Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta



Relevanta dokument
Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Förslag till nytt naturreservat

Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

Övergiven gård i Uggledal, Askim

Naturreservatet Rosfors bruk

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Boo Miljö- och Naturvänner

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.

f.n häktet Örebro. Överklagad dom: Svea Hovrätts dom av den 1 september 2014 i mål nr B

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.

Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Hur påverkar träd och skugga våra greener?

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Restaureringsplan för Natura området Tjurpannan, SE i Tanums kommun

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.

Trygghetsvandring. Västermovägen på Brattberget. 17 oktober

Grönholmarnas naturreservat

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark

Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Social konsekvensanalys

Del rapport Gjorda restaurerings arbeten i Lumsånn

ANN-CHARLOTTE EKENSTEN SIDAN

Naturvärdesinventering (NVI)

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE

Information juni 2004

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Dispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten Nävrasjö 1:7 Karlskrona kommun

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

E4 Förbifart Stockholm

PROJEKT. Golfbanor

NÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt

Attraktiva Alby avstämning av målbild

Välkommen till Naturstig Miskarp

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

Naturvård och mångfald i skogen

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka

Metapopulation: Almö 142

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom

Morakärren SE

Upptäck lederna i. Biskopstorp!

Naturvärdesinventering av. Upsala Golfklubb - en uppföljning. Utförd av:

Efterbehandling av torvtäkter

Rekreationsområde Laddran i Marieholm

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010

NATURRESERVAT I HALLANDS LÄN. Upptäck. Biskopstorp

AYYN. Några dagar tidigare

Restaureringsplan för Natura området Rånö Ängsholme, SE i Haninge kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Tillsammans ska vi göra björnjakten säkrare Den svenska björnstammen växer. Antalet fällda björnar ökar och därmed tyvärr också skadskjutningarna.

Skötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund

Dennis kamp. Läsförståelse - Kapitel 1. Elevmaterial. Elevmaterial. Frågor på raden (Du kan läsa och hitta svaret i texten.)

Online reträtt Vägledning vecka 26

Skogsstyrelsens författningssamling

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Kartläggning av atlantisk vårtlav

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Många miljoner betalas aldrig ut

Förhandsbesked och strandskyddsdispens för tre tomter på fastigheten Bensbyn 10:23 Ärendenr L

Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter.

Min skog. Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: /

Resultatet kan man ju ana, det är som vanligt.. en bild säger mer än tusen ord...

NAKEN B IO L OG I. Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita.

Att fortsätta formas

Angående: Remiss , 0582, daterad gällande "Utvidgning av strandskyddsområden i Söderköpings kommun"

Beslut om utvidgning av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

Politiker i Samhällsbyggnadsnämnden

Kapitel 1. Jag gillar inte honom sa jag, inte jag heller svarade Emil. När vi hade rast gick vi till dörren

SKB. Redovisning av enkäten till Köande medlemmar. 8 Oktober 2014

Transkript:

2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter Wredin för att gemensamt diskutera igenom önskemål om skötsel på olika platser i Nitta. En del mark ägs av kommunen varför intern samordning måste ske om ev. åtgärder. Annan skötsel gällde privat mark och där kan kommunen endast lämna synpunkter på skötsel. Dock är det markägaren som avgör skötseln varför denna måste tillfrågas. Två områden nr 7 och 8 är klassade av skogsstyrelsen som nyckelbiotoper. En nyckelbiotop är ett skogsområde som anses ha höga skogliga naturvärden. Dessa av särskilt viktiga att bevara genom skötsel eller frånvaro av skötsel för att gynna den biologiska mångfalden. Skogsstyrelsen har på privatskogsbrukets marker inventerat och klassat nyckelbiotoperna. Därför bör kontakt tas med skogsstyrelsen innan åtgärder vidtas i område 7 eller 8. Som en sammanfattning av diskussionerna används nedanstående karta med områden och nummer. Synpunkterna utgår från de naturvärden som finns på de områden som diskuterats och som vi känner dem idag. Peter Wredin Kommunekolog Ulricehamns kommun 523 86 ULRICEHAMN Tfn: 0321-59 52 72

OMRÅDE 1 Området består i huvudsak av sly med inslag av gran och sälg. Föreningen önskade att man från vägen i söder skulle få mer utsikt/geniomsikt mot ån för en trevligare landskapsbild när man möter Nitta och Viskan från söder. Skötselförslag: Gran och lövsly kan tas bort. Salix/sälg busketter sparas i lämplig omfattning. 2

OMRÅDE 2 Ett litet avsnitt mellan landsväg och cykelbana. Här växer bl a 4 björkar och en asp. Skötselförslag: De mindre björkarna närmst vägen kan tas bort om så önskas. De större björken (till höger i bild) lämnas kvar. OMRÅDE 3 Ett område norr om Viskan med tätt lövsly. Man önskade öppna upp så att Viskan synas bättre och att det ska se mer städat ut. Det är viktigt att ån hålls skuggad både för att gynna ev. fisk som öring och att skuggning kan missgynna utveckling av påväxtalger. Skötselförslag: En försiktig röjning och friställning av utvecklingsbara träd kan vara lämpligt. Detta gäller endast den norra sidan som inte är så viktig för skuggningen av ån. 3

OMRÅDE 4 En liten vägslänt med visst inslag av öppna grusytor. Vid besöket sågs flera håligheter gjorda av solitära bin. Dessa småmiljöer är alltid värdefulla. Bl a syntes den vackra gröna sandjägare (skalbagge) jaga omkring på dessa ytor. Skötselförslag: Det är viktigt att dessa inte växer igen eller att man fyller över dessa med matjord. Man kan pröva med att lunta gräset på våren så inte gamla växtdelar lägger sig över och kväver ny vegetation. Håller grusytorna på att växa igen kan man försöka hålla bort vegetationen genom att gräva fram ny grusytor i slänten. OMRÅDE 5 En liten vägslänt med visst inslag av backsippa. Skötselförslag: Det är viktigt att vegetationen hålls kort, gärna med visst markslitage så att t ex det kommer fram öppna grusytor. Allra helst sköts sådana här miljöer med bete och/eller slåtter i kombination med bortbränning av fjolårsgräs. Ytan bedöms vara för liten för betande djur, vilket också kan vara svårt att få tag i. Dessutom betar får och nöt olika varför särskilda anvisningar krävs för detta. Om slåtter med röjsnöre används bör röjningsresterna (avslaget gräs och örter) noggrant räfsas bort. Här föreligger ju dock svårigheter med att ta hand om röjningsavfallet. Detta får t ex inte läggas upp som någon trädgårdsavfallstipp och slår man gräset en gång per säsong är det mycket gräs att ta om hand på en gång varför knappast en kompostering fungerar heller. Lämplig tid för slåtter kan vara i slutet av juli (kan variera till del med den lokala traditionen och med årsmånen). Kvar som alternativ är då luntning (bränning) av fjolårsgräs. Detta görs vår eller höst före eller respektive efter vegetationsperioden. 4

OMRÅDE 6 Objektet består av en fd åkermark som delvis håller på att växa igen. Man önskar från föreningens sida att hålla denna öppen. Bl a växer en dunge sly, se bild 1, som man önskar avlägsna. Även i kanterna på åkern tränger det in buskage av bl a hägg som idag bildar ett fint bryn, se bild 2. Innanför dessa finns en trädrad med äldre träd som står och träng med brynet. Båda delar har vissa naturvärden. Bild 1 5

Bild 2 Skötselförslag: Sly enligt bild 1 röjs bort. Även brynet med hägg röjs bort till förmån för äldre träd. 6

OMRÅDE 7 Området är klassat som nyckelbiotop, se utdrag från Skogens pärlor på skogsstyrelsens hemsida. Tyvärr blev den östra delen gallrad för drygt 10 år sedan och är därför påverkad och utgår från mitt förslag till skötsel. Området klassas som en sekundär lövnaturskog där det finns ett rikt inslag av bl a döda träd i olika nedbrytningsstadier. Dynamiken i ett sådant område kännetecknas av att träd kan dö av översvämning eller stormfällning. Det är av betydelse att denna process får fortgå och att död ved nyskapas. Jag vill minnas av diskussionen att samhällsföreningen önskade att ta bort några rotvältor (granar vill jag minnas). Det är ju ett ingrepp i biotopen men kan det göras genom att man kapar träden en bit kanske en tre meter upp från roten och sedan om möjligt försöker välta tillbaka dessa så kan jag tycka att det skulle kunna vara en rimlig åtgärd. På så sätt får man några högstubbar. Området är som sagt klassat som nyckelbiotop och kontakt för samråd ska alltid tas med skogsstyrelsen i Borås innan man går in i ett sådant område och hugger Per Johansson har dessa ärenden. Jag har haft ett samtal med honom 2011-02-25 och han konstaterade att nedtagning av gran pågick i området. Görs det på ett bra sätt kan det vara en positiv åtgärd därför att lövet gynnas. Alla lövträd och samtliga stammar av död ved (både barr och löv) måste dock få ligga kvar om man inte ska få en negativ påverkan. Ska gran tas bort måste det göras utan att det blir körskador. Skötselförslag: Fri utveckling dvs inga åtgärder. Möjligen kan man hålla efter granen. 7

Utdrag ur Skogens pärlor Karta över nyckelbiotop, (röd markering). 8

Utdrag ur Skogens pärlor beskrivning av nyckelbiotop 9

OMRÅDE 8 Även detta område är klassat som en nyckelbiotop, se beskrivning nedan, av typen naturlig skogsbäck och sekundär lövnaturskog. Även här är det av betydelse att miljö hålls skuggig och att gamla träd och döda träd både liggande och stående inte tas bort. Skötsel Fri utveckling 10