EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel, den 19.10.2010 K(2010)7181 Ärende: Statligt stöd N 286/2010 Finland Investeringsstöd till Finavia Abp för utvidgning av Uleåborgs flygplats Herr minister, 1. FÖRFARANDE (1) I en skrivelse av den 30 juni 2010 anmälde de finländska myndigheterna till kommissionen, i enlighet med artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget), en statlig stödåtgärd till förmån för Finavia Abp för utvidgning av Uleåborgs flygplats. Denna anmälan har registrerats under ärendenummer N 286/2010. En uppdatering av anmälan inkom den 19 juli 2010. 2. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN 2.1. Stödmottagare (2) Finavia är ett aktiebolag som upprätthåller Finlands nätverk av 25 flygplatser och flygtrafiktjänstsystemet i Finland. Finska staten äger 100 % av aktierna i Finavia. I slutet av 2009 hade Finavia ca 2 500 anställda. (3) Den 30 december 2008 lämnade Finavia in en ansökan om stöd till kommunikationsministeriet och Uleåborgs ekonomiska region rörande utvecklingen av den flygplats som Finavia upprätthåller i Uleåborg. Flygplatsen är Finlands näst största och hade en genomströmning av 605 534 passagerare 2009. Uleåborgs flygplats är en av åtta flygplatser i norra Finland och den största som betjänar de norra delarna av Finland. Det är den enda flygplatsen i norra Finland med trafik på både inrikes- och utrikesrutter. (4) De övriga sju regionala flygplatserna i norra Finland (med passagerarmängder för 2009) är följande: Ivalo (130 592), Enontekis (17 683), Kittilä (245 292), Rovaniemi (309 731), Kemi-Torneå (95 609) Kuusamo (94 045) och Kajana Utrikesminister Alexander STUBB Sjöekipaget PO Box 176, FIN 00161 Helsingfors Commission européenne, B-1049 Bruxelles Belgique Europese Commissie, B-1049 Brussel België Telefon : : (32-2) 299 11 11
(73 397). Av dessa flygplatser är det endast Kajana (ca 180 km från Uleåborg), Kemi-Torneå (112 km från Uleåborg) och Kuusamo (212 km från Uleåborg) som i synnerligen begränsad utsträckning kan betraktas som sinsemellan ersättande flygplatser sett ur geografisk synpunkt. (5) De kommersiella flygbolag som bedriver trafik från Uleåborg är Finnair, Air Baltic, SAS/Blue1 och Wingo. Dessutom bedriver Oulun Tilauslento Oy chartertrafik, frakttrafik och ambulansflygningar från Uleåborg. Det finns direkt regelbunden flygtrafik från Uleåborg till Helsingfors, Åbo, Tammerfors och Stockholm och charterflygtrafik från Uleåborg till semesternmålen Kanarieöarna, Cypern, Grekland och Turkiet, för att nämna några. 2.2. Utvecklingsmål för Uleåborgs flygplats (6) Flygplatsen har för närvarande kapacitet att betjäna ca 900 000 passagerare per år. Mot bakgrund av att passagerarantalet redan 2006 2007 låg på 850 000 och närmade sig den maximala kapaciteten behöver kapaciteten klart utökas. Även om Uleåborgs flygplats har drabbats hårt av den ekonomiska krisen och passagerarsiffrorna sjunkit med mer än 200 000, är situationen av övergående karaktär och påverkar inte den tillväxt som väntas på lång sikt. (7) Enligt de finländska myndigheterna är förbättrad tillgänglighet och förbättrade förbindelsemöjligheter viktiga mål. På grund av Uleåborgsregionens geografiska läge saknas andra transportmöjligheter (t.ex. väg-, järnvägs- eller båttrafik) som rimligen skulle kunna ersätta flygtrafiken. En flygning från Uleåborg till Helsingfors tar ca 55 minuter, medan en tågresa mellan städerna tar mellan ca sex timmar och åtta och en halv timme (beroende på rutt och tågtyp), och en resa med personbil tar minst åtta timmar. En ökning av Uleåborgs flygplats kapacitet är således det enda genomförbara sättet att öka förbindelsemöjligheterna i norra Finland. (8) Det finns därför planer på att utvidga och utveckla flygplatsen till en nordfinländsk knutpunkt, för att främja de regionala förbindelsemöjligheterna och internationaliseringen av den ekonomiska och sociala miljön i Uleåborg och de kringliggande regionerna. (9) Finavias och den finländska regeringens mål är att öka transportkapaciteten på Uleåborgs flygplats så att den kan betjäna 1,5 miljoner passagerare per år och för att norra Finlands största flygplats ska kunna erbjuda transfertrafik mellan Schengen- och icke-schengenländer (för närvarande tillhandahålls inte sådana tjänster på någon flygplats i regionen). Man har dessutom som avsikt att öka landningsmöjligheterna för bredbukiga flygplan i Uleåborg. Denna utveckling betraktas som en direkt och nödvändig katalysator för att Uleåborgsregionen och dess affärs- och näringsliv ska kunna vidareutvecklas. (10) Uleåborgsregionen har deltagit aktivt i utarbetandet av Barentsstrategin, i vilken utvidgningen av Uleåborgs flygplats spelar en viktig roll för att garantera tillräckliga transportförbindelser till den nordliga internationella transportkorridoren (punkt 4 i Barentsstrategin som rör utveckling av transportförbindelser mellan norra Finland och Barentsregionen i Ryssland). 2
2.3. Investeringsprojekt som erhållit stöd (11) Det är tänkt att utvidgningen ska omfatta två nya tillbyggnader till den nuvarande passagerarterminalen på Uleåborgs flygplats (varav den viktigaste är avsedd för transfertrafik mellan Schengen- och icke-schengenländer, och ger flygplatsen kapacitet att hantera flygningar bland annat från Barentsregionen i Ryssland, vilket tidigare inte har varit möjligt). Dessutom tillkommer fyra nya utgångar, tre för små och medelstora flygplan (t.ex. typerna A320, A 321, B757 200) och en för bredbukiga flygplan (t.ex. typen A340). (12) Omfattningen av investeringsprojektet har beslutats på grundval av prognosen för passagerartrafiken för de närmaste 30 åren, vilken framgår av nedanstående tabell: (översättning av termer i tabellen 1 ) (13) Om inte kapaciteten utökas på detta sätt kommer den fortsatta internationaliseringen och utvecklingen av Uleåborgs flygplats och de kringliggande regionerna att hämmas. (14) Prognosen tar hänsyn till den planerade utvecklingen av Uleåborg som ett viktigt centrum för IKT-industrin och den fortsatta internationaliseringen av Uleåborg (i dagsläget är redan flera internationella företag etablerade där, bland annat Nokia Corporation). Man har dessutom beaktat den nya kostnad som 1 Matkustajaa = passagerare, kapasiteetti = kapacitet. Röd linje = passagerare, tillväxt 4 %, från och med 2021 2 %. Blå linje = passagerare, tillväxt 3 %, från och med 2021 2 %. Gul linje = passagerare, tillväxt 2 %. 3
uppkommer genom att luftfartssektorn har tagits med i systemet för handel med utsläppsrätter. (15) Den årliga tillväxten på 4 % avser den genomsnittliga årliga tillväxt som förväntas för den period som prognosen omfattar. Tillväxten kommer att vara lägre vissa år och högre andra år (det räcker med en ytterligare daglig flygning från övriga Europa för att det årliga passagerarantalet ska växa med 60 000). I början av den period som prognosen omfattar förväntas snabbare tillväxt (en korrigering efter den markanta nedgången 2008 och 2009 till följd av den ekonomiska krisen). (16) Åtgärden ingick i det ekonomiska stimulanspaket som antogs av den finländska regeringen den 30 januari 2009. Detta är också den främsta orsaken till beslutet att genomföra investeringsprogrammet för de kommande decennierna i ett enda steg. (17) Enligt de beräkningar som gjorts av Finavia och kontrollerats av finska staten skulle projektets nettonuvärde och internränta bli negativa utan offentligt stöd. (18) Alla byggarbeten kommer att grunda sig på konkurrensutsatta anbudsförfaranden. 2.4. Budget och stödbeviljande myndigheter (19) De stödbeviljande myndigheterna är två, nämligen kommunikationsministeriet och Uleåborgs ekonomiska region, som tillsammans bidrar med 57 % av projektets totala kostnader i form av bidrag. Den återstående finansieringen kommer från Finavias egna resurser. Anslag från kommunikationsministeriets budget Uleåborgs ekonomiska region Finavia Abp (utan statligt stöd) Totalt 10 miljoner euro 2 miljoner euro 9 miljoner euro 21 miljoner euro 2.5. Nationell rättslig grund (20) Den rättsliga grunden för kommunikationsministeriets investering på 10 miljoner euro i den aktuella åtgärden är statsunderstödslagen (866/2001). (21) Den rättsliga grunden för Uleåborgs ekonomiska regions investering på 2 miljoner euro är Uleåborgs ekonomiska regions beslut av den 25 mars 2009 att delta i den offentliga finansieringen av utvidgningen av flygplatsen. De tio kommuner som ingår i Uleåborgs ekonomiska region bidrar med andelar av detta belopp på 2 miljoner som beräknas på grundval av invånarantalet i respektive kommun. 4
2.6. Kumulering (22) Det ovan nämnda stödet kan inte kumuleras med annat statligt stöd. 3. UTVÄRDERING AV DE ANMÄLDA ÅTGÄRDERNA 3.1. Förekomst av stöd (23) Enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. (24) De kriterier som fastställs i artikel 107.1 är kumulativa. För att kunna fastställa om de anmälda åtgärderna utgör statligt stöd i den bemärkelse som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget är det därför nödvändigt att alla ovannämnda villkor uppfylls. Det ekonomiska stödet ska således (a) (b) (c) (d) beviljas av staten eller genom utnyttjande av statliga medel, gynna vissa företag eller viss produktion, snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen, påverka handeln mellan medlemsstaterna. (25) Vid offentlig finansiering av flygplatser tillämpas kommissionens riktlinjer för finansiering av flygplatser och statliga igångsättningsstöd för flygbolag med verksamhet på regionala flygplatser 2 (nedan kallade 2005 års riktlinjer). Dessa riktlinjer har utformats i syfte att tillhandahålla en ram för att avgöra om offentlig finansiering av flygplatser kan ge upphov till oförenligt statligt stöd. (26) I 2005 års riktlinjer framhålls särskilt vikten av att avgöra om stödmottagaren bedriver ekonomisk verksamhet 3. (27) I sin bedömning om en flygplats verksamhet utgör ekonomisk verksamhet konstaterade domstolen i målet Aéroports de Paris 4 att lednings- och driftsverksamheten vid en flygplats som består i att tillhandahålla flygplatstjänster till flygbolag och olika leverantörer på flygplatser utgör ekonomisk verksamhet, eftersom de går ut på att flygplatserna ställs till förfogande för flygbolagen och de olika leverantörerna mot en avgift som fritt får fastställas av flygplatsledningen. Flygplatsoperatören ägnar sig således i princip åt ekonomisk verksamhet i den bemärkelse som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget, och på vilken reglerna om statligt stöd är tillämpliga. (28) Samtidigt har domstolen konstaterat att verksamhet som normalt faller under statens ansvar i dess utövande av sina offentliga befogenheter som myndighet inte är verksamhet av ekonomisk karaktär och därför inte omfattas av reglerna 2 EUT C 312, 9.12.2005, s. 1. 3 Enligt domstolens rättspraxis utgör varje verksamhet som går ut på att erbjuda varor och tjänster på en viss marknad ekonomisk verksamhet. Se mål C-35/96 Kommissionen mot Italien [1998] REG I-3851 och målen C-180/98 till 184/98 Pavlov [2000] REG I-6451. 4 Mål T-128/98, Aéroports de Paris mot Europeiska gemenskapernas kommission [2000], REG II- 3929, bekräftad i mål C-82/01 [2000] REG I-9297, punkterna 75 79. 5
om statligt stöd. Sådan verksamhet inbegriper säkerhet, flygkontrolltjänst, polis, tull etc. Eftersom det anmälda projektet inte rör dessa aspekter av flygplatsverksamhet måste all planerad finansiering granskas på grundval av reglerna om statligt stöd. 3.1.1. Överföring av statliga medel (29) Begreppet statligt stöd omfattar varje fördel, som beviljats direkt eller indirekt, som finansieras med statliga medel, antingen den beviljas av staten eller via något mellanliggande organ som bemyndigats att göra detta. Begreppet statliga medel omfattar också regionala myndigheters medel. (30) I detta hänseende utgör de finländska myndigheternas (kommunikationsministeriets och Uleåborgs ekonomiska regions) beslut att bevilja ett bidrag till Finavia Abp för investering i utvidgningen av dess flygplats i Uleåborg en överföring av statliga medel. 3.1.2. Selektiv ekonomisk fördel (31) I det aktuella fallet beviljas finansieringen ett enda företag, nämligen Finavia Abp, som kommer att bedriva ekonomisk verksamhet kopplad till tillhandahållandet av lufttransporttjänster. Finansieringen minskar de kostnader som detta företag normalt skulle stå för. (32) De finländska myndigheterna har inte agerat som en privat investerare skulle ha gjort eftersom projektets nettonuvärde är negativt. (33) I detta fall kan det inte hävdas att de berörda myndigheterna har agerat som en privat investerare i en marknadsekonomi skulle ha gjort. De finländska myndigheter som beviljat Finavia Abp finansiering för utvidgningen av Uleåborgs flygplats har inga förväntningar på ekonomisk avkastning på investeringen. Även om deras avsikt är att göra flygplatsen attraktivare för användarna och därmed mer lönsam är det inte lönsamhetsutsikterna på lång sikt som vägleder dem 5. Det anmälda syftet för den offentliga finansieringen är snarare att förbättra förbindelsemöjligheterna för de kringliggande regionerna. (34) Kommissionen kan därför dra slutsatsen att en selektiv ekonomisk fördel föreligger. 3.1.3. Påverkan på konkurrensen och handeln mellan medlemsstater (35) När stöd som beviljas av en medlemsstat ger ett företag en starkare ställning jämfört med konkurrerande företag i handeln mellan medlemsstaterna måste stödet anses påverka konkurrenternas konkurrenskraft. EU:s lufttransportmarknad är fullständigt liberaliserad och den stödmottagande flygplatsoperatören konkurrerar därför med flygplatsoperatörer i andra EUmedlemsstater. I enlighet med fast rättspraxis 6 är det tillräckligt för att en åtgärd 5 Mål C-305/89 Italien mot kommissionen ( Alfa Romeo ) [1991] REG I-1603, punkt 20. Mål T 228/99 Westdeutsche Landesbank Girozentrale mot kommissionen [2003] REG II-435, punkterna 250-270. 6 Förstainstansrättens dom av den 30 april 1998, mål T-214/95 Het Vlaamse Gewest mot kommissionen, REG 1998, s. II-717. 6
ska snedvrida konkurrensen att stödmottagaren konkurrerar med andra företag på marknader som är öppna för konkurrens 7. Finavia Abp konkurrerar i viss utsträckning med andra flygplatsoperatörer i EU, om inte om passagerare på direkta flygningar så i varje fall om transitpassagerare (gäller Helsingfors- Vanda flygplats). (36) Kommissionen kan därför dra slutsatsen att åtgärden sannolikt kommer att påverka handeln mellan medlemsstaterna och snedvrida konkurrensen 8. 3.1.4. Slutsats om förekomsten av stöd (37) Mot bakgrund av ovanstående, och med hänsyn till att finansieringen inte hänger samman med ett kontrakt om tillhandahållande av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse vilket tilldelas genom ett öppet anbudsförfarande, drar kommissionen slutsatsen att den granskade åtgärden utgör statligt stöd i den bemärkelse som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget. 3.2. Stödets förenlighet med den gemensamma marknaden (38) Enligt artikel 107.3 i EUF-fördraget tillåts vissa undantag från de allmänna reglerna om oförenlighet som fastställs i artikel 107.1 i EUF-fördraget. (Eftersom Finavia Abp inte har ingått några kontrakt om tillhandahållande av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse vad beträffar verksamheten på Uleåborgs flygplats är artikel 106.2 i EUF-fördraget inte tillämplig.) 3.2.1. Förenlighet med 2005 års flygplatsriktlinjer (39) De ovan nämnda 2005 års flygplatsriktlinjer tillhandahåller en ram för bedömningen av huruvida stöd till flygplatser som omfattas av artikel 107.1 kan förklaras förenligt med artikel 107.3 i EUF-fördraget. De innehåller vissa kriterier som kommissionen tar i beaktande vid sin bedömning. (40) Kommissionen utreder i enlighet med punkt 61 i 2005 års riktlinjer i synnerhet följande: (a) (b) (c) Huruvida byggandet och nyttjandet av infrastrukturen uppfyller ett klart formulerat mål av allmänekonomiskt intresse (regional utveckling, tillgänglighet, osv.). Huruvida infrastrukturen är nödvändig och står i proportion till det uppsatta målet. Huruvida infrastrukturen har tillfredsställande framtidsutsikter i fråga om nyttjande på medellång sikt, särskilt av den redan befintliga infrastrukturen. 7 I 2005 års riktlinjer erkände kommissionen att offentlig finansiering som beviljats en flygplats skulle kunna användas för att upprätthålla flygplatsavgifter på en konstlat låg nivå för att dra till sig trafik och snedvrida konkurrensen på ett betydande sätt. 8 För att fastställa en nationell åtgärd som statligt stöd är det inte nödvändigt att påvisa att stödet har en faktisk inverkan på handeln mellan medlemsstaterna och att konkurrensen faktiskt snedvrids, utan det räcker att undersöka om stödet sannolikt kommer att påverka handeln och snedvrida konkurrensen (se bland annat mål C-494/06 P Kommissionen mot Italien och Wam, REG I-3639, punkt 50). 7
(d) Huruvida alla potentiella användare har likvärdigt och ickediskriminerande tillträde till infrastrukturen. (e) Huruvida handeln påverkas i en omfattning som strider mot gemenskapens intressen. 3.2.1.1. Byggandet och nyttjandet av infrastrukturen uppfyller ett klart formulerat mål av allmänekonomiskt intresse (41) Huvudsyftet med den granskade åtgärden är som tidigare nämnts förbättrade förbindelsemöjligheter genom intensivare och effektivare användning av den befintliga flygplatsen. Utan åtgärden kommer flygplatsen att vara överbelastad om några år. Utan åtgärden kvarstår också situationen där ingen flygplats i norra Finland kan tillhandahålla transfertjänster mellan Schengen- och icke- Schengentrafik. (42) Uleåborgs flygplats är visserligen liten, men det är den viktigaste flygplatsen i norr Finland och spelar därför en viktig roll för att främja tillgängligheten till regionen och regionens utveckling. (43) Detta synsätt ligger i linje med kommissionens handlingsplan 2007 för kapacitet, effektivitet och säkerhet på Europas flygplatser i vilken kommissionen betonar att regionala flygplatser är viktiga för utvecklingen av ett integrerat lufttransportnät i Europa 9. I handlingsplanen erkänns även nödvändigheten av att ta tillvara den latenta kapacitet som finns på regionala flygplatser, förutsatt att medlemsstaterna iakttar gemenskapslagstiftningen i fråga om statligt stöd, dvs. artiklarna 107 109 i EUF-fördraget och riktlinjerna från 2005. (44) I handlingsplanen fastställs vidare att förbindelsemöjligheterna utgör grunden för ekonomisk konkurrenskraft, social och regional sammanhållning och kulturell utveckling 10. Därutöver fastställs att befintliga start- och landningsbanor måste utnyttjas mer effektivt och att det krävs stöd för ny infrastruktur vid regionala flygplatser. (45) Kommissionen konstaterar följaktligen att den statliga finansiering som tillhandahålls genom den aktuella åtgärden för uppgradering av infrastrukturen vid flygplatsen i Uleåborg uppfyller det klart formulerade målet att förbättra förbindelsemöjligheterna i regionen. 3.2.1.2. Nödvändig infrastruktur som står i proportion till det uppsatta målet (46) Såsom framgår av redogörelsen ovan är Uleåborg nu den klart största flygplatsen i norra Finland och den enda som där för närvarande har möjligheter att betjäna internationella flygningar. 9 Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: En handlingsplan för kapacitet, effektivitet och säkerhet på Europas flygplatser, KOM(2006) 819 slutlig av den 24 januari 2007. 10 Punkt 3 i handlingsplanen. 8
(47) För att kunna utvidgas och utvecklas som en knutpunkt i norra Finland, för att främja förbindelsemöjligheterna och internationaliseringen av den ekonomiska och sociala miljön i Uleåborgsregionen måste Uleåborgs flygplats utvidga sin terminal och öka antalet utgångar enligt beskrivningen ovan. (48) Kommissionen noterar att den berörda åtgärden kommer att underlätta utvecklingen av flygplatsen och bidra till att möta den förväntade ökade efterfrågan på lufttransporttjänster. Investeringarna kommer att leda till ett bättre utnyttjande av befintlig flygplatsinfrastruktur och ge flygplatsen möjlighet att uppgradera sina anläggningar och därmed bidra till den regionala utvecklingen i dess upptagningsområde. (49) Med hänsyn till att den totala budgeten för åtgärden är relativt liten (21 miljoner euro), och att de planerade investeringarna på ett betydande sätt kommer att bidra till det övergripande målet att förbättra tillgängligheten i regionen, konstaterar kommissionen att den föreslagna utbyggnaden av infrastrukturen är nödvändig och rimlig i förhållande till det uppställda målet. 3.2.1.3. Tillfredsställande framtidsutsikter för infrastrukturen i fråga om nyttjande på medellång sikt, särskilt av redan befintlig infrastruktur (50) Såsom framgår av redogörelsen ovan, är de föreslagna investeringarna i kapacitetsutbyggnad motiverade med hänsyn till trafikprognosen. 3.2.1.4. Likvärdigt och icke-diskriminerande tillträde till infrastrukturen för alla potentiella användare (51) Alla potentiella användare ska ha likvärdigt och icke-diskriminerande tillträde till infrastrukturen. De berörda investeringarna är inte anpassade till eller avsedda för ett visst lufttrafikföretag. Åtminstone under de närmaste 20 åren kommer flygplatsen att ha tillräcklig kapacitet för varje flygbolag som önskar använda Uleåborgs flygplats som destinations- eller ursprungsflygplats. 3.2.1.5. Utvecklingen av handeln påverkas inte i en omfattning som strider mot gemenskapens intresse (52) Flygplatsen i Uleåborg ingår i kategori D, små regionala flygplatser, i enlighet med punkt 15 i 2005 års riktlinjer, dvs. en flygplats med en passagerarvolym på mindre än 1 miljon passagerare per år (flygplatsen i Uleåborg betjänade 605 534 passagerare under 2009). (53) När det gäller flygplatser i kategori D anges det i 2005 års riktlinjer att finansieringen av små regionala flygplatser (kategori D) knappast förmodas snedvrida konkurrensen eller påverka handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset 11. Även om den föreslagna investeringen kommer att göra det möjligt att flygplatsen uppgraderas till 11 Punkt 39 i 2005 års riktlinjer. 9
kategori C på lång sikt kommer så definitivt inte att ske under de närmaste 5 åren. (54) Kommissionen konstaterar att den planerade åtgärden inte medför någon förändring av marknadsvillkoren på ett sätt som sannolikt skulle strida mot gemenskapens intresse. (55) Eftersom Finavia är den enda flygplatsoperatören i Finland kan åtgärden inte leda till snedvridningar i flygplatssektorn i Finland. Vad konkurrensen med icke-finländska EU-flygplatsoperatörer beträffar kan konkurrensvillkoren inte påverkas väsentligt på ett sätt som skulle strida mot EU:s intresse, eftersom det inte finns någon annan icke-finländsk EU-flygplats i samma upptagningsområde (närmaste utländska flygplats är den lilla Luleå flygplats i Sverige, på över 260 km:s avstånd, som har förbindelse till Stockholm, dvs. med så gott som enbart inrikestrafik). Vidare planeras kontrollmekanismer för att se till att Finavia Abp inte kan använda de medel som beviljas för den anmälda åtgärden för att stärka sina övriga flygplatser. (56) Det bör dessutom noteras att Finavia Abp inte bedriver någon annan affärsverksamhet än driften av finländska flygplatser. (57) Kommissionen konstaterar således att den planerade åtgärden inte medför någon förändring av marknadsvillkoren på ett sätt som sannolikt skulle strida mot unionens intresse. 3.2.2. Stödet är nödvändigt och proportionellt (58) Utöver att uppfylla de särskilda krav på förenlighet som fastställs i 2005 års riktlinjer bör statligt stöd till flygplatser, liksom varje annat statligt stöd, vara nödvändigt och proportionellt för att kunna betraktas som förenligt stöd 12. (59) Kommissionen måste också bedöma om stödet är proportionellt och nödvändigt. Såsom det redogjorts för ovan skulle Finavia Abp utan stödet inte kunna genomföra de beskrivna investeringarna i samma utsträckning och inom samma tidsram. Det bör härvid erinras om att projektets nettonuvärde är negativt och att företaget inte skulle kunna erhålla privat finansiering för att täcka projektets samtliga kostnader. (60) Det faktum att konkurrensutsatta anbudsförfaranden används för genomförandet av investeringsprogrammet kommer att bidra till att stödbeloppet bibehålls på den minsta nödvändiga nivån och sörja för att inga snedvridningar av konkurrensen uppkommer på andra relevanta marknader (särskilt på marknaden för byggnadstjänster). (61) Stödnivån på 57 % är klart godtagbar för en flygplats i kategori D, mot bakgrund av tidigare kommissionsbeslut 13 rörande stöd till små flygplatser. 12 Enligt fast rättspraxis kan kommissionen förklara ett stöd förenligt endast om det är nödvändigt för att uppnå ett legitimt mål (se mål 730/79, Phillip Morris, punkt 17, mål C-390/06, Nuova Agricast, punkt 68, mål T-162/06, Kronoply, punkt 65). 13 Se t.ex. kommissionens beslut i målen N 303/2007, N 196/2008 och N 397/2009. 10
4. BESLUT (62) Eftersom stödet är förenligt med den inre marknaden i enlighet med artikel 107.3 c i EUF-fördraget har kommissionen beslutat att inte anföra några invändningar mot den föreslagna åtgärden. (63) Detta beslut påverkar inte eventuella granskningar enligt reglerna om miljöskydd eller om offentlig upphandling. (64) Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part ber vi er informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av denna skrivelse. Om kommissionen inte har mottagit någon motiverad begäran inom den föreskrivna tidsfristen anses ni ha samtyckt till att denna skrivelse i sin helhet meddelas till tredje part och offentliggörs på det språk som är giltigt på följande webbadress: http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_sv.htm. Er begäran ska sändas med rekommenderat brev eller fax till: Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens State Aid Registry 1049 Bryssel Fax (32-2) 296 12 42 Stateaidgreffe@ec.europa.eu Högaktningsfullt, På kommissionens vägnar Joaquín ALMUNIA Kommissionens vice ordförande 11