anna.calo@telge.se 08 550 221 26
Avlopp i kretslopp Nationell problematik 30 000 enskilda anläggningar i Mälarregionen 6000 enskilda anläggningar i kommunen 530 enskilda anläggningar inom Stavbofjärdens tillrinningsområde Lillsjön och Kyrksjön i Hölö Naturvårdsverkets kampanj Små avlopp är ingen skitsak Riksdagens miljömål: minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast 2015.
Huvudlinjen i Södertälje. Extremt snålspolande toalett, klosettvatten till sluten tank + BDT rening med markbädd KRETSLOPPSPOLICY 0,6 l/spolning Skällighetsbedömning
Projektet Avlopp i Kretslopp projektägare Telge Nät AB Ny organisation Jan 2012 Referensgrupp Telge,Mk, MN, LRF,LST, Projektsponsor Anders Ekström Projektledare Anna Calo, TN Helena Giers, TN Johan Ekwall, TN Kommunikatör Carina Kit Inköpare Inger Högberg Controller Åsa Karlberg Projektgruppsmedlem Byggledare Filiph Persson Kangas HiFab Projektgruppsmedlem Kvalitet och kontroll Gunnar Bagge af Berga TN Projektmedlem Funktions/process Gösta Andersson LRF Projektmedlem Transport och taxa Anna Maria Kullberg TÅ Projektgruppsmedlem Certifiringssystem Anna Berggren Nitoves Projektgruppsmedlem Affärsutveckling Johan Ekwall TN Totalentreprenör Maskinringen Sörmland Drifta Jan Christer Carlsson SLU Arbetsgrupp Taxa 2016-01-20 Sid 4 TELGE AB
Kapacitet 1500 kbm / år 500 700 hushåll I dag 100 vakuumtoaletter (+200 st. godkända ansökningar) Återföring per år (500 hus) 8,550 kg kväve 900 kg fosfor 1800 kg kalium =Näring till 375 ton spannmål + Mullämnen Vattenbesparing per år (500 hus) 6250 kbm 6 250 000 L Reduktion Patogener Läkemedel
Ekonomin Uppförande 8.25 Mkr Rörelsekostnader 380 tkr 1 kund TÅ Bidrag från LOVA & BSAP Drift Arrende avtal Driftavtal 20h/månad Produkten ägs av TN, spridning ingår i avtal Vid försäljning av produkt delad vinst
Nya kunskaper under hösten 2010 Förslag på nya krav Aktionsplan för återföring av fosfor Skärpta krav Enteroccocer, E coli och Salmonella Ureahygenisering på pilotlantbruket tog TID. Annika Norin och Björn Vinnerås SLU anna.calo@telge.se 7
Ny effektiv hygieniseringsmetod Ureahygienisering Ny beprövad metod Våtkompostering Etablerad metod 1. Föruppvärmning 2. Tillsättning av urea + Sparar energi + Ej krav på tilläggssubstrat + Lägre TS + Lägre [urea] + Kortare tid + Möter nya krav + Teknikutveckling biogas Patent inlämnat av DeLaVal, februari 20111
SPCR 178 Certifiering för små avlopp Nationell 3:e part certifiering SP Framtaget genom samarbete mellan Telge Nät, Svenskt vatten, Avfall Sverige, LRF, JTI, Naturvårdsverket, SP, SMI, Lantmännen, SLU Kommuner mfl Rutiner Från upphämtning till försäljning Provtagning Egenkontroll program Kostnad: 40 tk + 30 tkr/år
Framgångsfaktorer
Solitära lösningar inom kommunalt va verksamhetsområdet? Frågeställningar förankrade med VA jurist Vattentjänstlagens innebär inte några hinder för huvudmannen att välja bra småskaliga lösningar. Va huvudmannen har en skyldighet att välja en teknik för va försörjningen som inte får bli alltför kostsam för anslutna fastighetsägare med hänsyn till självkostnadsprincipen med ramen nödvändiga kostnader i vattentjänstlagens 31. Det finns inget förbud för att denna förbindelsepunkt också kan placeras på tomtmark om den solitära lösningen kräver det. I begreppet spillvatten ingår hushållsspillvatten som innebär klosett och BDT avlopp. VAhuvudmannen måste ta ansvar för allt spillvatten. Det går att ha verksamhetsområde för endast spillvatten och låta fastighetsägaren ha egen vattenförsörjning. Om inrättande av allmänt verksamhetsområde innebär byggnation av solitär lösning för att kunna ansluta sig till det allmänna, så finns det en skyldighet i detta
Utmaningar att fundera på I va plan och va utredningar bör alltid källsorterade avlopp utredas som ett alternativ kallad öppen va planering. Vilket utrymme ger Lagen om allmänna vattentjänster för VA huvudmännen att utnyttja annan teknik än den som idag är förhärskande? Vilka hinder eller möjligheter finns det i dagens avgiftssystem? Billigare avgifter om man är med och källsorterar? Klargöra kostnadsbild för framtida VA investeringar med hänsyn tagen till bland annat Baltic Sea Action Plan, miljömål, IVL's och SVU's utredning om utsläppskostnader, fosforåterföring från reningsverk Kan kommunen gå in med en riskgaranti så FÄ ensam slipper ta smällen vid oförusedda problem. Kan kommunen gå in med planering/genomförandestöd för att avlasta FÄ de extra kostnader som uppkommer i planering, projktering och genomförandeskeden.
Konkreta rekommendationer Beslutsfattare bör verka för att fokus för avloppslösningar ska ligga på hur man uppnår bästa möjliga källsortering till skillnad från tidigare syn där recipientens tålighet varit avgörande vid val av teknisk lösning. Boverket bör införa 2 rörssystem som ett krav vi all nybyggnation för att möjliggöra kretsloppslösning. Länsstyrelserna bör uppmuntra kommunerna att anta kretsloppsperspektiv i VA planer och i arbetet med enskilda avlopp. Kommunerna bör ha med källsorterande avlopp som ett alternativ i VA planering Lagstiftarna bör förtydliga miljöbalkens krav på kretslopp ska uppfyllas. Riksdagen och lagstiftarna bör även verka för att allmänna VA system ska utvecklas med näringsämnenas kretslopp i fokus, exempel vid stambyte i befintliga fastigheter. Kretsloppspremie till fastighetsägare som bygger om till kretsloppslösning.
Behov av miljöersättning! Solfångare Bergvärme Miljöbil Vindkraft Biogasanläggning Fönster Energi effektiva hus Läckage Åbyåns tillrinningsområde 5,4kg N/ha år ; 0,14 kg P/år Växtodlingsbalans 200 kr/ ha år, max 30 000 kr / år x 5 år Människan: 5,7 kg N/år; 0,6 kg P/år
TACK Anna Calo Planeringsingenjör TN anna.calo@telge.se 08 550 221 26 Film, Ripples on Baltic waters: https://www.youtube.com/watch?v=d2xxx24y2cq