Psykosociala arbetsdimesioner, exponering för våld, burnout, och attityd till våldsanvändning hos poliser i yttre tjänst



Relevanta dokument
LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion

Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel

Arbets- och miljömedicin Lund

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Utmattade åter i arbete efter arbetsplatsintervention

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter. Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet

IT, stress och arbetsmiljö

Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Institutionen för psykologi

Nationella jämställdhetsmål

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Nina Nilsson GÖTEBORGS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Denna stund kommer att behandla..

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs

Det globala skuldproblemet -sociala och hälsomässiga konsekvenser Nordisk Insolvenskonferanse Bergen Richard Ahlström Avd för

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Destruktivt ledarskap - Vad är det och vilka konsekvenser får det?

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

KOMPETENT OCH VÄLMV PERSONAL FINNES?

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Nyckelpigan

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Folktandvårdens plan för lika rättigheter och möjligheter inklusive jämställdhet

Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden:

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: 1

Folkhälsoplan för Laxå kommun

Strategisk plan

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

Brukarundersökning på Alkoholpolikliniken 2012

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Våld och hot om våld i arbetet Riktlinje och riskbedömning

Sjukfrånvaro i psykiska sjukdomar

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors

-NYTT #4:

Opinion och attityder till förvaring av använt kärnbränsle

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

En vanlig dag på jobbet

Att skapa stödjande miljöer för psykisk hälsa SUSANNE SUNDELL, SOCIALMEDICIN OCH GLOBAL HÄLSA, LUNDS UNIVERSITET

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön

118 Dnr 234/16. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet - SAM 2015

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen

Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier

LIKABEHANDLINGSPLAN. Annan kränkande behandling är ett uppträdande som är kränkande av en elevs värdighet utan att ha någon diskrimineringsgrund.

% Totalt (kg) Fetma >

Sveriges Psykologförbunds arbetsmiljöundersökning Elinor Schad Erik Nipe Roger Persson Lunds universitet

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.

Söderköpings kommun. Vår värdegrund som ledstjärna i vardagen

Prestationsbaserad självkänsla, organisationella stressfaktorer. och utbrändhet

Brukarundersökning Individ- & familjeomsorgsavdelningen oktober 2015

Sollefteå gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Organisatoriska vägar till hälsa Hållbart förändringsarbete och chefskap i kommuner

Våra utbildningar våren 2016

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Socialhögskolan Dolf Tops

Miljö och hållbarhet - affärsplan

Svalövs Bästa Förskola

Utmattade läkare? En kvantitativ studie om utmattning bland läkare på ett universitetssjukhus i Sverige. Sanna Bergling. Sociologiska Institutionen

Granskning av målstyrning och mätetal svar på revisionsskrivelse från Huddinge kommuns revisorer

Tag till vara kompetens!

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2014

Likabehandlingsplanen

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Från student till revisorassistent

Stadens sociala samband

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

Kontaktperson på SSR: Stina Andersson ( ) Undersökning bland socialsekreterare i Stockholms stad. Novus Group

Barns och ungas hälsa

Malmö Kost Cancer undersökningen

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Arbets- och miljömedicin Lund

AMN Leadership We know things about people

Schizofreni. Den vanligaste psykiska sjukdomen

VÄRDEGRUNDSENKÄT IFO, BENGTSFORS KOMMUN En värdegrundsenkät som avser insatser inom Individ- och

Likabehandlingsplan för Surteskolan och Skolstigens förskola

sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Sjukfrånvarons utveckling Laura Hartman Analysdirektör, Försäkringskassan

NÄR MEDARBETARE BLIR OSÄKRA, ARGA, BITTRA HUR KAN DU HANTERA DET?

HR i riktning mot Halmstads kommuns vision. Personalpolitisk riktlinje

GENOM MERTIDS PERSONALSTÖD FÅR ANSTÄLLDA HJÄLP MED SÅVÄL PRIVATA SOM ARBETSPLATSRELATERADE PROBLEM. Forskning och användande av Personalstöd

Originalet på begäran skickas till personalstödsenheten för diarieföring och distribuering till berörda parter.

Arbetsorganisationens och det destruktiva ledarskapets betydelse för utbrändhet En undersökning av anställda på ett företag inom detaljhandeln

Likvärdig skola med hög kvalitet

Kvalitetsredovisning. Inledning. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning. Mål/Åtaganden. Normer och värden

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö Heljä Pihkala

Trygghetsmätning Polismyndigheten i Skåne

Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun

Med kränkande särbehandling

Våld i nära relationer en folkhälsofråga Förslag för ett effektivare arbete. SOU 2014:49

Transkript:

Psykosociala arbetsdimesioner, exponering för våld, burnout, och attityd till våldsanvändning hos poliser i yttre tjänst Björn Karlson 1,2, Magnus R Larsson 1, Sofia Skogsliden 2, Kai Österberg 2 1 Institutionen för psykologi 2 Avd för Arbets- och Miljömedicin Lunds Universitet

Bakgrund

Bakgrund Bekymmer kring negativa attityder och sänkt psykiskt välbefinnande bland poliser, och ev samband med deras arbetssituation Polisarbete innebär både stressorer specifika för polisyrket (t ex våld, hot, otydliga situationer) eller knutna till generella organisatoriska aspekter Några av de senare (t ex bristande ledning, kommunikation, inflexibla strukturer) har tidigare identifierats som riskfaktorer för burnout Burke & Mikkelsen 2004 Richardsen et al. 2006

Bakgrund Poliser i andra länder (t ex N, NL) har uppvisat mer av burnout-dimensionen cynism än av utmattning till skillnad från många andra yrkesgrupper Cynism har i sin tur relaterats till mer positiv attityd till användning av våld för att lösa problem Positiva attityder till våld har också relaterats till mer faktisk våldsanvändning Kop & Euwema 2001

Bakgrund Exponering för hot och våld har också relaterats till faktisk våldsanvändning Poliser i yttre tjänst hamnar till och från i negativa interaktioner med allmänheten Användning av mer våld än nödvändigt leder till mer sådana negativa interaktioner Användning av sociala färdigheter för problemlösning är önskvärt inom polisen Manzoni & Eisner 2006)

Syften Att beskriva psykosociala arbetsförhållanden för poliser i yttre tjänst, såväl allmänt organisatoriskt som polisspecifikt betingade Att analysera relationer mellan sådana förhållanden och burnout Att analysera relationer mellan psykosociala arbetsförhållanden, våldsexponering, burnout och attityder, främst till våldsanvändning

Methods Psykosociala arbetsförhållanden (AWLS) Arbetsbelastning, kontroll, gemenskap, belöning, rättvisa, värderingar Burnout (MBI-GS) Utmattning, cynism, professionell effektivitet Attityder (från Kops & Euwema) Till användning av sociala färdigheter, resp våld

Deltagare Poliser i yttre tjänst i Skåne Svarsfrekvens = 50% (n=501) Ojämnt fördelat över närpolisområden (näpon) med 30-90% deltagande Bortfallsanalys Näpon med lågt (< 40%) och högt (>60%) deltagande jämfördes avseende flertalet analyserade variabler. Få skillnader. Med viss försiktighet bedöms resultaten generaliserbara för hela den inbjudna gruppen 75% män, 25% kvinnor (56% var i åldern 26-35 år)

Tjänstgöringsår som polis Md= 4 år Percent År

Andel poliser som exponerats för olika typer av hot och våld senaste året (%) Hot Våld

Psykosociala arbetsförhållanden jämfört med referensgrupp Z-värden Hög poäng är det mer gynnsamma utfallet för alla dimensioner!! 0= refgrupps medelvärde

Burnout-dimensioner jämfört med Z-värden referensgrupp 0= refgrupps medelvärden

Attityder till allmänheten, användning av sociala färdigheter och våld Positiv eller instämmande attityd Allmänheten Värdefullt engagera sig i att hjälpa allmänheten. Upplevelse av allmänhetens attityd till polisen, t ex tillit, respekt, intresse Sociala färdigheter Värdefullt med god kommunikation med allmänheten vid patrullering och användning av sociala färdigheter vid problemlösning. Våldsanvändning När och hur mycket våld bör användas för problemlösning. Attityd till att ha ett tufft, fysiskt förhållningssätt till allmänheten. Negativ eller avståndstagan de attityd = medelvärden hos holländska poliser

Attityder till användning av sociala färdigheter associationer till arbetsstress och burnout Arbetsstress Hög kontroll R 2 =.036 Positiv attityd till användning av sociala färdigheter Burnout Hög professionell effektivitet Results from regression analyses with backward selection.

Attityder till användning av våld - associationer till arbetsstress och burnout Arbetsstress Hög arbetsbelastning Låg kontroll Låg belöning Orättvisa R 2 =.123 Positiv attityd till våldsanvändning Burnout Låg utmattning Cynism Resultat från regressionsanalyser med backward selection.

Sammanfattning Positiva attityder till användning av sociala färdigheter är associerade med upplevt goda arbetsförhållanden och säkerhet i yrkesrollen Positiva attityder till våldsanvändning är associerat med kortare yrkeserfarenhet upplevelse av höga krav men också hög belöning (i regressionsanalys) mer exponering för våld högre grad av cynism.

Slutsatser Överlag visar gruppen låga burnout-poäng. Trots det stöds fynd från andra länder av samband mellan cynism och positiva attityder till våld. Dessutom bidrar exponering för våld i tjänsten, vissa organisatoriska faktorer och kort yrkeserfarenhet till varians i dessa attityder.