; T"art7 :;j!?7'i';' ;-:; : a - ftir trar:sportkiipare REMISSYTTRANDE 2015-12-14 Trafikverket 78I 89 BORLANGE Trafikslagsiivergripande plan fiir utveckling av metoder, modeller och verktyg - fiir analys av samhiillsekonomi, jfirnviigskapacitet, effektsamband och statistik samt fiir trafik- och transportprognoser. Dnr 201517 2480. Niiringslivets Transportrid som fitt Trafikverkets forslag till trafikslagsdvergripande plan pi remiss anfor foljande. Niiringslivets Transportri:d anser att Trafikverkets nu remitterade plan bor ha ett tydligt fokus pi att utveckla metoder och modeller fdr att spegla godsnyttor och samhdllsekonomiska kostnader for gods pfl ett riittvisande siitt. Si iir inte fallet i det nu remitterade materialet. Forslaget har nu karaktiiren av en samlad bruttolista diir olika projekt anges med prioritet 1 eller 2 pi olika sakomriden. Trafikverkets rubricerar det utsiinda forslaget som "F6rslag till trafikslagsctvergripande plan..." En genomging av forslaget visar dock att ansatsen i forslaget i huvudsak iir transportslagsuppdelad och inte transportslagsdvergripande. Niiringslivets Transportrid efterlyser en tydligare fokusering i planen pi sammanhiingande transport- och logistikkedjor utifrin ett brukarperspektiv. Varudgare inom industri- och handel anvdnder sig av alla transportsiag i olika kombinationer ddr leveransprecision tir en hygienfaktor. Modem logistik stiiller krav pi varudgare att kombinera kostnadseffektivitet med en h6g serviceniv6 och flexibilitet for sina kunder - allt oftare med tata leveranser och korta ledtider. I allt hogre grad efterfragas breda produktpaletter med hog kvalitet och mindre orderstorlekar. 6kad prispress stiiller krav pa allt effektivare transportfloden och en logistikkedja diir det inte f6r gi fel nigonstans vilket i sin tur st2iller okade krav pa infrastrukturens kvalitet, kapacitet och tillforlitlighet. Niiringslivets Transportrid har den 2 september i en skrivelse till Trafikverkets generaldirektor tagit upp betydelsen av att samhdllsnyttan av godstransporter ges en riittvisande viirdering i de kalkylmodeller som ligger till grund for Trafikverkets underlag f6r infrastrukturplaneringen och efterfolj ande politi ska beslut. Trafikverket redovisade den 30 november det av regeringen l2imnade uppdraget atttafram inriktningsunderlag for infrastrukturplaneringen20ls-2029. Inriktningsunderlaget ska ligga till grund for regeringens infrastrukturproposition hosten 2016 och den efterfoljande dtgiirdsplaneringen som gors av Trafikverket och som ska resultera i en ny Nationell Transportplan for 2018--2029. Risk ftreligger annars fdr att den nya Nationella Transportplanen 2018--2029 kommer att baseras p6 ett ofullstiindigt och icke riittvisande beslutsunderlag. Vi hiinvisar till innehillet i skrivelsen till Trafikverkets generaldirektdr. Niiringslivets Transportr6d framfor i skrivelsen till Trafikverkets generaldirektor att beslutsunderlagen for drift och underhill och investeringar i infrastruktur bor omfatta ett bredare perspektiv pi samhiillsnyttan av godstransporter och kostnaderna vid storningar i transportkedjan. Vitala kostnadskomponenter saklas vid viirderingen av forseningskostnader for godstransporter. Nigra exempel iir utebliven fakturering som en foljd av fcirseningar, okade kostnader for byte av transportslag vid forseningar eller tillkommande kostnader i andra delar av logistikkedj an exempelvi s anslutande farty gsav gingar.
2 Trafikverkets projekt for att identifiera godstransporters samhiillsnytta och bristerna i nuvarande kalkylmodell miste s&ledes intensifieras. Arbete med dessa frigor har pig6tt under flera 6r inom Trafikverket med de konkreta resultaten har hittills varit f6. Det behdvs biittre analysverktyg for den samhiillsekonomiska viirderingen av forbdttrad godstrafik. Godstransporters samhiillsnytta kommer inte.fram i de samhiillsekonomiska kalkylmodeller som tilliimpas och Niiringslivets Transportrid har liinge efterlyst en samhdllsekonomisk viirdering av godstransporter som speglar dess betydelse for niiringslivets konkurrenskraft och for Sveriges konkurrenskraft som nation. Niiringslivets Transportrid konstaterar att det foreligger en bred enighet bland transportmyndigheter, forskare och godstransportkopare att godsnyttor och samhiillsekonomiska kostnader for bristande tillforlitlighet iir svira att finga upp i dagens kalkylmodeller. Niiringslivets Transportrf,d har tidigare presenterat ett antal ftirbflttringsfiirslag fiir Trafikverket enligt nedan: 1. Den viktigaste Atgarden iir enligt Niiringslivets Transportrid att - i avvaktan p& att biittre godsmodeller implementeras - justera upp godstidsviirdena i nuvarande kalkylmodell och for de samhiillsekonomiska kostnaderna av bristande tillforlitlighet for godstransporter och att detta ges fortur for ekonomiskt och tidsmiissigt genomforande inom Trafikverket. Detta som en korrektionsfaktor si att mer riittvisande kalkylviirden uppnis. Det iir bdttre att hamna ungefiir riitt iin absolut fel i godskalkylerna. 2. Bygg in utebliven fakturering som ett resultat av storningar i godstrafiken. Ger uteblivna foretagsintiikter och uteblivna skatteinliikter. Trafikverket gdr i de samhiillsekonomiska kalkylmodellerna en olycklig etskillnad mellan foretagsekonomiska effekter och samh2illsekonomiska effekter. N?iringslivets Transportrid anser att samhiille och foretag verkar i symbios med varandra. Niiringslivet medverkar till en positiv samhiillsutveckling genom arbetstillfiillen och skatteintiikter. Fcir relevanta beslut om allokering av resurser miste samhiillsnyttan av godstransporter liksom kostnader vid forseningar pi grund av brister i infrastrukturen ges en rdttvisande vdrdering i de samhiillsekonomiska kalkylmodellerna eftersom dessa ligger till grund for besluten. 3. Vag in iindrade transportsatt i modellerna, t ex ndr transportkopare tvingas byta fr6n jiirnviig till sjotransporter, lastbil och/eller flyg. 4.Yag in instiillda tig i modellerna. Instiillda tig blir aldrig forsenade, men skapar kostnader for f6retag och samhiille. 5. Det vore dnskvdrt att bygga in fors?imrade kundrelationer/forlorade affiirer i modellerna. 6. Godsvagnar som inte liimnar Sverige i tid skapar forseningar i utlandet som inte speglas i modellerna. Aven detta bor speglas. 7. Forsenade tomvagnar skapar ocksi forseningar, men hanteras inte i modellerna. 8. Mat 6ven forsenade vagnar, inte bara f6rsenade tig. Det spelar ingen roll attthget iir i tid om vagnarna stir kvar. 9. Kostnaden fc!,r vagnen iir oftast mycket storre dn godsets kapitalkostnad. 10.I modelleringen behovs en overbryggning mellan nationalekonomisk teori och foretagsekonomiska realiteter.
a J Niiringslivets Transportrid fiireslflr att de 10 punkter som redovisas ovan inarbetas i utvecklingsplanens olika sakomrflden. Ett och annat resonemang kring omridena ovan finns punktvis med i det nu remitterade fiirslaget till utvecklingsplan men dock ej samlat fokuserat. Niiringslivets Transportrid har under flera 6r och i en rad olika sammanhang - senast genom skrivelsen till generaldirektoren - framfort till Trafikverket att beslutsunderlagen for drift och underhill och utbyggnad av infrastrukturen bor omfatta ett bredare perspektiv pi samhiillsnyttan av godstransporter. Skrilet iir den uppenbara risken for att de resurser som avsdtts for investeringar i infrastruktur inte allokeras till de f6r samhiillet viirdefullaste projekten. Synpunkter pfi ftirslagen i trafikslagsiivergripande plan ftir utveckling av metoder, modeller och verktyg - fiir analys av samhiillsekonomi, jiirnviigskapacitet, effektsamband och statistik samt ftir trafik- och transportprognoser. Synpunkterna fiiljer rubriker och indelning i planens olika kapitel. 13 Syftet med utvecklingsplanen Nflringslivets Transportrid instiimmer i flera av de punkter som anges sisom "Bdure beskrivning av godsnyttorna i kalkylerna, Utveckling av analyser av drift och underhill och att Utveckla metoder och verktyg fcir analys av kapacitet pi jarnvag." Detta miste di foljas upp med fler konkreta projekt och en prioritering av resurser for dessa. 1.4 Mil fiir utvecklingsplanen Hiir anges som ett delm6l: "Metoder och modeller samt tillging till in- och valideringsdata fcir att kunna gcira godsprognoser och samhiillsekonomiska godskalkyler. Prio 1 iir fctrbattrad metod fcir analys diir godstrafiken rir integrerad med dvrig trafik och prio 2 iir f6rbiittrad metod f6r analys diir godstrafiken Zir huvudintresset". Niiringslivets Transportr6d foreslir att iiven en forb?ittrad metod for analys diir godstrafiken 6r huvudintresset blir prio 1. Det iir stora exportvdrden som riskeras di godstransporter forsenas eftersom den svenska exportindustrin iir en hornpelare i samhiillsekonomin. 2.5 Analys av godstransporter Trafikverket skriver i detta avsnitt att: "Aktorerna som samverkar om en transportlcisning har ofta god kunskap om sin del i kedjan, men mindre kunskaper om andra delar. Det gdr att det kan vara svirt att hitta enskilda aktcirer som har mcijlighet att ge infomation om hur hela transportproblemet l6ses fr6n punkt A till punkt B. Det iir ocksi svdrt att hitta annan registrerad data som enskilt kan ge information om hur transportlcisningar kommer till och hur logistiksystemet hiinger samman. Att veta var, varfcir och med vilka fordon viss infrastruktur belastas iir avgcirande f6r att kunna ta fram itgiirdsunderlag och policyanalyser av hcig kvalitet. Den bristfiilliga informationen om godstrafiksystemet som helhet utgcir i det sammanhanget en stor utmaning fcir Trafikverket och civriga myndigheter inom transportsektorn att hantera". Ndringslivets Transportrid delar denna beskrivning och anser att Trafikverket liksom andra transportmyndigheter som Trafikanalys bor skapa forutsiittningar for att underl2itta tillskapandet av horisontella samarbeten mellan varudgare och fprbiittrad transparens i godsfldden. Vi foreslir att Horisontella samarbeten mellan varuiigare och fiirbiittrad transparens i godsfliiden tillfiiras som ett eget utvecklingsomrfide i planen. Ingen aktor har idag en samlad bild over de svenska godsflodena. Med tillskapandet av en nationell databas over godsfloden skulle smartare logistikuppliigg med stor samhiillsnytta kunna skapas. Frigan har forts fram av Niiringslivets Transportrid i olika sammanhang. Vi foreslir att Trafikverket hiir samverkar med Trafikanalys som av regeringen f6tt i uppdrag att redovisa ett samlat kunskapsunderlag och nuliigesanalys om transporter av gods i Sverige och internationella kopplingar. Uppdraget ska redovisas till Niiringsdepartementet senast den 1 april 2016.
4 I detta avsnitt av utvecklingsplanen anges vidare: "En f6rsvirande omstiindighet fcjr Trafikverket iir att det oftast saknas atkomst till godsrelaterad data som faktiskt existerar (eftersom de omgiirdas av seketess eller inte delas p.g.a. olika skiil sfl som affiirshemligheter m.m.). En svirighet fcir modellering av godstranspofier itu diirfcir den ncidviindiga insamlingen av omfattande och p6litliga data". Niiringslivets Transportrid delar inte Trafikverkets problembeskrivning ovan. Flera av vira medlemsforetag har i samarbete med salvdl transportforskare vid universitet och hdgskolor som konsultforetag lemnat erforderliga godsdata for olika studier. Yi fiireslir att Trafikverket nu tar direktkontakt med de varuiigande ftiretag som godsdata av verket iinskas frin och preciserar sina iinskemf,l. Det ligger sjiilvklart i varuiigarnas intresse att transportmyndigheternas olika analyser och rapporter som ligger till grund for transportpolitiska beslut av regering och riksdag speglar den faktiska verkligheten av hur godsflodena ser ut i Sverige. Vidare skriver Trafikverket i avsnittet om analys av godsmodeller att: "Utvecklingen av persontrafikmodeller iir, av flera skiil i Sverige liksom i civriga delar av viirlden, mer etablerad iin utvecklingen av godstrafikmodeller. Det 96r att det fdr gods finns en betydligt tunnare kompetensbas fcir Trafikverket och andra myndigheter att dsa ur. Bristen pi bred kompetens i Sverige fcir utveckling av godsmodellering dr en utmaning fcir Trafikverket att hantera". Detta iir enligt Niiringslivets Transportrid en alltfiir defensiv skrivning. Den kompetensbrist som Trafikverket anger ovan talar for frigor rorande kompetensuppbyggnad for utveckling av godsmodellering och utbildning bor inarbetas i utvecklingsplanen och inte ligga utanfor dess fokus. Det kan exempelvis handla om att i samarbete mellan Trafikverket och universitet och hogskolor och forskningsinstitut i Sverige och i ett internationellt samarbete bygga upp serskilda kompetenscentra for utveckling av kalkylmodeller for gods. Ett annat siitt dr atti rekryteringen till Trafikverkets Expertcenter rekrytera logistiker med ndringslivserfarenhet for att overbrygga nuvarande gap mellan godsmodeller och verklighet. Ett av vilratidigare framforda forslag till Trafikverket iir att i modelleringen behovs en overbryggning mellan nationalekonomisk teori och foretagsekonomiska realiteter. Trafikverket har av regering och riksdag f6tt uppdraget att utveckla modeller for samhiillsekonomiska analyser. Om Trafikverket gor bedomningen att detta inte liter sig goras vad giiller relevanta kalkylmodeller f6r godstransporter foresl5.r siledes Niiringslivets Transportrid att Trafikverket soker samarbete med andra liimpliga myndigheter, universitet och hogskolor och forskningsinstitut i Sverige och internationellt for arbetet med att utveckla godsmodeller for samhiillsekonomiska analyser. 3.5 Effektsamband - iivriga jeirnviigseffektsamband Projektet Effektsamband fiir punktlighet i jiirnviigssystemet. Niiringslivets Transportrid anser att projektet bor piskyndas. Endast delresultat iir angivna till att ldmnas fu 2017. 7 Analys av godstransporter Niiringslivets Transportrf,d understryker vikten av projektet rorande Fiirbfittrad tomvagns' och tomtflgsallokering. Punkten Ovrigt under punkten 7 Fiiretagsekonomisk konsekvensbeskrivning I planen anges att "Metoden f6r anviindas under en testfas frin och med I april 2015 med m61et att mer precisa anvisningar ska finnas framme till 31 2016". Ntiringslivets Transportrid foreslflr att metoden av Trafikverket tilliimpas pi samtliga av Trafikverket namngivna projekt i itgardsplaneringen for Nationell Transportplan 2018--2029.
5 8. Analys av persontransporter Niiringslivets Transportrfld foreslar att i projektet: Effektsamband mellan utbudsftirfindringar och kostnadsfiiriindringar, jiirnvfig bor analyseras effekterna av den gdllande Nationella Transportplanen som innebiir kraftigt hojda banavgifter till lotalt22,8 miljarder under hela planperioden 2014--2025. En okning frin cirka 600 miljoner i banavgifter ir 2010 till drygt 2$ miljarder ilr 2025. Projektet: Prognoser fiir flygresor och modeller fiir griinsiiverskridande resor bor dven inkludera flygfrakt och griinsoverskridande godstransporter. 9. Yiirderingar och metodik Projektet: Modell fiir prioritering mellan ansiikningar vid tilldelning av tigliigen bor analysera om och i si fall hur den liga viirderingen av godsnyttor i den samhiillsekonomiska kalkylmodellen piverkar tilldelning av tigliigen for godstransporter. Projektet: Viirdering av tilliiggsfltgiirder fcireslis ges prio 1 istiillet for som anges i forslaget prio 2. Niiringslivets Transportr6d delar den beskrivning som gors i planen att: "Fcir au hantera nyttopotentialen iir idealet att det gcirs en systemkalkyl for infcirandet av itgiirden liings hela det str6k som kriivs fcir att hela nyttan ska falla ut." 9.2 Yiirdering av restid och komfort, trf,ngsel och stiirningar i trafiken Ndringslivets Transportrid forutsiitter att omredet flven omfattar godstransporter och inte bara persontrafik. Omridet iir angeliiget och bcir ges fortur tidsmiissigt och ekonomiskt. De fyra persontrafikrelaterade projektid6er som finns i planfcirslaget dr alla resurssatta. Den enda godsrelaterade projektid6 som omndmns: Yiirdering av fiirseningar och osiikra transporttider fiir gods iir inte resurssatt. Obalansen av projekt som dr persontrafik och godsrelaterade 6r mdrklig och bor forklaras av Trafikverket. 9.4 Trafikeringskostnader och infrastrukturkostnader Transportsystemets sfirbarhet vid lflnga avbrott. Projektet giiller enligt Trafikverket: "hur man ska kvantifiera och viirdera effekter kopplade till itgarder som leder till minskad sirbarhet i system diir fi eller inga alternativa transportvagar finns. I princip dr minskad sirbarhet en form av minskad fcirseningsrisk med den skillnaden att effekten visar sig som en "fcirsening av transporten" pi flera dagar eller veckor. Fcir att kunna viirdera minskad sirbarhet behciver man dels veta risken fdr avbrott av olika liingd, dels de (samhiillsekonomiska) effektema av ett avbrott". Niiringslivets Transportrid delar Trafikverkets uppfattning att det zir viktigt att utveckla tydliga riktlinjer for hur denna typ av effekter ska hanteras i samhiillsekonomiska kalkyler. Projektet iir angeliiget och bor ges fortur tidsmiissigt och ekonomiskt. I Trafikverkets planforslag iir endast smi resurser avsatta for en forstudie. Projektet illustrerar att faktorer som hdgre tillfdrlitlighet och mindre sirbarhet vid investeringar i godsrelaterade projekt inte fingas upp i dagens samhiillsekonomiska kalkylmodeller. Niiringslivets Transportrid understryker vikten av godssrek med hog redundans och robusthet. Det iir viktigt att huvudstrik f6r viig och jiirnviig ges en robusthet och redundans for att lingsiktigt siikra en god kapacitet. Projektet understryker vikten av att hilla alternativa tiryvagar i gott skick vad gtiller biirighet och kapacitet fcir att mdjliggora en snabb och effektiv omledning av godstig vid lingvariga stopp. Det bidrar till uppfyllande av miljomilen samtidigt som robustheten och redundansen i jiirnviigssystemet okar. Transporterna dr en integrerad del i hela den industriella produktionen. Om transportkedjan bryts fallerar hela systemet tills man kunnat gora en iterstart. Aterhiimtningsformigan iir oerh6rt viktig, d.v.s. robustheten i transportsystemen. Nyttor kan i denna del tillgodogoras siviil for godstransporter som persontransporter.
6 Samhiillsekonomisk vfirdering av instiillda tig och tigfiirbindelser. Aven detta Zir ett viktigt projekt som b6r ges hog prioritet och erforderliga resurser. Niiringslivets Transportrid forutsiitter att projektet omfattar bide persontrafik och godstrafik. 9.6 Analyser av styrmedel och regleringar Styrmedel - Avgifter ftir tung trafik. Trafikverket skriver att: "Det vore ctnskvart att utreda vilka effekter distansbaserade avgifter skulle fi"... "syftet ar enligt Trafikverket att differentiera och identifiera friimst den tunga trafikens externa kostnader. Detta skulle innebiira att dessa kostnader skulle kunna internaliseras". Niiringslivets Transportrid understryker vikten av konsekvensanalyser vid ett eventuellt svenskt inforande av en viigslitageskatt och en ensidig svensk internalisering av externa kostnader och effekterna av detta pi niiringslivets konkurrenskraft. En s6dan bred ansats iir viktig i Trafikverkets analyser av internalisering av externa kostnader for olika trafikslag. NARINGsLIvETS TRANsPoRTRAD Ar*A Per Bondemark Ordforande frffiy Guy Ehrling Kanslichef