Utbildning för jämlik hälsa Lärdomar från Sverige
Nordens välfärdscenter En institution under Nordiska ministerrådet Kontor i Stockholm och Helsingfors Mission: Att utveckla och stärka den nordiska välfärdsmodellen genom att sammanställa och sprida kunskap om välfärdsfrågor. 2
Utbildning nyckelfaktor för hälsosamt liv Inkomst Utbildning Hälsa Livsstil
Jämlik Hälsa
The Nordic paradox - growing inequality despite a generous welfare state - inequality in health is more strongly related to education than to income in the Nordic countries. 5
Jämlik hälsa - en viktig samhällsfråga Skillnaden i medellivslängd mellan Danderyd och Vårby i Stockholm är ca 4 år Skillnaden i medellivslängd mellan högutbildad man i Danderyd och lågutbildad man i Vårby är 18 år! Källa: Kartläggning av Stockholms läns landstings Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, 2014
Ojämlik hälsa i Norden Development of risk ratio for mortality in low vs. high educated men (Mackenback et al, 2014)
Hälsan är mest ojämlik bland unga män I Sverige starkt ökande trend sedan 1980-talet Källa: Sven Bremberg
Inkomster/ Arbetsmarknad
Låg utbildning ger svag anknytning till arbetsmarknaden 85 Employment rate of low skilled men 25-29 years 3-year gliding averages (OECD) 80 75 70 % 65 60 55 50 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Denmark Finland Norway Sweden
100 Employment rate men age 25-29 high skilled gliding 3-year averages Source: OECD 95 90 85 80 75 70 Denmark Finland Norway Sweden 65 60 55 50 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Utbildning
Dystra rubriker från Lärarnas riksförbund, 2017
Sverige har länge haft sviktande kunskapsresultat
Andelen högpresterande elever i Sverige är låg
Även Finland ser fallande kunskapsresultat (PISA)
Psykisk ohälsa bland unga ökar I Sverige
Vad är problemet i svenska i skolan? Privatisering och fritt skolval? Kommunalisering? Betygssystemet? Invandring? Besparingar på 1990-talet? Brister i lärarutbildningen / lärarkulturen
Grundproblemet är en postmodern kunskapssyn Författare: Magnus Henrekson: Nationalekonom; VD för Institutet för näringslivsforskning Ingrid Wållgren: doktorand i idé- och lärdomshistoria Inger Enkvist: Professor emeritus i spanska Martin Ingvar: Forskare i neurovetenskap
Vad är en postmodern kunskapssyn? Det finns ingen kunskap, sanning eller objektiva fakta endast partsinlagor, perspektiv och ideologiska utgångspunkter Kunskap skapas ur personliga erfarenheter Fokus i läroplanen flyttas från att definera vilka kunskaper eleverna ska uppnå till att beskriva elevernas lärprocess Lärarens roll förändras - från auktoritet som lär ut till en handledare, coach och samtalspart Eleven ska leda sitt eget lärande elevcentrerat lärande
Hur uttryks den postmoderna kunskapssynen i läroplanen? Läroplanen uttalar sig vagt om vad eleverna ska lära sig. Stort fokus på att diskutera och ifrågasätta utan att definera vilka kunskaper diskussionen ska utgå från. Alla ämnen får karaktären av samhällskunskap begränsar inlärning av sakkunskap. Ex från läroplan för grundskolan, 2011 kursplan i biologi, sid 156. Genom undervisningen ska eleverna få inblick i naturvetenskapens världsbild med evolutionsteorin som grund samt få perspektiv på hur den har utvecklats och vilken kulturell påverkan den har haft Elever ska använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet
Elevcentrerat lärande inte anpassat för hjärnan Inlärningssystemet har 2 delar arbetsminne och långtidsminne Fakta tas in och sorteras i arbetsminnet och sammanhang skapas. Informationen omvandlas sedan till kunskap som lagras i långtidsminnet. Att lära genom eget sökande sk. bottom up kräver mycket kapacitet. Arbetsminnet blir snabbt överbelastat och inlärning hämmas. Vägledning från en lärare top down gör vägen till förståelse kortare. Arbetsminnet avlastas, inlärning underlättas.
En stressad hjärna lär sig inget Alla hot ges företräde i hjärnan Sociala hot lika störande som fysiska hot En pedagogik som ger stort utrymme för den sociala statuskampen (som hela tiden finns mellan männsikor) riskerar att hämma inlärning.
Författarnas slutsatser Forskningen entydig: Klassisk katederundervisning är effektivare än de elevcentrerade metoderna. Det elevcentrerade lärandet slår särskilt hårt mot elever med svag socioekonomisk bakgrund. De metoder som fungerar bra för de svagare eleverna fungerar bra för de allra flesta elever. Rekommendation: Lämna den postmoderna kunskapssynen - återgå till fokus på ämneskunskaper och öka andelen katederundervisning.
Finland är inte Sverige... Vad kan Finland lära av utvecklingen i Sverige? Finns det några risker med den nya läroplanen? Vad behöver ni som arbetar i skolan vara särskilt uppmärksamma på? Hur kan skolan bli bättre på sitt kompensatoriska uppdrag?
Mina slutord Välfungerande skola är den viktigaste faktorn för en mer jämlik hälsa. Vill du veta mer? nordicwelfare.org helena.lohmann@nordicwelfare.org