974 och innebär att detta företag skall kunna öka med närmare 300 anställda. Dessa båda industriers expansion kommer att ställa stora krav på bostadsbyggandet inom kommunen. Arbetskraft, och särskilt då specialarbetare, måste "importeras" från annal håll inom landet och det innebär alt efterfrågan på bostäder kommer att öka kraftigt. Kommunens markförvärv har under 196D-talet varit betydande, varför någon brist på byggbar mark ej föreligger. Däremot måste större s k statliga bostadskvoler erhållas. Uppvaktning skall göras 2 3

för att få fasta bostadsbyggnadsramar för de närmaste åren. Dels för att få en större bostadsbyggande, dels också för att få en god ekonomi i byggandet. Sol backa byggs ut Till de positiva inslagen under första kvartalet 1971 hör de beslut som ger möjligheter för om- och tillbyggnad av ålderdomshemmet Solbacka. Kungl. Maj:t har givit kommunen tillstånd att låna pengar till projektet och 2 miljoner har erhållits i lån från AP-fonden. Därmed kunde entreprenaden utlysas och under maj månad beräknas byggnadsarbetena kunna påbörjas. När såväl tillbyggnad som ombyggnad är färdig under första kvartalet 1973 kommer hemmet att kunna ta emot 104 vårdtagare. det nuvarande hemmet finns det 60 vårdplatser. Tillkomsten av ytterligare vårdplatser är efterlängtad då det är en lång kö av vårdtagare som väntar på plats. Personligen är jag mycket tillfredsställd att den utredning som föregått omoch tillbyggnaden av Solbada givit detta resultat. Tankar fanns väl alt bygga ett nytt hem på annan plats inom kommunen. Men då hade man säkert tvingats till ett mera perifert läge av det nya vårdhemmet. 501 backas läge mitt i centrum ger vårdtagarna goda möjligheter att besöka affärer och liknande utan att behöva anlita transportmedel. De får leva med i det pulserande livet och behöver ej känna sig isolerade. Får den slutna åldringsvården sin utbyggnad så får även ungdomen sitt. Fritidsgården närmar sig förverkligandet. Under 1970 gjordes en utredning som gav till resultat att en fritidsgård skulle inrymmas i f d varm- 4 badhusets lokaler. Men här har kommunledningen tänkt om. Sedan skolstyrelsen ställt sig positivt till förslaget har en ny utredning presenterats för inrättande aven fritidsgård i Malmens skola. Kommunfullmäktige har som sista instans sagt ja till det nya förslaget och medgivit fritidsnämnden att få disponera de 195600 kronor som var anvisade för badhusprojektet, till inrättande av fritidsgård i Malmens skola. Arkitekt Lennart Björklund, Stockholm, som blivit något av "husarkitekt" för skolbyggandet i Kumla, har svarat för projekteringen av fritidsgården. Någon gång under hösten 1971 beräknas verksamheten på fritidsgården ta sin början. Slutligen kan från första kvartalets verksamhet även nämnas att samarbetet med Hallsbergs kommun fått allt fastare former. Den utredning som påbörjades i slutet av 60-talet av Kumla och Hallsberg för ett gemensamt exploateringsbolag för att ge större möjligheter att locka industrier till kommunerna, hade funnit att innan en bolagsbildning kunde komma till stånd - måste bl a gränsjusteringsfrågor diskuteras. Sådana befogenheter hade inte denna utredningskommitte, varför kommitten hos respektive kommun begärde att en utredning om gränsjustering eller eventuell sammanläggning mellan Kumla och Hallsberg skulle få utföras. Båda kommunerna beslöt om utredningen och kommitterade har varit i verksamhet under det gångna kvartalet. Utredningen, som är helt förutsättningslös, beräknas kunna redovisas under andra halvåret 1971. Kommitten, som består av fem ledamöter från vardera kommunen, har inom sig uppdelats i ett flertal subkommitteer som fått olika arbets- Vad gör kulturnämnden? A v /. kommunalrådet Holger Hulrman nför uppgiften att, som nyvald ordförande i kulturnämnden, lämna en redovisning om dess verksamhet till Kumlan må det tillåtas mig att utnyttja verksamhetsberättelsen för 1970 som inom kort skall föreläggas fullmäktige. nibliotekct Stommen för kulturnämndens verksamhet utgöres av biblioteket, som omfattar huvudavdelningen i stadskärnan och filialer i Abytorp, Sannahed och Hällabrottet samt från och med i år även Kvarntorp. De som av olika anledningar har svårt att ta sig!ill någon av dessa lokaler eller bor på landsbygden kan använda sig av bibliotekets tjänster genom bokbussen. Att denna service uppskattas visar utlåningssiffrorna. Under de s k landsbygdsturerna utlånades enligt 1970 års redovisning 18 725 band, därtill kommer hembesök hos handikappade med 5 648 lån och lekskolornas 2 277. En omfattande låneverksamhet sker även på fångvårdsanstalten. Till detta lämnar kriminalvårdsstyrelsen ekonomiskt bidrag. Utlåningen som sker via bokbussen kompletterad med bokuppgifter. Subkommitteernas resultat kommer sedan att sammanställas och bilda underlag för utredningskommittens redovisning av sitt arbete. Vi får anledning att återkomma med denna redovisning. D vagnar och vandringsbibliotek uppgick år 1970 till 17 163 band. Den totala bokutlåningen för 1970 frän huvudbibliotek, filialer, bokbuss och boklådor uppgick sammanlagt till 121 889 band. Diskotek Det är emellertid icke allenast bokutlåning som förekommer på biblioteket. Där finns också ett diskotek som ger oss två alternativa möjligheter att via media avnjuta musik. Dels med hjälp av hörlurar och dels i musikrummet frän högtalare. Musiken får i båda fallen beställas vid utlåningsdisken. Artotek En intressant detalj, som borde gå tillmötes en god utveckling är artoteket som ännu så länge innehåller i huvudsak tavlor för utlåning. Med utbyggandet kan det även komma att inrymma ett större urval av annan konst. Verksamheten har emellertid inte nått ut till den enskilde i den omfattning man skulle önska, och därtill finns väl flera orsaker. Dels är urvalet ännu inte så stort, men en väsentligare orsak torde vara atl vi inte hunnit vänja oss vid tanken att låna hem konst. Det är klart att det inte kan ersätta glädjen att köpa och äga konst, men i avvaktan på det egna köpet kan artoteket träda till och be- 5

rika tillvaron. Framför allt för de unga som skall sätta bo. Det är ju så mycket som behövs och pengar kostar det. Tyvärr är det väl ofta så, att när möbler och husgeråd är inköpta. har pengarna tagit slut och väggarna ser ut att bli tomma. bästa fall blir det då kanske några oljetryck eller i sämsla "oljemålade tavlor på duk" inköpta på torget för några tior av kringresande "konsthandlare". Det vore bättre om dessa pengar sparades och i stället lånas på biblioteket, de tavlor man behöver, tills man får råd att köpa konst, och då har man dessutom fått tid på sig och kanske kommit underfund med vad man vill ha. Ta en litt på artoteket och framför gärna synpunkter om vad som ytterligare skall inköpas. Utställningar har i allmänhet två syften, dels som studieobjekl och dels som ackvisition för försäljning. Utställningshallen i biblioteket tjänar båda des<;a syften. Där förekommer såväl vandringsutslällningar som utställningar av verksamma konstnärer. Mera stimulerande åtgärder för en utökning av de sistnämnda vore kanske önskvärda. Sagostunderna är en av de många förbindelsevägarna till biblioteket. De dagar sagostunderna ska hållas eller kasperteater äga rum, är det trångt i kapprummet utanför dörrarna innan dessa öppnas. Barnens förväntningar och uppskattning av del som bjudes är inte att ta miste på. Teater och musik Teaterverksamheten har av kända skäl varit begränsad och kommer så att förbli ännu någon säsong. Några föreställningar har dock givits men problemct är kontinnitetcn. Musiken har däremot inte lidit av några lokalproblem, och här sträcker sig säsongen över flera av årets månader, med utomhuskonserter under sommaren och inomhus i varierande lokaler under de övriga årstiderna. Problemet vid alla publika arrangemang är att man aldrig vet vilken konkurrens som kommer från TV, radio eller andra arrangemang. På en liten ort fär sådant alltid en starkare effekt. Museiverksamhet, kan det vara något för Kumla, frågar någon och tänker på de stora museerna på riks- och länsplanet. Man blir dessutom trött av att gå på musecr erinrar sig någon annan. Det är kanske sant för de stora museerna där utbudet är så överväldigande, men försök på de mindre med ett litet urval av föremål. Vi har faktiskt i Kumla några små fina museer som kan vara skäl att erinra om. Officersmässen i Sannahed, som är väl värd att beskåda, har på musikläktaren en samling föremål och handlingar från militärtiden utställda. anslutning till mässen har hembygdsföreningen ett rum med många fina ting, och Pukestugan, på andra sidan vägen, ger en bild av boendemiljön på tidigt 1800-lal. nom Kumlasjöområdet har vi skomakarstugan, där vi kan få en inblick i hur handskomakeriet bedrevs och där dct finns många unika ting. På hembygdsgården i Hardemo bygger man upp en bild av hur livet lcvdes i den gamla bondemiljön och strax söder om Hardemo kyrka pågår iord- Skolan för vuxna i Kumla nformation från Vuxenurbjldningsrådet TVjradio och press öser över oss en massa information om händelser långt borta och nära, om nya forskningsrön och om oss själva. ngen kan kräva av sej själv eller andra att man hänger med i allt det nya, men det känns rätt skönt att veta var man kan hitta kun' skaperna som fattas. Måste man lära mer'! Man lär så länge man lever eller man lever så längc man lär. Vi undgår inte att lära oss en hel del både om jobbet och om världen runt omkring oss. När man försöker lära sej något mer systematiskt kallas det studier. Motivcn för fortsatta studier är nästan lika många som de studerande själva. Kanske jobbet kräver av dej att du vet mer, - kanske du har en ofullbordad examen bakom dej, - kanske ett nytt jobb lockar dej till högre studier. ningsställandet av den gamla Lundmarkska skolan från 1808 tin skolmuseum. Så nog finns del åtskilligt för den hembygdsintresserade att botanisera i. Framtiden Vilka önskemål kan då kulturnämnden ha för framtiden? Närmast har vi kastat blickarna på det gamla varm- Det kanske bara är skönt att veta vad "l love you" betyder eller bra att vela hur man svetsar ihop bilen som är trasig. ntressanta studier kan vara en meningsfull fritidssyssla lika väl som föreningsverksamhet eller sport. Kan man lära mer? Du har väl ofta hört eller själv sagt att man inte kan lära lika bra när man är lite äldrc. Så enkelt är det inte. Mogna människor lär lättare än omogna. Oftast mognar man med åren. Vilka möjligheter finns? Skolan för vuxna är uppbyggd med en mängd olika kurser eller ämnen. Man går alltså in och plockar ut det man själv vill ha, en liten eller stor bit. De flesta av kurserna går på kvällstid eftersom många av deltagarna förvärvsarbetar. Gymnasieförberedandc kurser på ett år är ett undantag. Här läser man hela badhuset. Vi är helt överens om att det bör bibehållas, att exteriören ej förändras och att det ges en meningsfull användning. Det är inte min avsikt att här ge något programförslag om användningen, det bör ske i ett lagarbete med många medverkande. Men med hänsyn till läget bör det bl a kunna bli något aven träffpunkt för alla åldrar i såväl gemensamma som enskilda aktiviteter inom ramen för kulturnämndens verksamhet. D 6 7

ämnespakctct på cn gång och pl dagtid som i ungdomsskolan. Det är en snabb väg till grundskolebctyg som passar en del, särskilt den som vill studera vidare. höst har du fördel av att redan nu prata igenom dina studieplaner. Ring till skolexp. och fråga om kurs~ verksamheten tel. 019/70980 ank. 195, 181,212, bostad 019/75096. Beställ lid för studierådgivning, där Du bl a får upplysningar om vilka ämnen man skall läsa för vidare studier eller kompletteringar tel. 019/ 70980 ank. 217. Har llall råd att studera'! skolan för vuxna är undervisningen kostnadsfri, men du får betala litteraturen själv. Den kostnaden är nog överkomlig. Oavsett om man läser på dagtid eller kvällstid har man möjlighet att få statlig studiehjälp med 200:-/mån. om studierna omfattar flera ämnen, t ex engelska, matematik och fysik i grundskolan. För den som heltidsstuderar blir problemen större. Under vissa förhllllanden kan man söka utbildningsbidrag hos AMS. Studielån kan beviljas efter behovsprövning med 6 500:~/ år, Högre belopp kan dock beviljas den som under s!udietiden är försörjningspliktig mot barn under 16 år. Men vad skall man läsa? På det här uppslaget ser du en uppställning med några av de ämneskurser som bjuds. Du kan t ex läsa ett ämne på grundskolans nivå, ctt annat på gymnasiets nivå och ett tredje inom yrkesskolan. Om du har utbildningsmålet klart kanske du inte frågar och funderar så mycket men om du är tvcksam så ta kontakt med studierådgivningen. Du får hjälp att arbeta fram en plan för studierna och du kan även få svar på en mängd andra frågor. En lyckad start betyder trivsel i studiearbetet. Även om vi för dagen inte kan säga vilka kurser som kommer att starta i Evert ömell Vi har ställt några frågor till två vuxenstuderande. Den ene läser ämnen på grundskolans högstadium och den andra på gymnasiestadiet. Evert ömel. 47, hör till dem sum varit med sedan den kommulwla vuxenutbildningen startade i sina nuvarande former. Han har läst flertalet av högstadiets läroämnen och iiser f n gymnasiesvenska. - Jag började egentligen läsa enbart Wr nöjes skull, säger Evert örnell, och jag tycker verkligen att det fortfarande iir blide stimulerande och roligt. nte minst med tanke på det kamratliga förhl'\llandet mellan ltirare och e1cver. Jrlg trodde nog som många andra alt det skulle vara svårt att studera som vuxen men det har visat sig vara tvärtom. Del är väl sä att erfarenhet och mogclad gör det lättare all (ör,tå orsakssammanhang och framför allt all skilja ut del som är v;isentligl. Eu önskemål vore i sammanhanget att läroböckerna bällre avpassades för vuxna. En del böcker är bra andra b~höver förbättras. Jag länker fortsätta alt Jäsa. Har man en gäng börjm är det svärt alt sluta. Truts studierna hinner jag med all se de TV-program som ill\resserar mig och även f,\ annan fritid över. slutar Evert örnell. J J Yrkesskola VUXENUTBLDNNGENS ÄMNEN Bågsvetsning 211 Bosättn., inredn. 30 Grundskohl Gymnasium-Fae!l.skola Sömnad, vuxenkl. 80,im Gy' F>< Sömnad, barnkl. 80 Svenska... 175 Matemnrik 105 175 Handvävnad 200 Engelska 230 Engelska... 175 70 Barndagvårdare 90 Tyska/Franska 230 Svenska... 140 70 Maskinskrivn... 70 1\!atematik 135 Tyska/Franska 175 Textning.... 45 Fysik... 90 Psykologi 35 Kontorsutb.2-ärig 194 Kemi 80 Företagsekon. 175 Form och teknik 160 ngrid Fransson Varför börjm!e du!åso och 1l0lS'Orar kllr5l'11 dina förl"ii1l/llingar? På grund av alt nya möjligheter öppnades för vuxna all studera samt mill intresse för ekonomiska frågor och redovisning anmälde jag mig till kursen i företagsekonomi. Från början var det allmiin nyfikenhet från min sida parad med en viss tvekan all sälta sig på skolbänken efter många års uppehåll Allteftersom kursen fortskred och skriv_ ningar m m utvisade alt det går all tillgodogöra sig undervisning även i vuxen!llder stegrades kunskapstörsten. Allt tydligare fnlmtrddde även värdet av lim studierna för mitt dagliga arbete. Exempelvis kan nämnas dc värdefulla insikter vi genom kursen fålt i nätplanering och som jag nu använder vid planeringen av mill arbete. Vilka uppoffringar hur dll fåll göra? Meningsfyllda studier kräver alltid sin tribut. För min del har den minskade fritiden tillsammans med min famili varit den största uppoffringen. Familjen har emellertid varit mycket förstäende och samarbetsvillig och det är nog en fönnsiiltning för att studier skall lyckas för en förviirvsarbetnnde gifl kvinnn. Til/mii/t'" (//1 5/ldiemll Uå}!O allllljll belydel5e? Smdierna har givit större självförtro ende och framförallt aptit på ytterligare studier. Hur har du upplel'/ kamro/$kopel? En fin gemenskap grundad på förtroende och viljan :Hl hjiilpa varandra 8 9

samt utbytet av erfarenhetu har gjort "klassen" lill en enhet. Vad har du liir synpunkter på skollorme"? Den friare undervisningen som tillllimpals i form av dialog mellan ~lrare Lennart Selwt Vi har också ställ! några frågor till läraten i företagsekonomikursen, civilekonom Lennart Sdrot, på dagarna marknadschef vid YlOngbolagen i Hällabrollel. Hur u(!p/el'er dll dcn i/el anllor/unda ulbudningsmi/jö som "/ummden'/s!lillgen illlebiir? Egentligen är inte miljön så annorlunda. Den påminner mycket om internutbildning inom företagen och till en del om "den vanliga skolan". Den stora skillnaden ligger väl främst i den kunskapstönt som de elever har som frivilligt anmält sig till en kvalificerad och krdvande kurs. Dc,ssll1om blir det hela tiden ett fantastiskt samspel lärare -elever. då bäda parter har exempel frän sina arbeten all komplelera den ibland litet torra boktexten med. På ral om boklexte/1 - rad anser du om sludiefjus upp/iigg,,/ng? grundkursen i företagsekonomi hade vi förmånen all arbeta med de instrukoch elever med kompendier som grund samt den stora förmånen aven liirarkraft med mycket goda teoretiska kunskaper jämte praktisk förankring i arbnslivet har gjort atl jag upplevt Kumla kommuns vuxenskola som något mycket positivt. tiva läroböcker som under kutsens gäng togs fram av TRU. Utöver undervisningen i skolan som bestod av kommentarer till kurslilleralllren och grupparbeten bl a praktikfall, kunde eleverna fil en extm repetition i radio och TV. Kraven blev hfirdare i ~pecialkursen i distribution~ekonomi såväl för elever som Eirare. Utöver skriftliga prov har var och en som examensarbete fält göra en uppsats som lagts fram inför den övriga klassen. Till ~ isr _ har,fil ljå/:o/ /estalllellle lill de elever som troget öljl dig i /rå och ctt halw år? Kanske inte så mycket till dem - de ar alla mycket utbildningspositiva idag. Men jag vill gärna rekommendera så många som möjligt att ta vara på den chans till förkovran som vuxenutbildningen ger idag. Och då tänker jag inte bara på företagsekonomin. Det finns många andra ämnen där utvecklingen gått i expressfart de senaste ären. Hoppa på tåget innan det är för sent! L~nnart S~lrot, 32 år. har tidigare arbetat med vuxenutbildning i samband med en tjän~t som ekonomisk konsult vid Sveriges Radiohandlares Riksförbund. Han har vidare varit verksam vid TBV och anlitats som gäs!föreläsare vid Stiftelsen för Administrativ Vidareutbildning (STAV) vid Handelshögskolan i Göteborg. D Lundmarkska skolan Av kanslichef Tage Tapper nom den allra närmaste liden beräknar kulturnämnden att skolmuseet Lundmarkska skolan i Hardemo skall öppnas för allmänheten. Det kan då vara motiverat att med några ord redogöra för vad Lundmarkska skolan är och hur det planerade skolmuseet tillkommit. Det röda trähuset strax söder om Hardemo kyrka är eh av landets allra äldsta folkskolebyggnader. Det finns äldre - t ex ett i Julita - men inte särskilt många. Det fjnns också äldre skolhus, men de har använts för Biblioteket i sommar Mellan juni och 31 augusti iir biblioteken öppna följande lider: Huvudbiblioteket Kuml<l Folkets hlls milnd.-fred. 13-20, lörd. 9-11 Filialen i Hällabrolets pensionlirshem månd. 18-20, Orsd. 10-12 Sllllnahedsfilialen lisd. 18-20 10-12, torsd. Abytorpsfilialen tisd. 18-20, fred. Q...-.. 2 Kvarntorpsfilialen tisd. 17.30-19, torsd. 3.3Q...-..l 5 E, bokbusslur till varje plats kommer att dras in under juli månad. Om delta llimnar vi närmare upplysningar till varje H\ntagare i millen av juni. Bokbussen gär till kommunens ytterområden utom 1ill områdena närmast mialerna. Den går också till sjuka och handikappade i innen;taden. Har Ni inte lånat förr och vill ha besök nu så kan Ni ringa tel. 70680. Hardemo laroverk - t ex den gamla byggnad sum nu är Nikolai församlingshem i Örebro. Lundmarkska skolan är uppförd 1806-1808, dvs. 35 år före folkskolestadgans tillkomst 1842. Skolan kom till stånd genom en donation av Anders Lundmark som föddes i Mossby i Hardemo år 1724. Han var son till en soldat för Mossby rote, och en av hans donationer avser just understöd till denna soldat. Han lämnade förtildrahemmet tidigt och slog sig fram bl a som möbelhandlare i Stockholm oc1l i ett av sina testamenten - dej finns fyra - skänkte han 3000 riksdaler till en sockenskola i Hardemo. Själv hade han fått lära sig läsa, skriva och räkna aven jnformator hos jägmästare Magnus LÖnroth. Tnformatorn hette Lundmark, och av tacksamhet mot denne tog han sig namnet Lundmark. Alltnog. Han ville att alla Hardemo sockens barn skulle få samma förmån som han fått själv, och därför skänkte han dessa pengar till en skola. Lundmark dog 1803 och efter tvist om testamentet, vilken drog ut över ett par år, kunde skolan börja byggas 1806. Hela den kontanta kostnaden blev 132 riksdaler, men då hade också sockenborna skänkt stockar och gjort en del dagsverken. Det är i alla fall en markant skillnad mot dagens millionbyggen. Räntan av donationen - det som blev över sedan skolan byggts 10 11

skulle gå till lön åt läraren. Nägan folkskollärarutbildning fanns inte på den tiden, varför skolpräst anställdes. Den första skolprästen blev Johan Erik Hörstadius - bördig från HörSa i Kumla. därav namnet och han stannade endast några få år. Han slog sig på potatisodling och brännvinsbränning och blev så småningom ägare till m nga gårdar och dog som millionär. Han glömde dock inte sin gamla skola. och skänkle 106 lunnor råg all utlånas till sockenborna mol ränta, och avkastningen skulle hjälpa upp skolmästarlönen. Denna donalionsfond finns ännu kvar och kallas HörSladiuska räntan, numera dock avlösl i kontanter. Även Lundmarkska skolan är inlöst i kontanter och bada dessa fonder har med Kungl. Maj:ls lillslånd fålt ändrade ändamålsbestämmelser och används som slipendiefonder för Harde moungdomar. Skolhusel användes som sådant fram till sekelskiftet, då Hardemo kyrkskola byggdes. Det användes dock i forlsånningen fram till våren 1949 som lärarbostad (övervåningen) och den gamla skolsalen användes som slöjdsal ända fram till förra årel. Och nu blir del skolmuseum. Man vågar alllså påslå au byggnaden använls för skoländamål under mer än 165 år. Finns d, några inventarier kvar från den ursprungliga skolan? Det enda "säkra" föremålet från tiden före 1842, är en gammal bibel som Nerikes bibelsällskap i Askersund skänkle till skolan 1824. Annars torde det mesta vara hell försvunnet. Men Kumla kommun har under åren samla! en rad äldre föremål från andra skolor, och del är en del av dessa, som nu återfinnes i skol- salen. Det är "hopplock" från nu nedlagda skolor, men del bildar ändå en miljö av det slag som kan tänkas svara mot en skola vid sekelskiftet. Många Kumlabor kommer att känna igen sig i den skolsalen. Bänkarna, katedern, plancherna, kartorna, t o m belysningen är från "vår barndoms skola". Men skolhuset var inte bara skol salen. Den gamla lamburen har återslällts med sina lräknaggar för barnens kläder och en par gamla bänkar all sitta på när man äler frukossmörgåsarna. Här sitter också en lavla med en karl beskrivning över skolan. Och så har vi lärarbostaden. Den är enkel, ja, renl av torflig. En lärare vid sekelskiflel hade inga Slora pengar all röra sig med och skillna den mellan en arbetares bostad och en lärares var inte särskih SOr. Här har vi plockat ihop några enkla möbler och del ser kanske lilet fattigl ut till en början, men vi räknar med ytterligare gåvor för att komplettera möbleringen. All skriva om detta ulan alt nämna det kärleksfulla arbete medlemmar ur Hardemo hembygdsförening nedlagt vore au beskriva skolmuseet ofullständigt. Flera har skänkt möbler och andra inventarier till lärarbo staden. Medlemmarna har lagt ned frivilligt arbete. Alla kan inte räknas upp, men Artur Persson i Berga har arbetat aktivt. Den minnessten som Hardemo hembygdsförening avser att resa vid skolan måste också nämnas, och för den har Hilmer Lannhard i Skyberga bland flera andra offrat tid och arbete. Kommunen har givit anslag till restaureringen och till en skrift om skolan. D Fritidsnämndens sommarprogram 14. 6.-3. 7. och 2. 8.-14. 8. KUMLA Måndag 13-14.30 Fotboll. nstr. Stig Jen Tisdag 13-14.30 Fri idrott. nstr. \larga reta "-16.30 Fotboll, flickor. nsr. Margarela Onsdag 13-14.30 FOlbo11. tnslr. Stig Jen Torsdlg 13-14.30 Fri idroll. nstr. Margareta "-t6.30 FObol1. flickcr. nstr. Marga reta Fredag 13-14.30 Fotboll. nslr. Slg Jen HÄLLA.BKOlTt..,. Mlndag 10.30-12 Folboll. mtr. Slig Jen l3-t4.30 Fri idrotl. nstr. Margarela "-16.30 FOlboll. flickor. nstr. Margareta Onsdag 10.30-12 Fotboll. nstr. Stig Jenneb~. Fredag to.30-12 Fotboll. nstruktör Stig Jenuebo. KVARNTOR' Tisdag 15-16.30 FotbJl1. nstr. Stig Jenuebo. Onsdag 13-14.30 Fri-idrott. lnstr. Margareta "-16.30 Fotboll, flickor. nslr. Marga reta hxlen. Torsdag 15-16.30 Fotboll. nslr. Stig Jen. UYTOR' Måndag 15-16.30 Fotboll.!nstmklör Slig Jen Onsdag 15-16.30 FOlbo11. kn nslmktör Slig Fredag 13-14.30 Fri idroll. nslr. Margareta 15-16.30 Fotboll. flickor. nslr. :\hrgareta SANNAHED Tisdag 10.30-12 FOlboll. nstr. Slig Jen Torsdag 10.30-12 Fotboll. mtr. Stig Jen EKERY Tisdag 13-14.30 Folboll. lnstr. Slig Jen Torsdag 13-14.30 FClbo11. nslr. Stig kn HARDEMO Fredag 15-16.30 FotbJ1. nslr. Stig Jen uebo. TENNS KU~LA Måndag-fredag 13-16!nSr. Krisler Eriksson. Onsdagen den. 8. Knallcolymp:ad i drotlsparken. Kumla. Tävlingar i fri. idrol! för ullagning lill kommunmatchen mol Nrlcka i Nacka. Fredagen den 13. 8. Kommunmatch mot Nacka i Nacka. 12 13

Kommunens expeditioner Kumlas stafenlng, vilket avgjorde fri-idrottstävlingen mot Nacka 1970. Fr. v. Eva Gustavsson. Anders Björk, Roger Nylund, Merit Fall, Roger Backlund och Lars Maxc. ÅLDERSGRUPPER för deltagare i knatte_ olymp:ad llch kommunmatch mot Nacka Pojkar A 1957-1958 Pojkar B 1959-yngre Flickor A 1957~yngre (fri-idrott) Flickor A Fiiekor " 1959~yngre GRENNDELNNG l'ojkar A 1957-1958 (simning) (simning) Fri-idrott, ku~a ~ lringd - 60 meter höjd. Simning. 50 meter brö~t Sm. Fotboll. 7-mannalag. ~ 25 meter fri l'ojkar 8 Fri-idren, kast med liten boll - längd 60 mcter - höjd Simning. 25 meter bröst - 25 meter frism. Fotboll. 7-manna ag. Fl:ckor Fri-idrott, (slungboll eventuellt kula) längd - 60 meter ~ höjd Simning, flickor A. 50 meter bröst - 25 meter frisim. Flickor B. 25 meler bröst ~ 25 frisim. meter Gemensam stafett i [ri idrott: 6x60 meter, 2 A-pojkar - 2 B-pojkar - 2 flickor. TELEFONVÄXELN 019/70980 öppen mflndag~fredag 8-17, torsdagar till kl. 18. Sommartid viss inskränkning. EXPEDl'flONSTDER mhdag~fredag 9.30-11.30 och 13~14, torsdagar även 16--18 såvitt annal ej angives nedan. STADSHUSET Kommunalrlidet mottagningstid efter överenskommelse. Kommunkansliet; Administrativa ärenden. Kanslichefen mottagningstid efter överenskommelse. nrätselkontoret: Ekonomiska ärenden. Stadskamreraren mottagningstid efter överenskommelse. Tekniska verkt-n: Gator, vatten och avlopp, el. och renhållning. Byggnadschefen mottagningstid efter överenskommelse. 8os111dsfönnedlingen: måndagar och torsdagar 9.30-11.30. torsdagar även 16--lll. överförmyndaren: Mottagningstid tisdag [7.15-18.15. CTYHUSET Trädgårdsgatan 8 B Sodalb}'rån; Socialhjiilp. barnavård, nykterhetsvård. hemhjälp. familjebidrag. barnbidrag, fria resor, åldringsvård. Socialchefen mottagningstid efter överenskommelse. Fritidsnämnd~n: Trädgll.rdsgatan 4. Frilidskonsulenten mottagningstid efter överenskommelse. Kumlahallen öppethållande enligt "Kum an" nr 111971, sommartid se sid. 2 i detta nummer. Hälsovlirdsnämnden; Trädgårdsgatan 2. Förste hälsovårdsinspektör mottagningstid efter överenskommelse. NÄMNDHUSET Stationsgatan 22 U}'ggnadsnämnden; Byggnadslov, p[anärenden. Stadsarkitekten. Mätningsmllnnen. Fastighetsregistcrförarcn torsdagar 17.30-18 efter överenskomme'se per telefon 122469. Fastighetskoltoret: Fastighetsförvaltning och förm~dlingsorgan för statliga Hin och bidrag. Fastighetschefen moltagningstid efter överenskommelse. SKOLKANSLlET Skolvägen 20 Skolchefen mottagningstid efter överens_ komme[se. Rektorsexpeditioner; u..g- och mellanstadier i skolkansllet. Högstadiet, Vialundskolan, Villagatan 38. Yrkesskolan. Malmens skola. Andrens väg 19. BRANDSTATONEN Västra Drottninggatan 8 Tel. 019/75440 Brandchefen mottngningstid efter överenskommelse. BBLOTEKET Skolvägen 12 Tel. 019/70680 Bibliotekschef. Kulturkonsulent Biblioteket öppethållnnde enligt "Kum nn" nr 2/1970, sommartid se sid. i detta nummer. KONTAKTMAN Ekebydclcn: Kamrer Håkan Håkansson. Ekeby, Sköllersla. Tel. 019/23 63 09. Kommunstyrelsen 14 15

Gruppkorsband När börjar skolan? Skolorna i Kumla börjar torsdagen den 19 augusti 1971 klockan 8.00. SkolskjutS<1r gh i vanlig ordning till skolan den dagen. Dessutom kommer personligt meddelande att tillställas envar skolskjutsberälligad. GYllnasieskolan i H:lllsberg börjar hösltenninen måndagen den 23 augusti 1971 KB KUMLA TRYCKER 8913